Strategisk exportkontroll 2004 - Krigsmateriel och produkter med dubblaanvändningsområden

Betänkande 2004/05:UU6

1, Förslag, Genomförd
2, Beredning, Genomförd
3, Debatt, Genomförd
4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat: 16 juni 2005

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

PDF

Strategisk exportkontroll 2004 - Krigsmateriel och produkter med dubblaanvändningsområden(pdf, 332 KB)

Webbsida

Visa hela dokumentet för Betänkande 2004/05:6 Strategisk exportkontroll 2004 - Krigsmateriel och produkter med dubblaanvändningsområden

Beslut

Strategisk exportkontroll (UU6)

Regeringen har rapporterat till riksdagen om sina aktiviteter på exportkontrollområdet under 2004. Bland annat redovisas svensk krigsmaterielexport och exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.

Utskottets förslag till beslut: Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 22

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2005-05-17
Justering: 2005-05-26
Trycklov till Gotab och webb: 2005-06-07
Trycklov: 2005-06-07

Reservationer: 11
Betänkande 2004/05:UU6

Alla beredningar i utskottet

2005-05-17

Strategisk exportkontroll (UU6)

Regeringen har rapporterat till riksdagen om sina aktiviteter på exportkontrollområdet under 2004. Bland annat redovisas svensk krigsmaterielexport och exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden. Utrikesutskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet utan att besluta något mer.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2005-06-15

Debatt om förslag 2004/05:UU6

Webb-tv: Strategisk exportkontroll 2004 - Krigsmateriel och produkter med dubblaanvändningsområden

Dokument från debatten

2005-06-15Protokoll 2004/05:140

Protokoll från debatten

Cecilia Wikström (Fp)

Anf. 147 Cecilia Wikström (Fp)

Herr talman! Den 2 juni 1989 var här hemma en försommardag precis som den dag vi ser i dag. Det var skir grönska och blommor i rabatterna. Men i Beijing utspelades ett blodigt drama som fortfarande är ett öppet sår både för de berörda och för världssamfundet. Ingen av oss som såg bilderna av massakrerna på Himmelska fridens torg kan någonsin glömma dem. Unga människor som fredligt demonstrerade mot den kinesiska regimen släpades bort för att fängslas eller avrättas. Hela världen höll andan när den ensamme mannen med sin tunna kropp försökte hindra den gigantiska stridsvagnens framfart. Många föräldrar miste sina barn, och många drömmar grusades. Livet blev aldrig mer vad det varit för dem som ännu i dag förbjuds att sörja sina kära. Efter massdödandet och fängslandet infördes ett embargo som fram till i dag har hindrat Europas länder att sälja vapen till Kina. Herr talman! Mot denna bakgrund vill jag att vi allesammans återkallar våra minnesbilder av den här försommardagen 1989 när vi i dag ska debattera den fråga som jag bedömer som den allvarligaste vi har i dagens betänkande, nämligen frågan om Sveriges agerande inför EU:s förslag att häva vapenembargot mot Kina. Trots att den politiska situationen i Kina inte har förbättrats och trots att respekten för de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna fortfarande inte respekteras i Kina uttryckte det europeiska rådet i december en vilja att häva vapenembargot. I dag står vi här, herr talman, tyngda av sorg - somliga av oss - inför den nonchalans, passivitet och undfallenhet som har präglat regeringens förhållningssätt i denna fråga. Vad är det då som har skett sedan tragedin på Himmelska fridens torg för 16 år sedan? Det vi vet är att Kina är det land i världen som utfärdar flest dödsdomar och avrättar flest människor i världen. Amnesty International uppger att 3 400 människor avrättades 2004. I stor skala och på ett fullständigt vidrigt sätt tar man ur de avrättades kroppar ut njurar, hornhinnor, lever och hjärta som man sedan säljer för transplantationer till sjuka från andra länder. Detta pågår i en icke liten omfattning. Häromveckan lyckades en journalist smuggla ut bilder tagna vid just en sådan massavrättning. Han greps och fördes cyniskt tillbaka till platsen där avrättningen av alla dessa som han fotograferat ägt rum. Där berövades även han sitt liv. Organisationen Reportrar utan gränser har gjort en kartläggning över pressfriheten i världens länder år 2003. Där visade det sig att det egentligen bara är Nordkorea, Kuba och Eritrea som på ett ännu mer förödande sätt än Kina inskränker pressfriheten. Övriga länder som EU har ett embargo mot när det gäller vapenhandel - Zimbabwe, Kongo, Liberia och Somalia - har alla friare medier än Kina. Kina är det land som fängslar flest reportrar i världen. Ching Cheong, korrespondent för Straits Times från Singapore, och New York Times kinesiske efterforskare Zhao Yan har suttit häktade i åtta månader i dag anklagade för spionage. Regimens syfte är att kapa banden mellan de kinesiska journalisterna och utländska medier. Hu Jintao har under sitt tvååriga styre markerat att han inte tolererar att vare sig inhemska eller utländska journalister rapporterar om de övergrepp som systematiskt sker i landet. Situationen för Kinas inhemska journalister har förändrats sedan EU signalerade att man möjligen har för avsikt att häva vapenembargot - men i otvetydigt negativ riktning. Friheten har inskränkts ytterligare. Regeringen i Kina har denna vår lanserat en kampanj för att indoktrinera journalister i vad de kallar för rätt ideologi. I dag måste varje journalist ha en särskild licens för att tillåtas bevaka och rapportera vad som händer i landet. Obekväma röster tystas. Förra året sändes över 250 000 människor till arbetsläger utan någon rättslig process. Fortfarande i dag, 16 år efter massakrerna, är 250 människor fängslade för att de demonstrerade den där junidagen 1989. Kristna förföljs brutalt eftersom de uppges utgöra utländsk infiltration mot regimen. Många kyrkliga ledare - ett par av dem har jag själv mött - har fängslats. Hundratals människor uppges enligt Human Rights Watch ha dött under tortyr de senaste åren. Kina upprustar och utvecklar sin militära kapacitet trots att landet inte står inför några hot från främmande makt. Detta kan komma att äventyra hela den känsliga militära balansen i Asien. Det finns, herr talman, en enda kinesisk demokrati och det är Taiwan. Ön har i praktiken varit självständig sedan 1949. I år har Kinas hotfulla och aggressiva politik mot Taiwan tilltagit, och framstår som allt allvarligare. Kina har i år instiftat en ny lag, den så kallade anti-secession law , som tillåter att man militärt invaderar Taiwan om taiwaneserna tar ytterligare steg mot självständighet. I dag finns mer än 850 missiler på Kinas fastland riktade direkt mot Taiwan. Antalet har ökat markant bara de tre senaste månaderna. Dessutom har man satellitstörande lasrar och underjordiska resurser - allt i syfte att vinna en möjlig väpnad konflikt mot Taiwan. Kina har ökat sina militära utgifter med 70 miljarder dollar. Det finns bara två länder i världen som satsar mer pengar på militär upprustning, och det är USA och Ryssland. Sammantaget kan man säga att i den bästa av världar behövs inga embargon, och för den delen behövs inga vapen heller i den bästa av världar. Men nu lever vi inte i en utopisk värld, utan vi har att fatta beslut och agera utifrån den allvarliga situation som råder. Om Kina hade utvecklats i rätt, positiv riktning - alltså släppt oliktänkande och regimkritiker fria, i högre grad tillåtit fri press, i större mån respekterat yttrandefrihet och trosfrihet och lämnat Taiwan i fred - så skulle också vi i Folkpartiet ha nöjt oss med att en uppförandekod ersätter embargot mot vapenhandel. Men nu lever vi inte i en sådan fantasivärld utan i en situation där Kina, utifrån sin maktposition som världens största tillväxtmarknad, gärna vill diktera villkoren för sitt umgänge med andra länder. I går upprepade Kina ånyo kravet på EU att häva embargot. Vi kunde följa det i svensk medieåtergivning. För oss i Folkpartiet står det fullkomligt klart att detta vore mycket olämpligt då vi inte ens kan se en tillstymmelse till ändrad kinesisk politik. Det är beklagligt, herr talman, att utskottsmajoriteten inte tydligare kräver att Kina ändrar sin politik innan man uttrycker stöd för ett hävande av embargot. År 2003 antog riksdagen en politik för global utveckling, den som vi talar om som PGU. Det förefaller också något besynnerligt att den politik som genomsyrar PGU inte alls går igen i Anders Svärds utredning om krigsmaterielexporten. Värderingsfrågor och etiska principer lyser med sin frånvaro. Det menar flera av remissorganen, bland annat Sida, Svenska kyrkan och Sveriges Kristna Råd i sina remissvar. I stället fokuseras frågan om hur regelsystemet för vapenexporten ska anpassas till den praxis som råder sedan 1990-talet. Faktorer som demokratikriterier behandlas inte alls, vilket är djupt beklagligt. Demokrati och mänskliga rättigheter borde väga tungt när vårt land antar en ny strategi för vapenexport. Detta är också Folkpartiets övertygelse. Herr talman! I ett tal i New York den 10 april 1957 sade Dag Hammarskjöld: "Deklarationen om de mänskliga rättigheterna utgör en påminnelse om vad som måste vara den enskildes mål lika väl som regeringarnas: att i handling erkänna människans värdighet och okränkbarhet." Förra veckan, på 16-årsdagen av massakern på Himmelska fridens torg, ställde Amnesty International några tydliga krav: Kina måste frige alla människor som greps den där dagen för 16 år sedan, de som är skyldiga till massakern på obeväpnade studenter och demonstranter ska ställas till svars och regeringen i Kina måste erkänna de misstag som gjordes. På det sättet kommer man också äntligen tillåta dem som förlorade sina kära att sörja. Det har ännu inte skett. I fyrpartireservationen från Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centern och Miljöpartiet skriver vi att en rad förbättringar är nödvändiga innan en diskussion om att häva embargot kan föras. Vi skriver: Situationen för de mänskliga rättigheterna i Kina måste förbättras avsevärt, en bindande vapenexportkod med full transparens om vapenförsäljning måste utvecklas och fullkomliga garantier ges att den lag mot utträde som Kinas parlament antagit inte innebär ett hot mot Taiwan. Vidare måste en dialog för att öka stabiliteten i regionen initieras. Världen måste kräva att regimen respekterar mänskliga rättigheter och upphör med sin aggressiva politik gentemot Taiwan. I reservationen vill vi också uppmärksamma den olyckliga inkonsekvens som präglar majoritetstexten. Utskottsmajoriteten påtalar Kinas kränkningar av de mänskliga rättigheterna, och samtidigt ställer man sig bakom EU:s strävan att häva embargot. I utskottstexten beskriver man Kina och landets kränkningar men tar inte konsekvenserna av sin beskrivning, det vill säga verkar inte fullt ut för att behålla embargot och kräver inte att Sverige omprövar sin hållning. Detta tolkar jag, och säker alla som läser betänkandet, så att utskottsmajoriteten inte tar ställning fullt ut utan befinner sig i en grå zon, på ett sluttande plan. Detta är den huvudsakliga skillnaden mellan majoritetens text och fyrpartireservationen. Om EU-länderna hade fått sin vilja igenom hade troligtvis embargot redan hävts. Nu kommer detta sannolikt och förhoppningsvis inte att ske, bland annat eftersom USA reagerat mycket starkt och klargjort att ett hävande av vapenembargot står i strid med amerikanska säkerhetspolitiska intressen. En överföring av europeisk militär högteknologi till Kina skulle försvåra USA:s möjligheter att skydda Taiwan. Ledande amerikanska kongressledamöter har uttryckt att man kommer att inskränka vapensamarbetet med Europa om embargot hävs. Herr talman! Det är enligt min mening mycket olyckligt att regeringen har böjt sig och valt undfallenhetens väg i stället för att med kraft agera inom EU för att hindra hävandet av embargot. Det har regeringen nyligen också ådragit sig kritik för av både riksdagen och konstitutionsutskottet. Det är också beklämmande att utskottsmajoriteten väljer att tala med kluven tunga i betänkandet. Man säger en sak, men man agerar inte i enlighet med vad man säger. Lära och liv måste sammanfalla. Det är en bra grundregel också för politiker. Man kan inte säga en sak och sedan göra något annat. Därför menar vi att Sverige bör ompröva sin hållning i frågan och agera för att embargot ska bibehållas. Detta skiljer oss från majoriteten i utskottet som verkar anse att hänvisningar till Sveriges beslut att ställa sig bakom Europeiska rådets strävan att avskaffa vapenembargot går att förena med skrivningar i texten i betänkandet om att embargot inte ska avskaffas. Detta är givetvis fullständigt inkonsekvent och orimligt. Vi bär alla ett ansvar för att slå vakt om demokrati och mänskliga rättigheter. Det gör vi, herr talman, inte genom att medverka till att världens största diktatur rustas med vapen från Europa. Med detta yrkar jag bifall till reservation 8.

Holger Gustafsson (Kd)

Anf. 148 Holger Gustafsson (Kd)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nr 8 och säga några ord om vapenembargot mot Kina. Även om Cecilia Wikström mycket noga har gått igenom argumenten för vår gemensamma reservation vill jag kommentera den lite grann ur Kristdemokraternas synvinkel. Kristdemokraterna anser att frågan om huruvida vapenembargot mot Kina är effektivt när det gäller att hindra vapenleveranser i det närmaste saknar betydelse. Däremot har embargot stor politisk betydelse. Det är en stark och obehaglig signal till Kina att Europeiska unionen inte kan acceptera de brister som råder i Kina vad avser demokrati och mänskliga rättigheter. Och det är själva grunden och själva idén till reservationen. Signalen bekräftar också att vi knyter ihop villkoren för handel och mänskliga rättigheter på ett konsekvent sätt. Om Kina ska fortsätta att växa som en global producent och handelspartner måste man ta demokrati och mänskliga rättigheter på betydligt större allvar än vad som sker i dag. Hittills finns det inget som tyder på att den kinesiska ledningen vill göra en omsvängning i sitt förhållningssätt när det gäller dessa allmänmänskliga värden, varken i Kina eller i de autonoma områdena Tibet, Xinjiang, Hongkong och Taiwan. Herr talman! EU visar i fallet Kina en hållning där man sätter ekonomiska intressen framför respekten för grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Detta ackompanjeras av exportvilliga EU-stater som Frankrike, Tyskland och Italien. Kristdemokraterna anser att innan en diskussion om att häva vapenembargot kan föras måste en rad förbättringar ske. Det har vi noterat i reservationen, och Cecilia har nämnt dem. Men jag vill ta dem en gång till, eftersom jag tycker att de är så viktiga. Situationen för de mänskliga rättigheterna i Kina måste förbättras innan man kan diskutera ett hävande. En bindande vapenexportkod med full transparens måste utvecklas. Garantier måste ges att den lag mot utträde som Kinas parlament har antagit inte innebär ett hot direkt mot Taiwan. Vidare måste en dialog för att öka stabiliteten i regionen initieras. Vi anser att Europa och USA ska samordna sin politik gentemot Kina. Därför anser Kristdemokraterna att Sverige ska ompröva sin hållning i frågan och agera för att embargot ska bibehållas. Detta skiljer oss från majoriteten, som ställer sig bakom Europeiska rådets strävan att nu avskaffa vapenembargot.

Sermin Özürküt (V)

Anf. 149 Sermin Özürküt (V)

Herr talman! Inledningsvis vill jag säga att jag står bakom alla våra reservationer i utrikesutskottets betänkande om strategisk exportkontroll. Exportkontrollen gäller krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden, det vill säga att de kan användas både civilt och militärt. Exportkontrollens nyckelbegrepp är restriktivitet. När det gäller restriktivitet konstateras i betänkandet att inom EU växer ett allt närmare exportkontrollsamarbete fram. Produktionen av och handel med krigsmateriel är ett område som varje medlemsstat i unionen själv har beslutanderätt över. Vår regering har ingått ett ramavtal med regeringarna i Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien och Storbritannien. Utöver detta är Sverige redan bundet av en uppförandekod för vapenexport som överenskommits mellan EU-länderna vid Europeiska rådets möte i Bryssel i juni 1998. Koden innehåller åtta kriterier som unionsländerna enats om och som ska utgöra politiska riktlinjer för en gemensam syn på förutsättningarna för export. Koden är politiskt bindande, men inte juridiskt bindande, med hänsyn till att länder med en mer restriktiv lagstiftning ska kunna bibehålla denna restriktivitet. I skrivelsen sägs det att enligt kodens tillämpningsbestämmelser ska medlemsstaterna utbyta underrättelser om avslag. Sådant utbyte och konsultationerna kring underrättelserna gör, enligt regeringen, att exportpolitiken inom EU blir öppnare och mer enhetlig. Utskottet konstaterar, i linje med regeringen, att en samordnad restriktivitet vad gäller vapenexport är en effektiv fredsfrämjande åtgärd som kan åstadkomma en ökad restriktivitet. Vi tycker att regeringens och utskottets samlade linje visar på nödvändigheten av att Sverige verkar för att EU:s uppförandekod dels blir mer restriktiv, dels får statusen av ett för medlemsländerna bindande dokument i stället för att, som nu, endast vara en rekommendation. Därför bör Sverige aktivt verka för att EU:s uppförandekod implementeras som nationell lagstiftning. Den avgörande frågan här är hur den påstådda restriktiviteten inom EU egentligen fungerar i praktiken. Frankrike är i första ledet för att upphäva vapenembargot mot Kina. Storbritannien har fyrdubblat sin krigsmaterielexport till Afrika sedan 1999. Närmare hälften av den svenskproducerade krigsmaterielen exporteras. Krigsmaterielexportens andel av Sveriges totala varuexport under 2004 var också den högsta sedan 1998, då krigsmaterielexportstatistiken blev offentlig. Aldrig tidigare har Sverige exporterat krigsmateriel till så många länder som under 2004. Vi exporterade under 2004 krigsmateriel till sammanlagt 57 länder. Mer än 1 miljard kronor av den svenska krigsmaterielsexporten gick till länder med utbredd fattigdom. Till historiens ironi hör att samtidigt som en rad nationella och internationella institutioner världen över - bland annat den svenska regeringen - stolt proklamerar att det viktigaste målet i den internationella politiken är fattigdomsbekämpningen blomstrar krigsmaterielindustrin. Stolta mål som fattigdomsbekämpning och millenniemål förbleknar i sammanhanget. I många länder är krigsmaterielimporten en tung post i ländernas magra budgetar. Den svenska krigsmaterielexporten sätts på intet vis i relation till de millenniemål som Förenta nationerna antagit när det gäller fattigdomsbekämpning och mänskliga rättigheter. Det är uppenbart att tillgången till krigsmateriel fungerar som ytterligare bränsle i uppflammande konflikter. Förekomsten av krigsmateriel fördjupar och förvärrar konflikter för vilka de allra fattigaste blir mest utsatta. Fattigdomsbekämpningen har en tydlig koppling till jämlikhets- och jämställdhetsfrågor och kvinnors situation i världen. Av världens 1,3 miljarder fattiga består majoriteten av kvinnor. Därför anser vi att de mål som proklamerades för Sveriges internationella utvecklingssamarbete, där samstämmighet mellan olika politikområden starkt betonades, måste gälla även för den svenska krigsmaterielexporten. Till sist vill jag säga att vi är medvetna om att vi lever i en absurd värld. Krigsmaterielexport kan inte frikopplas från staters maktförhållanden och maktambitioner. Fattiga befolkningar i krigsmaterielimporterande länder tillhör den förlorande parten i dessa maktspel. Med den nya världsordning som vi ser växa fram, med en ensam stormakt, finns det anledning att förhålla sig starkt kritisk till de länder med vilka Sverige samarbetar eller exporterar krigsmateriel till. Därför säger vi att Sverige borde gå först i ledet för att införa en viktig rätt för att uppnå en balanserad restriktivitet gällande krigsmaterielexporten. En rätt till veto i EU skulle kunna stoppa en medlemsstat att sälja vapen till ett icke-EU-land dit ett annat medlemsland tidigare vägrat att exportera. Införandet av en sådan rätt kan möjligtvis skapa en rättvis balans då EU:s särskilda uppförandekod inte ger rätten för medlemsstater att stoppa andra länders export. Med anledning av detta, herr talman, yrkar jag bifall till Vänsterpartiets reservationer under punkterna 4, 6 och 7.

Cecilia Wikström (Fp)

Anf. 150 Cecilia Wikström (Fp)

Herr talman! Jag tyckte att det var fint när Sermin Özürküt beskrev den svenska vapenexporten. Jag tyckte mig kunna höra en liten ton av indignation eller upprördhet över den blomstrande krigsmaterielexporten. Man kan höra att Sermin Özürküt inte precis tycker om den. Då undrar jag hur det kan komma sig att Vänsterpartiet, som tidigare inte gjort sig känt som krigsmaterielexportivrare eller ens försvarsivrare, nu ställer sig bakom att Europas länder, däribland Sverige, öppnar för möjligheten att sälja vapen till Kina, som är världens största diktatur.

Sermin Özürküt (V)

Anf. 151 Sermin Özürküt (V)

Herr talman! Jag förstår att Cecilia Wikström söker polemisera för att få någon sorts balans i Folkpartiets lustiga och obalanserade uttalanden under många herrans år. Jag ska försöka svara. Jag förstår hennes upprördhet, och i utskottet försökte vi balansera detta och ta in hennes upprörda texter om Kina och Taiwan och allt det där. Hon ville dock köra rakt på och hamnade då i den ställning som hon nu befinner sig i. Hon till och med påstod att jag var nöjd med att Sverige hade en stor vapenexport.

Cecilia Wikström (Fp)

Anf. 152 Cecilia Wikström (Fp)

Herr talman! Jag är inte ett dugg upprörd. Jag är alldeles lugn. Däremot är jag förundrad och skulle vilja ha en liten förklaring till Vänsterpartiets agerande i den här frågan. Om man läser utskottets ställningstagande ser man dessa oerhörda paradoxer, och därför är jag förundrad över att ett parti som tidigare alltid följt en mycket entydig linje nu gjort avsteg från den linjen. Jag är alltså inte ett dugg upprörd eller agiterande eller något annat. Jag är bara förundrad. Red ut mina frågetecken!

Sermin Özürküt (V)

Anf. 153 Sermin Özürküt (V)

Herr talman! För att tillfredsställa din förundran kan jag läsa direkt ur betänkandet. På s. 22, näst sista stycket, står: "Utskottet konstaterar att det fortfarande förekommer allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna i Kina. Genom att upprätthålla vapenembargot ger EU:s medlemsstater en tydlig signal till Kina om att man är bekymrad över situationen för de mänskliga rättigheterna i landet. Det ligger heller inte i Europas strategiska intresse att häva vapenembargot mot Kina. EU:s uppförandekod kring vapenexport bör skärpas särskilt vad gäller kriterier kring mänskliga rättigheter, stabilitet och säkerhet i regionen samt nationell säkerhet för vänligt sinnade nationer och allierade." Jag kan tillägga vad vi säger i vår reservation. Också det är väldigt tydligt. Där säger vi följande: "Innan en diskussion om att häva vapenembargot kan föras måste en rad förbättringar ske; situationen för de mänskliga rättigheterna i Kina måste förbättras avsevärt." Så sägs i utskottets betänkande. Du kan själv läsa det.

Agne Hansson (C)

Anf. 154 Agne Hansson (C)

Cecilia Wikström har inte rätt till någon ytterligare replik enligt riksdagsordningen, det vill säga en lagreglering.

Lotta Hedström (Mp)

Anf. 156 Lotta Hedström (Mp)

Herr talman! Man skulle kunna tro att det är ett Kinabetänkande vi har framför oss i dag, men det är det inte. Det handlar om vapenexport. Av elva reservationer är tio från Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Det här är verkligen kärnpolitik för oss. Det är med stor möda som jag har tvingat mig själv att inte yrka bifall till allihop. Jag nöjer mig med reservation nr 3 och reservation nr 5 i det här stycket. Vi står också bakom, och kommer att rösta för, Kinaembargoreservationen. Tiden är verkligen inte mogen att häva embargot. Kina är en stormakt i vardande och världens avståndstagande mot deras maktaspirationer och mot fortsatt och ökad handel med vapen i världen är väldigt viktig för oss. Vi står bakom detta och hade egentligen behövt göra den markeringen på ett tidigare stadium i politiken, men nu var det ett lämpligt tillfälle. Jag kan inte låta bli att också påtala inkonsistensen hos Folkpartiet som talar sig varmt för demokrati i biståndssammanhang, och nämner det nu i förbigående men har en selektiv syn. Man bör tillämpa demokratikriterium också i andra sammanhang, väldigt många sammanhang, när det gäller vapenexport. Jag ser inte riktigt det engagemanget hos Folkpartiet. Det var en lång plädering mot ett land. Var har vi kritiken mot Israel till exempel? Vad kommer dessa unarmed vehicles , eller vad de heter, att leda till? Varför har vi snart en militärattaché i Israel? Varför har Israel den största vapenproduktionen per capita i världen? Varför är de inte värda Folkpartiets kritik? Varför åker ÖB:ar mellan Israel och Sverige? Vad är det som sker? Varför finns inte den tydliga kritiken mot alla länder som brister både i mänskliga rättigheter och i demokratihänseende? Varför har vi på papperet en restriktiv syn och restriktiva regler - starka regler som vi går ut med i världen och säger att de är bra - när vi i realiteten faktiskt exporterar till krigförande länder? I fjol exporterade vi både till USA och till England fastän de var i krig i Irak. Det är inte en hållbar syn. Det är inkonsistens i den Socialdemokratiska vapenexportpolitiken som vi har tagit som vår stora uppgift att påtala. Vi kan inte leva med en på papperet restriktiv politik som det våldförs på i Sverige med undantag efter undantag och inte ens med öppet deklarerad praktik. Det tycker vi är det problematiska med svensk vapenexport, både produktion och handel. Vi tycker dessutom, i relation till det betänkande som vi nyss pratade om, nämligen FN:s reformering och FN:s stora uppdrag att avskaffa världsfattigdomen, att relationen mellan våra mål i PGU och våra åtaganden i millenniemålsuppfyllelsen och vapenexport är något oerhört bristfälligt som är värt väldigt mycket kritik. Där vill vi lägga tyngdpunkten. Vi vill kunna kritisera enskilda länder. Vi vill att de restriktiva regler vi har ska appliceras likvärdigt på alla länder, Kina, Israel och andra diktaturer eller också ska de jämföras med de fattiga länder som lägger stora delar av sin magra statsbudget på vapenköp. Vi tycker att det är ohållbart att svenska regeringsrepresentanter åker runt och agerar krämare och skriver brev och vill kränga Jasplan och annat världen runt. Det är inte det världen behöver. Så enkelt är det. Det är vår politik. Det speglas i våra tio reservationer. Där vill vi ha tyngdpunkten. Folkpartiet vill ha tyngdpunkten på Kina och ingenting annat. Nyckelordet för Sermin Özürküt var restriktivitet, och det med all rätt. Det finns många detaljer i det här som är synliggjorda, förutom dem jag har nämnt nu. Jag skulle vilja fördjupa mig lite kort på två punkter. Den ena är, tycker jag, ett okänt område och har att göra med spridningen av lätta vapen. Vi tycker att det ofta är försumbart eller ointressant med alla puffror som sprids världen runt. De flesta av dem är faktiskt inte registrerade och inte kontrollerade, utan finns i var mans hand - på en bio nära dig, höll jag på att säga. Det dödar fler än de stora vapensystemen. En effektiv kontroll med spårning och märkning är inom räckhåll nu. Det bör Sverige satsa krut på. Det vi i Miljöpartiet verkligen skulle vilja se är, som jag nämnde i det förra anförandet, en konvention - en arms trade treaty - där man tar ett rejält grepp globalt på small arms and light weapons . Det tycker vi saknas. Avslutningsvis finns det ett och annat område som vi har motionerat om och som finns med i en reservation. Det handlar om utarmat uran. Det är också någonting som är väldigt allvarligt och som används i de konflikter vi ser. USA använder det i Irak och Afghanistan. Det användes i före detta Jugoslavien. Det är ett kemiskt gift och det är radioaktivt. Det ingår i USA:s kärnvapenprogram. Det har väldigt stor sprängkraft. Det avger radioaktiv strålning under miljontals år. De giftiga och radioaktiva ämnena sprids med luften och grundvattnet. Det som händer kemiskt är att den oxidering av uranoxid som sker i samband med detonationen förvandlas till ett damm som lägger sig överallt. Det kommer in i kroppen på människor genom inandningsluften och genom sår. Den alfastrålningen skadar vävnaderna väldigt mycket. Det visar sig relativt snart. De här skadorna börjar nu spridas i Iran. Det är väldigt allvarligt. Det är ingen som pratar om detta. Vi menar att man måste ta tag i den här frågan på olika sätt och kräva att det blir ett förbud och att det påtalas att det strider mot de regler och konventioner vi har i det här stycket. Herr talman! Kvällen är sen. Hela krigsmaterielexporten är en viktig och känslig fråga. Miljöpartiet kommer att fortsättningsvis återkomma med antagligen lika många både reservationer och motionsyrkanden. Vi står bakom alla våra plus den gemensamma om fortsatt vapenembargo mot Kina.

Kent Härstedt (S)

Anf. 157 Kent Härstedt (S)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets betänkande och avslag på samtliga motioner och reservationer. Det utskottsbetänkande vi behandlar i dag innehåller utrikesutskottets ställningstagande till regeringens skrivelse rörande strategisk exportkontroll 2004, Krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden , och ett antal motioner och reservationer. Som framgår av titeln behandlar ämnet hur vi hanterar export och import av vapen. Utskottet konstaterar att det pågår en omfattande utredning på området om krigsmaterielexport som utskottet vill låta arbeta färdigt innan riksdagen tar slutlig ställning i de här viktiga frågorna. Jag vet också att denna under våren har varit ute på remiss. Remissvaren kommer att sammanställas, och vi kommer ganska snart att ha tillfälle att debattera de här frågorna igen. Eftersom några har citerat utredningen så här långt vill jag bara påminna ledamöterna om att detta är en normal del av en demokratisk process där utredningens förslag inte alltid blir det förslag som kommer i slutändan. Det sammanvägs sedan av regeringen med vad remissinstanserna säger, och det som slutligen hamnar här och kan bli föremål för debatt behöver inte nödvändigtvis vara exakt det som utredaren har lagt fram. Jag delar alltså utskottets mening men vill ändå presentera och utveckla några av de synpunkter som vi framför i betänkandet. Herr talman! Exporten av krigsmateriel regleras av lagstiftning, praxis och de riktlinjer som regering och riksdag lagt fast. Det innebär att varje exportaffär ska prövas innan ett utförseltillstånd utfärdas. Vad det handlar om är en helhetsbedömning där samtliga relevanta omständigheter måste beaktas. Riktlinjerna anger att en balans måste finnas vid varje exporttillfälle mellan våra säkerhets-, försvars- och utrikespolitiska intressen. I en och samma situation kan vissa riktlinjer tala för fortsatt export medan andra kan tala emot. Ett väpnat angrepp, med eller utan ett FN-mandat, reser till exempel alltid direkt frågan om krigsmaterielexporten från Sverige omedelbart bör stoppas. Bland de prövningar som görs ingår folkrättsliga överväganden, vilka också måste balanseras mot den stora vikt regeringen fäster vid ett långtgående internationellt försvarsindustriellt samarbete för att trygga Sveriges framtida materielförsörjning. I balansen mellan olika riktlinjer för krigsmaterielexporten har nationens eget intresse förtur. Ytterst måste det handla om att slå vakt som Sveriges långsiktiga säkerhet. En leveranssäkerhet byggd på långsiktighet är av vitalt säkerhetspolitiskt intresse för Sverige. Vårt internationella samarbete bygger på ömsesidighet och Sveriges trovärdighet som samarbetspartner. Detta gäller inte enbart på exportsidan, utan Sverige är också beroende av import för att säkra våra försvarsbehov. Här har några, tycker jag, relevanta frågor kring vår krigsmaterielimport ställts som jag anser bör komma tillbaka i den debatt som vi sannolikt kommer att ha här i höst. Det intressanta är att se vad utredningen och remissinstanserna kommer fram till. Därför har vi byggt upp en långsiktig samverkan på det försvarsindustriella området med en rad länder. Sverige har alltså av utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska skäl valt att i viss utsträckning tillåta export av krigsmateriel. Det är stora variationer från år till år i hur mycket Sverige säljer och inte säljer. Detta har att göra med krigsmaterielens natur. Vissa år levererar vi stora delar av de produkter som har tagits fram. Ett år då vi till exempel levererar Jas Gripen har vi väldiga intäkter från krigsmaterielexport medan de ett annat år kan gå ned igen. Ändå är det väldigt tydligt att Sverige är väldigt framgångsrikt på vissa områden vad gäller produktion och export av krigsmateriel. Jag tycker inte att det finns något skäl att hyckla. Vi har valt att ha en krigsmaterielexport. Majoriteten i denna kammare anser att det är viktigt för Sverige att vi har det för vår egen säkerhets skull. Så länge man håller sig inom de riktlinjer som vi har dragit upp ska vi inte vara förvånade om svenska företag på området också är framgångsrika på det. Herr talman! I skrivelsen från regeringen redogörs för exportkontrollpolitikens inriktning och uppgifter om hur den bedrivits 2004, informationsverksamhet på området, gällande regelverk och nationell tillämpning samt internationellt samarbete inom EU och FN. I skrivelsen ingår också en redovisning av årets internationella arbete inom områden som antikorruption och immateriella överföringar. Vidare återfinns i skrivelsen en sammanställning av uppgifter om svensk krigsmaterielexport och exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden. Jag anser precis som utskottet att det är värdefullt att göra en samlad översyn av exportkontrollagstiftningen. Den säkerhetspolitiska situationen i Europa och vårt närområde har genomgått grundläggande förändringar sedan den nu gällande lagen om krigsmateriel trädde i kraft den 1 januari 1993. Jag vill påminna om att det står i regeringens skrivelse att Krigsmaterielutredningens betänkande ska remissbehandlas. Därefter ska regeringen i höst ta ställning till om en proposition ska utarbetas och underställas riksdagen. Min och utskottets generella utgångspunkt är alltså, som jag tidigare sagt, att vi inte ska föregripa regeringens översyn utan i stället avvakta regeringens förslag. Utskottet konstaterar att det av regeringens direktiv till Krigsmaterielutredningen framgår att en utgångspunkt för översynen av krigsmateriellagen är att den svenska traditionellt restriktiva synen på export av krigsmateriel ska upprätthållas. Enligt lagen om krigsmateriel får tillstånd för krigsmaterielexport lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för detta och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. De närmare principerna för prövning har lagts fast i regeringens praxis och kommit till uttryck i regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan. Riktlinjerna uttolkas med brett parlamentariskt stöd och är vägledande för Inspektionen för strategiska produkter, ISP, vid prövningen av ärenden om tillstånd. Varje utförselärende prövas individuellt. Riktlinjerna är ett balansinstrument där också faktorer som talar för export vägs in. Inget av kriterierna, förutom de tre så kallade ovillkorliga hindren, har en direkt förbudseffekt. De tre typer av ovillkorliga hinder som riktlinjerna anger och som, om de finns, omöjliggör export är beslut av FN:s säkerhetsråd, internationella överenskommelser som Sverige biträtt samt de neutralrättsliga reglerna i Haagkonventionen. Herr talman! I regeringens skrivelse redogörs för motiven till att Sverige producerar och exporterar krigsmateriel. Där sägs bland annat att den nya säkerhets- och försvarspolitiken innebär samverkan även på materielförsörjningsområdet. Styrande för den svenska materielförsörjningen är i dag försvarets förmåga att genomföra internationella insatser och att ha nödvändiga resurser för att hävda vår territoriella integritet. Det internationella samarbetet på materielförsörjningsområdet är enligt skrivelsen en förutsättning för försvarets flexibilitet och anpassningsförmåga inför nya hot och risker som kan uppstå. Det ligger därför i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att slå vakt om långsiktigt och kontinuerligt samarbete med traditionella samarbetsländer. Detta ömsesidiga samarbete, inklusive samarbetsprojekt, bygger på såväl export som import av krigsmateriel. Sverige förblir enligt regeringen ett intressant land för internationellt samarbete endast med fortsatt utveckling av en teknologinivå som har en internationell konkurrenskraft. En konkurrenskraftig teknologinivå förutsätter för sin existens dels tillräckliga ekonomiska resurser för att kunna bestå och utvecklas, dels i sin tur ett visst mått av samarbete över gränserna. Exporten bedöms vara en nödvändig faktor i bevarandet av en hög svensk teknologinivå med internationell slagkraft. Herr talman! I Krigsmaterielutredningens direktiv ingår också att undersöka konsekvenserna av införandet av ytterligare riktlinjer, däribland införandet av ett demokratikriterium. Sammanfattningsvis anser utredningen att det för närvarande varken finns tillräckliga skäl eller förutsättningar för att införa ett demokratikriterium för prövningen av ärenden om export och internationellt samarbete avseende försvarsmateriel. Utskottet konstaterar att regeringen nu ska ta ställning till utredarens förslag, och naturligtvis också till remissinstanserna, och eventuellt lägga fram förslag som innehåller ändringar av de svenska riktlinjerna. Utskottet ser positivt på arbetet för att motverka anhopningar och spridning av lätta vapen och välkomnar att det inletts förhandlingar inom ramen för FN i syfte att åstadkomma ett internationellt instrument för märkning och spårning av lätta vapen. Herr talman! I den fråga som gäller Kina, som har tagits upp här i flera anföranden, har utskottet väldigt klart och tydligt tagit ställning här i kammaren och i vår behandling i utskottet. Jag blev lite förvånad över den upprördhet som vi har tagit del av här. Har man lyssnat till den debatt och dialog vi har haft i utskottet tror jag ingen kunnat gå ifrån den debatten utan att veta att vi alla är av den uppfattningen att för svenskt vidkommande är det inte aktuellt med någon export av krigsmateriel till Kina. Det har heller inte handlat om att den ene är mer för och den andre är mer mot, utan det har handlat om två olika synsätt för att i stället uppmuntra och stimulera Kina till ökad demokrati och anpassning. Jag vill avsluta med att i det hänseendet säga att inget land är statiskt. Sydafrika till exempel är ett land som under lång tid var utsatt för bojkott och hade en apartheidregim. Vid en annan tidpunkt, som nu, är landet aktuellt för krigsmaterielexport från flera olika länder i världen. Inget land är statiskt. Det kan skildra lite grann de olika synsätt som vi har haft i debatten. Men ingen av oss kan sägas vara någon Kinakramare som omedelbart skulle vilja exportera vapen till Kina. Det tycker jag är väldigt viktigt att ha sagt glasklart här i kammaren. Jag tror därmed att jag har tagit upp de flesta av de områden som finns med i utskottets betänkande och i motioner och reservationer. Vi kommer helt säkert att ha fler tillfällen att debattera och ta ställning till de här svåra och viktiga frågorna. Jag vill yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Cecilia Wikström (Fp)

Anf. 158 Cecilia Wikström (Fp)

Herr talman! Jag har varit inne på Kent Härstedts hemsida och plockat ut ett pressmeddelande. Det var så att den 18 maj 2000 reste Kent till Taiwan för att delta i en presidentinstallation. Då sade Kent Härstedt så här: Vår medverkan ska ses som en uppmuntran och ett stöd för den framväxande demokratin. Det innebär inte något steg från ett-Kina-politiken utan är ett uttryck för en konsekvent linje där vi talar samma språk om mänskliga rättigheter och demokrati i såväl Fastlands-Kina som i Taiwan. Mycket vackra ord, måste jag säga. Jag undrar: Kan Kent Härstedt stå för detta uttalande också i dag? Om svaret är ja, ser då inte Kent Härstedt hotet mot Taiwan som man öppnar för i betänkandet, inte minst på s. 22, där jag, herr talman, citerar: "Sverige står bakom Europeiska rådets beslut från den 17 december 2004 om att EU skall fortsätta arbeta för ett hävande av embargot mot Kina." En bit längre ned står det: "Det ligger heller inte i Europas strategiska intresse att häva vapenembargot mot Kina." Därefter talar man om uppförandekod. Detta är ju ett fullständigt moras vad gäller intellektuell redbarhet. Om Kent Härstedt propagerar i talarstolen för den här utskottstexten undrar jag om pressmeddelandet från 2000 inte längre gäller, om uttalandena om mänskliga rättigheter inte längre gäller. Om svaret är ja, om Kent Härstedt fortfarande kan ansluta sig till de fina orden, hur kan han då säga att inget land är statiskt, efter att ha hört vad jag har sagt om utvecklingen i Kina när det gäller mänskliga rättigheter under tre månader år 2005. Vi har sett att Kina inte har utvecklats åt det positiva hållet utan snarare åt det negativa hållet.

Kent Härstedt (S)

Anf. 159 Kent Härstedt (S)

Herr talman! Jag har också varit inne på din hemsida. Men jag hittade ingenting direkt. Först och främst vill jag säga att jag självklart står bakom det jag sade i samband med besöket i Taiwan. Vi stöder naturligtvis framväxten av demokratin, oavsett vilken plats det är. Om man sedan vill se det som en del av Fastlands-Kina, ett-Kina-politiken, som jag antar att Folkpartiet är berett att frångå. Ni vill se två Kina, ett Fastlands-Kina och ett självständigt Taiwan. Det kan vara intressant att få höra det i sammanhanget. Jag tycker att det är olyckligt med en framväxt av ökad militarisering både på den kinesiska sidan och på den taiwanesiska sidan. Jag välkomnar demokratiseringen av Taiwan och står självklart bakom det. Men åter till krigsmaterielexporten. I det här hänseendet handlar det inte om att vi tillsammans med majoriteten i utskottet är för att vi ska exportera mer till Kina. För övrigt är det faktiskt så att vi valde att inympa hela texten, som jag antar att du har varit med och utformat, och när vi lyfte in den i majoritetstexten ville du skriva en ny text. Du har faktiskt varit med och utformat majoritetstexten i det här hänseendet. Men jag tror att du blev så upprörd för att du kände att du inte skulle få din Kinadiskussion så därför ville du skriva en ny text. Det är faktiskt sanningen. Det är glasklart vad vi i majoriteten står för i det här hänseendet. Vi står naturligtvis inte för att lätta upp exporten till Kina. Det har vi skrivit glasklart i texten. Att göra en sådan stor Kinadebatt av det här känns verkligen som att göra en höna av en fjäder.

Cecilia Wikström (Fp)

Anf. 160 Cecilia Wikström (Fp)

Herr talman! Vid ett utskottssammanträde berättade Kent Härstedt för oss andra, som inte kan så mycket om Kina, väldigt mycket om hur mångskiftande det är, vilken diversifiering det finns och att akademiker nu tycker att det öppnar för möjligheten att man faktiskt häver vapenembargot. Men det finns svenska experter, filosofie doktor i sinologi Fredrik Fällman och Torbjörn Lodén som är professor i Kinas språk och kultur, som säger att förslaget att häva EU:s vapenembargo mot Kina är verklighetsfrämmande och moraliskt oacceptabelt. Så länge den kinesiska ledningen vidhåller att man är beredd att använda vapenmakt mot medborgare med avvikande mening är det lättsinnigt och cyniskt att ta detta steg. Jag får inte riktigt ihop de här två bilderna. Jag får inte ihop helheten. Å ena sidan har du så många gånger talat om, och det har jag tagit till mig och verkligen lärt mig en del av, den här pluralismen och diversifieringen, å andra sidan säger de främsta experterna att vi inte kan, som ni gör i den här texten, öppna för möjligheten. Inkonsekvensen är det jag vänder mig emot, inte enskilda delar av texten utan den sammantagna inkonsekvensen. Med detta ställer du dig ju bakom den. Det är det jag förundras så mycket över.

Kent Härstedt (S)

Anf. 161 Kent Härstedt (S)

Herr talman! Med all respekt tycker jag att du återigen gör någonting väldigt stort av det som faktiskt bara handlar om en nyansskillnad i synsättet. Som socialdemokrat menar jag i alla fall så här, rakt upp och ned. Jag tycker att vi ska hålla fast vid vapenembargot mot Kina. Men vi måste också visa på en utväg, och vi vill sätta upp kriterier, så här och så här. De här kriterierna måste ni uppfylla för att kvalificera er för att kunna motta vapenexport. Det tycker jag inte är konstigare än hanteringen av andra länder. Tidigare har kolleger här i kammaren frågat motsatsen. Nu har du enligt reglerna inte rätt att svara så jag ska bespara mig att angripa dig. Men man kan reflektera över de här frågorna till den debatt vi kommer att ha senare om dem. Vi måste kanske se över det här också vad gäller krigsmaterielimport och se över de här reglerna över huvud taget. Det tillfället kommer vi att ha. Men att göra en sådan här stor debatt av en nyansskillnad tycker jag verkligen är att ta till brösttoner. Jag har en känsla av att du nästan hade skrivit de här anförandena innan vi höll på och jämkade oss samman i utrikesutskottet. Därmed tycker jag att vi har fått en alldeles för överdriven debatt där nyanserna inte är så stora oss emellan men att du kanske gärna skulle velat se att de var det.

Kent Härstedt (S)

Anf. 161 Kent Härstedt (S)

Gunilla Carlsson (M)

Anf. 162 Gunilla Carlsson (M)

Herr talman! Jag kommer också att uppehålla mig rätt mycket vid den här Kinadiskussionen just för att det ska vara klarhet om vårt ställningstagande, delvis också varför. Det ska inte råda någon som helst tvekan om vad som faktiskt står i betänkandet. Låt mig inledningsvis konstatera varför vi diskuterar vapenembargot så mycket. Efter de fasansfulla händelserna på Himmelska fridens torg införde EU fem åtgärder för att protestera och visa att man absolut inte accepterade denna fasansfulla kränkning. Fyra av åtgärderna har hävts, men vapenembargot kvarstår. Det har emellertid visat sig att embargot inte räcker. Det sker betydande export i dag. Det finns flera europeiska länder som inte respekterar embargot. Det kan delvis bero på att embargot inte är bindande. Det är ingen rättsakt utan en politisk deklaration. Därvid har den vissa formella svagheter - men en stor symbolisk betydelse. Det är därför vi lägger ned så mycket tid på att diskutera det i dag. För att komma till rätta och skapa bättre transparens och bättre reglering av EU:s vapenexport överlag pågår nu ett arbete med en gemensam uppförandekod. Samtidigt som arbetet har pågått har det också, glädjande nog, påbörjats, precis inletts, en strategisk dialog mellan EU och USA om Sydostasien. Nu beskylls utskottsmajoriteten i den här debatten för att vara inkonsekvent. Det beror på att under utskottets ställningstaganden har det varit viktigt för oss att beskriva EU:s hantering av frågan. Den 17 december 2004 tog Europeiska rådet ett beslut om att fortsätta arbetet med uppförandekoden och samtidigt på sikt häva embargot. För mig som moderat var det oerhört viktigt att vissa kriterier ställdes upp. Dessa upprepar vi i betänkandet. Vi säger att Europeiska rådet betonar att beslut om att häva embargot inte får leda till en ökning av vapenexporten från EU:s medlemsstater till Kina, vare sig kvantitativt eller kvalitativt. Europeiska rådet erinrar i det avseendet om vikten av kriterierna i uppförandekoden för vapenexport, särskilt de kriterier som avser mänskliga rättigheter, stabilitet och säkerhet i regionen och vänligt sinnade och allierade länders nationella säkerhet. Jag var mycket nöjd med detta. Det gjorde att vi äntligen fick vissa kriterier som EU var tvunget att förhålla sig till när man på sikt skulle gå vidare i frågan. Vidare står det också i betänkandet att utskottet noterar hur den svenska regeringen har hanterat frågan. Det är mycket riktigt att den svenska regeringen har ställt sig bakom EU:s rådsbeslut. Rådsbesluten är fattade med enhällighet. Regeringen har ställt sig bakom agerandet, och detta konstaterar vi i utskottet. Där framgår det att EU ska fortsätta att arbeta för ett hävande av embargot mot Kina. Det svarar utrikesministern på i en fråga. Detta har vi beskrivit i betänkandet: konstateranden, noteranden - och vi hänvisar till regeringen. Sedan, kära vänner, kommer det som utskottet anser. Där måste jag säga att jag är mycket nöjd. Jag har i mer än ett år i EU-nämnden försökt få regeringen att byta ut sin passivitet i frågan, se till att man tydligare tar ställning, spela en konstruktiv roll i EU för att värna grundläggande värderingar. Jag tycker att regeringen har varit svag i EU i frågan, och man har varit oerhört passiv även på hemmaplan i att diskutera frågan och ännu mindre svara på vad man ägnar sig åt i Bryssel. Svaret är kanske att man fram till decembermötet inte hade gjort så mycket. Därför blev det rätt rörigt när frågan skulle hanteras i EU-nämnden, vilket också - som har påtalats - har lett till en fällning i KU. Det är därför det är en stor framgång när riksdagens utrikesutskott nu tydligt positionerar regeringen. Vi ger en tydlig signal om hur det här ska skötas. Det är precis som Kent Härstedt sade. Det finns en stor samstämmighet från höger till vänster om att Kina är en kommunistisk diktatur, att det sker ofattbara kränkningar av människovärdet. Mänskliga rättigheter kränks. Pressfriheten är obefintlig. Kring allt detta är vi rörande ense. Vi ville se till att vi hade en gemensam position, dels för att regeringen och UD ska agera mer kraftfullare än hittills, dels för att sända en signal inte bara till Taiwan och andra like-minded countries utan framför allt till Kina. Jag kan bara beklaga att det inte blev denna breda enhällighet som vi alla hade i debatten i utskottet. Det hade varit hundra procent! Herr talman! För oss moderater är det viktigt att Sveriges, liksom EU:s, utrikes- och säkerhetspolitik vilar på grundläggande värderingar om frihet, fred och demokrati. Jag tänker därför ägna ytterligare tid åt att läsa upp varför just jag är så nöjd med de ställningstaganden som utskottsmajoriteten har intagit. Jag tar upp tre grundläggande men samtidigt också avgörande frågor. För det första: Vi tydliggör i utskottsmajoriteten att det fortfarande förekommer allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna i Kina. Genom att upprätthålla vapenembargot sänder vi en tydlig signal till Kina om att vi är djupt bekymrade över MR-situationen i landet. Det är ingen här som vill gå med på att EU nu häver vapenembargot. Att påstå det är i det närmaste lögnaktigt. För det andra: Texten konstaterar att det inte ligger i EU:s strategiska intresse att häva vapenembargot mot Kina. Det är ett faktum att ett hävande av vapenembargot under nuvarande omständigheter skulle leda till betydande spänningar i relationen mellan EU och USA. EU kan knappast förvänta sig att USA ska stå för säkerheten i Stillahavsregionen och samtidigt sälja avancerade vapen till Kina. Det finns dessutom inga tillförlitliga instrument att förhindra att Kina i sin tur sprider avancerad vapenteknologi till oansvariga regimer. För det tredje: Den här texten ska också ses i ljuset av den antisecessionslag som Kinas parlament antog i början av året. Det är en lag som ytterligare har väckt oro om den regionala stabiliteten i regionen. Därutöver anför också utskottsmajoriteten att det är viktigt att EU:s uppförandekod kring vapenexport skärps vad gäller kriterier om mänskliga rättigheter, stabilitet och säkerhet i regionen samt nationell säkerhet för vänligt sinnade nationer. Jag är mycket nöjd med att vi har kunnat få de oerhört tydliga skrivningarna i utrikesutskottet, och jag tar det som en stor seger. Jag kommer också, herr talman, att föreslå att regeringen under hösten presenterar en säkerhetspolitisk analys av läget i regionen samt en trovärdig och uppriktig bedömning av människorättsläget i Kina. Jag tror att det är viktigt inför den förnyade debatt om hävande av vapenembargot som vi på sikt kan förvänta oss inom EU. Det är då viktigt att regeringen inte står lika oförberedd och handfallen som tidigare har varit fallet när den här frågan har hanterats.

Kent Härstedt (S)

Anf. 161 Kent Härstedt (S)

Gunilla Carlsson (M)

Anf. 162 Gunilla Carlsson (M)

Sten Tolgfors (M)

Anf. 163 Sten Tolgfors (M)

Herr talman! Till att börja med måste jag, dessvärre, ta avstånd från Kent Härstedts möjliga tolkning av ett-Kina-politiken där Taiwan skulle anses vara en del av Fastlands-Kina. Taiwan har aldrig varit en del av Folkrepubliken Kina. Jag vill uppehålla mig vid vapenembargot. Utskottet menar att min motion har tillgodosetts med majoritetens skrivning, som enligt min tolkning innebär en oerhört svidande näsbränna för regeringens utrikespolitik och för Laila Freivalds personligen. Nyckelformuleringen i dagens betänkande är: "Det ligger heller inte i Europas strategiska intresse att häva vapenembargot mot Kina." Låt mig uppehålla mig vid den enda meningen. Vad innebär den? För det första gäller strategiska intressen fundamentala säkerhetspolitiska frågor. Men när utskottet skriver att det inte ligger i EU:s strategiska intresse att häva embargot, innebär det att det säkerhetspolitiska läget skulle kunna påverkas negativt av ett hävande. För det andra är strategiska intressen per definition långsiktiga. De ändrar sig inte över natt eller med mindre än en betydande politisk och militärpolitisk förändring i Folkrepublikens agerande. Det ska alltså till fullständigt fundamentala förändringar i Folkrepublikens politik för att EU:s strategiska intressen i det här avseendet ska kunna anses ändras. För det tredje inkluderar begreppet strategiska intressen kärnvapenfrågor. Kina bedriver en betydande upprustning av sin kärnvapenarsenal och förmåga att med hjälp av missilteknik sända missiler mot grannar och mot västländer. För det fjärde varken hanterar eller kan EU hantera strategiska intressen på egen hand. Det måste närmast per definition ske tillsammans med USA. Formuleringen som utskottsmajoriteten använder innebär alltså att frågan om vapenembargot måste hanteras gemensamt med USA, som i praktiken garanterar Taiwans säkerhet. Det är alltså i själva verket så att utskottets formulering skriver fast riksdagen i att vapenembargot mot Folkrepubliken Kina varken kan eller ska hävas med mindre än att dessa strategiska intressen förändras. Jag tolkar det som en formulering som inte går att komma runt. Punkt slut. Låt mig sedan också säga att debatten om vapenembargot inte handlar om vapenförsäljning från Sverige, som Kent Härstedt nu dessvärre sade i debatten, utan det handlar om den politiska signal som ett hävande skulle sända. Att Folkrepubliken Kina är starkt medveten om det visade man ju när man samma dag som EU:s toppmöte inledde processen mot ett hävande aviserade lagstiftning om automatiskt anfall mot Taiwan om landet skulle hävda självständighet. Det grundläggande problemet här var också att Folkrepubliken Kina ansåg sig själv ha rätten att bedöma när och om Taiwan skulle anses hävda självständighet. Det var en helt oacceptabel signal från Beijings sida. EU ska inte heller ägna sig åt att på något sätt sända signaler till Kina att de mänskliga rättigheterna är på en acceptabel nivå och har förbättrats tillräckligt eller att något som helst hot mot grannar accepteras. Låt mig dock säga att jag delar den beskrivning som här har givits om läget i Folkrepubliken Kina. Det finns dock en skillnad. Jag menar att är olyckligt att hävda att utskottsmajoritetens formulering är otydlig, i stället för att understryka hur överkörd regeringen i dag blir. Det får inte försvaga budskapet till regeringen att riksdagen avvisar det sätt som regeringen hanterat hela frågan om vapenexportembargot på. Summa summarum, herr talman: Den formulering som utrikesutskottet i dag levererar skriver fast riksdagen och därmed också regeringen i att det strider mot EU:s strategiska intressen att vapenexportembargot hävs. Det är en oerhört tydlig och långtgående formulering, och jag kan till och med undra om majoriteten insett hur långt man här har gått. Det tycker jag tillgodoser min motion, som för övrigt inte tillgodoses i reservationen.

Kent Härstedt (S)

Anf. 164 Kent Härstedt (S)

Herr talman! Först och främst får jag väl utgå från att det är Gunilla Carlsson som talar för Moderaterna. Med Sten Tolgfors beskrivning här kan det vara intressant att höra om Moderaterna ändrar inriktning och egentligen inte står bakom ett-Kina-politiken längre utan förespråkar ett självständigt Taiwan. Det är ju precis vad Sten Tolgfors har sagt i talarstolen. Det skulle i så fall vara en helt ny linje för Moderaterna. Det kan vara intressant att få det klarlagt för protokollet och för kammaren, om det är det Sten Tolgfors står för och om det också är Moderaternas nya linje. Jag vet hur upphetsad Sten Tolgfors blev efter vår behandling och hur han försökte väcka intresse för behandlingen av den här frågan. Vi som jobbar med de här frågorna i utrikesutskottet tycker nog inte att detta är en så drastisk förändring. Vi har haft en väldigt konstruktiv dialog, som vi ofta har i utrikesutskottet. Vi försöker hitta gemensamma linjer. Inte så sällan har vi olika nyanser i relation till regeringen, och jag tycker att vi har hittat en bra och balanserad linje i det här avseendet som väl tillgodoser en stor majoritet i utrikesutskottet, som består av såväl moderater som socialdemokrater. Vad jag tror är viktigt är att man inte skriver fast sig för all framtid, utan att man har en bedömning som gäller för nu och att man därmed också kan se att en utveckling kan ske inom Europeiska unionen där kriterier kan bli tydliga för vad vi förväntar oss för att man ska kunna vara aktuell för de här frågorna. Det är inte Kina i dag.

Sten Tolgfors (M)

Anf. 165 Sten Tolgfors (M)

Herr talman! Nu trillade polletten ned hos Kent Härstedt, och det var intressant. Han invände dock inte i sak mot någonting i innebörden av uttrycket "strategiska intressen", som jag här redovisade, vilket torde vara den vedertagna tolkningen. Det är vad utskottets majoritet har lagt fram för kammaren, och det är så man bör uttolka det. Det är också därför som jag accepterar majoritetens formuleringar. Kent Härstedt har annars en historia av att bruka landa snett när det gäller strategiska frågor i Asien. Han avvisade i den här kammaren till exempel att frågan om Nordkoreas kärnvapen skulle till FN:s säkerhetsråd, vilket utrikesministern senare körde över honom om och i det fallet gav mig fullkomligt rätt i skriftliga frågesvar. Moderaterna står självklart bakom ett-Kina-politiken. Vi står dock självklart inte bakom att Kent Härstedt tar sig friheten att stå i talarstolen och öppna för tolkningar om att Taiwan skulle kunna vara en del av Fastlands-Kina. Taiwan har aldrig tillhört Folkrepubliken Kina. Jag vill fråga Kent Härstedt: När har Folkrepubliken Kina annars haft kontroll över territoriet Taiwan? Själva poängen med en ett-Kina-politik är att vi uttolkar den inte. Man må anse olika saker på olika sidor i politiken, och i sundet, men vi står bakom en ett-Kina-politik. Men Kent Härstedt öppnade här för en tolkning som jag tror är oerhört farlig att börja göra, det vill säga att Taiwan skulle omfattas av eller vara en del av Fastlands-Kina. Så är ju inte fallet.

Kent Härstedt (S)

Anf. 166 Kent Härstedt (S)

Herr talman! Då har vi väl fått det ganska klart. Det var intressant att få det klart och tydligt: Taiwan är inte en del av Folkrepubliken Kina och är alltså att betrakta som ett självständigt land, som moderaten Sten Tolgfors sade. Det måste glasklart kunna tolkas som en ny linje från Moderaternas sida. Jag får väl tro att du då representerar Moderaterna i stort i den frågan. Det har jag inte hört någon tidigare säga i alla fall. Tvärtom är Sten Tolgfors själv den som brukar ta till brösttoner som gör att han ibland hamnar snett i olika debatter vad gäller Öst- och Sydöstasien. Nu är det inte Nordkorea vi diskuterar i dag, utan det är krigsmaterielexporten och frågan om krigsmaterielexporten vad gäller Kina och Taiwan. Där vill jag nog inte komma så långt bort ifrån den linje som vi har landat i gemensamt, med en gemensam skrivning. Vi socialdemokrater tog initiativ till att vi skulle skriva oss samman. Det var vår ordförande Urban Ahlin som lyfte upp frågan, och Moderaterna hörsammade tillsammans med Vänsterpartiet att vi skulle skriva oss ihop i den här frågan. Det var inte en sinkadus, eller så att vi halkade med, utan vi tog initiativet till att göra den här skrivningen. Från vår sida finns det ingenting att skämmas för i den här frågan. Jag är inte så säker på att det finns så goda skäl för Sten Tolgfors att slå sig för bröstet och öppna champagneflaskorna när han går ut från kammaren. Det är faktiskt vi som har tagit initiativ till den här gemensamma skrivningen.

Sten Tolgfors (M)

Anf. 167 Sten Tolgfors (M)

Herr talman! Jag höll på att säga att alla i kammaren som förstod vad Kent Härstedt just sade kan räcka upp en hand. Här har utrikesutskottet lagt en skrivning till kammaren som jag läser upp, och jag gör en vedertagen tolkning av vad "strategiska intressen" betyder. Kent Härstedt har ingenting att invända, men han är ändå emot det jag säger. Jag vill dock säga att det Kent Härstedt nu gav sig in på är synnerligen farligt och synnerligen allvarligt. Att föra den typen av resonemang om ett-Kina-politiken som Kent här gör har konsekvenser utanför denna kammare. Jag har icke sagt att Taiwan är ett självständigt land, som Kent Härstedt hävdar att jag har gjort. Jag ber alla att gå tillbaka till protokollet och titta. Det jag säger är att Taiwan aldrig har omfattats av Folkrepubliken Kina. De har aldrig haft kontroll över det territoriet. Det är en annan sak. Det jag säger är att man ska vara oerhört försiktig när man i talarstolen i riksdagen gör uttolkningar av vad begreppet ett-Kina-politiken innebär. Där var Kent Härstedt ute och cyklade. Det var han också för ett par år sedan när det gällde kärnvapenfrågan i Nordkorea, som han inte tyckte hörde hemma i säkerhetsrådet. Men det tyckte den dåvarande utrikesministern Anna Lindh.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2005-06-16

Förslagspunkter: 12, Acklamationer: 6, Voteringar: 6

Protokoll med beslut

2005-06-16Protokoll 2004/05:141

Riksdagsskrivelse

Riksdagsskrivelse 2004/05:302

Förslagspunkter och beslut i kammaren

Allmänt om regelverket
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:U15 yrkandena 2, 5 och 7, 2004/05:U16 yrkande 3 och 2004/05:U268 yrkande 26.
Reservation 1 (v, mp)
Motiv för svensk produktion och export av krigsmateriel
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:U15 yrkandena 3 och 4 samt 2004/05:U16 yrkande 1.
Reservation 2 (v, mp)
Demokrati och de mänskliga rättigheterna
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:U15 yrkande 11, 2004/05:U16 yrkande 2, 2004/05:U278 yrkandena 7 och 9-11, 2004/05:U336 yrkandena 3, 5 och 6 samt 2004/05:Sf266 yrkande 1.
Reservation 3 (v, mp)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (v, mp)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 124 0 0 20
m 49 0 0 6
fp 42 0 0 6
kd 28 0 0 5
v 0 23 0 5
c 16 0 0 6
mp 0 15 0 2
- 0 2 0 0
Totalt 259 40 0 50
Ledamöternas röster
Krigsmaterielexport och övrig politik
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:U10 yrkande 7, 2004/05:U14, 2004/05:U15 yrkandena 1 och 12, 2004/05:U278 yrkande 8, 2004/05:U331 yrkandena 32 och 33 samt 2004/05:U336 yrkande 4.
Reservation 4 (v, mp)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (v, mp)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 124 0 0 20
m 48 1 0 6
fp 42 0 0 6
kd 28 0 0 5
v 0 23 0 5
c 17 0 0 5
mp 0 15 0 2
- 0 2 0 0
Totalt 259 41 0 49
Ledamöternas röster
Lätta vapen
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:U10 yrkande 5, 2004/05:U314 yrkande 11 och 2004/05:U323 yrkandena 1-6.
Reservation 5 (v, mp)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (v, mp)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 124 0 0 20
m 48 1 0 6
fp 42 0 0 6
kd 28 0 0 5
v 0 23 0 5
c 17 0 0 5
mp 0 15 0 2
- 0 2 0 0
Totalt 259 41 0 49
Ledamöternas röster
Europeiska exportkontrollregler och internationellt samarbete
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:U15 yrkandena 6, 8 och 9, 2004/05:U331 yrkande 31, 2004/05:U336 yrkande 1 och 2004/05:Sf266 yrkande 2.
Reservation 6 (v, mp)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (v, mp)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 124 0 0 20
m 49 0 0 6
fp 42 0 0 6
kd 28 0 0 5
v 0 23 0 5
c 17 0 0 5
mp 0 15 0 2
- 0 2 0 0
Totalt 260 40 0 49
Ledamöternas röster
Bedömning av enskilda länder
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:U15 yrkande 10, 2004/05:U227 yrkande 3, 2004/05:U268 yrkande 28 i denna del, 2004/05:U288 yrkande 2 och 2004/05:U322 yrkandena 3 och 4.
Reservation 7 (v, mp)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (v, mp)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 124 0 0 20
m 49 0 0 6
fp 42 0 0 6
kd 27 1 0 5
v 0 23 0 5
c 17 0 0 5
mp 0 15 0 2
- 0 2 0 0
Totalt 259 41 0 49
Ledamöternas röster
Vapenembargo mot Kina
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:U201 yrkandena 1 och 2, 2004/05:U224 och 2004/05:U239 yrkandena 1 och 11.
Reservation 8 (c, fp, kd, mp)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (c, fp, kd, mp)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 124 0 0 20
m 49 0 0 6
fp 0 42 0 6
kd 0 28 0 5
v 23 0 0 5
c 1 16 0 5
mp 0 15 0 2
- 1 1 0 0
Totalt 198 102 0 49
Ledamöternas röster
Krigsmaterielimport
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:U209, 2004/05:U217 yrkande 4, 2004/05:U268 yrkande 28 i denna del, 2004/05:U331 yrkande 33 i denna del och 2004/05:U336 yrkande 2.
Reservation 9 (c, fp)
Klusterbomber
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2004/05:U230 yrkandena 1-3.
Reservation 10 (v, mp)
Utarmat uran
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:U275 yrkandena 2, 3 och 5 samt 2004/05:Fö204 yrkandena 1 och 2.
Reservation 11 (v, mp)
Regeringens skrivelse 2004/05:114 Strategisk exportkontroll 2004 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger skrivelse 2004/05:114 till handlingarna.

Parti	Ja	Nej	Frånvarande
s	124	0	20
m	49	0	6
fp	42	0	6
kd	28	0	5
v	0	23	5
c	16	0	6
mp	0	15	2
-	0	2	0
Totalt	259	40	50

Strategisk exportkontroll 2004 - Krigsmateriel och produkter med dubblaanvändningsområden

Ärendet är avslutat

Utskottens betänkanden

Hela betänkandet

Beslut

Strategisk exportkontroll (UU6)

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Alla beredningar i utskottet

Strategisk exportkontroll (UU6)

Debatt, Genomförd

Webb-tv: Strategisk exportkontroll 2004 - Krigsmateriel och produkter med dubblaanvändningsområden

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 147 Cecilia Wikström (Fp)

Anf. 148 Holger Gustafsson (Kd)

Anf. 149 Sermin Özürküt (V)

Anf. 150 Cecilia Wikström (Fp)

Anf. 151 Sermin Özürküt (V)

Anf. 152 Cecilia Wikström (Fp)

Anf. 153 Sermin Özürküt (V)

Anf. 154 Agne Hansson (C)

Anf. 156 Lotta Hedström (Mp)

Anf. 157 Kent Härstedt (S)

Anf. 158 Cecilia Wikström (Fp)

Anf. 159 Kent Härstedt (S)

Anf. 160 Cecilia Wikström (Fp)

Anf. 161 Kent Härstedt (S)

Anf. 161 Kent Härstedt (S)

Anf. 162 Gunilla Carlsson (M)

Anf. 161 Kent Härstedt (S)

Anf. 162 Gunilla Carlsson (M)

Anf. 163 Sten Tolgfors (M)

Anf. 164 Kent Härstedt (S)

Anf. 165 Sten Tolgfors (M)

Anf. 166 Kent Härstedt (S)

Anf. 167 Sten Tolgfors (M)

Beslut, Genomförd

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

Allmänt om regelverket

Beslut:

Utskottets förslag:

Motiv för svensk produktion och export av krigsmateriel

Beslut:

Utskottets förslag:

Demokrati och de mänskliga rättigheterna

Beslut:

Utskottets förslag:

Krigsmaterielexport och övrig politik

Beslut:

Utskottets förslag:

Lätta vapen

Beslut:

Utskottets förslag:

Europeiska exportkontrollregler och internationellt samarbete

Beslut:

Utskottets förslag:

Bedömning av enskilda länder

Beslut:

Utskottets förslag:

Vapenembargo mot Kina

Beslut:

Utskottets förslag:

Krigsmaterielimport

Beslut:

Utskottets förslag:

Klusterbomber

Beslut:

Utskottets förslag:

Utarmat uran

Beslut:

Utskottets förslag:

Regeringens skrivelse 2004/05:114 Strategisk exportkontroll 2004 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Beslut:

Utskottets förslag: