Statsbudgetens utgifter för budgetåret 1993/94

Betänkande 1992/93:FiU32

Finansutskottets betänkande 1992/93:FIU32

Statsbudgetens utgifter för budgetåret 1993/94

---

Innehåll

• Propositionen
• Utskottet
• Hemställan

1992/93
FiU32

Propositionen

I bilaga 1 till proposition 1992/93:150
(kompletteringspropositionen) har regeringen föreslagit riksdagen att

6. godkänna beräkningen av förändringar i anslagsbehållningarna för
budgetåret 1993/94,

7. godkänna beräkningen av Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto för
budgetåret 1993/94,

I kompletteringspropositionen framhålls att det får ankomma på riksdagens
finansutskott att göra justeringar för sådana förändringar som inte kunnat
beaktas i propositionen.

Utskottet

De samlade statsutgifterna ett visst budgetår utgör summan av
alla utgiftsanslag fördelade på 17 huvudtitlar, vilka främst motsvarar
departementens ansvarsområden,
förändringar i behållningar på reservationsanslag,
beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto.

I det följande kommenterar utskottet beräkningarna av dessa budgetposter
i statsbudgeten för budgetåret 1993/94.

Statsbudgetens utgiftsanslag

I budgetpropositionen beräknades medelsbehovet på statsbudgetens drygt
600 utgiftsanslag under budgetåret 1993/94 till 510,2 miljarder kronor.

Därefter har regeringen i 19 särpropositioner och riksdagens
förvaltningsstyrelse i ett förslag lagt fram förslag för riksdagen som
sammantagna ökar anslagsbehovet med netto 10,0 miljarder kronor. Det ändrade
medelsbehovet är föranlett av de förslag regeringen och riksdagens
förvaltningsstyrelse fört fram i propositionerna/förslaget
1992/93:174 om administrationen av bostadsbidragen till barnfamiljer m.m.
(+6275,6mkr)
1992/93:169 om högre utbildning (+1753,0mkr)
1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade (+1571,3mkr)
1992/93:170 om forskning (+1267,4mkr)
1992/93:178 om vissa socialförsäkringsfrågor (+750,0mkr)
1992/93:254 om svensk FN-styrka till f.d. Jugoslavien (+600,0mkr)
1992/93:200 om Televerket (+539,0 mkr)
1992/93:179 om åtgärder mot klimatpåverkan (+338,0 mkr)
1992/93:225 om EES-avtalet (+270,0 mkr)
1992/93:160 om husläkare (+200,0 mkr)
1992/93:226 om en ny skogspolitik (+17,9 mkr)
1992/93:RFK3 om riksdagens byggnader (+17,2 mkr)
1992/93:183 om jordbruket och trädgårdsnäringen (+16,0 mkr)
1992/93:158 om skolans internationalisering (+16,0 mkr)
1992/93:173 om Barnombudsman (+1,4 mkr)
1992/93:194 om statsbidrag till kommuner för ett tredje gymnasieår (±0,0 mkr)
1992/93:182 om anslag till SCB (-5,0 mkr)
1992/93:184 om fiskefrågor (-23,0 mkr)
1992/93:172 om Boverket (-43,9 mkr)
1992/93:176 om infrastrukturinvesteringar (-3560,3 mkr)

Slutligen har regeringen i kompletteringspropositionen föreslagit att
vissa anslag höjs med 7,2 miljarder kronor. De största enskilda
anslagshöjningarna i kompletteringspropositionen avser anslaget till
vuxenstudiestöd som räknats upp med 2788,9 miljoner kronor samt anslaget till
ett utbyggt treårigt gymnasium som tillförts ytterligare 1622,0 miljoner
kronor.

Med de jämkningar som tillkommit under våren 1993 uppgår därmed regeringens
och riksdagens förvaltningsstyrelses förslag till medelsberäkning för
budgetåret 1993/94 till sammanlagt 527,4 miljarder kronor. Det är 17,2
miljarder kronor mer än motsvarande belopp i budgetpropositionen.

Utskottet har i efterföljande tabell ställt samman regeringens och riksdagens
förvaltningsstyrelses (RFK) förslag till medelsberäkning med de ändringar som
riksdagen beslutat att göra i dessa förslag. En mer detaljerad redovisning av
de ändringar som riksdagen vidtagit lämnas i en bilaga till betänkandet.

Tabell. Sammanställning av riksdagens beslut med anledning av regeringens
förslag för budgetåret 1993/94
1 000-tal kr

29>Av regeringen43>Av riksdagen57>Förändring
29>föreslaget 43>beslutat 57>Ökning (+)
29>belopp43>belopp57>Minskn. (-)

00>Utgiftsanslag
00>Kungl. hov- och slottsstaterna 38>65 226 52>65 226
66>0

00>Justitiedepartementet38>19 189 701 52>19 192 701
66>+3 000

00>Utrikesdepartementet38>16 701 863 52>16 701 863
66>0

00>Försvarsdepartementet38>38 902 745 52>38 902 745 66>0

00>Socialdepartementet38>126 566 711 52>126 566 011 66>-700

00>Kommunikationsdeparte-
00>03>mentet38>15 617 154 52>29 132 354 66>+13 515 200
00>Finansdepartementet 38>97 073 011 52>97 238 011
66>+165 000
00>Utbildningsdepartementet 38>38 571 294 52>38 569 142
66>-2 152

00>Jordbruksdepartementet38>7 003 672 52>7 008 672 66>+5 000
00>Arbetsmarknadsdepartementet38>47 209 598 52>47 209 598
66>0
00>Kulturdepartementet38>15 902 933 52>15 954 407 66>+51 474
00>Näringsdepartementet 38>4 258 523 52>4 289 372 66>+30 849

00>Civildepartementet 38>2 227 811 52>2 228 243 66>+432
00>Miljö- och naturresurs-
00>03>departementet38>2 258 521 52>2 258 521 66>0
00>Riksdagen och dess myndig-
00>03>heter 38>883 978 52>843 978 66>-40 000
00>Räntor på statsskulden, m.m. 38>95 000 000 52>96 000 000 66>+1 000
000
00>Oförutsedda utgifter 38>1 000 52>1 000 66>0

00>Summa utgiftsanslag 38>527 433 741 52>542 161 844
66>+14 728 103

Av den bilagda sammanställningen framgår att riksdagen beslutat ändra
medelstilldelningen på sammanlagt 69 anslag. Av dessa förändringar har 10 sin
grund i att medel omfördelats från ett anslag till ett annat. Sådana
förändringar, som alltså inte påverkar de samlade utgifterna, har skett inom
Utrikes-, Kommunikations-, Utbildnings- och Näringsdepartementens
ansvarsområden.

På förslag av utbildningsutskottet (UbU14) har riksdagen också lagt fast
andra principer för resurstilldelning till universitet och högskolor än
regeringen förordat (prop. 169), och som en följd härav har medelstilldelningen
på 31 anslag justerats. Dessa justeringar, som också innefattar korrigeringar
av vissa felaktigt beräknade anslag i propositionen, har i endast begränsad
utsträckning påverkat de samlade utgifterna.

Dessutom har riksdagen beslutat att i 22 fall höja anslag med sammanlagt
16163,4 miljoner kronor och i 6 fall minska anslag med 1435,3 miljoner
kronor.

Regeringen har i proposition 176 föreslagit en omfattande satsning på
infrastrukturinvesteringar. Enligt förslaget skulle investeringarna finansieras
vid sidan av statsbudgeten genom upplåning i Riksgäldskontoret. Trafikutskottet
(TU35) har tillstyrkt infrastruktursatsningarna men på finansutskottets inrådan
(FiU4y) inte godtagit den föreslagna finansieringsmodellen. Trafikutskottet har
i stället förordat att infrastrukturinvesteringar redovisas över statsbudgeten.
Riksdagen har anslutit sig till denna uppfattning.

Ändringen leder till att underskottet på statsbudgeten ökar mycket kraftigt.
Det bör emellertid uppmärksammas att denna ökning är av redovisningsteknisk
natur och saknar statsfinansiell betydelse i och med att statens samlade
upplåningsbehov i praktiken förblir oförändrat. Med den av regeringen
föreslagna lösningen skulle Riksgäldskontoret, förenklat uttryckt, ha behövt
låna upp medel för att finansiera dels underskottet i statsbudgeten, dels de
föreslagna infrastrukturinvesteringarna. Nu får Riksgäldskontoret låna upp i
princip samma belopp för att finansiera ett något större budgetunderskott som
inkluderar infrastruktursatsningen.

Enligt regeringens förslag skulle infrastrukturinvesteringarna ha
finansierats med ett särskilt på statsbudgeten uppfört kapitalkostnadsanslag
avseende räntor och amorteringar. I proposition 176 föreslogs att 1353
miljoner kronor skulle anvisas för detta ändamål. Detta anslag behövs inte
längre. När nu samma upplåningsbehov i stället läggs in i statsbudgeten ökar å
andra sidan belastningen på statsskuldräntorna. Med hänsyn härtill har
utskottet i ett särskilt betänkande (FiU28) föreslagit att detta anslag skall
räknas upp med 1000 miljoner kronor.

Riksdagens ställningstagande till infrastrukturinvesteringarna innebär
sålunda dels att vissa utgiftsanslag på Kommunikationsdepartementets huvudtitel
justerats med sammanlagt 13465 miljoner kronor netto, dels att
statsskuldräntorna räknats upp med 1000 miljoner kronor. Totalt ökas alltså
belastningen på utgiftsanslagen med 14465 miljoner kronor. Som nämnts är det
här en redovisningsteknisk justering utan statsfinansiell betydelse. Om man
därför bortser från denna ökning, begränsar sig riksdagens påslag på
statsutgifterna till 263,1 miljoner kronor netto. Detta motsvarar 0,5 promille
av de samlade utgiftsanslagen under nästa budgetår. Av dessa utgiftsökningar
har 50 miljoner kronor finansierats genom ett förhöjt avkastningskrav på
Postverket, vilket ökar statsinkomsterna med samma belopp.

De förändringar som gjorts i utgiftsanslagen för budgetåret 1993/94 sedan
budgetpropositionen lades fram kan sammanfattas på följande sätt (mkr).

Utgiftsanslag enligt budgetpropositionen 66>510 198

00>Förslag lämnade i särpropositioner m.m.66>+9 949
00>Förslag lämnade i kompletteringspropositionen66>+7 287
00>Av riksdagen beslutade ändringar
00>03>statsskuldräntor 66>+1 000
00>03>infrastrukturinvesteringar inom transportsektorn66>+13 465
00>03>övriga anslag (se bilagda specification)66>+263

Summa utgiftsanslag i statsbudgeten66>542 162

Förändring av anslagsbehållningar

För reservationsanslag gäller att en besparing på ett sådant anslag får
sparas till efterföljande budgetår. Som en följd härav kan utbetalningarna ett
visst budgetår komma att avsevärt avvika från det anslagna beloppet. Summan av
alla dessa avvikelser registreras som en förändring av anslagsbehållningarna.

En minskning av anslagsbehållningarna är liktydigt med att utnyttjandet
av reservationsmedel överstiger vad som anvisats i form av
reservationsanslag för det aktuella budgetåret. En del av anslagsbehållningarna
från tidigare år måste då tas i anspråk. Minskningen registreras därför som en
ökad belastning på statsbudgetens utgiftssida.

Omvänt gäller att anslagsbehållningarna ökar när utbetalningarna från
reservationsanslagen understiger vad som anvisats på dem. Detta tas upp som en
negativ post på utgiftssidan.

I det reviderade budgetförslaget räknar föredraganden med att
anslagsbehållningarna kommer att minska med 4,5 miljarder kronor under
budgetåret 1993/94, dvs. det blir en extra belastning på budgeten av denna
omfattning. Som tidigare nämnts har riksdagen på förslag av trafikutskottet
frångått regeringens förslag till finansiering av infrastrukturinvesteringar
och i stället anvisat 14,5 miljarder kronor netto för detta ändamål över
statsbudgeten. Riksdagen har samtidigt dragit in 5,9 miljarder kronor i
utestående reservationer på vissa äldre reservationsanslag avsedda för
infrastrukturinvesteringar. I sitt budgetförslag har regeringen schablonmässigt
räknat med att dessa äldre infrastrukturanslag svarat för två tredjedelar av
minskningen av anslagsbehållningarna, dvs. 3 miljarder kronor. De medel som på
förslag av trafikutskottet nu anvisats för infrastrukturinvesteringar beräknas
i allt väsentligt bli förbrukade under nästa budgetår.

Utskottet räknar således med att anslagsbehållningarna under budgetåret
1993/94 kommer att minska med 1,5 miljarder kronor.

Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto

För att redan i statsbudgeten kunna redovisa en total budgetbelastning, som
så nära som möjligt ansluter sig till det väntade utfallet, används en
ospecificerad post kallad Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto. På den
förs sådana utgifter och inkomster upp, för vilka konkreta förslag ännu inte
föreligger eller där beloppen inte exakt kan beräknas.

I det reviderade budgetförslaget föreslås att posten Beräknat tillkommande
utgiftsbehov, netto förs upp med 6,0 miljarder kronor för budgetåret 1993/94.

Utskottet gör ingen annan bedömning än föredraganden.

De samlade statsutgifterna

Sammanfattningsvis beräknar utskottet statsutgifterna för budgetåret 1993/94
på följande sätt (mkr).

00>Statsutgifter 1993/94 41>Budgetför- 66>Utskottet
00> 41>slag i
00> 41>prop. 150

00>Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor 50>431 81166>446 162
00>Statsskuldräntor 50>95 000 66>96 000
00>Förändringar i anslagsbehållningar 50>4 500 66>1 500
00>Beräknat tillkommande utgiftsbehov,
00>03>netto 50>6 00066>6 000

Summa statsutgifter 50>537 31166>549 662

Utskottet har i betänkande 1992/93:FiU31 beräknat
statsbudgetens inkomster under budgetåret 1993/94 till
343990,1 miljoner kronor. Utskottet beräknar således att
underskottet på statsbudgeten detta budgetår kommer att uppgå
till 205671,7 miljoner kronor.

Statens lånebehov

I takt med att statlig verksamhet i ökad utsträckning har
kommit att finansieras vid sidan av statsbudgeten har
budgetsaldot blivit ett allt mindre användbart mått på statens
samlade upplåningsbehov och förändringarna i statsskulden. I
kompletteringspropositionen beräknas budgetunderskottet för
budgetåret 1993/94 till 191,2 miljarder kronor medan lånebehovet
för samma period uppskattas till 255,3 miljarder kronor.
Mellanskillnaden förklaras av verksamheter som lånefinansieras i
Riksgäldskontoret vid sidan av statsbudgeten.

I efterföljande sammanställning återges regeringens
redovisning av upplåningsbehovet för nästa budgetår enligt de
bedömningar som gjorts i dels årets budgetproposition, dels
kompletteringspropositionen. Jämsides härmed visas också hur den
sistnämnda bedömningen påverkats av riksdagens
ställningstaganden i olika anslagsfrågor.

Tabell. Lånebehov budgetåret 1993/94
Miljarder kronor

33>Av regeringen 57>Av FiU
33>beräknat belopp57>beräknat
33>i BP45>i KP57>belopp

Budgetunderskott 38>162,3
50>191,2
62>205,7

00>Utlåning 38>7,0
50>7,2
62>7,2

00>Finansiering av underskott
00>i
Arbetsmarknadsfonden 38>27,6
50>36,5
62>36,5

00>Finansiering av underskott
00>i
Lönegarantifonden 38>3,6
50>3,9
62>3,9

00>Infrastrukturinvesteringar 38>4,8
50>16,5
62>0,0

00>Lånebehov 38>205,3
50>255,3
62>253,3

Som framgår av sammanställningen har riksdagens beslut att
lyfta in infrastrukturinvesteringarna i statsbudgeten samt
övriga vidtagna korrigeringar inneburit att statens samlade
upplåningsbehov begränsats med 2,0 miljarder
kronor.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förändringar i anslagsbehållningarna
att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:150 bilaga
1 mom. 6 godkänner vad utskottet anfört om beräkningen av
förändringar i anslagsbehållningarna för budgetåret 1993/94,

2. beträffande Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto
att riksdagen godkänner den i proposition 1992/93:150
bilaga 1 mom. 7 redovisade beräkningen av Beräknat tillkommande
utgiftsbehov, netto för budgetåret 1993/94.

Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en
bordläggning.

Stockholm den 10 juni 1993

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit:
Per-Ola Eriksson (c),
Hans Gustafsson (s),
Lars Tobisson (m),
Allan Larsson (s),
Roland Sundgren (s),
Per Olof Håkansson (s),
Tom Heyman (m),
Lisbet Calner (s),
Stefan Attefall (kds),
Ian Wachtmeister (nyd),
Arne Kjörnsberg (s),
Roland Larsson (c),
Sonia Karlsson (s),
Lennart Hedquist (m) och
Carl B Hamilton (fp).

Bilaga