Statsbudgetens inkomster för budgetåret 1994/95

Betänkande 1993/94:FiU27

Finansutskottets betänkande 1993/94:FIU27

Statsbudgetens inkomster för budgetåret 1994/95

---

Innehåll

• Propositionen
• Utskottet
• Hemställan

1993/94

FiU27

Propositionen

I bilaga 1 till proposition 1993/94:150 (kompletteringspropositionen)
har regeringen föreslagit att riksdagen

4. godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret
1994/95.

Utskottet

I det reviderade budgetförslaget beräknas statsinkomsterna för budgetåret
1994/95 uppgå till 368,2 miljarder kronor. Det är 8,5 miljarder kronor högre än
beräkningen i budgetpropositionen.

Det ankommer på finansutskottet att göra justeringar för sådana förändringar
som inte har kunnat beaktas i propositionen. De inkomstberäkningar som
redovisas i kompletteringspropositionen bör därför jämkas med hänsyn till de
ändringar som riksdagen vidtagit efter det att denna proposition lades fram.

Riksdagen har beslutat att ändra några av de skatteregler som tillämpas vid
beräkningen av energiskatt (bet. 1993/94:SkU34, rskr. 297). Det gäller bl.a.
reglerna för kraftvärmeavdraget, industrileveransavdraget för värmeverk samt
industribeskattningen av växthusnäringen. Riksdagen beslutade vidare införa en
särskild miljöbonus för vindkraft.

Beträffande kraftvärmeavdraget beslutade riksdagen att slopandet av halva
avdraget skjuts fram. I propositionen (prop. 1992/93:50) om åtgärder för att
stabilisera den svenska ekonomin angavs att en helt slopad avdragsrätt för
allmän energiskatt på fossila bränslen i kraftvärmeproduktion beräknades öka
statens intäkter från den allmänna energiskatten på bränslen med 200 miljoner
kronor. Den varaktiga nettobudgeteffekten avseende den totala konsoliderade
offentliga sektorn beräknades till 100 miljoner kronor. Dessa kalkyler
baserades på oförändrade volymer.

Bedömningen av vilken effekt en halvering av avdraget har är emellertid svår
att göra. I samband med att skatteutskottet föreslog riksdagen att låta halva
kraftvärmeavdraget vara kvar även efter den 1 januari 1995 -- i avvaktan på
vidare utredning -- så bedömde utskottet att det är osäkert om en helt slopad
avdragsrätt ger ökade skatteintäkter. Därav drog skatteutskottet slutsatsen att
åtgärden inte krävde någon särskild finansiering.

Finansutskottet, som i detta sammahang skall bedöma de statsfinansiella
effekterna av beslutet för nästa budgetår, kan konstatera att
Riksrevisionsverket vid sina beräkningar av statens inkomster utgått från ett
fullt avdrag för år 1994 och ett helt slopat avdrag för år 1995. Dessa
beräkningar bör justeras på så sätt att inkomsterna ökas under perioden den 1
juli--31 december med 50 miljoner kronor och minskas med 50 miljoner kronor för
resterande del av nästa budgetår. Beslutet om uppskov med denna åtgärd
föranleder följaktligen inte finansutskottet att föreslå någon justering med
anledning av de nu redovisade förändringarna.

Vad avser beslutet att senarelägga industribeskattningen av växthusnäringen
beräknas detta medföra att inkomsterna minskar med 1 miljon kronor. För
vindkraftsbonusen saknas uppgift om de finansiella effekterna, men dessa torde
vara så begränsade att de inte föranleder finansutskottet att göra någon
justering av statens samlade inkomster. Beträffande industrileveransavdraget
för värmeverk beräknas intäkterna öka med 6 miljoner kronor till följd av
riksdagens beslut att schablonisera detta avdrag.

Riksdagen beslutade med anledning av två olika motionsförslag att dels höja
dieseloljeskatten för miljöklass 1 med 100 kr per kubikmeter, dels att det
skall utgå en kompensation vid användning av miljövänlig dieselolja i
arbetsfordon (bet. 1993/94:SkU25, rskr. 443). Höjningen av dieseloljeskatten
beräknas öka inkomsterna av dieseloljeskatt för miljöklass 1 med 110 miljoner
kronor för budgetåret 1994/95. Den kostnad som beräknas uppstå för den
kompensation som utgår vid användning av miljövänlig dieselolja i arbetsfordon
beräknas bli ca 85 miljoner kronor för nästa budgetår.

Riksdagen beslutade vid samma tillfälle även om skattefrihet för vissa äldre
utdelningar som vidareutdelas samt om ändrade regler om skogskonto vid
räntefördelning (bet. 1993/94:SkU25, rskr. 443). De statsfinansiella effekterna
av dessa beslut är inte beräknade. De torde emellertid inte påverka
statsinkomsterna i särskilt stor omfattning, varför förändringarna inte
föranleder utskottet att göra några justeringar av motsvarande inkomsttitlar.

Totalt sett beräknas budgeteffekten av ovan redovisade förändringar bli en
inkomstökning om 30 miljoner kronor. Statsbudgetens inkomster under budgetåret
1994/95 beräknas därmed till 368 190 667 000 kronor. En specifikation av
statsbudgetens inkomster återfinns i en bilaga till finansutskottets betänkande
1993/94:FiU29 om statsbudgeten.

Av utskottet föreslagna förändringar i specifikationen av statsbudgetens
inkomster budgetåret 1994/95
1 000-tal kr

00>Inkomsttitel41>Beräknat i 63>Av utskottet 83>Förändring
00> 41>det rev. bud-63>föreslagen
00> 41>getförslaget63>beräkning

00>1428 09>Energiskatter56>19 549 00078>19 579 00098>+30 000

00>Summa 98>+30 000

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande statsbudgetens inkomster budgetåret 1994/95
att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:150 bilaga 1 yrkande 4
godkänner vad utskottet anfört om beräkningen av statsbudgetens inkomster för
budgetåret 1994/95.

Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.

Stockholm den 10 juni 1994

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit:
Per-Ola Eriksson (c),
Göran Persson (s),
Bengt Wittbom (m),
Roland Sundgren (s),
Lars Leijonborg (fp),
Per Olof Håkansson (s),
Lisbet Calner (s),
Tom Heyman (m),
Yvonne Sandberg-Fries (s),
Stefan Attefall (kds),
Ian Wachtmeister (nyd),
Arne Kjörnsberg (s),
Sonia Karlsson (s),
Lennart Hedquist (m) och Karin Starrin (c).