Strålskydd

Betänkande 1991/92:FöU10

Försvarsutskottets betänkande 1991/92:FÖU10

Strålskydd

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Utskottet
• Hemställan

1991/92
FöU10

Sammanfattning

I betänkandet behandlas vad regeringen i propositionen om
vissa anslagsfrågor för budgetåret 1992/93 samt om ändringar i
den statliga organisationen på kärnavfallsområdet (prop.
1991/92:99) har föreslagit såvitt avser verksamheten vid statens
strålskyddsinstitut (SSI) under treårsperioden 1992/93--1994/95
samt anslaget till SSI för budgetåret 1992/93. Inga motioner har
avgivits med anledning av propositionen i denna del.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner den av regeringen
föreslagna inriktningen av verksamheten vid SSI för perioden
1992/93--1994/95 och att därvid beredskapen mot
kärnenergiolyckor förstärks. Det föreslagna ramanslaget för
budgetåret 1992/93 för SSI, som inkluderar ett tillskott för
olycksberedskapen på 6,7 milj.kr., bör anvisas av riksdagen.
Utskottet förordar vidare bifall till regeringens förslag som
avser annan form för finansiering av investeringar i
anläggningstillgångar och rätten att för tillsynsuppgifter ta ut
avgifter som skall ge full kostnadstäckning.

Propositionen

Regeringen (miljö- och naturresursdepartementet) har i
proposition 1991/92:99 föreslagit riksdagen att

1. godkänna att verksamheten inom statens strålskyddsinstituts
ansvarsområde bedrivs i huvudsak i enlighet med vad regeringen
förordat,

2. förstärkning av beredskap mot kärnenergiolyckor skall ske
med den finansiering regeringen förordat,

3. till Statens strålskyddsinstitut för budgetåret 1992/93
anvisa ett ramanslag på 74204000 kr.,

4. godkänna att avgifterna enligt förordningen (1976:247) om
vissa avgifter till statens strålskyddsinstitut inlevereras till
statsverkets checkräkning och redovisas under inkomsttitel på
statsbudgeten och att motsvarande utgifter täcks från
ramanslaget,

5. medge att statens strålskyddsinstituts statskapital
avvecklas och ersätts med lån i riksgäldskontoret,

6. besluta att tillsynsverksamhet utanför kärnenergiområdet
riktad till tillståndshavare enligt strålskyddslagen (1988:220)
skall bedrivas med full kostnadstäckning,

7. medge att statens strålskyddsinstitut medges rätt att ta ut
avgifter för hantering av tillstånd för strålningsanvändning och
för registerhållning av industriella strålkällor med full
kostnadstäckning.

Utskottet

Bakgrund

Statens strålskyddsinstitut (SSI) är central
förvaltningsmyndighet för frågor om skydd av människor, djur och
miljö mot skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande
strålning. Uppföljning och övervakning av strålskyddet i
kärnteknisk verksamhet ingår som en del i SSI:s uppgifter inom
skyddet mot joniserande strålning. SSI ansvarar, i samverkan med
statens räddningsverk, också för beredskapen mot
kärnenergiolyckor. SSI har vidare betydande uppgifter utanför
det kärntekniska området, såväl vad avser joniserande som
icke-joniserande strålning. Exempel på icke-joniserande
strålning inom ansvarsområdet är ultraviolett strålning från
solen, laserstrålning, mikrovågor samt elektromagnetiska fält
från bildskärmar. Verksamheten omfattar bl.a. godkännande av och
tillsyn över stora medicinska strålkällor och acceleratorer för
medicinskt och industriellt bruk eller forskningsändamål,
medelstora strålkällor inom industrin samt små strålkällor i
brandvarnare o.d. Vidare ingår råd och anvisningar beträffande
naturligt radioaktiva ämnen och naturlig strålning som t.ex.
radon i bostäder.

SSI har lämnat en s.k. fördjupad anslagsframställning för
budgetåren 1992/93--1994/95. Särskilda rapporter som belyser
prioriterad verksamhet och finansieringsfrågor har utarbetats
och remissbehandlats.

Riksdagen angav vid sin senaste behandling av energifrågor
(prop. 1990/91:88, NU40, rskr. 373, 374) att omställningen av
energisystemet måste ske med hänsyn till bl.a. säkerhetskraven.
När det gäller det aktuella säkerhets- och strålskyddsläget vid
de svenska kärnkraftverken hänvisar regeringen i propositionen
(prop. 1991/92:99) till kärnkraftinspektionens (SKI) och SSI:s
gemensamma bedömning (SKI Teknisk rapport 90-1, SSI-rapport
90-1) att inga skillnader föreligger mellan verken när det
gäller risken för eller konsekvenserna av en allvarlig
reaktorolycka. Såväl de radioaktiva utsläppen till omgivningen
från kärnkraftverken som stråldoserna till personalen har,
enligt SSI:s bedömning, legat på en tillfredsställande låg nivå.

Utgångspunkten för kärnsäkerhetsarbetet och därmed
sammanhängande strålskyddskrav i landet är att den som ges
tillstånd till kärnteknisk verksamhet också åläggs det direkta
ansvaret för att säkerhet och strålskydd upprätthålls, både i
verksamheten och gentemot omgivningen. Villkoren för
strålskyddet uppställs med stöd av strålskyddslagen (1988:220).

SSI initierar och driver på forskning och utveckling inom
strålskyddsområdet. SSI bedriver också strålskyddsforskning i
egna laboratorier.

Verksamheten inom strålskyddsområdet är till stor del grundad
på internationellt samarbete och informationsutbyte. SSI har
härvid ett omfattande samarbete med det internationella
atomenergiorganet (IAEA), den internationella
strålskyddskommissionen (ICRP) och FN:s vetenskapliga kommitté
för atomstrålningens verkningar (UNSCEAR). Vidare har SSI
deltagit i EG:s program för strålskyddsforskning och planerar
för fortsatt samarbete. Strålskyddsfrågor behandlas också inom
ramen för ett nordiskt samarbete och i ett forskningssamarbete
med Ryssland och Ukraina.

SKI och SSI har med särskilt anvisade medel inlett ett
samarbete inom Östersjöregionen och med de baltiska staterna för
att medverka till att förbättra anläggningssäkerhet och
strålskydd samt för att bistå vid uppbyggnaden av myndigheter
och tillsynsorgan. Hösten 1991 beslutade regeringen om
sammanlagt 15 milj.kr. från tredje huvudtitelns
reservationsanslag C 1. Bidrag till internationella
biståndsprogram, för att inleda detta samarbete. SKI:s och SSI:s
insatser samordnas med andra projekt som initierats bl.a. inom
EG och bland OECD-länderna.

Statens strålskyddsinstitut -- mål och inriktning

Resultatbedömning

Regeringen redovisar sin resultatbedömning av de senaste årens
verksamhet vid SSI och anför därvid bl.a. följande:

Regleringen av marknadsföring och användning av starka,
icke-joniserande strålningskällor som lasrar och solarier, har
medfört en betydande minskning av skadorna från sådan
utrustning. Höjd kvalitet och bättre optimering av strålskyddet
inom sjukvården och hos andra användare har konstaterats.
Patientdoserna inom röntgendiagnostiken har sänkts.

Verksamheten vid kärntekniska anläggningar fyller högt ställda
krav på god strålmiljö. Utsläppen från de svenska
kärnkraftverken är små med endast en bråkdel av tillåtet värde
till omgivningen. Läget bedöms även gott när det gäller
hantering och deponering av radioaktivt avfall. Utsläpp från
förvar till omgivningen är låga.

Genomförda övningar tyder på att beredskapsmålen för
rådgivning och för samordning av resurser i huvudsak har nåtts.
Viss utbildning samt samordning av mätresurser återstår dock.

Insatserna beträffande problemet med radonstrålning har lett
till att Sverige som första land har bestämt gränser och
utformat åtgärdsprogram. Med detta som grund vidtas åtgärder i
fastighetsbeståndet för att sänka radonhalterna.

Prioriterade informationsinsatser har avsett radon och
solstrålning.

Regeringens samlade bedömning när det gäller SSI:s verksamhet
är att myndigheten arbetar målinriktat och ambitiöst och med hög
kompetens. Omvärldsanalyser visar också att myndigheten anses
kompetent och trovärdig. Arbetet har hittills bedrivits
effektivt och rationellt inom ramen för anvisade resurser.

Mål och inriktning för verksamheten

Regeringen stöder i huvudsak SSI:s förslag till mål,
inriktning och prioriteringar. Detta innebär att verksamheten
bör inriktas på att
förhindra akuta dödsfall och andra allvarliga skador som följd
av strålning,
förhindra olyckor till följd av användning av acceleratorer
och andra starka strålkällor,
endast tillåta en medeldos till personal i verksamhet med
strålning som är mindre än 5 mSv per år,
endast tillåta en maxidos till allmänheten från en given källa
på grund av utsläpp av radioaktiva ämnen som är mindre än 0,1
mSv per år,
se till att mängden radioaktivt avfall minimeras och att
sådant avfall kan tas om hand på ett godtagbart sätt,
förebygga eller minska strålningens skadliga sena effekter på
stora folkgrupper,
uppmärksamma andra strålskyddsproblem som berör stora
samhälleliga värden och
ytterligare förebygga strålningens skadliga sena effekter för
särskilt utsatta individer.

Regeringen utvecklar detta närmare och föreslår en inriktning
inom fyra verksamhetsområden sålunda:

Målet när det gäller solstrålningens skadeverkningar skall
vara att bidra till att bryta den allvarliga utvecklingen av
cancerformen malignt melanom genom bistånd till socialstyrelsen
och sjukvårdens huvudmän med vetenskapligt underlag för deras
informationskampanjer och andra insatser.

Beträffande kärnenergitillsynen skall målet vara att den
normala driften av kärntekniska anläggningar i Sverige kan
förenas med en säker strålmiljö för människor som arbetar vid
anläggningarna eller bor i dessas närhet, liksom för djur och
natur. Kriterier för omhändertagande av högaktivt avfall skall i
samarbete med SKI tas fram för praktisk tillämpning.

Olycksberedskapen skall i stort sett bibehållas på den
nivå som uppnåtts efter olyckan i Tjernobyl samt därutöver
utvecklas i enlighet med statsmakternas beslut. Härvid skall en
samordnad, nationell beredskap mot utsläpp av radioaktiva ämnen
upprätthållas och vidareutvecklas samt förståelse skapas för
denna beredskap. Tillsyn över kärntekniska anläggningar skall
bedrivas på minst nuvarande nivå.

Målet för informationsverksamheten skall vara att sprida
sådan kunskap om strålning att befogad respekt skapas, samtidigt
som obefogad oro undanröjs. Härvid prioriteras insatser för att
minska cancerfallen till följd av radon och solstrålning samt
för att minska doserna vid röntgenundersökningar. Samhällets
kunskaper om strålning skall förbättras.

För den kommande treårsperioden betonar regeringen i
övrigt bl.a.:
SSI bör kartlägga behovet av strålskyddsutbildning.
Olycksberedskapen skall prioriteras. Utbildning och samordning
av mätresurser bör intensifieras. En nationell expertgrupp för
sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk
anläggning skall upprättas och antalet mätstationer skall ökas.
SSI bör fortsätta arbetet med att decentralisera verksamhet.
SSI:s affärsverksamhet bör bedrivas med full kostnadstäckning
och får inte inkräkta på ordinarie verksamhet.
Affärsverksamheten bör inte omfatta mer än 15 % av omsättningen.

Utskottet noterar regeringens positiva bedömning av de
senaste årens verksamhet vid SSI och vill för sin del
understryka betydelsen av SSI:s arbete. Inte minst är det en
grannlaga uppgift att bidra till att skapa respekt för
strålningens risker och samtidigt undanröja obefogad oro.

Utskottet har ingen erinran mot den av regeringen föreslagna
inriktningen av verksamheten vid SSI under perioden
1992/93--1994/95 och föreslår bifall till propositionen i denna
del. Utskottet utgår från att riksdagen inför ett förnyat
ställningstagande till en flerårig inriktning av SSI:s
verksamhet får en genomarbetad redovisning av läget i
verksamheten och av hur detta svarar mot de mål och den
inriktning som utskottet nu tillstyrker.

Ekonomiska resurser

Planeringsram och anslag

Regeringen beräknar för perioden 1992/93--1994/95 en
planeringsram på 219812000 kr.

Medel för SSI:s verksamhet har hittills anvisats under
anslagen C 1. Statens strålskyddsinstitut: Uppdragsverksamhet
och C 2. Bidrag till statens strålskyddsinstitut.

Verksamheten inom SSI:s huvudprogram 3, kärnenergitillsyn --
olycksberedskap, har ökat efter olyckan i Tjernobyl och ett
resurstillskott erfordras. Utredningen om kärnkraftsberedskapen
har i sitt betänkande (SOU 1989:86) Samhällets åtgärder mot
allvarliga olyckor lämnat förslag till fortsatt inriktning och
därmed sammanhängande resursbehov. I enlighet med ett
regeringsbeslut i januari 1992 får SSI disponera 3,5 milj.kr. av
reserverade medel för förstärkning av olycksberedskapen. Enligt
regeringens mening skulle ett ytterligare tillskott på 6,7
milj.kr. innebära att beredskapen kan höjas till godtagbar nivå.
Bl.a. bör behovet av mätstationer, av mätkompetens och av
särskild saneringsberedskap då kunna tillgodoses. Det ankommer
på den svenska kärnkraftindustrin att svara för de totala
kostnaderna för beredskapsförstärkningen.

Chefen för näringsdepartementet har i 1992 års
budgetproposition (prop. 1991/92:100, bil. 13) föreslagit att 3
milj.kr. av de medel som beräknats under tolfte huvudtitelns
anslag H 4. Energiforskning under budgetåret 1992/93 får
disponeras av SSI för att höja forskningskompetensen för
beredskap mot kärnenergiolyckor. Frågan om medel för fortsatt
strålskyddsforskning bör, enligt regeringen, beredas i samband
med nästa forskningspolitiska beslut.

Som följd av den förordade fleråriga inriktningen av SSI:s
verksamhet, med en treårig planeringsram, föreslår regeringen en
övergång från de tidigare förslags- och reservationsanslagen
till ett ramanslag. Detta nya anslag, C 1. Statens
strålskyddsinstitut, har för budgetåret 1992/93 beräknats till
74204000 kr.

Regeringen förordar vidare att avgifter från kärnkraftverken
skall levereras till statsverkets checkräkning och redovisas
under inkomsttitel i statsbudgeten. Tillsynsverksamheten utanför
kärnenergiområdet, som riktas mot tillståndshavare m.m. enligt
strålskyddslagen (1988:220), förutsätts bedrivas med full
kostnadstäckning.

Regeringen förordar ävenledes att SSI:s statskapital avvecklas
och att investeringar i stället finansieras med lån i
riksgäldskontoret. För investeringar i anläggningstillgångar
beräknar regeringen att SSI behöver ta upp lån på högst
7647000 kr. Av detta belopp är 6547000 kr. avsett för
avräkning av statskapitalet.

En ingående reservation från budgetåret 1991/92 föreslås föras
över till ramanslaget.

Utskottet har ingen erinran mot den av regeringen
beräknade planeringsramen eller mot vad regeringen förordat
beträffande verksamheten för budgetåret 1992/93. Utskottet
noterar att regeringen föreslagit ett tillskott på 6,7 milj.kr.
för olycksberedskapen samt föreslår bifall till propositionens
förslag att anvisa ett ramanslag till SSI för budgetåret 1992/93
på 74204000 kr.

Utskottet förordar ävenledes bifall till vad regeringen har
föreslagit beträffande finansieringen av den förstärkta
beredskapen mot kärnenergiolyckor, tillsynsverksamheten samt av
anläggningstillgångar vid SSI.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande verksamheten inom statens
strålskyddsinstituts ansvarsområde
att riksdagen godkänner regeringens förslag,

2. beträffande finansiering av förstärkt beredskap mot
kärnenergiolyckor
att riksdagen bifaller regeringens förslag,

3. beträffande anslag till Statens strålskyddsinstitut
att riksdagen med bifall till regeringens förslag för
budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln till Statens
strålskyddsinstitut anvisar ett ramanslag på
74204000 kr.,

4. beträffande avgifterna enligt förordningen (1976:247) om
vissa avgifter till statens strålskyddsinstitut
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner
att vissa avgifter till statens stålskyddsinstitut inlevereras
till statsverkets checkräkning och redovisas under inkomsttitel
på statsbudgeten och att motsvarande utgifter täcks från
ramanslaget,

5. beträffande avveckling av statskapitalet vid statens
strålskyddsinstitut
att riksdagen med bifall till regeringens förslag medger att
statens strålskyddsinstituts statskapital avvecklas och ersätts
med lån i riksgäldskontoret,

6. beträffande kostnadstäckning av tillsynsverksamhet
utanför kärnenergiområdet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag beslutar att
tillsynsverksamhet utanför kärnenergiområdet riktad till
tillståndshavare enligt strålskyddslagen (1988:220) skall
bedrivas med full kostnadstäckning,

7. beträffande avgifter för hantering av tillstånd för
strålningsanvändning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag medger att
statens strålskyddsinstitut medges rätt att ta ut avgifter för
hantering av tillstånd för strålningsanvändning och för
registerhållning av industriella strålkällor med full
kostnadstäckning.

Stockholm den 31 mars 1992

På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sture Ericson
(s), Iréne Vestlund (s), Hans Lindblad (fp), Gunhild Bolander
(c), Barbro Evermo Palmerlund (s), Christer Skoog (s), Robert
Jousma (nyd), Sven Lundberg (s), Stig Grauers (m), Karin
Wegestål (s), Henrik Landerholm (m), Jan-Olof Franzén (m) och
Åke Carnerö (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.