Statlig personalpolitik

Betänkande 1990/91:AU18

Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1990/91:AU18

Statlig personalpolitik

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionen
• Utskottet
• Hemställan

1990/91
AU18

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsförslag i årets
budgetproposition, bilaga 15, rörande statlig personalpolitik.
Det gäller bl.a. anslagen till statens arbetsgivarverk, statens
institut för personalutveckling (SIPU) och Statshälsan.
Utskottet tillstyrker vidare förslaget till inriktning för
verksamheten inom arbetsgivarverkets ansvarsområde och att SIPUs
rörliga kredit hos riksgäldskontoret höjs till 10 milj.kr.
Utskottet lämnar utan erinran det som anförs i propositionen om
SIPUs uppdragsverksamhet.

Propositionen

I proposition 1990/91:100 bilaga 15 föreslår regeringen under
punkterna

B 5 (s. 24--27)

1. att riksdagen godkänner att den huvudsakliga inriktningen
för verksamheten inom statens arbetsgivarverks ansvarsområde
skall vara i enlighet med vad som förordats i propositionen
under avsnittet Förslag,

2. att riksdagen till Statens arbetsgivarverk för budgetåret
1991/92 anvisar ett ramanslag på 57136000kr.

B6 (s. 27--28)

att riksdagen till Statens arbetsmiljönämnd för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3020000kr.

B8 (s. 29--30)

1. att riksdagen till Statens institut för personalutveckling:
Bidrag till myndighetsuppgifter för budgetåret 1991/92 anvisar
ett anslag på 13520000kr.,

2. att riksdagen beslutar att ramen för Statens institut för
personalutvecklings rörliga kredit hos riksgäldskontoret höjs
till 10000000kr.

B9 (s. 30--31)

1. att riksdagen till Statens institut för personalutveckling:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.,

2. att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som
anförts i propositionen om inriktningen av Statens institut för
personalutvecklings uppdragsverksamhet.

C1 (S. 32--33)

att riksdagen till Statens löne- och pensionsverk för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.

C4 (S. 38--39)

att riksdagen till Lönekostnader vid viss omskolning och
omplacering för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
1000 kr.

C7 (s. 41--42)

att riksdagen till Kostnader för vissa nämnder m.m. för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
1125000kr.

C8 (s. 42--43)

att riksdagen till Bidrag till Statshälsan för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 357000000kr.

C9 (s. 43)

att riksdagen till Viss förslagsverksamhet m.m. för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000kr.

C10 (s. 44)

att riksdagen till Vissa skadeersättningar m.m. för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000kr.

C11 (s. 44--45)

att riksdagen till Statlig kreditgaranti för
bostadsanskaffningslån för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 1000 kr.

C12 (s. 45)

att riksdagen till Externa arbetstagarkonsulter för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 8409000kr.

C13 (s. 45--46)

att riksdagen till Administration av statens
personskadeförsäkring m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 14000000kr.

Motionen

1990/91:A606 av Lars De Geer (fp) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning
med uppgift att utreda om Statshälsan i dag är en lämplig
organisationsform för de statsanställdas företagshälsovård,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utredningen bör beräkna vilka
besparingar som skulle kunna uppnås om Statshälsan slopades och
de statsanställda hänvisades till den fria marknadens
företagshälsovård.

Utskottet

Statens arbetsgivarverk

Under punkt B 5 (s. 24--27) hemställs att riksdagen godkänner
verksamhetens inriktning under den kommande perioden.

Verksamhetens huvudsakliga inriktning skall vara att utveckla
och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken. Det primära
målet är att möjliggöra en effektiv verksamhet i
statsförvaltningen. En viktig utgångspunkt är att verket skall
medverka i den omställning som regeringen lagt fast för den
statliga administrationen. Genom utbildnings-, informations- och
konsultinsatser skall verket stödja myndigheternas arbete med
att förändra och omstrukturera den offentliga sektorn. En viktig
uppgift är också att i samverkan med nämnden för statliga
förnyelsefonder och de s.k. stabsmyndigheterna medverka till ett
aktivt förnyelse- och förändringsarbete inom den statliga
sektorn. En särskild uppgift för arbetsgivarverket är att
ansvara för den statliga personalförsörjningen, heter det i
propositionen.

Utskottet tillstyrker förslaget och återkommer i det följande
till frågan om medel för verksamheten. Med hänsyn till den
pågående utredningen (C1990:04) om stöd till förnyelsearbetet
i statsförvaltningen föreslås i propositionen inte någon treårig
budgetram för statens arbetsgivarverk.

Statens institut för personalutveckling: Bidrag till
myndighetsuppgifter

Under punkt B 8 (s.29--30) hemställs att riksdagen godkänner
att statens institut för personalutvecklings (SIPU) rörliga
kredit hos riksgäldskontoret höjs till 10 milj.kr.

SIPU är central servicemyndighet för kompetensutveckling inom
statsförvaltningen. Med hänsyn till ovan nämnda pågående
utredning om stöd till förnyelsearbetet i statsförvaltningen
föreslås i propositionen inte någon ombildning av formerna för
SIPUs verksamhet. En höjning av SIPUs rörliga kredit hos
riksgäldskontoret föreslås dock. Förslaget är främst föranlett
av förskjutningen inom uppdragsverksamheten mot längre, mer
komplexa och mer konsultativa åtaganden.

Utskottet tillstyrker förslaget och återkommer i den följande
framställningen till frågan om anslag för verksamheten.

Statens institut för personalutveckling: Uppdragsverksamhet

Under punkt B9 (s. 30--31) hemställs att regeringen tar del
av vad som anförts om inriktningen av statens institut för
personalutvecklings uppdragsverksamhet.

SIPUs uppdragsverksamhet är efterfrågestyrd och skall så vara,
heter det i propositionen. Inom ramen för denna verksamhet bör
emellertid SIPU så långt som möjligt prioritera uppdrag som
genom kompetensutvecklande åtgärder stöder myndigheternas
anpassning till regeringens program för omställning och bantning
av den statliga administrationen.

Utskottet har ingen erinran mot vad som anförs i propositionen
i det nu berörda avsnittet och återkommer i det följande till
frågan om medel för verksamheten.

Bidrag till Statshälsan

Under punkt C8 (s.42--43) hemställs att riksdagen till
Bidrag till Statshälsan anvisas ett förslagsanslag på
357000000kr.

Från anslaget betalas bidrag till Statshälsan i enlighet med
kollektivavtal mellan statens arbetsgivarverk och de
statsanställdas huvudorganisationer. För budgetåret 1991/92
skall enligt RALS 1989-90, bil. 8, betalas sammanlagt
357milj.kr. De myndigheter som är anslutna till Statshälsan
bidrar i viss mån till finansieringen av företagshälsovårdens
förebyggande insatser inom arbetsmiljöområdet. För innevarande
budgetår bidrar de anslutna myndigheterna med 145 kr. per
anställd.

För närvarande pågår förhandlingar om ett nytt avtal om
statlig företagshälsovård. Enligt civilministerns i
propositionen uttalade mening bör den statliga hälsovården till
största delen finansieras med avgifter som myndigheterna betalar
direkt till Statshälsan för dess tjänster. Civilministern
förutsätter att parterna ser över finansieringsformerna för
Statshälsan i samband med de pågående förhandlingarna. Han
räknar med att återkomma i årets kompletteringsproposition när
resultatet av förhandlingarna föreligger. I avvaktan härpå
föreslås att anslaget förs upp med det belopp som parterna
kommit överens om i RALS 1989-90 för budgetåret 1991/92.

I motion A606 anser Lars De Geer (fp) att det är
företagsekonomiskt slöseri att upprätthålla Statshälsan som en
separat organisation eftersom företagshälsovården är väl utbyggd
över hela landet. Han begär därför att regeringen tillsätter en
utredning med uppgift att utreda om Statshälsan är en
lämplig organisationsform för de statsanställdas
företagshälsovård. Utredningen bör beräkna vilka besparingar som
skulle kunna göras om Statshälsan slopades och de statsanställda
hänvisades till den fria marknadens företagshälsovård.

Utskottet har ovan konstaterat att förhandlingar pågår om ett
nytt statligt företagshälsovårdsavtal. I samband med dessa
förhandlingar diskuteras också frågan om en ändrad
finansieringsform för Statshälsan. Enligt uttalanden av
civilministern bör den statliga företagshälsovården i princip
finansieras med avgifter som myndigheterna betalar direkt till
Statshälsan. På sikt torde en sådan ordning komma att få
betydelse för Statshälsans ställning. Utskottet anser emellertid
att riksdagen i avvaktan på förhandlingsresultatet bör avstå
från att uttala sig om de framtida formerna för den statliga
företagshälsovården. För ett sådant ställningstagande talar
också att företagshälsovårdens allmänna inriktning väntas bli
underställd riksdagen i den av regeringen aviserade
propositionen om arbetslivspolitiken. Motion A606 bör mot denna
bakgrund inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet
ställer sig bakom förslaget i propositionen att anslaget -- i
avvaktan på resultatet av förhandlingarna -- bör föras upp med
det belopp parterna kommit överens om i RALS.

Anslag

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag under
punkterna B5--B9, C1, C4 och C7--C13.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande arbetsgivarverkets huvudsakliga inriktning
att riksdagen godkänner det i proposition 1990/91:100 bil. 15
under punkt B5 framlagda förslaget till huvudsaklig inriktning
för verksamheten inom statens arbetsgivarverks ansvarsområde,

2. beträffande medelsanvisning till arbetsgivarverket
att riksdagen till Statens arbetsgivarverk för budgetåret
1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på
57136000kr.,

3. beträffande medelsanvisning till arbetsmiljönämnden
att riksdagen till Statens arbetsmiljönämnd för
budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 3020000kr.,

4. beträffande medelsanvisning till Statens institut för
personalutveckling
att riksdagen till Statens institut för personalutveckling:
Bidrag till myndighetsuppgifter för budgetåret 1991/92 under
trettonde huvudtiteln anvisar ett anslag på 13520000kr.,

5. beträffande rörlig kredit
att riksdagen beslutar att ramen för statens institut för
personalutvecklings rörliga kredit hos riksgäldskontoret höjs
till 10000000kr.,

6. beträffande medelsanvisning till Statens institut för
personalutveckling
att riksdagen till Statens institut för personalutveckling:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92 under trettonde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

7. beträffande inriktningen av uppdragsverksamheten
att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförts om
inriktningen av statens institut för personalutvecklings
uppdragsverksamhet,

8. beträffande medelsanvisning till löne- och
pensionsverket
att riksdagen till Statens löne- och pensionsverk för
budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 1000 kr.,

9. beträffande medelsanvisning till lönekostnader vid
omskolning m.m.
att riksdagen till Lönekostnader vid viss omskolning och
omplacering för budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,

10. beträffande medelsanvisning till vissa nämnder
att riksdagen till Kostnader för vissa nämnder m.m. för
budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 1125000kr.,

11. beträffande medelsanvisning till Statshälsan
att riksdagen till Bidrag till Statshälsan för budgetåret
1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
på 357000000kr.,

12. beträffande utredning om Statshälsan
att riksdagen avslår motion 1990/91:A606,

13. beträffande medelsanvisning till förslagsverksamhet
att riksdagen till Viss förslagsverksamhet m.m. för
budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 1000kr.,

14. beträffande medelsanvisning till skadeersättningar
att riksdagen till Vissa skadeersättningar m.m. för
budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 1000kr.,

15. beträffande medelsanvisning till kreditgaranti
att riksdagen till Statlig kreditgaranti för
bostadsanskaffningslån för budgetåret 1991/92 under
trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000kr.,

16. beträffande medelsanvisning till arbetstagarkonsulter
att riksdagen till Externa arbetstagarkonsulter för
budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 8409000kr.,

17. beträffande medelsanvisning till
personskadeförsäkringen
att riksdagen till Administration av statens
personskadeförsäkring m.m. för budgetåret 1991/92 under
trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
14000000kr.

Stockholm den 7 mars 1991

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Lars Ulander

Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Lahja
Exner (s), Gustav Persson (s), Anders G Högmark (m), Sten
Östlund (s), Bo Nilsson (s), Monica Öhman (s), Mona Saint Cyr
(m), Charlotte Branting (fp), Kersti Johansson (c), Karl-Erik
Persson (v), Anna Horn af Rantzien (mp), Eivor Husing (s), Erik
Holmkvist (m) och Ines Uusmann (s).

Särskilt yttrande

Utredning om Statshälsan (mom. 12)

Elver Jonsson (fp), Anders G Högmark (m), Mona Saint Cyr (m),
Charlotte Branting (fp) och Erik Holmkvist (m) anför:

Vi anser att de framtida finansieringsformerna för den
statliga företagshälsovården bör ses över. I likhet med
civilministern förutsätter vi därför att denna fråga är föremål
för parternas behandling i samband med de pågående
förhandlingarna om ett nytt avtal. Vi utgår från att
civilministern, som utlovats, återkommer i denna fråga i samband
med kompletteringspropositionen, när resultatet av
förhandlingarna föreligger.