Statistikfrågor

Betänkande 2010/11:FiU32

2010/11:FiU32 Statistikfrågor

Finansutskottets betänkande

2010/11:FiU32

Statistikfrågor

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motioner om statistikfrågor från den allmänna motionstiden 2010. Motionerna rör förändringar av den offentliga statistiken avseende äldre, en bredare syn på ekonomin bl.a. genom ett bredare BNP-mått samt utveckling av den sociala ekonomin genom att tillgänglig statistik förbättras.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet finns två särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Statistik och forskning med genusperspektiv
	Riksdagen avslår motion 2010/11:Fi201 av Eva Flyborg och Liselott Hagberg (båda FP) yrkande 1.

2.	En bredare syn på ekonomin
	Riksdagen avslår motion 2010/11:Fi269 av Otto von Arnold (KD) yrkandena 1 och 2.

3.	Utvecklande av den sociala ekonomin
	Riksdagen avslår motion 2010/11:N421 av Ulf Holm m.fl. (MP) yrkande 2.

Stockholm den 17 mars 2011

På finansutskottets vägnar

Anna Kinberg Batra

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anna Kinberg Batra (M), Thomas Östros (S), Elisabeth Svantesson (M), Jennie Nilsson (S), Göran Pettersson (M), Jörgen Hellman (S), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Monica Green (S), Carl B Hamilton (FP), Bo Bernhardsson (S), Marie Nordén (S), Staffan Anger (M), Anders Sellström (KD), Johnny Skalin (SD), Ulla Andersson (V), Roger Tiefensee (C) och Jonas Eriksson (MP).

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlas motioner om statistikfrågor från den allmänna motionstiden 2010. Motionerna rör förändringar av den offentliga statistiken avseende äldre, en bredare syn på ekonomin bl.a. genom ett bredare BNP-mått samt utveckling av den sociala ekonomin genom att tillgänglig statistik förbättras.

Utskottets överväganden

Statistik och forskning med genusperspektiv

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om förändring av den offentliga statistiken.

Allmänt

Motion

I motion Fi201 av Eva Flyborg och Liselott Hagberg (båda FP) yrkande 1 påpekas att det behövs bättre statistik och mer forskning som ger vägledning om hur äldre kvinnor och mäns behov bäst kan tillgodoses. Tillgänglig statistik går ofta inte längre än till 64 år, ibland till 74 eller 84 år, trots att vår livslängd har ökat med ungefär 25 år under 1900-talet. Det finns också många andra brister i statistiken, exempelvis att det inte går att kombinera t.ex. äldre invandrarkvinnor och utbildningsbakgrund. Motionärerna föreslår ett tillkännagivande om förändringar av den offentliga statistiken.

Tidigare behandling i finansutskottet

Utskottet har tidigare behandlat liknande förslag, senast i betänkande 2009/10:FiU14 och dessförinnan 2008/09:FiU2. Utskottet underströk då vikten av att det finns relevant beslutsinformation om frågor som rör äldre personer. Utskottet konstaterade dock, liksom vid tidigare behandling, att det sedan statistikreformen i mitten av 1990-talet är de statistikansvariga myndigheterna som bestämmer innehållet och omfattningen av statistiken inom sina respektive områden och med hänsyn till användarnas behov, statistikens kvalitet och kostnad. Utskottet utgick från att statistikreformen efterlevs så att användarnas inflytande över statistiken sätts i fokus när man fattar beslut om omfattning och inriktning av statistiken. Utskottet konstaterade samtidigt att det under de senaste åren skett en del förändringar som gått i den riktning som motionärerna föreslog. Till exempel hade de övre åldersgränserna i SCB:s stora årliga undersökning om levnadsförhållanden tagits bort. Sedan 2007 redovisar dessutom arbetskraftsundersökningarna (AKU) uppgifter för åldersgruppen 15–74 år i stället för som tidigare åldersgruppen 16–64 år. Denna information finns numera tillgänglig från 2001 och framåt.

I sammanhanget nämndes också att EU:s statistikkontor Eurostat i november 2008 presenterade en undersökning på temat övergång från arbete till pension (Transition from work into retirement, 2008 edition). Studien fokuserade på individer i åldersgruppen 50–69 år och syftade till att bl.a. identifiera de faktorer som påverkar beslutet att gå i pension eller att skjuta upp pensioneringen. Eurostat planerar att genomföra en ny sådan undersökning 2012. Utskottet uppmärksammade också att Eurostat under 2008 även publicerade en översikt över europeiska mäns och kvinnors situation, The life of women and men in Europe – A statistical portrait, 2008 edition. I denna studie ägnas ett av huvudavsnitten specifikt åt de äldres situation.

Vissa kompletterande upplysningar

På initiativ av regeringen bedrivs sedan 2001 en nationell äldrestudie, ”The Swedish National Study on Aging and Care” det s.k. SNAC-projektet. Projektet startades för att ge svar på hur äldre människors framtida behov kommer att se ut och hur de bäst ska tillgodoses. Projektet har byggt upp longitudinella databaser med information om och statistik över äldre individer. SNAC består av två delar, en vårdsystemsdel och en befolkningsdel. Vårdsystemsdelen omfattar alla personer som fyllt 65 år och som beviljats äldreomsorg eller har varaktig hemsjukvård eller rehabilitering. Syftet är att ge en ökad kunskap om hur vården av äldre är anpassad efter behoven. Befolkningsdelen följer över tiden ett urval individer i befolkningen som är över 60 år. Genom undersökningar, intervjuer och enkäter kartläggs med jämna mellanrum förändringar över tiden. Man tittar både på personliga faktorer som ohälsa, funktionsförmåga, psykiskt tillstånd och upplevd livskvalitet och på sociala förhållanden och kontakter med vård- och omsorgssystemet.

Med stöd från regeringen gör Socialstyrelsen tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting s.k. öppna jämförelser som bl.a. rör äldreomsorgen. Syftet med jämförelserna är att stimulera kommunerna att i samverkan med landstingen utveckla och förbättra vården av och omsorgen om äldre.

Redovisningen ska fungera som ett stöd för att identifiera var förbättringsarbete kan ske och stimulera till analyser och åtgärder för att höja kvaliteten. Regeringen har gett Socialstyrelsen uppdraget att intensifiera utvecklingen av öppna jämförelser och öka tillgången till data av god kvalitet inom socialtjänsten och hemsjukvården (prop. 2010/11:1).

Under våren 2008 startade Socialstyrelsen ett projekt inom vilket en nationell modell utvecklas för att beskriva äldres behov samt insatser enligt socialtjänstlagen och som utgår från ett nationellt fackspråk. En modell som stöder ett systematiskt arbetssätt och strukturerad dokumentation har tagits fram och prövats i fyra kommuner. Socialstyrelsen startade ett projekt under 2010 för att ta fram en modell för att beskriva äldres behov av kommunal hälso- och sjukvård och vilka åtgärder som de äldre får. Modellen syftar till att skapa en strukturerad dokumentation som utgår från ett nationellt fackspråk. Ambitionen är att också inkludera den hemsjukvård som landstingen ansvarar för (prop. 2010/11:1).

Enligt prop. 2010/11:1 avser regeringen att se över möjligheterna att utvidga de öppna jämförelserna så att de också inkluderar mätning och redovisning av jämlikheten utifrån faktorer som inkomst, utbildningsbakgrund, kön, ålder och bostadsort.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis påminna om att det är den statistikansvariga myndigheten som beslutar om statistikens innehåll och omfattning inom sina respektive statistikområden. Utskottet förutsätter att myndigheten tar hänsyn till användarnas behov när den fattar beslut om innehåll och omfattning.

Utskottet kan också konstatera att det pågår ett omfattande arbete med att ta in och sammanställa statistik av olika slag över äldre individer för att bl.a. kunna anpassa eventuella förändringar mot bakgrund av dessa uppgifter. Dessutom har tidigare åldersgränser för viss statistik tagits bort. Enligt utskottet är statistikförsörjningen avseende äldre individer väl uppmärksammad och därför avstyrker utskottet motionen.

En bredare syn på ekonomin

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om ett bredare BNP-begrepp och om att tillsätta en utredning för att se över en grön nettonationalprodukt (NNP).

Motion

I motion Fi269 av Otto von Arnold (KD) framhålls att BNP är ett viktigt men ofullständigt sätt att mäta välfärd. BNI- och BNP-begreppen som instrument för att beskriva ett lands välstånd har kritiserats av många. BNP säger ytterst lite om ett lands välfärd i en djupare mening och därmed om dess egentliga innebörd. Sverige bör sträva efter att använda ett bredare mått på välfärdsutvecklingen parallellt med BNP.

En ny metod behöver också tas fram för att introducera ett nationellt mått på ett lands välstånd som tar hänsyn till miljövärden, en miljöjusterad nettonationalprodukt (NNP). Regeringen behöver därför utreda hur en grön NNP kan tas fram. Motionären föreslår ett tillkännagivande om ett bredare BNP-begrepp där välfärdsutvecklingen ingår och att en utredning tillsätts för att se över förutsättningarna för att kvantifiera en grön nettonationalprodukt (NNP).

Tidigare behandling i finansutskottet

I betänkande 2008/09:FiU2 behandlade utskottet frågan om en grön NNP. Utskottet underströk att hållbar utveckling var ett av de viktigaste målen, inte bara i den ekonomiska politiken utan i så gott som all politisk verksamhet. Vidare betonade utskottet vikten av att det finns väl utvecklade indikatorer och statistik som visar om samhället utvecklas i en ekologiskt hållbar riktning.

Utskottet konstaterade även att Sverige jämfört med många andra länder har en relativt lång erfarenhet av att ta fram och utveckla olika gröna räkenskaper och indikatorer. Som en följd av den statliga utredningen Räkna med miljön från 1991 (SOU 1991:37–38) fick Statistiska centralbyrån (SCB), Naturvårdsverket och Konjunkturinstitutet (KI) i uppgift att utveckla det svenska arbetet med miljöräkenskaper. SCB fick i uppdrag att ta fram fysiska miljöräkenskaper som beskriver flödet i ekonomin av miljöförstörande ämnen. Naturvårdsverket skulle utveckla indikatorer och index för tillståndet och förändringarna i de svenska ekosystemen medan KI fick i uppgift att utveckla metoder för monetära miljöräkenskaper och utveckla miljöekonomiska modeller för samhällsekonomiska analyser.

Utskottet påminde om att i propositionen Förslag till statsbudget för budgetåret 1994/95 (prop. 1993/94:100) redovisade den dåvarande regeringen sin politik för en varaktigt hög tillväxt vars miljöeffekter är förenliga med naturens förmåga att bearbeta och tåla olika sorters miljöbelastning. Av propositionen framgick att inriktningen på KI:s och SCB:s ovan nämnda uppdrag bl.a. skulle vara att etablera monetära räkenskaper som redovisar de löpande kostnaderna för miljö- och naturresursförstöringen vid sidan av de traditionella nationalräkenskaperna. Regeringen framhöll att det i många avseenden handlade om grundläggande vetenskaplig kunskapsuppbyggnad och att vägen till ett färdigt system var lång.

I betänkande 2008/09:FiU2 underströk utskottet att en viktig beståndsdel i NNP var de monetära miljöräkenskaperna, dvs. beräkningar som uppskattar storleken av och sätter pris på miljöskador eller förändringar i naturkapital som t.ex. biomassa, mark, vatten och luft. KI har sedan 1992 utvecklat miljöräkenskaper och deltagit i det internationella arbetet med att ta fram sådana, främst i FN:s regi. Institutet avslutade dock sitt arbete med monetära miljöräkenskaper 2004 för att i stället satsa resurserna på t.ex. utvärdering av miljöpolitiska styrmedel. KI publicerade i oktober 2008 rapporten How are Green National Accounts Produced in Practice? (working paper no. 105). I rapporten redovisades en översikt över det internationella arbetet med att utveckla monetära räkenskaper samt myndighetens erfarenheter på området. KI beskrev de stora praktiska svårigheterna med att ta fram en grön NNP och därmed också monetära miljöräkenskaper. En av institutets slutsatser i rapporten var att även under de bästa omständigheterna är det orealistiskt att anta att vi inom överskådlig framtid skulle kunna producera grön NNP som löpande statistik.

I mars 2008 fick Statskontoret i uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera det miljöekonomiska arbete som bedrivs av KI, SCB och Naturvårdsverket (dnr Fi2008/2301). Analysen skulle utgöra ett underlag för regeringens ställningstagande till hur verksamheten kunde utvecklas och förbättras.

Statskontoret presenterade i mars 2009 rapporten Miljöekonomiskt arbete vid Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Naturvårdsverket (2009:3). Statskontoret bedömer här att KI, SCB och Naturvårdsverket i huvudsak nått så långt som det finns skäl att förvänta samt att det saknas skäl att radikalt ompröva dagens modell för miljöekonomiskt arbete vid myndigheterna. I rapporten föreslås dock bl.a. att KI, som är den av de tre myndigheterna som har en tydligt fristående miljöekonomisk analysroll, ges en utökad och förstärkt roll på området. Det föreslås därför att KI bör arbeta med att

·.    ge miljöekonomiskt metodstöd åt myndigheter m.fl. när dessa ska göra samhällsekonomiska konsekvensanalyser av planerade åtgärdsförslag på exempelvis miljöområdet

·.    utveckla ett bredare utbud av modeller än i dag

·.    agera bryggfunktion mellan forskning och politik/praktik på området, bl.a. genom att inrätta ett miljöekonomiskt råd.

I sammanhanget framhöll utskottet att Europeiska kommissionen den 20 augusti 2009 presenterade meddelandet Bortom BNP – Att mäta framsteg i en föränderlig värld (KOM(2009) 433). I meddelandet understryks behovet av att komplettera BNP med statistik som täcker andra ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer. Kommissionen föreslår i meddelandet ett antal åtgärder som kan vidtas på kort till medellång sikt:

·.    komplettera BNP med indikatorer avseende miljö och samhälle; det framgår bl.a. att kommissionen avser att lägga fram en försöksversion av ett index för miljöbelastning under 2010

·.    beslutsunderlag om miljö och samhälle i näst intill realtid

·.    mer tillförlitlig rapportering om fördelnings- och jämlikhetsfrågor

·.    utveckling av en EU-resultattavla för hållbar utveckling

·.    utvidgade nationalräkenskaper som också omfattar frågor om miljö och samhälle.

Kommissionen avser att senast under 2012 rapportera om genomförandet och resultaten av de åtgärder som redovisas i meddelandet.

Utskottet framhöll också att det under de senaste åren har publicerats ett stort antal rapporter om hur BNP-måttet kan kompletteras. Bland aktuella initiativ kan nämnas den s.k. Stiglitzkommissionen som inrättades i februari 2008 i Frankrike för mätning av ekonomiska resultat och samhällsutveckling. Stiglitzkommissionen presenterade den 15 september 2009 rapporten Report by the Commission on the Measurement of Economic Performance and Social Progress med förslag om vilken ytterligare information som kan krävas för att få fram en mer relevant bild av samhällsutvecklingen. På uppmaning av rådet för ekonomiska och finansiella frågor (Ekofin) den 10 november 2009 pågår för närvarande arbete inom det europeiska statistiksystemet med att följa upp kommissionsmeddelandet ovan liksom Stiglitzrapporten för att bl.a. identifiera inom vilka områden statistiken behöver förstärkas.

Vissa kompletterande upplysningar

Den 4 april 2010 presenterade Europeiska kommissionen meddelandet om europeiska miljöräkenskaper (KOM(2010) 132). I meddelandet framförs att en gemensam ram fastställs för insamling, sammanställning, överföring och utvärdering av europeiska miljöräkenskaper. Syftet är att upprätta miljöräkenskaper som satelliträkenskaper till det europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS) genom att tillhandahålla metoder, gemensamma standarder, definitioner, klassificeringar och redovisningsregler som ska användas för att sammanställa miljöräkenskaperna.

Enligt regeringen (prop. 2010/11:1) råder det en ökad efterfrågan på miljöekonomiska analyser, vilket lett till att Konjunkturinstitutet engagerats i andra myndigheters arbete genom att delta i olika vetenskaps- och expertgrupper. Konjunkturinstitutet ska också enligt regeringen prioritera samhällsekonomisk analysverksamhet som förbättrar beslutsunderlaget för svensk miljö-, energi- och klimatpolitik. En förutsättning för detta är att institutet förfogar över modeller och metoder som är väl förankrade i ekonomisk forskning. Modellerna och metoderna ska möjliggöra adekvat analys av dels samspelet mellan den ekonomiska utvecklingen och dess miljö- och klimatpåverkan, dels de samhällsekonomiska effekterna av olika styrmedel. Konjunkturinstitutet har bl.a. under 2009 uppdaterat och utvecklat jämviktsmodellen (EMEC) på bl.a. avfallssidan, vilket gör det möjligt att fånga makroekonomiska effekter i analyser av styrmedel inom avfallsområdet.

Utskottets ställningstagande

Den ekonomiska tillväxten ska enligt utskottet vara förenlig med en god miljö och en god hälsa så att en hållbar tillväxt kan säkerställas. Det är därför viktigt med statistik och analys på detta område. Utskottet kan också konstatera att miljöekonomiska analyser görs för att bl.a. förbättra beslutsunderlaget för svensk miljö-, energi- och klimatpolitik. Vidare kan utskottet notera att det pågår ett omfattande arbete med hur BNP kan förändras och bl.a. kompletteras med indikatorer som miljö och samhälle. Europeiska kommissionen har också lagt fram förslag på gemensamma regler för hur europeiska miljöräkenskaper kan tas fram. Utskottet kan därmed konstatera att det från olika håll redan pågår arbeten med att se över BNP och gröna räkenskaper, och därför avstyrks motionen.

Utvecklande av den sociala ekonomin

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att löpande följa utvecklingen inom den sociala ekonomin för att upprätta statistik inom området. Utskottet hänvisar till det uppdrag som regeringen gett Statistiska centralbyrån.

Motion

I motion N421 av Ulf Holm m.fl. (MP) yrkande 2 framhålls behovet av att synliggöra den sociala ekonomins betydelse. Tillgången till statistik är en avgörande faktor för att synlig- och tydliggöra utvecklingstendenser. Den sociala ekonomin ska vara ett eget statistikområde. Det gör det väsentligt lättare att värdera den sociala ekonomins betydelse i ett samhälle när det gäller t.ex. antalet sociala företag, ekonomisk omsättning, antalet anställda och fördelningen inom olika branscher. Motionärerna föreslår ett tillkännagivande om att regeringen bör uppdra åt SCB och andra relevanta myndigheter att löpande följa utvecklingen inom den sociala ekonomin.

Tidigare behandling i riksdagen

Finansutskottet har tidigare behandlat liknande motionsyrkanden, senast i betänkande 2009/10:FiU14. Finansutskottet ansåg att behovet av att upprätta statistik om den sociala ekonomin var väl uppmärksammat bl.a. mot bakgrund av regeringens proposition En politik för det civila samhället (prop. 2009/10:55). I propositionen underströk regeringen att det civila samhällets entreprenörskap har ett stort värde för samhällets och välfärdens utveckling och att det bör främjas. Regeringen framhöll dock att det bl.a. behövs förbättrad kunskap och statistik om det civila samhället. Regeringen gjorde därför bl.a. följande bedömning:

·.    Hushållens ickevinstdrivande organisationer (HIO) borde föras upp som ett statistikområde i den officiella statistiken med SCB som statistikansvarig myndighet. En ändring med denna innebörd borde införas i bilagan till förordningen (2001:100) om den officiella statistiken.

·.    SCB borde få i uppdrag att ta fram samlad och kompletterad statistik om det civila samhället. En första sådan redovisning borde om möjligt ske 2011. Statistiken om det civila samhället borde därefter regelbundet sammanställas och analyseras i en rapport om det civila samhället.

Kulturutskottet har därefter ställt sig bakom regeringens bedömning av hur det civila samhällets entreprenörskap ska främjas (bet. 2009/10:KrU7).

Regeringen beslutade den 28 januari 2010 (dnr IJ2010/137/UF) att uppdra åt SCB att ta fram statistik om det civila samhället i enlighet med FN:s statistiksystem för satelliträkenskaper om ideella organisationer, det s.k. ICNPO-systemet (International Classification of Non Profit Organizations). Av uppdraget framgår att den framtagna statistiken ska omfatta uppgifter om den del av organisationslivet som redan i dag ingår i den ekonomiska statistiken, men även – så långt detta är möjligt – uppgifter om de ideella organisationer som faller utanför dagens statistik. Uppdraget ska redovisas i form av en skriftlig rapport om det civila samhället senast den 15 september 2011.

Utskottets ställningstagande

Mot bakgrund av regeringens beslut att uppdra åt SCB att ta fram statistik om det civila samhället i enlighet med FN:s statistiksystem för satelliträkenskaper om ideella organisationer anser utskottet att utvecklingen inom den sociala ekonomin har uppmärksammats och finner därför inte skäl för riksdagen att tillkännage för regeringen att den löpande bör följa utvecklingen inom den sociala ekonomin. Därför avstyrks motionen.

Särskilda yttranden

1.	En bredare syn på ekonomin, punkt 2 (V)
	Ulla Andersson (V) anför:

Bruttonationalprodukten (BNP) mäter endast de värden som mäts i penningflöden. Ingen hänsyn tas till vare sig ekologiska, sociala eller kulturella värden. Att bara studera BNP leder samhällsdebatten och beslutsfattande fel. Vi anser därför att BNP bör kompletteras med ett eller flera mått som är bättre utformade för att beskriva en hållbar samhällsutveckling i dess olika aspekter. Vänsterpartiet har tidigare motionerat om ett vidgat BNP-begrepp men kan notera att det pågår arbeten med att utveckla och eventuellt komplettera BNP med bl.a. miljöindikatorer. I avvaktan på dessa arbeten avstår vi från att reservera oss mot utskottets ställningstagande.

2.	Utvecklande av den sociala ekonomin, punkt 3 (MP)
	Jonas Eriksson (MP) anför:

Miljöpartiet anser att det är viktigare än någonsin att politiken tar sig an uppgiften att underlätta utvecklingen av den sociala ekonomin. Vi ser den som en viktig del av den totala samhällsekonomin då det blir alltmer uppenbart att ekonomin och verksamheterna inom privat och offentlig verksamhet inte ensamma klarar uppdraget för det som vi menar är nödvändigt i ett solidariskt samhälle. Fler individer hamnar vid sidan om och klyftorna och motsättningarna ökar. Erfarenheter från andra viktiga samhällsområden är att tillgången till statistik är en avgörande faktor för att synlig- och tydliggöra utvecklingstendenser. Miljöpartiet anser att det är bra att regeringen uppdragit åt SCB att ta fram statistik om det civila samhället i enlighet med FN:s statistiksystem för satelliträkenskaper om ideella organisationer. Mot den bakgrunden avstår vi från att reservera oss mot utskottets ställningstagande i avvaktan på SCB:s skriftliga rapport om det civila samhället.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2010

2010/11:Fi201 av Eva Flyborg och Liselott Hagberg (båda FP):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förändring av den offentliga statistiken.

2010/11:Fi269 av Otto von Arnold (KD):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett bredare BNP-begrepp där välfärdsutvecklingen ingår.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att se över förutsättningarna för att kvantifiera en grön nettonationalprodukt, NNP.

2010/11:N421 av Ulf Holm m.fl. (MP):

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör uppdra åt SCB och andra relevanta myndigheter att löpande följa utvecklingen inom den sociala ekonomin för att upprätta statistik inom området.