Studiesociala frågor

Betänkande 1998/99:UbU8

Utbildningsutskottets betänkande 1998/99:UBU08

Studiesociala frågor

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1998/99

UbU8

Sammanfattning

I betänkandet behandlas tolv motionsyrkanden från
allmänna motionstiden 1998 om olika studiesociala
frågor. De avser studiebidraget i studiehjälpen,
studiestödet till elever i gymnasiesärskolan,
timersättning vid sfi, möjligheten för anställda att
få särskilt utbildningsbidrag, samordning av
antagning och studiefinansiering inom
Kunskapslyftet, personskadeförsäkring för
studerande, behovet av en övergripande studiesocial
utredning samt finansiering av vidareutbildning
genom utbildningskonto.

Samtliga yrkanden avstyrks av utskottet.
Reservationer finns från kd, c och fp.

Motionerna

1998/99:Ub453 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ett enhetligt
studerandebegrepp,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en studiesocial
utredning.

1998/99:Ub708 av Carina Adolfsson och Lars Wegendal
(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
studiestödssystemet.

1998/99:Ub709 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari
yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om timersättning för
sfi-undervisning,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om social trygghet
för studerande.

1998/99:Ub719 av Björn Kaaling m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en bättre samordning
av antagning till utbildning och finansiering för
studerande inom kunskapslyftet.

1998/99:Ub720 av Agneta Ringman (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inackorderingstillägg för
gymnasiesärskoleelever.

1998/99:Ub721 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari
yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter
en studiesocial utredning för att belysa
frågeställningar om studiestöd m.m.

1998/99:Ub801 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari
yrkas

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om tillsättande av
en utredning i syfte att få en helhetslösning på de
studiesociala frågorna,

33. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en lagstadgad
skyldighet för lärosäten att svara för
personskadeförsäkring av studenterna vid lärosätet.

1998/99:Ub803 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om inrättande av
ett utbildningskonto.

1998/99:A248 av Martin Nilsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om anställdas möjligheter att
studera inom ramen för kunskapslyftet.

Utskottet

I detta betänkande behandlas tolv motionsyrkanden
från allmänna motionstiden 1998. Yrkandena gäller
olika studiesociala frågor.

Elever i gymnasieskolan och
gymnasiesärskolan

Det förhållandet att studiebidraget inom
studiehjälpssystemet betalas ut endast nio månader
av året - inte tolv som barnbidraget - tas upp i
motion 1998/99:Ub708 (s). Motionärerna anser att
detta slår hårt mot familjerna eftersom ungdomarna
nu vanligen går tolv år i skolan och inte har
möjlighet att få feriearbete under gymnasieåren.
Dessa synpunkter bör beaktas i samband med den
kommande reformeringen av studiestödssystemet, heter
det i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionen.

Den utredning som ligger till grund för den
pågående beredningen av ett förslag till nytt
studiestödssystem (Studiestödsutredningen) hade inte
i uppdrag att behandla studiehjälpen.

Fram till år 1987 utgick förmånerna i
studiehjälpssystemet endast under den tid som
studier faktiskt pågick, alltså inte under ferierna.
Som ett led i ett ökat ekonomiskt stöd till
barnfamiljerna utvidgades studiehjälpen den 1
januari 1987 så att förmånerna skulle utgå hela
året. Från och med läsåret 1993/94 reducerades det
till tio månader, och fr.o.m. läsåret 1995/96 till
nio månader. Dessa förändringar gjordes av
besparingsskäl. Av samma skäl minskades den 1
januari 1996 det månatliga beloppet för både
barnbidrag och studiebidrag. Från och med år 1998
höjdes dessa belopp på nytt. I den senaste
budgetpropositionen har regeringen aviserat
ytterligare höjningar av det månatliga beloppet för
båda slagen av bidrag dels år 2000, dels år 2001.

Motion 1998/99:Ub720 (s) tar upp frågan om
inackorderingstillägg för elever i
gymnasiesärskolan. Dessa elever får förlängt
barnbidrag och omfattas inte av
studiehjälpssystemet. De kan därmed bl.a. inte få
inackorderingstillägg. Motionären påpekar att det
finns elever i gymnasiesärskolan som klarar av eget
boende på studieorten. Dessa elever har inte rätt
till bidrag enligt lagen om stöd och service till
vissa funktionshindrade. De borde enligt motionärens
mening behandlas som vanliga gymnasieelever som inte
har möjlighet att studera på hemorten. Denna fråga
bör enligt motionären tas i beaktande i samband med
den reformering av studiestödet som regeringen
annonserat.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionen.

Ett liknande förslag avslogs förra året av
riksdagen med hänvisning till det pågående arbetet i
Förtidspensionsutredningen (bet. 1997/98:UbU14 s.
10). Utredningens förslag kom senare än tidigare
aviserat. Utskottet anser även nu att riksdagen inte
bör föregripa regeringens beredning av ärendet, som
inte är avslutad.

Svenskundervisning för invandrare

Kristdemokraterna framför i motion 1998/99:Ub709
yrkande 8 på nytt invändningar mot att möjligheten
till timersättning vid sfi har tagits bort. Denna
möjlighet måste beaktas då den aviserade
studiestödspropositionen kommer, heter det i
motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.

Avskaffandet av timersättning vid sfi föreslogs i
budgetpropositionen för år 1998 och godtogs av
riksdagen (prop. 1997/98:1 utg.omr. 15, bet. UbU2,
rskr. 110). Den princip som regeringen då förordade,
nämligen att deltagare i sfi som inte omfattas av
flyktingmottagandet i princip bör erbjudas samma
studiestöd som övriga vuxenstuderande, är enligt
utskottets mening riktig. Kunskapslyftskommittén har
i betänkandet Vuxenutbildning och livslångt lärande
(SOU 1998:51) förklarat sig benägen att förorda att
sfi upphör som egen skolform och integreras i
grundläggande vuxenutbildning. Frågan bereds för
närvarande i Utbildningsdepartementet.

Kunskapslyftet

I motion 1998/99:A248 hävdar motionären att
begränsningen av anställdas möjligheter till studier
inom Kunskapslyftet bör avskaffas.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionen.

Enligt gällande bestämmelser skall minst 85 % av
anslaget till särskilt utbildningsbidrag användas
för sådana deltagare i Kunskapslyftet som är
arbetslösa och anmälda som arbetssökande. Högst 15 %
får alltså användas för sådana sökande som har
anställning, varvid det förutsätts att arbetsgivaren
förbundit sig att under studieledigheten anställa en
långtidsarbetslös person. Resurserna för särskilt
utbildningsbidrag är begränsade, och det är då
enligt utskottets mening riktigt att de som har
störst behov prioriteras. Även när det gäller urval
till kurser inom Kunskapslyftet, alltså antagningen
till utbildningen, är arbetslösa prioriterade
framför anställda. Utskottet är inte berett att
förorda en ändring av detta.

I motion 1998/99:Ub719 (s) begärs en bättre
samordning av antagning och studiefinansiering för
studerande inom Kunskapslyftet. Enligt motionärerna
finns det exempel på att personer har antagits till
utbildning inom Kunskapslyftet och tagit
tjänstledigt från sina anställningar varvid
långtidsarbetslösa anställts som vikarier, och att
de sedan fått besked från CSN att de inte fått
studiebidrag därför att pengarna är slut.
Motionärerna anser att besked till de studerande om
finansiering av studierna borde ges i samband med
beskedet om antagning till utbildningen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.

Sådana situationer som de som motionärerna
beskriver är självfallet mycket olyckliga och bör så
långt det är möjligt undvikas. Att de kan uppkomma
har att göra med att studiestödet handhas av en
annan myndighet än den som ansvarar för utbildningen
och att det styrs av ett annat regelverk. Detta är
ett grunddrag i organisationen av
utbildningssystemet, som utskottet inte är berett
att ta avstånd från. Det är desto viktigare att
utbildningsmyndighet och studiestödsmyndighet
samverkar på ett så effektivt sätt som möjligt för
att förhindra att enskilda personer kommer i kläm
och kanske finner det nödvändigt att avstå från
utbildningen. Bland annat för att skapa utrymme för
att avgöra studiestödsfrågan innan utbildningen
påbörjas är ansökningstiden för särskilt
utbildningsbidrag satt till 6-10 veckor före
kursstart. Utredningen för översyn av Centrala
studiestödsnämnden, CSN, har i betänkandet CSN - En
myndighet i ständig förändring (SOU 1998:131) lagt
fram vissa förslag i syfte att möjliggöra en
snabbare behandling av ansökningar om särskilt
utbildningsbidrag. Utöver konkreta förslag om
förenkling av regelverket och av
ärendehandläggningen pekar utredningen på vikten av
förbättrad rådgivning och information till sökande.
Detta kräver enligt utredningen att CSN förstärker
sina insatser för att utbilda/informera andra
aktörer inom utbildningssystemet såsom skolor och
arbetsförmedlingar. Därmed skulle man bl.a. kunna
minska förekomsten av ofullständiga ansökningar om
studiestöd, som är en av de vanligaste orsakerna
till att besked från CSN dröjer. Utredningens
betänkande bereds för närvarande inom
Utbildningsdepartementet. Utskottet vill för sin del
kraftigt understryka vikten av att den enskilda
utbildningssökanden får korrekt information. Ingen
skall behöva börja sina studier utan att känna till
villkoren eller med felaktiga föreställningar om
dem. Detta är även viktigt för att
utbildningsplatser inte skall stå outnyttjade på
grund av att antagna studerande avbryter studierna
när de i efterskott får negativt besked t.ex. om
studiestöd.

Högre utbildning

Miljöpartiet föreslår i motion 1998/99:Ub801 att
riksdagen skall begära förslag om en lagstadgad
skyldighet för lärosätena att svara för
personskadeförsäkring för studenterna (yrk. 33).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet med hänvisning till att regeringen i
budgetpropositionen meddelade sin avsikt att
återkomma till riksdagen i frågan om
arbetsskadeskydd för studenter (prop. 1998/99:1
utg.omr. 16 s. 101).

Studiesocial utredning m.m.

Fyra partier framför förslag om en studiesocial
utredning.

En sådan skulle enligt Vänsterpartiets motion
1998/99:Ub721 belysa studenternas och de
forskarstuderandes totala studiesociala situation,
bl.a. hur studiestödssystemet och
socialförsäkringssystemet kan samordnas, reglerna
för arbetslöshetskassan, sjukpenninggrundande
inkomst, studenternas position i det nya
pensionssystemet, bostadssituationen,
arbetsskadeförsäkringen och studenthälsovården.
Flertalet av dessa frågor nämns även av
Kristdemokraterna, som i motion 1998/99:Ub709 begär
en översyn av den studiesociala problematiken (yrk.
10). De påtalar den bristande samordningen mellan
olika departement. Centerpartiet vill enligt motion
1998/99:Ub453 att en studiesocial utredning
tillsätts skyndsamt och får ordentlig
studentrepresentation. Den skall syfta till en
helhetssyn på studenternas sociala situation (yrk.
27). I samma motion begär Centern en utredning för
att få ett enhetligt studerandebegrepp i lagar och
förordningar som rör studenter (yrk. 21). Vem som är
student definieras i dag olika i fråga om hyra,
studiemedel, socialbidrag, bostadsbidrag och
föräldrapenning, vilket motionärerna anser
otillfredsställande. Miljöpartiet vill också ha en
utredning i syfte att få en helhetslösning på de
studiesociala frågorna. Saken gäller studenternas
tillgång till det sociala försäkringssystemet i dess
helhet, anser motionärerna (mot. 1998/99: Ub801 yrk.
32).

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
yrkandena.

De problem som lyfts fram i motionerna har
uppmärksammats av flera utredningar, såsom
Studiestödsutredningen, Arbetsskadeutredningen 1997,
Utbildningsdepartementets arbetsgrupp om
studentinflytande inom högskolan och Utredningen för
översyn av Centrala studiestödsnämnden (CSN).
Förslagen från alla dessa är för närvarande föremål
för beredning inom Regeringskansliet. Regeringen har
aviserat ett förslag under år 1999 till ett nytt
studiestödssystem, grundat bl.a. på förslagen från
Studiestödsutredningen i betänkandet Sammanhållet
studiestöd (SOU 1996:90). Riksdagen godkände redan
1994 att pensionsrätt för studier med studiemedel
skall kunna tillgodoräknas inom ramen för det
reformerade ålderspensionssystemet (prop.
1993/94:250, bet. SfU24, rskr. 439). Frågan om den
närmare utformningen av sådan pensionsrätt bör dock
enligt regeringen behandlas i samband med
beredningen av reformeringen av studiestödssystemet
(prop. 1997/98:151, bet. SfU13, rskr. 315). Även i
fråga om arbetsskadeförsäkring har regeringen, som
nyss nämnts, aviserat ett förslag till riksdagen.
När det gäller studenters rätt till
arbetslöshetsersättning under sommarferier, som
nämns i Vänsterpartiets motion, har riksdagen
nyligen godkänt arbetsmarknadsutskottets betänkande
1998/99:AU7, där utskottet hänvisade till att denna
fråga kommer att övervägas i en arbetsgrupp som
tillsatts av regeringen för att utreda en framtida
arbetslöshetsförsäkring. Ett förslag från regeringen
om socialförsäkringens personkrets har nyligen
behandlats av Lagrådet. Där tas bl.a.
socialförsäkringens giltighet vid utlandsvistelse
för studier upp.

Även om alltså riksdagen kan vänta förslag från
regeringen i fråga om flertalet av de problem som
tas upp i motionerna kan man dock enligt utskottets
mening inte räkna med att problemen kan lösas en
gång för alla. Samtliga de delar av välfärdssystemet
som är berörda befinner sig i mer eller mindre
ständig förändring.

Utskottet anser det inte självklart att kategorin
studerande bör avgränsas på exakt samma sätt i alla
de sammanhang som nämns i Centerpartiets motion.

Regeringen har i anslutning till arbetet med
regionala tillväxtavtal erbjudit länen att lämna
förslag till regeländringar. Syftet med dessa skall
vara att genom ökad flexibilitet uppmuntra nya och
effektivare sätt att använda befintliga statliga
resurser. Bland de hittills inkomna förslagen finns
sådana som rör samordningen mellan
studiestödssystemet och reglerna för
arbetslöshetsersättning, arbetsmarknadsutbildning
och socialbidrag. Inom Näringsdepartementet har det
bildats ett s.k. tvärsekretariat som studerar de
inkomna förslagen. I detta ingår bl.a. en tjänsteman
från Utbildningsdepartementet. Samtidigt med
vårpropositionen har regeringen lämnat en skrivelse
till riksdagen i vilken regeringen redovisar hur den
ser på regeländringsförslagen, av vilka en del inte
torde kunna behandlas som frågor för tillväxtavtal
för en viss region, utan snarare är nationella
frågor (skr. 1998/99:96).

Folkpartiet för i motion 1998/99:Ub803 på nytt fram
tanken på ett helt nytt system för att finansiera
vidareutbildning, nämligen ett utbildningskonto
(yrk. 13). Det skulle innebära att det nuvarande
avdragsgilla pensionssparandet breddas till ett
"pensions- och utvecklingssparande" där det blir
möjligt att upp till en viss gräns ta ut pengar före
pensioneringen för att finansiera utbildning. Den
som har tagit ut ett pensionsår i förväg skulle ha
möjlighet att återvinna pensionsrätten genom
ytterligare sparande.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.

Riksdagen behandlade ett liknande förslag
från Folkpartiet vid förra riksmötet. Det
avslogs då med hänvisning till
Kunskapslyftskommitténs uppdrag och till de
samtal som regeringen hade initierat med
parterna på arbetsmarknaden om hur
livslångt lärande skall kunna förverkligas
(bet. 1997/98:UbU14 s. 8). I den nyligen
framlagda ekonomiska vårpropositionen har
regeringen lagt fram förslag om hur
kompetensutvecklingen i arbetslivet skall
stärkas (prop. 1998/99:100 s. 148). Det
skall ske genom finansiering från
Europeiska socialfondens nya mål 3, svenska
statliga satsningar på 400 miljoner kronor
år 2000 och 1 miljard kronor år 2001
respektive 2002. Stimulansen förutsätter en
medfinansiering från arbetsgivarna inom
ramen för trepartssamverkan. Riksdagens
behandling av regeringens förslag bör
avvaktas.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande studiebidraget

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub708,

res. 1 (kd) - delvis

2. beträffande inackorderingstillägg för
elever i gymnasiesärskolan

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub720,

res. 1 (kd) - delvis

3. beträffande timersättning vid sfi

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub709 yrkande 8,

res. 1 (kd) - delvis

4. beträffande anställdas möjligheter till
studier inom Kunskapslyftet

att riksdagen avslår motion 1998/99:A248,

5. beträffande samordning av antagning och
studiefinansiering för studerande inom
Kunskapslyftet

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub719,

6. beträffande personskadeförsäkring för
studenter

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 33,

7. beträffande studiesocial utredning
m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub453 yrkandena 21
och 27, 1998/99:Ub709 yrkande 10, 1998/99:Ub721
och 1998/99:Ub801 yrkande 32,

res. 1 (kd) - delvis

res. 2 (c)

8. beträffande utbildningskonto

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub803 yrkande 13.

res. 3 (fp)

Stockholm den 15 april 1999

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-
Marie Danestig (v), Beatrice Ask (m), Eva Johansson
(s), Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m),
Majléne Westerlund Panke (s), Tomas Högström (m),
Torgny Danielsson (s), Erling Wälivaara (kd), Gunnar
Goude (mp), Sofia Jonsson (c), Anders Sjölund (m),
Nils-Erik Söderqvist (s), Kalle Larsson (v), Ulf
Nilsson (fp) och RosMarie Jönsson Neckö (s).

Reservationer

1. Studiebidraget, m.m. (mom. 1, 2, 3 och
7) - kd

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)
anför:

Vi delar uppfattningen att regeringen bör överväga
möjligheterna att åter låta studiebidraget i
studiehjälpen utbetalas under årets alla månader
liksom barnbidraget gör. Det månatliga beloppet för
studiebidraget följer barnbidraget, och fyller för
ungdomarnas familjer samma funktion. Eftersom man
numera inte kan räkna med att gymnasieungdomar
finner betalt feriearbete, finns det inte anledning
att begränsa utbetalningen av studiebidrag till
läsårstid. Det är angeläget att denna aspekt
beaktas i samband med reformeringen av studiestödet.
Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till
motion 1998/99:Ub708 som sin mening ge regeringen
till känna.

De elever som går i gymnasiesärskolan på annan ort
än hemorten och som kan klara ett eget boende bör få
möjlighet till inackorderingstillägg på samma sätt
som elever i gymnasieskolan. Detta anser vi att
riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub720 som
sin mening bör ge regeringen till känna.

När rätten till timersättning vid sfi togs bort var
argumentet att dessa studerande skall kunna erbjudas
samma studiestöd som andra vuxenstuderande.
Argumentet verkar rimligt men har inte bärkraft, när
man ser till villkoren för att invandrare skall
beviljas studiestöd. För sfi kan man få studiestöd
endast om dessa studier kombineras med andra
vuxenstudier, vilket inte alla invandrare som deltar
i sfi kan göra just därför att de inte har
tillräckliga kunskaper i svenska. Möjligheten till
timersättning vid sfi måste därför beaktas när den
aviserade studiestödspropositionen kommer. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub709
yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.

Vi delar Studiestödsutredningens uppfattning att
studiemedlen skall vara ett renodlat studiesocialt
stöd som förutsätter att studenter som har särskilda
behov till följd av exempelvis handikapp eller
försörjningsbörda får ersättning från andra
generella förmånssystem. Däremot är vi inte
övertygade om att så alltid är fallet i dag.
Pensionssystemet, föräldraförsäkringen,
sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen är
system där studier inte kvalificerar för trygghet.
Det finns i grunden en bristande samordning mellan
olika departement som handlägger frågor som rör
studenternas sociala situation. Därför anser vi att
en studiesocial utredning snarast bör tillsättas för
att se över den studiesociala problematiken. Detta
bör riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub709
yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 1, 2, 3 och 7 bort hemställa

1. beträffande studiebidraget

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub708 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,

2. beträffande inackorderingstillägg för
elever i gymnasiesärskolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub720 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,

3. beträffande timersättning vid sfi

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub709 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,

7. beträffande studiesocial utredning
m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub709 yrkande
10 och med anledning av motionerna 1998/99:Ub453
yrkande 27, 1998/99: Ub721 och 1998/99:Ub801
yrkande 32 samt med avslag på motion
1998/99:Ub453 yrkande 21 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,

2. Studiesocial utredning m.m. (mom. 7) - c

Sofia Jonsson (c) anför:

Många enskilda frågor som berör studenterna har
behandlats av riksdagen under senare år, såsom
bostäder, familjepolitik och arbetsmarknadspolitik.
Något initiativ till helhetssyn på studenternas
sociala situation har däremot inte tagits. Den
sammantagna effekten av besluten har för många
studenter blivit alltför stor. Det behövs också ett
enhetligt studerandebegrepp i lagar och förordningar
som rör studenter, något som saknas i dag. Jag anser
att regeringen skyndsamt bör tillkalla en
studiesocial utredning för att få ett underlag till
de framtida studiesociala ställningstaganden som
måste göras i riksdagen. I utredningen bör
studenterna vara väl representerade. Vad jag här har
anfört bör riksdagen med bifall till motion
1998/99:Ub453 yrkandena 21 och 27 som sin mening ge
regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet
under moment 7 bort hemställa

7. beträffande studiesocial utredning
m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453 yrkandena
21 och 27 samt med anledning av motionerna
1998/99:Ub709 yrkande 10, 1998/99:Ub721 och
1998/99:Ub801 yrkande 32 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,

3. Utbildningskonto (mom. 8) - fp

Ulf Nilsson (fp) anför:

Jag anser att ett helt nytt system behövs för att
människor skall kunna finansiera bl.a.
vidareutbildning. Det nuvarande avdragsgilla
pensionssparandet bör breddas till ett "pensions-
och utvecklingssparande" där det blir möjligt att
upp till en viss gräns ta ut pengar före
pensioneringen för att möjliggöra bl.a. utbildning.
Det avdragsgilla beloppet bör höjas till 1,5
basbelopp per år. Personer i åldrarna 30-55 år bör
få möjlighet att låna förslagsvis 60 % av en årslön
av det allmänna pensionssystemet för att använda
till exempelvis kompetensutveckling. Den som på
detta sätt tagit ut ett pensionsår i förväg skall
kunna återvinna detta genom ytterligare sparande.
Vad jag här anfört om utbildningskonto bör riksdagen
med bifall till motion 1998/99:Ub803 yrkande 13 som
sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet
under moment 8 bort hemställa

8. beträffande utbildningskonto

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub803 yrkande
13 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts.

Särskilda yttranden

Studiesocial utredning (mom. 7) - v

Britt-Marie Danestig (v) och Kalle Larsson (v)
anför:

När vi skrev vår motion var det inte känt vid vilken
tidpunkt ett nytt studie- stödssystem skulle träda i
kraft. Regeringen har nu i vårpropositionen
deklarerat att detta skall ske år 2001. Det framgår
av utskottets yttrande att många av de problem som
vi har nämnt i samband med vårt yrkande om en
studiesocial utredning har tagits upp i olika
sammanhang de senaste åren. Vi utgår från att
regeringen kommer att ta hänsyn till vad som har
kommit fram på dessa punkter, när förslaget till
nytt studiestödssystem utformas. Det finns enligt
vår mening en risk att en lösning av problemen
skulle försenas ytterligare, om riksdagen nu skulle
begära en ny utredning om studenternas totala
studiesociala situation.

Av dessa skäl har vi avstått från att reservera oss
till förmån för vårt motionsyrkande.

Utbildningskonto (mom. 8) - m

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström
(m) och Anders Sjölund (m) anför:

Enligt vår uppfattning bör finansieringen av
vidareutbildning i högre grad än i dag bygga på att
den yrkesverksamma individen själv kan ta ett större
ekonomiskt ansvar för att tillgodose sina behov av
ny kompetens. Vi vill se ett system med
kompetenskonton där arbetstagare, företag och stat
tillsammans bygger upp en tillgång som kan användas
t.ex. för vidareutbildning. I anslutning till en
kommande proposition vill vi återkomma i frågan.