Statlig lokalförsörjning

Betänkande 1990/91:FiU26

Finansutskottets betänkande 1990/91:FIU26

Statlig lokalförsörjning (prop. 1990/91:100 bil. 9)

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1990/91
FiU26

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet delar av budgetpropositionens
bilaga 9 Finansdepartementet.

Utskottet tillstyrker förslagen till anslag och bemyndigande för
byggnadsstyrelsen att ta upp lån för att finansiera
byggnadsinvesteringar och godkänner förslaget till treårsplan för
byggnadsprojekt för civila myndigheter. I två motioner ställs krav på en
förändring av formerna för den statliga lokalförsörjningen. Motionerna
avstyrks av utskottet.

Moderata samlingspartiet och folkpartiet liberalerna avlämnar en
gemensam reservation angående en effektivare förvaltning av statens
fastigheter. I en reservation från moderata samlingspartiet föreslås att
anslaget C2 Inredning och utrustning utgår fr.o.m. budgetåret 1991/92.

I två motioner från allmänna motionstiden föreslås att Svartsjö slott
byggs om för att användas till ett internationellt freds-, miljö- och
kulturcentrum. Motionerna avstyrks av utskottet.

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet

dels proposition 1990/91:100 bilaga 9 i vad avser litt. C Statlig
lokalförsörjning,

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna
1990/91:Fi404, 1990/91:Fi414, 1990/91:Fi423 och 1990/91:Fi424.

SJUNDE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen har i proposition 1990/91:100 bilaga 9
(finansdepartementet) -- efter föredragning av statsrådet Allan Larsson
--

dels under litt. C Statlig lokalförsörjning (s. 26--29) berett
riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om

1. en effektivare statlig lokalförsörjning,

2. entreprenaduppdrag rörande den statliga fastighetsförvaltningen,

dels under punkt C 1 (s. 29--33) föreslagit riksdagen att till
Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 1
000 kr.,

dels i avsnittet Investeringar m.m. (s. 33--36) föreslagit
riksdagen att

1. godkänna treårsplanen för Investeringar m.m. i enlighet med vad i
propositionen förordats,

2. bemyndiga regeringen att besluta om att byggnadsstyrelsen får ta
upp lån i riksgäldskontoret för Investeringar m.m. i enlighet med vad i
propositionen förordats,

dels under punkt C 2 (s. 36--37) föreslagit riksdagen att till
Inredning och utrustning m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett
reservationsanslag på 12 000 000 kr.

Motionerna

En effektivare statlig lokalförsörjning

1990/91:Fi404 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
omorganisation av byggnadsstyrelsen.

1990/91:Fi414 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en effektivisering av
statens lokalförsörjning och fastighetsförvaltning i enlighet med vad i
motionen anförts.

Inredning och utrustning

1990/91:Fi414 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen avslår regeringens förslag i budgetpropositionen,
bil. 9, punkt C 2, om ett reservationsanslag till inredning och
utrustning på 12 000 000 kr.

Användningen av Svartsjö slott

1990/91:Fi423 av Pär Granstedt och Karin Söder (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om användningen av Svartsjö slott i Ekerö kommun.

1990/91:Fi424 av Anita Johansson och Hans Göran Franck (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att Svartsjö slott byggs om/till för att användas
som ett internationellt freds-, miljö- och kulturcentrum med speciell
inriktning på barn och ungdomar.

Utskottet

En effektivare statlig lokalförsörjning

I propositionen anförs att regeringen i direktiv för myndigheternas
anslagsframställningar för budgetåret 1991/92 i likhet med tidigare år
har anmodat de civila statliga myndigheterna att pröva frågan om
lokalutnyttjandet. Myndigheterna skall i anslagsframställningen för
1991/92 redovisa i vilken omfattning och vid vilka tidpunkter som
begränsningar i lokalinnehavet beräknas kunna genomföras under de
närmast följande tre budgetåren. Resultatet av hittills redovisade
lokalbesparingar är att sedan 1982 har ca 100000 m2 lokaler till
en årskostnad om ca 50 milj.kr. kunnat frånträdas. Föredraganden
konstaterar att det ekonomiska resultatet av det hittillsvarande
systemet varit dåligt. Det har funnits en inbyggd tröghet i systemet som
motverkar besparingar och effektiviseringar i det statliga
lokalinnehavet.

Inför budgetåret 1991/92 går den första tredjedelen av myndigheterna
in i systemet med treårsbudgetering och erhåller ramanslag. Vid
beräkning av medelstilldelning för dessa myndigheter har hänsyn tagits
till att kostnadsansvaret för verksamhetsanknutna lokalåtgärder övergår
från byggnadsstyrelsen till dessa myndigheter. Inför 1992/93 räknar
föredraganden med att övriga myndigheter skall kunna överta
kostnadsansvaret för dessa lokalåtgärder.

För utrikesdepartementet föreslås en treårig försöksverksamhet där
departementet ges kostnadsansvaret för såväl resurser för verksamhet som
lokaler (kanslier och chefsbostäder). Inom ramen för
utrikesdepartementets totala resurser ges departementet frihet att
självt bestämma fördelningen mellan kostnader för löner, övriga
förvaltningskostnader samt kostnader för kanslilokaler och
chefsbostäder.

Som ett led i att åstadkomma en effektivare och friare
resursanvändning för myndigheterna vid övergången till treårsbudget
föreslås i propositionen att myndigheterna skall ges möjlighet att lämna
anbud på att sköta fastighetsdriften för lokaler de själva nyttjar.
Detta möjliggör en effektivare resursanvändning i och med att den
enskilda myndigheten själv i högre grad kan styra servicenivån på
fastighetsdriften. För att ytterligare bryta monopolsituationen bör även
andra aktörer på fastighets- och byggmarknaden ges möjlighet att lämna
anbud på fastighetsdrifttjänster inom det statsägda fastighetsbeståndet.

I motion Fi414 av Lars Tobisson m.fl. (m) tillstyrks de föreslagna
förändringarna som ytterligare steg i rätt riktning. De tillgodoser
emellertid inte, menar motionärerna, de krav moderata samlingspartiet
tidigare framfört i motioner och reservationer (jfr t.ex. 1989/90:FiU26)
på en decentralisering och effektivisering av statens lokalförsörjning.
Flera argument talar för en bolagisering och privatisering på detta
område. I dessa motioner och reservationer har föreslagits att staten
skulle kunna dela upp byggnadsstyrelsen på flera statligt ägda men
självständiga bolag eller också anförtro lokalförsörjningen åt
fastighetsbolag som även förfogar över privat kapital. En tredje modell
kunde vara att staten hyr lokaler av privata bolag. Därmed upphör
byggnadsstyrelsens monopolställning, vilket bl.a. skulle innebära en
effektivare statlig lokalförsörjning.

RRV har i november 1990 i revisionsrapporten "Myndigheters
lokalförsörjning" -- som, framhåller motionärerna, anmärkningsvärt nog
inte omnämns i budgetpropositionen -- lagt fram förslag med den
inriktning av fastighetsförvaltningen som föreslås i motion Fi414. Varje
myndighet föreslås få rätt att besluta vilka lokaler, statligt ägda
eller andra, som skall hyras. Byggnadsstyrelsens monopol skulle därmed
komma att upphöra. Konkurrensneutralitet uppnås genom att
byggnadsstyrelsens fastigheter överförs till ett aktiebolag till
aktuella marknadsvärden. Detta bolag, som i första hand skall
marknadsföra sina lokaler och tjänster till statliga myndigheter, bör få
låna till investeringar på samma villkor som övriga aktörer på
marknaden. Enligt motionärernas mening är det angeläget att de
intentioner som kommer till uttryck i RRVs revisionsrapport skyndsamt
förverkligas. RRV har inte haft anledning att ta ställning till frågan
om en privatisering av det nya fastighetsbolaget. Motionärerna ser det
som naturligt att en sådan genomförs, när ombildningen är klar.

I motion Fi414 föreslås mot här angiven bakgrund att den kommitté som
tillsattes under 1990 för att utreda statens fastighetsinnehav och dess
förvaltning snarast möjligt bör framlägga förslag till nya regler
beträffande försäljning och överlåtelser av statliga fastigheter i syfte
att underlätta en omfattande privatisering. Detta arbete bör dock inte
tillåtas försena ett genomförande av förslagen i RRVs revisionsrapport
om bl.a. övergång till bolagsform.

I motion Fi404 av Ove Karlsson m.fl. (s) anförs att för att på ett
bättre och mer rationellt sätt tillfredsställa ställda krav och behov
borde varje myndighet själv få besluta om vilka lokaler, statligt ägda
eller andra, som skall användas. Motionärerna är av den uppfattningen
att det skulle vara möjligt att både effektivisera lokalförvaltningen,
spara pengar och ge lokalanvändaren möjlighet att påverka sina egna
arbetslokalers förvaltning. I motionen föreslås att byggnadsstyrelsen
omorganiseras för att ge användarna ett klart uttalat lokalt inflytande.

Med hänvisning till vad som sägs i propositionen kan utskottet
konstatera att det i regeringskansliet pågår ett arbete som syftar till
att effektivisera den statliga lokalförsörjningen. Den valda
inriktningen överensstämmer på många punkter med den som föreslås i
motionerna Fi414 (m) och Fi404 (s). Den i motion Fi414 (m) nämnda
revisionsrapporten "Myndigheters lokalförsörjning" (RRV, Dnr 1989:1434)
färdigställdes i slutet av november 1990. Någon möjlighet att i
budgetpropositionen beakta de förslag som framförs i rapporten fanns
därför inte. De i denna rapport framförda förslagen är nu under
beredning i regeringskansliet. Ett ställningstagande till dessa frågor
kommer att redovisas i kompletteringspropositionen.

Med det anförda avstyrks motion Fi414 yrkande 1 och Fi404.

Byggnadsstyrelsens anslag

Byggnadsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för frågor om
lokalförsörjning för civila statliga myndigheter och förvaltning av
statliga fastigheter.

I verkets uppgift ingår främst att svara för myndigheternas
lokalförsörjning, att förvalta de fastigheter som är upptagna i
styrelsens förmögenhetsredovisning, att efter uppdrag projektera, bygga
och inreda byggnader för statens räkning samt att verka för besparingar
i fråga om byggande och fastighetsförvaltning för statens räkning.

Intäkterna består till övervägande del av hyror från
statsmyndigheterna. Kostnaderna fördelas på statsägda lokaler, inhyrda
lokaler samt administration. Kostnaderna för de statsägda lokalerna
består av drift och underhåll m.m. samt kapitalkostnader. Överskottet
inlevereras till statsverket. I statsbudgeten för nästa budgetår förs
endast upp ett formellt anslag på 1000 kr.

Med utgångspunkt från ett antagande om intäkter på något mer än 7,8
miljarder kronor ställs för budgetåret 1991/92 ett resultatkrav på
byggnadsstyrelsen på 1272 milj.kr. Resultatkravet motsvarar drygt
20% räntabilitet på genomsnittligt sysselsatt kapital. Kravet innebär
en intäkt--kostnadsrelation om 1,8 som enligt föredraganden bör utgöra
riktlinje om faktiska intäkter avviker från antagna.

Utskottet har inget att erinra mot de förslag till resultatkrav för
byggnadsstyrelsens verksamhet för budgetåret 1991/92 som redovisas i
propositionen.

Investeringar inom byggnadsstyrelsens lokalhållningsområde

Investeringsbehovet för perioden 1991/92--1993/94 beräknas av
föredraganden till ca 4,7 miljarder kronor. En bedömning av
investeringarnas fördelning på resp. budgetår framgår av följande
tabell. Beloppen för de sista åren bör betraktas som preliminära.

Tabell 1. Investeringar milj.kr. i prisläget 1990-01-01

---

Treårsplan 1991/92 1992/93 1993/94
_____________________________________________________________________

Pågående/beslutade investeringar 1 370 1 250 720
Nya investeringar m.m. 180 300 830

Summa investeringar 1 550 1 550 1 550
_____________________________________________________________________

Inom ramen för den rullande treårsplanen bör följande större
byggnadsobjekt över 50 milj.kr. kunna påbörjas under perioden
1991--1993. Objekten redovisas i prioriteringsordning inom resp.
huvudtitel.

Tabell 2. Planerade byggnadsobjekt över 50 milj.kr. 1991--1993
Milj.kr.

---

Dep. Byggnadsprojekt Kostnad
_____________________________________________________________________

Ju Skogome. Om- och tillbyggnad av riksanstalt * 68
Vänersborg. Nybyggnad av lokalanstalt 70

UD Washington. Kansli 121
New York. Kansli 121

Fi Stockholm. Ombyggnad i kv. Johannes Större 115
Östersund. Förvaltningsbyggnad 90

U Solna. KI. Mikrobiologi 135
Stockholm. Kungl. Biblioteket 246
Uppsala. Om- och nybyggnad för landsarkivet 89
Göteborg. UG/CTH. Matematiskt centrum 112
Stockholm. US. Nybyggnad för geologi 110
Lund. Nybyggnad av ekologihus 150
Umeå. Nybyggnad av matematik- och informations-
teknologiskt hus 142
Lund. Max-lab II * 62
Göteborg. UG. Nybyggnad för biomedicinskt centrum * 135
Uppsala. Nybyggnad för lärarutbildningar * 64

C Huddinge. Förvaltningsbyggnad 187
Örebro. Förvaltningsbyggnad 129
_____________________________________________________________________

* Nytt projekt, ej tidigare redovisat för riksdagen.

Justitie-, utbildnings- och bostadsutskottet har under innevarande vår
(1990/91:JuU23, 1990/91:UbU11 och 1990/91: BoU10) behandlat motioner i
vilka krav ställs på ytterligare investeringar i byggnader utöver vad
som föreslås i byggnadsstyrelsens treårsplan. Samtliga motioner avstyrks
av utskotten.

Finansutskottet tillstyrker i likhet med här nämnda utskott
byggnadsstyrelsens planerade byggnadsprojekt för den kommande
treårsperioden. Ej heller har utskottet något att invända mot det
begärda bemyndigandet att ta upp lån till investeringar i
riksgäldskontoret. Byggnadsstyrelsen bemyndigas att för
byggnadsinvesteringar under budgetåret 1991/92 ta upp lån hos
riksgäldskontoret intill ett belopp om 2250milj.kr.

Inredning och utrustning m.m.

I propositionen beräknas anslagsbehovet för nästa budgetår till 12
milj.kr.

I motion Fi414 (m) yrkande 2 anförs att eftersom byggnadsstyrelsen
är en "1000-kronorsmyndighet" bör kostnader för inredning och
utrustning helt kunna täckas via hyressättningar, varför anslaget C 2
redan till budgetåret 1991/92 bör utgå.

Anslaget C 2 disponeras av byggnadsstyrelsen och får användas för
inredning och utrustning m.m. av statliga lokaler efter beslut av
regeringen. Anslaget har bl.a. till en väsentlig del utnyttjats för den
pågående ADB-utbyggnaden av regeringskansliet i Södra Klara.

Utskottet vill framhålla att myndigheternas utgifter för inredning och
utrustning av sina lokaler i allt väsentligt täcks av resp. myndighets
förvaltningsanslag. Anslaget C 2 kommer att utgå fr.o.m. budgetåret
1993/94 när samtliga myndigheter övergått till treårsbudgetering och
erhåller ramanslag.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen och avstyrker motion
Fi414 yrkande 2.

Användningen av Svartsjö slott

I motionerna Fi423 av Pär Granstedt och Karin Söder (c) och
Fi424 av Anita Johansson och Hans Göran Franck (s) föreslås att
Svartsjö slott i Ekerö kommun byggs om för att användas till ett
internationellt freds-, miljö- och kulturcentrum. Denna byggnad med sin
unika omgivande park borde enligt motionärerna kunna bli ett blomstrande
centrum för unga människors fostran i dessa centrala frågor.

Utskottet har av byggnadsstyrelsen erfarit att man söker en användare
av slottet. Byggnaden har sedan slutet av 1800-talet fram till
1930-talet utnyttjats som tvångsarbetsanstalt. Om slottet skall användas
som kursgård krävs en omfattande renovering och tillbyggnad. Kostnaderna
för dessa arbeten är betydande -- ca 150 milj.kr. För att
byggnadsstyrelsen skall kunna påbörja omvandlingen av slottet till en
kursgård ställer styrelsen det kravet på en potentiell användare att
vederbörande står för kostnaderna för ombyggnaden och är villig att
teckna ett långsiktigt hyreskontrakt. På grund av de höga kostnaderna
har det hittills inte varit möjligt att finna några intressenter.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi423 och Fi424.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande en effektivare statlig lokalförsörjning
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Fi404 och
1990/91:Fi414 yrkande 1 lägger proposition 1990/91:100 bil. 9 till
handlingarna i den del som gäller

dels en effektivare statlig lokalförsörjning,

dels entreprenaduppdrag rörande den statliga
fastighetsförvaltningen,
res. 1 (m, fp)

2. beträffande anslaget till byggnadsstyrelsen
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bil. 9 punkt
C 1 till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 1000 kr.,

3. beträffande investeringar inom byggnadsstyrelsens
lokalhållningsområde
att riksdagen godkänner treårsplanen för Investeringar m.m. i
enlighet med vad som förordats i propositionen,

4. beträffande lån till investeringar m.m.
att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1991/92
besluta om att byggnadsstyrelsen får ta upp lån i riksgäldskontoret för
Investeringar m.m. i enlighet med vad som förordats i propositionen,

5. beträffande anslaget till inredning och utrustning m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bil. 9 punkt
C 2 och med avslag på motion 1990/91:Fi414 yrkande 2 till Inredning
och utrustning m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 12000000 kr.,

res. 2 (m)

6. beträffande användningen av Svartsjö slott
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Fi423 och 1990/91:Fi424.

Stockholm den 11 april 1991

På finansutskottets vägnar

Anne Wibble

Närvarande: Anne Wibble (fp), Roland Sundgren (s), Lars Tobisson
(m), Gunnar Björk (c), Per Olof Håkansson (s), Rune Rydén (m), Iris
Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer
(fp), Ivar Franzén (c), Lars-Ove Hagberg (v), Carl Frick (mp), Marianne
Carlström (s), Sonia Karlsson (s), Jan Björkman (s) och Maria Hed (s).

Reservationer

Reservationer
1. En effektivare statlig lokalförsörjning (mom. 1)

Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson
(m) och Lars De Geer (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med
"Med hänvisning" och på s. 5 slutar med "och Fi404" bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill vad gäller statens fastighetsförvaltning anföra
följande.

Sedan sex år tillbaka har moderata samlingspartiet i motioner i
anslutning till utskottets behandling av den statliga lokalförsörjningen
framfört förslag (jfr FiU 1984/85:27, FiU 1986/87:21, FiU 1987/88:26 och
1989/90:FiU26) som syftat till att effektivisera den statliga
lokalförsörjningen genom övergång till en mer marknadsmässig ordning,
innefattande bl.a. decentralisering och privatisering. Regeringen har
successivt angivit nya riktlinjer på detta område, som visserligen gått
i rätt riktning men inte varit tillräckligt långtgående. Regeringen
medger också i årets budgetproposition (bil. 9, litt. C) att det
ekonomiska resultatet av det hittillsvarande systemet för statens
lokalförsörjning varit dåligt, eftersom det funnits en inbyggd tröghet
som motverkat besparingar och effektiviseringar. Nu knyts emellertid
förhoppningar till införandet av treårsbudget och ramanslag, varigenom
myndigheternas ekonomiska ansvar för lokalförsörjningen kommer att ökas.
Dessa kommer då att kunna välja ett billigare lokalalternativ och får
tillgodoräkna sig den uppkommande besparingen. Överenskommelse skall
också kunna träffas med byggnadsstyrelsen om att myndighet tar över
ansvaret för delar av fastighetsdriften och det löpande underhållet.

I syfte att skärpa konkurrensen på fastighets- och byggmarknaden
föreslår regeringen vidare att statliga fastighetsförvaltande
myndigheter i ökad utsträckning skall kunna upphandla driften hos
enskilda företag, som kan sköta uppgiften minst lika bra. Därmed kommer
byggnadsstyrelsens roll att förändras avsevärt.

Utskottet tillstyrker de föreslagna förändringarna som ytterligare
steg i rätt riktning. De tillgodoser emellertid inte de krav som måste
ställas på en decentralisering och effektivisering av statens
lokalförsörjning. Flera argument talar för en bolagisering och
privatisering på detta område.

Det är fullt realistiskt att beräkna marknadsvärdet på de statsägda
fastigheter som byggnadsstyrelsen förvaltar till omkring 60 miljarder
kronor. Till detta kan sedan läggas statliga fastigheter hos
affärsverken och försvaret. Uppenbarligen skulle en effektivare
förvaltning ge miljardvinster varje år.

Vad som frapperar vid en jämförelse med privata fastighetsbolag är den
stora serviceorganisationen hos byggnadsstyrelsen. I stället för att
köpa utrednings- och projekteringstjänster, inredningsrådgivning m.m.,
som många enskilda fastighetsbolag gör, har man dessa funktioner
inbyggda i den egna organisationen. Fluktuationer i behovet av tjänster
kan därmed inte snabbt avspeglas i kostnadsanpassningar på dessa
områden.

Monopolställningen har medfört att byggnadsstyrelsen i första hand
försökt placera myndigheter i statligt ägda hus, även när lokalkostnaden
därigenom blivit betydligt högre än på den privata marknaden.
Myndigheterna har samtidigt saknat incitament att söka en billigare
lösning, eftersom den av byggnadsstyrelsen erbjudna lokalen för dem
framstått som en fri resurs. De har inte själva kunnat dra någon nytta
av en besparing.

Utskottet delar den uppfattning som framförts i här nämnda
reservationer och nu i motion Fi414 (m) att botemedlet mot dessa problem
är ökad konkurrens, vilken kan uppnås genom att byggnadsstyrelsens
förvaltande verksamhet överförs till aktiebolag. Statliga myndigheter
med lokalbehov skulle dessutom vara fria att vända sig till privata
företag och inhämta offert på bästa och billigaste alternativ. Efter
bolagsbildning skulle byggnadsstyrelsens nuvarande fastighetsbestånd
kunna direkt finansieras på kapitalmarknaden.

Riksrevisionsverket (RRV) har i november 1990 i revisionsrapporten
"Myndigheters lokalförsörjning", som anmärkningsvärt nog inte omnämns i
budgetpropositionen, lagt fram förslag med just denna inriktning. Varje
myndighet föreslås få rätt att besluta vilka lokaler, statligt ägda
eller andra, som skall hyras. Byggnadsstyrelsens monopol skulle därmed
komma att upphöra. Konkurrensneutralitet skall uppnås genom att
byggnadsstyrelsens fastigheter överförs till ett aktiebolag till
aktuella marknadsvärden. Detta bolag, som i första hand skall
marknadsföra sina lokaler och tjänster till statliga myndigheter, bör få
låna till investeringar på samma villkor som övriga aktörer på
marknaden.

Enligt utskottets mening är det angeläget att de intentioner som
kommer till uttryck i RRVs revisionsrapport och som överensstämmer med
de riktlinjer som anges i motionerna Fi404 och Fi414 skyndsamt
förverkligas. Problemet med de fastigheter som inte kan
marknadsprissättas (slott, museer etc.) kan lösas genom att dessa
avskiljs och förvaltas i annan form. Produktionsdelen av
byggnadsstyrelsen bör avvecklas. Återstoden av byggnadsstyrelsen utgör
sedan ett stabsorgan under finansdepartementet.

RRV har inte haft anledning att ta ställning till frågan om en
privatisering av det nya fastighetsbolaget. Utskottet ser det som
naturligt att en sådan genomförs, när ombildningen är klar. Inflytande
försäljningsintäkter kan användas för att bekosta investeringar i sådana
delar av infrastrukturen som lämpligen bör ha staten som huvudman,
alternativt för att nedbringa statssskulden och därmed statens
räntekostnader. Redan det ökade kostnadsmedvetande hos myndigheterna som
följer av konkurrensen bör dessutom kunna innebära att den
genomsnittliga lokalkostnaden, som i dag svarar för 15--20 % av
totalkostnaderna, bör kunna nedbringas avsevärt. Byggnadsstyrelsens
hyresintäkter för budgetåret 1991/92 beräknas till närmare 8 miljarder
kronor, och bara några procents lägre kostnader betyder hundratals
miljoner i besparingar.

Utskottet föreslår mot här angiven bakgrund att den kommitté som efter
flera års dröjsmål tillsattes under 1990 för att utreda statens
fastighetsinnehav och dess förvaltning snarast möjligt framlägger
förslag till nya regler beträffande försäljning och överlåtelser av
statliga fastigheter i syfte att underlätta en omfattande privatisering.
Detta arbete bör dock inte tillåtas försena ett genomförande av
förslagen i RRVs revisionsrapport om bl.a. övergång till bolagsform.
Riksdagen skulle därmed inte längre behöva ta ställning till programmet
för statliga byggnadsinvesteringar på det sätt som nu krävs i
budgetpropositionen. Sådana beslut bör rimligen träffas på rent
affärsmässiga grunder.

Vad utskottet här anfört om byggnadsstyrelsens omvandling till
aktiebolag och privatisering bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande en effektivare statlig lokalförsörjning
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Fi404 och
1990/91:Fi414 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om byggnadsstyrelsens omvandling till aktiebolag och
privatisering samt lägger proposition 1990/91:100 bil. 9 till
handlingarna i den del som gäller
dels en effektivare statlig lokalförsörjning,
dels entreprenaduppdrag rörande den statliga
fastighetsförvaltningen,

2. Anslaget till inredning och utrustning m.m.
(mom. 5)

Lars Tobisson, Rune Rydén och Filip Fridolfsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Myndigheternas utgifter för inredning och utrustning täcks i allt
väsentligt av resp. myndighets förvaltningsanslag. Utskottet ser därför
inga motiv till varför anslaget C 2 Inredning och utrustning m.m. skall
bibehållas. Kostnaderna bör i stället belasta resp. myndighets
förvaltningsanslag. Anslaget bör utgå fr.o.m. budgetåret 1991/92.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande anslaget till inredning och utrustning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi414 yrkande 2
avslår regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bil. 9 punkt C 2 om
ett reservationsanslag till inredning och utrustning på 12000000
kr.,