Statens järnvägar

Betänkande 1994/95:TU26

Trafikutskottets betänkande 1994/95:TU26

Statens järnvägar

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1994/95

TU26

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag i
budgetpropositionen om SJ samt motioner som väckts under den
allmänna motionstiden i år.
Utskottet tillstyrker samtliga regeringsförslag. Det innebär
bl.a. att SJ skall fortsätta att förbättra sin ekonomi och
koncentrera sin verksamhet till järnvägstrafiken. Med hänvisning
till främst gällande ansvarsbestämmelser och pågående
beredningsarbete avstyrks samtliga motionsyrkanden. Utskottet
framhåller dock att syftet med flera motionsyrkanden kan komma
att tillgodoses. Det gäller exempelvis yrkanden om uppbyggnad av
en samordnad tågtrafik på Arlandabanan och i Mälardalsregionen
samt om utveckling av järnvägens godstrafik.

Till betänkandet har fem reservationer fogats.
Enligt m-, c- och fp-ledamöterna bör järnvägstrafiken
avregleras.
M-ledamöterna anser att SJ bör bolagiseras och att
konkurrensutsatta delar inom SJ-koncernen skall privatiseras.
M-ledamöterna säger vidare nej till regeringens förslag att
kompensera SJ för reglering av vissa pensionskostnader.
V- och mp-ledamöterna anser att en rad åtgärder bör vidtas
för att främja en ökad godstrafik på järnväg och att
verksamheten bl.a. vid vissa godsterminaler tryggas.
Enligt mp-ledamoten bör de ekonomiska kraven på SJ
reduceras.

Till betänkandet har också två särskilda yttranden fogats av
mp-ledamoten om en partiell avreglering av järnvägstrafiken och
om SJ:s tidtabeller för persontrafiken.

SJÄTTE HUVUDTITELN

Propositionen

Förslag till riksdagsbeslut

Statens järnvägar

Regeringen föreslår i proposition 1994/95:100 bilaga 7
(Kommunikationsdepartementet) i avsnittet E. Kollektivtrafik och
samhällsköpta tjänster m.m. under denna rubrik (s. 88--91)
1. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen
om inriktning och målsättning för SJ:s verksamhet under perioden
1995--1996,
2. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om
riktlinjer för kompensation till SJ avseende kostnader för
arbetsskadelivräntor m.m.

Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från
AB Swedcarrier

Regeringen föreslår i avsnittet E. Kollektivtrafik och
samhällsköpta tjänster m.m. under denna rubrik (s. 91) att
riksdagen till Ersättning till Statens järnvägar i samband med
utdelning från AB Swedcarrier för budgetåret 1995/96 beräknar
ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Motionerna

1994/95:T206 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utförsäljning av det statliga Swebus.

1994/95:T218 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om snabbtågsintroduktionen på stambanan
mellan Stockholm och Malmö.

1994/95:T221 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att bevilja länsjärnvägsföretag och
trafikhuvudmännen tillstånd att driva verksamhet i angränsande
län,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att överenskommelsen om
trafikhuvudmännens verksamhet i angränsande län skall regleras
av landstinget, trafikhuvudmannen och staten (via Banverket),
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utfärda direktiv för statliga verk
och bolag om att samverka för att nå den miljövänligaste
transportlösningen i statlig verksamhet,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utreda vilka ekonomiska incitament
som bör införas för att trygga en stabil ökning av
godstransporter på järnväg,
25. att riksdagen ur LTA-anslaget beviljar ett anslag för
investeringar i lastplatser för kombitransporter,
26. att riksdagen beslutar om att investera i
kombitransportsystem för att möta lastbilstrafiken från EU.

1994/95:T224 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
5. att riksdagen hos regeringen begär att den presenterar en
plan för hur prissättningen på SJ dels skall bli långsiktig,
dels konkurrenskraftig gentemot kostnaden för bilresor,
6. att riksdagen under ett nytt anslag för budgetåret
1995/96 anvisar 150 000 000 kr för sänkning av SJ:s
biljettpriser,

1994/95:T237 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas
7. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att privatisera SILA, Arlanda,
Swebus och de delar av Posten AB och SJ som redan i dag är
konkurrensutsatta.

1994/95:T238 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fortsatt avreglering av
järnvägstrafiken.

1994/95:T503 av Eskil Erlandsson och Sivert Carlsson (båda c)
vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
transportflödena inom SJ,
2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
prissättningen på godstransporterna så att ingen betalar för
längre sträcka än transporterna i praktiken skulle kunna utföras
på.

1994/95:T505 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas
2. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att järnvägspolitiken bör vara
knuten till EU-politiken,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att avregleringen av järnvägen måste
återupptas och kostnaderna för den olönsamma trafiken minskas,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vidgad konkurrens om spåren med nya
operatörer och konkurrensneutralitet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att bolagisera SJ.

1994/95:T515 av Sven Bergström (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om SJ och godstrafiken.

1994/95:T520 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att bilda ett särskilt
vagnfinansieringsbolag.

1994/95:T522 av Per Lager (mp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ett ägardirektiv till Statens järnvägar för kontinuerlig
persontrafik under veckosluten.

1994/95:T525 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
en avrustning av infrastrukturen i Norrland.

1994/95:T535 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en skyndsam prövning av en integration av
tågtrafiken till Arlanda i enlighet med SJ:s framlagda förslag
som alternativ till ett bibehållande avtal med Arlanda Link
Consortium.

1994/95:T541 av Susanne Eberstein m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utvärdering av de regionala effekterna av
den nuvarande godstrafiken på järnväg.

1994/95:T543 av Mats Odell m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att SJ:s och trafikhuvudmännens
ensamrätter till trafik på det statliga bannätet avvecklas
fr.o.m. den 1 januari 1996,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en statlig förhandlingsman med uppdrag
att genomföra förhandlingar med berörda intressenter för den
framtida trafiken på Mälarbanan, Svealandsbanan och
Västkustbanan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en statlig utredning med uppdrag att
undersöka förutsättningarna för en utförsäljning av det av SJ
helägda dotterbolaget TGOJ.

1994/95:A442 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en sänkning av avkastnings- och
soliditetskravet på SJ,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att undvika nedläggning av
godshanteringen för järnvägstrafik i Morjärv,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bangården i Ånge.

1994/95:A445 av Siv Holma (v) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att godsterminalerna i Morjärv och
Älvsbyn behövs för att ge näringslivet miljövänliga och
kostnadseffektiva godstransporter.

1994/95:Jo628 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
12. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om
avreglering av järnvägstrafiken för miljöns skull.

1994/95:N273 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att avreglera järnvägen.

1994/95:N298 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
6. att riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen att sälja
SJ.

Utskottet

1 SJ:s mål och verksamhet

1.1 Bakgrund

Grunderna för statsmakternas krav och styrning av SJ lades
fast i 1988 års trafikpolitiska beslut. SJ skulle enligt detta
beslut efter en femårsperiod redovisa ett överskott som
möjliggjorde självfinansiering av rörelsen. Med hjälp av bl.a.
en finansiell rekonstruktion av balansräkningen, en ny
ansvarsfördelning för infrastrukturen genom bildandet av
Banverket samt genom avyttring av fast egendom m.m. som inte
längre behövdes för järnvägsändamål förutsågs en kraftig
resultatförbättring. Koncernstrategin skulle baseras på en
renodling av verksamheten till järnvägstrafik. SJ skulle vidare
utvecklas till ett modernt och kundorienterat företag bl.a.
genom effektiviseringar, kraftfulla investeringar, en mer aktiv
marknadsföring, bättre ekonomisk styrning och ökad
transportkvalitet.

Det senaste riksdagsbeslutet om SJ:s mål och verksamhet
fattades våren 1994 (prop. 1993/94:166, bet. TU28, rskr. 309). I
syfte att stärka SJ:s lönsamhet och konkurrenskraft beslöts om
en fortsatt omstrukturering och rationalisering samt avyttring
av verksamheter som inte hör samman med järnvägsverksamheten.
Som målsättning för SJ-koncernen angavs att år 1996 skall
avkastningen på eget kapital uppgå till lägst 7 % och
soliditeten till lägst 35 %. Enligt beslutet gäller vidare att
regeringens och riksdagens uppföljning av de mål och riktlinjer
som angetts för SJ-koncernen skall skärpas. För riksdagen skall
därför varje år redovisas hur SJ:s verksamhet utvecklas i
förhållande till uppställda mål samt hur meddelade befogenheter
har utnyttjats. Beslutet innebär vidare att SJ disponerar
överskott i sin verksamhet utan att inleverera avkastning på
verkets statskapital till statsverket.

1.2 Regeringens förslag

I propositionen redovisas SJ:s affärsplan för åren 1995--1997.
Resultatet för koncernen efter finansnetto beräknas enligt
planen förbättras från 810 miljoner kronor år 1995 till drygt 1
miljard kronor vid utgången av år 1997. Resultatnivån motsvarar
en avkastning på eget kapital efter skatt för koncernen på 8 %.
Treårsplanen bygger på fortsatta rationaliseringar, neddragning
av investeringar i förhållande till tidigare planer samt
frigörelse av kapital genom avyttring av fast egendom och
aktier. Soliditeten beräknas öka under perioden från 31 % år
1995 till 43 % år 1997.

Regeringen anger att de riktlinjer som riksdagen beslutat om
för SJ:s verksamhet under åren 1994--1996 bör ligga fast.
Regeringen anser att det är av yttersta vikt att SJ fortsätter
att koncentrera sin verksamhet till järnvägstrafiken.
Verksamheter som inte bidrar till detta skall avskiljas. SJ
skall satsa på järnvägsprodukter med långsiktig konkurrenskraft
och utveckla dessa så att de får uthållig lönsamhet.
Målsättningen är att SJ-koncernen räkenskapsåret 1996 skall
uppvisa en avkastning på eget kapital efter schablonskatt på
lägst 7 %. Soliditeten (inkl. borgensåtaganden och leasing) för
SJ-koncernen skall senast vid utgången av år 1996 uppgå till
lägst 35 %. Det anges vidare som nödvändigt att de planerade
rationaliseringsprogrammen på såväl persontrafik- som
godstransportsidan fullföljs. Enligt propositionen kommer
regeringen att systematiskt och kontinuerligt följa upp SJ:s
verksamhet.

I propositionen behandlas vidare gränsdragningen till följd av
uppdelningen år 1988 av SJ i nuvarande SJ samt Banverket.
Regeringen anger att kvarstående gränsdragningsfrågor måste
lösas en gång för alla. De grundläggande principerna bör vara
att kostnadsansvaret ligger hos dem som främst kan påverka
kostnaderna. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att SJ
kompenseras för kostnader för arbetsskadelivräntor samt
personskadeersättningar för personal som varit anställd vid SJ:s
banavdelning t.o.m. år 1988 samt för skadeståndslivräntor för
elolyckor avseende tredje man under samma period. Enligt
propositionen uppgår de upparbetade kostnaderna för livräntorna
fr.o.m. år 1988 till 120 miljoner kronor. Regeringen föreslår
att dessa kostnader täcks genom att banavgifterna för år 1995
nedsätts med motsvarande belopp.

1.3 Motionsförslag

I motion A442 (mp) framhålls att SJ:s lönsamhets- och
soliditetskrav har höjts alltför kraftigt. Detta leder till att
järnvägsförbindelser slås ut, vilket drabbar såväl
persontrafiken som godstransporterna. För att öka järnvägens
andel av transporterna i landet bör i stället SJ:s avkastnings-
och soliditetskrav nedsättas. Motionärerna föreslår därför att
avkastningskravet reduceras till 5 % och att soliditetskravet
minskas till 25 %. Nedsättningen bör gälla under en period på
10 år fr.o.m. år 1996.

1.4 Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att regeringens förslag till ekonomiska
mål för SJ överensstämmer med gällande riktlinjer.
Regeringens förslag till huvudinriktning för SJ-koncernen är
vidare likalydande med den koncernstrategi som lades fast av
riksdagen våren 1994.
Enligt utskottets mening är det viktigt att SJ:s ekonomi kan
konsolideras för att möjliggöra en angelägen utveckling av
järnvägstrafiken. Utskottet tillstyrker därför regeringens
förslag om inriktning och målsättning för SJ:s verksamhet under
perioden 1995--1996. Detta innebär att de riktlinjer som
riksdagen våren 1994 beslutat om för SJ:s verksamhet ligger fast
och att SJ skall koncentrera sin verksamhet till
järnvägstrafiken. Utskottet anser i likhet med regeringen att
det är viktigt att SJ:s verksamhet följs upp och förutsätter att
riksdagen, i enlighet med tidigare beslut, ges en årlig
redovisning av hur SJ:s verksamhet utvecklas i förhållande till
uppställda mål liksom hur meddelade beslutsbefogenheter
utnyttjats. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motion A442
(mp) i nu behandlad del.

Utskottet övergår därefter till den reglering av livräntor
m.m. som föreslås i propositionen.
Utskottet anser att det är en riktig princip att
kostnadsansvar och verksamhetsansvar åtföljs. SJ bör därför
kompenseras för de angivna kostnaderna. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag.

2 Anslaget E 1. Ersättning till Statens järnvägar i samband
med utdelning från AB Swedcarrier

2.1 Bakgrund

Sedan år 1988 disponerar SJ ett särskilt anslag, Ersättning
till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB
Swedcarrier. Anslaget får belastas med högst det belopp som AB
Swedcarrier måste betala i skatt för att affärsverket SJ skall
kunna tillgodogöra sig vinst från avyttring av verksamhet inom
Swedcarrierkoncernen. Anslaget motiveras med att det inte råder
något skattemässigt koncernförhållande mellan affärsverket SJ
och AB Swedcarrier.

2.2 Regeringens förslag

Regeringen föreslår att det nuvarande 1 000-kronorsanslaget
till SJ kvarstår även under budgetåret 1995/96. Regeringen anger
i sammanhanget att överföring av vinster från avyttring av
verksamhet inom Swedcarrierkoncernen bör, om verksamheten så
tillåter, föras till affärsverket SJ det år vinsten uppstår.

2.3 Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker att SJ även fortsättningsvis bör ges
möjligheter att ta emot ersättning i samband med utdelning från
AB Swedcarrier utan skatteavdrag. Utskottet tillstyrker därför
det föreslagna anslaget till SJ under det förlängda budgetåret
1995/96.

3 Avreglering av järnvägstrafiken

3.1 Bakgrund

De grundläggande förutsättningarna för järnvägssektorn
tillskapades genom 1988 års trafikpolitiska beslut. SJ fick
ensamrätt till godstrafik på hela järnvägsnätet och i huvudsak
även till persontrafik på stomnätet. För persontrafik på
länsjärnvägarna gavs trafikhuvudmännen trafikeringsrätten enligt
lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv
persontrafik. Trafikhuvudmännen har möjlighet att upphandla
denna trafik i konkurrens. Om det finns särskilda skäl kan
trafikhuvudmännen även få trafikeringsrätt för lokal eller
regional persontrafik på begränsade delar av stomnätet. SJ kan
på motsvarande sätt få rätt att i begränsad omfattning bedriva
persontrafik på länsjärnvägarna.

Sedan 1988 års trafikpolitiska beslut har järnvägsmarknaden
delvis öppnats för ytterligare konkurrens. Från trafikåret 1993
upphandlas statens köp av angelägen men olönsam interregional
persontrafik på stomnätet i konkurrens. Från samma år gavs även
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) trafikeringsrätten för
malmtransporterna på Malmbanan. Nyttjanderätten till
Inlandsbanan har vidare förts över från SJ till berörda kommuner
efter banan.

Riksdagen godkände under förra riksmötet att järnvägstrafiken
skulle avregleras (prop. 1993/94:166, bet. TU28, rskr. 309).
Beslutet innebar bl.a. att SJ och trafikhuvudmännens ensamrätter
till trafik på det statliga bannätet skulle avvecklas från den 1
januari 1995. I syfte att skapa rådrum för regeringen att
ompröva frågan har riksdagen därefter i december 1994 beslutat
att skjuta upp genomförandet av avregleringsbeslutet (prop.
1994/95:72, bet. TU9, rskr. 138).

3.2 Motionsförslag

Sex motioner har väckts som föreslår att järnvägstrafiken helt
eller delvis avregleras.

I motion T505 (m) framhålls att järnvägsföretagen måste bli
mer marknadsorienterade och verksamheten avregleras. Konkurrens
mellan företagen skall tillåtas och spåren öppnas för trafik av
andra än det stora nationella företaget. Det betyder vidgad
konkurrens och att konkurrensneutralitet skall råda mellan olika
operatörer -- allt i syfte att få mångfald och en
kostnadseffektiv järnvägsmarknad. Avreglering är en
förutsättning för att järnvägens betydelse på transportmarknaden
skall kunna öka. I motionen framhålls även att järnvägspolitiken
bör vara nära knuten till EU-politiken som ser avreglering och
konkurrensutsättning som viktiga trafikpolitiska medel. Mot
denna bakgrund föreslås att avregleringen av järnvägstrafiken
återupptas.

I motionerna T238, Jo628 och N273 (samtliga fp) framhålls att
en fortsatt avreglering av järnvägstrafiken medför stora
fördelar. Konkurrens gynnar kunder och på sikt sektorns
modernisering och attraktionskraft. Motionärerna hänvisar i
sammanhanget till att erfarenheterna hittills av konkurrensen
vid länstrafikhuvudmännens upphandling visar att avsevärt sänkta
kostnader kan uppnås till nytta för såväl skattebetalare som
resenärer. Nya operatörer har också kunnat etablera sig och ett
stelt monopolsystem har ersatts med flexibilitet och modernare
marknadsformer. Denna utveckling bör i högre grad komma till
uttryck på järnvägssektorn. Om fler operatörer än SJ får
möjlighet att köra tåg på spåret kommer enligt motionerna
konkurrensen att leda till bättre tågtrafik, pressade priser och
därmed en attraktivare järnvägstrafik.

I motion T543 (kds) framhålls att en öppen järnvägsmarknad
inte är ett hot mot SJ utan en förutsättning för att SJ skall
kunna stärka sin konkurrenskraft i ett europeiskt perspektiv. En
konkurrensutsatt järnvägsmarknad kan nämligen förbättra
förutsättningarna för SJ, som fortsatt dominerande operatör, och
för nya aktörer att utveckla kundanpassade och effektiva
transportlösningar. En avreglerad järnvägsmarknad som är öppen
för fler operatörer är vidare enligt motionen en förutsättning
för att järnvägen skall kunna möta konkurrensen från andra
transportslag på bästa sätt. Det finns därför inga skäl att
begränsa konkurrensen till att endast omfatta vissa mindre
delmarknader eller till att endast gälla anbudskonkurrens. I
motionen framhålls vidare nödvändigheten av att de som
investerar i infrastrukturen garanteras tillgång till spåren.

I motion T221 (mp) föreslås en partiell avreglering av
järnvägstrafiken. Enligt motionen bör länsjärnvägsföretag
tillåtas att driva verksamhet in i angränsande län från den
1 augusti 1995. Genom att mindre tågföretag därmed skulle kunna
köra fram till stomjärnvägsnätet, terminaler och
omlastningsplatser förbättras förutsättningarna för att
järnvägen skall kunna öka sin marknadsandel på godsområdet.
Enligt motionen bör överenskommelser om villkor för
trafikhuvudmännens verksamhet i angränsande län regleras av
inblandade landsting, trafikhuvudmän och staten genom Banverket.

3.3 Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att järnvägen bör ges förutsättningar att
spela en viktig roll som ett effektivt, miljövänligt och
energisnålt transportmedel. Enligt utskottets mening är det
angeläget att arbetet med att reformera järnvägsmarknaden görs
på ett sådant sätt att allsidighet och noggrannhet kan
garanteras.
I enlighet med riksdagens beslut i december 1994 har därför
genomförandet av det tidigare avregleringsbeslutet skjutits upp.
En beredning pågår inom regeringskansliet som syftar till att se
över de regler som styr järnvägstrafiken och därmed
sammanhängande frågor. Enligt vad utskottet erfarit kommer en
departementsutredning att presenteras under maj månad 1995.
Efter remissbehandling avser regeringen att återkomma till
riksdagen med en slutlig ståndpunkt i frågan om avreglering av
järnvägsmarknaden under hösten 1995. Enligt utskottets
uppfattning är det bl.a. angeläget att goda möjligheter skapas
för att etablera smidiga och rationella trafiklösningar över
länsgränserna. Utskottet förutsätter därför att det förslag som
väckts i motion T221 (mp) om en partiell avreglering kommer att
övervägas.
I avvaktan på resultatet av pågående beredning bör
motionerna T221 (mp), T238 (fp), T505 (m), T543 (kds), Jo628
(fp) och N273 (fp) i nu behandlad del inte bli föremål för någon
åtgärd från riksdagens sida. Motionsyrkandena avstyrks
följaktligen.

4 Bolagisering och privatisering

4.1 Bakgrund

SJ-koncernen består av affärsverket SJ och dotterbolag. De
flesta av dotterbolagen t.ex. AB Swebus, som bedriver
busstrafik, och TGOJ AB, som utför verkstadsverksamhet för
spårbundna fordon samt viss gods- och persontrafik på järnväg,
ingår i SJ:s förvaltningsbolag AB Swedcarrier. Affärsverket SJ,
som är indelat i divisioner för persontrafik, godstransporter,
fordonsunderhåll och fastigheter, fungerar också som moderbolag
i koncernen.

Riksdagen beslöt våren 1994, efter förslag från den dåvarande
regeringen, att SJ skulle drivas vidare inom ramen för
affärsverksformen under ytterligare en treårsperiod (prop.
1993/94:166, bet. TU28, rskr. 309). SJ bedömdes i utgångsläget
ha en alltför svag ekonomisk och finansiell ställning för att
kunna ombildas till aktiebolag. Frågan om SJ:s associationsform
förutsattes ånyo prövas före utgången av år 1996. Syftet med det
åtgärdsprogram som samtidigt lades fast var att SJ-koncernen vid
utgången av år 1996 skulle ha en så stark ekonomisk och
finansiell ställning att affärsverket kunde bolagiseras.

4.2 Motionsförslag

I motion T505 (m) framhålls att SJ under de senaste åren
genomgått en kraftig omstrukturering, förbättrat sitt resultat,
utvecklat nya transportlösningar och förnyat persontrafiken.
Nästa steg borde vara att bolagisera och därefter privatisera
SJ. Inför en bolagisering bör en översyn ske av SJ:s
finansiering och långsiktiga behov av investeringskapital.

I motionerna T206, T237 och N298 (samtliga m) föreslås att de
delar inom SJ som är konkurrensutsatta, som t.ex. AB Swebus, bör
privatiseras. På längre sikt bör även SJ i sin helhet
privatiseras. Ett sådant beslut måste dock föregås av
ytterligare överväganden om hur maximal konkurrens kan uppnås
efter genomförandet. Regeringen föreslås i motion N298 (m) även
få bemyndigande att sälja SJ.

I motion T543 (kds) anges att en framtida öppen
järnvägsmarknad bör karakteriseras av mångfald där ett flertal
operatörer verkar. Det skulle därför enligt motionen vara
intressant att studera förutsättningarna för en privatisering av
TGOJ AB. Detta bolag skulle med sina resurser och sitt kunnande
i framtiden kunna utgöra ytterligare en konkurrent till SJ. För
att undersöka förutsättningarna för en sådan strukturåtgärd
föreslås att en fristående utredning tillsätts med uppdrag att
undersöka förutsättningarna för att sälja ut TGOJ AB.

4.3 Utskottets ställningstagande

Beträffande de motionsförslag som väckts om en förändring av
SJ:s associationsform vill utskottet först hänvisa till att SJ
som affärsverk genom 1988 års trafikpolitiska beslut har fått en
rad unika beslutsbefogenheter. Inom ramen för en utvecklad
affärsverksform har SJ fått ett klart ekonomiskt ansvar och en
betydande grad av handlingsfrihet i såväl ekonomiska som
organisatoriska frågor. Utan hinder av gällande
organisationsform har också en angelägen utveckling kunnat ske
av järnvägstrafiken samtidigt som betydande strukturförändringar
skett inom SJ.
Med hänvisning till det anförda och den beredning som för
närvarande pågår om järnvägstrafikens avreglering är utskottet
inte berett att nu förorda någon förändring av SJ:s
associationsform.

Utskottet övergår därefter till de motionsyrkanden som väckts
om en utförsäljning av vissa bolag inom SJ-koncernen. Utskottet
har i avsnitt 1.4 ställt sig bakom regeringens bedömning att det
är viktigt att SJ koncentrerar sin verksamhet till
järnvägstrafiken. Verksamheter som inte bidrar till detta bör
avskiljas. Vidare gäller att en strategisk del i SJ:s
åtgärdsprogram under perioden 1995--1996 är försäljning av fast
egendom och aktier inom SJ-koncernen för att förbättra ekonomin
och möjliggöra en fortsatt utveckling av järnvägstrafiken.
Enligt gällande beslutsordning ankommer det på SJ att närmare
bedöma hur SJ-koncernen mot denna bakgrund bör utvecklas.
Motionerna T206 (m), T237 (m), T505 (m), T543 (kds) och N298
(m) påkallar med hänvisning till det anförda inte någon åtgärd
från riksdagens sida i denna del och avstyrks därför av
utskottet.

5 Persontrafikfrågor

5.1 Motionsförslag

Enligt motion T535 (s) bör trafiken på Arlandabanan så långt
det är möjligt samordnas med den övriga kollektivtrafiken i
länet och i Mälardalen. I motionen hänvisas till att SJ under
hösten 1994 har presenterat ett förslag till integrerad
trafiklösning för östra Mellansverige. Förslaget anges stämma
väl överens med de intentioner för spårtrafiken, som den
nuvarande regeringen redovisade före sitt tillträde.
Trafikförslaget är dessutom i linje med starka önskemål i
Stockholmsregionen. SJ har förklarat sig villigt att i ett
sådant läge utan extra ersättning trafikera Svealands- och
Mälarbanorna. Till bilden hör vidare enligt motionen att
förslaget har stor betydelse för sysselsättningen inom svensk
järnvägsindustri. Den lösning som SJ presenterat bör därför
skyndsamt prövas av regeringen som alternativ till den privata
särlösning för Arlandabanan som utarbetats av den förra
borgerliga regeringen.

I motion T520 (s) framhålls att baninvesteringarna i
Mälarbanan fortskrider planenligt. Ett problem som växer
dagligen är dock att inga förberedelser görs för att beställa de
tåg som skall trafikera banan. Anledningen anges vara att det är
oklart vem det
är som skall svara för trafiken eftersom denna lagts ut på
anbud. Av inte minst ekonomiska skäl är det dock nödvändigt att
trafiken kan starta vid samma tidpunkt som banan är klar. Att då
inte ha moderna tåg som kan utnyttja spårens kapacitet vad
gäller hastighet m.m. bedöms som resursslöseri. Staten bör
därför enligt motionärerna omgående medverka till bildandet av
ett vagnfinansieringsbolag, som får till uppgift att påbörja
upphandlingen. Det blir sedan det trafikbolag som lämnat det
förmånligaste anbudet som får överta fullföljandet av gjorda
beställningar.

Krav på tåguppehåll i snabbtågstrafiken har väckts i motion
T218 (s) som behandlar tågtrafiken på södra stambanan mellan
Stockholm och Malmö. Motionärerna anser det viktigt för såväl
länet som för resandet på den anknytande Kust-till-kust-banan
mellan Göteborg och Kalmar att snabbtågsuppehåll görs i Alvesta.

I motion T224 (v) anges att allvarlig kritik kan riktas mot
den utbyggnad som pågår av nya järnvägar då vanliga
inkomsttagare inte har råd att åka tåg. Om det är fler än två
som skall åka och de har en vanlig bil är det billigare att ta
bilen på många sträckor. Kritik kan också riktas mot det
förhållandet att kunderna inte kan förutsäga prissättningen på
tågresor. Det innebär svårigheter att t.ex. planera sitt boende
och val av arbetsplats. Mot denna bakgrund föreslås att ett stöd
införs för att sänka SJ:s biljettpriser. Stödet bör enligt
motionen beräknas till 150 miljoner kronor för budgetåret
1995/96.

I motion T522 (mp) riktas kritik mot att SJ ställer in många
tågförbindelser över veckosluten. Detta anges leda till att
antalet långa och tröttande bil- och flygresor ökar, vilket är
förkastligt ur miljösynpunkt. Enligt motionen skulle en
tidtabell med tågförbindelser på i huvudsak samma tider veckan
runt göra det mer intressant att välja tåget som är det mest
energisnåla och miljövänliga transportmedlet. Motionären
föreslår därför att regeringen ger SJ direktiv om att pröva en
tidtabell med turer på samma tider under veckans alla dagar.

I motion T543 (kds) anges att på uppdrag av den tidigare
regeringen har en översyn nyligen gjorts av förutsättningarna
för en utveckling av järnvägstrafiken (Tåget kommer, SOU
1994:109). Utredaren har presenterat ett förslag om hur
tågtrafik kan drivas utan löpande driftbidrag vare sig från
staten eller från kommuner och landsting. Förslaget innebär att
staten tillskjuter ett villkorslån med återbetalningskrav samt
att de aktuella kommunerna tillskjuter aktiekapital till det
bolag som skall bedriva trafiken. Enligt motionen bör detta
utredningsförslag omgående resultera i att en statlig
förhandlingsman tillsätts med uppdrag att genomföra
förhandlingar med berörda intressenter för den framtida
tågtrafiken på Mälarbanan, Svealandsbanan och Västkustbanan.

5.2 Utskottets ställningstagande

5.2.1 Arlandabanan

Utskottet vill hänvisa till att regeringen den 22 december
1994 tillkallade en förhandlingsman med uppgift att inom ramen
för avtalen om Arlandabanan, Mälarbanan och Svealandsbanan
förhandla och föreslå överenskommelser mellan Arlanda Link
Consortium, SJ och representanter för Mälardalsregionen angående
en samordnad och integrerad tågtrafik på Arlandabanan och i
Mälardalsregionen. Uppdraget har redovisats den 17 februari 1995
(SOU 1995:25, Samordnad och integrerad tågtrafik på Arlandabanan
och i Mälardalsregionen).
Av förhandlingsmannens redovisning framgår att
avsiktsförklaringar gjorts av SJ om utveckling av SJ:s trafik på
Arlandabanan och om utvecklingen av tågtrafiken i Mälardalen, av
Tåg i Mälardalen AB angående en samordnad och integrerad
tågtrafik i Storstockholms- och Mälardalsregionen och av
Storstockholms Lokaltrafik AB om en samordnad och integrerad
tågtrafik i Storstockholmsregionen.
Vidare kan nämnas att regeringen genom beslut den 23
februari 1995 gav förhandlingsmannen i uppdrag att slutföra
arbetet och bl.a. leda förhandlingarna om en eventuell utökning
av Arlandabaneprojektet. I regeringsbeslutet konstateras att med
redovisade tillägg till Arlandabaneavtalen skapas
förutsättningar för att åstadkomma en samordnad och integrerad
trafiklösning i Mälardalsregionen och på Arlandabanan.
Med hänvisning till pågående överläggningar och den
beredning som för närvarande pågår konstaterar utskottet att
syftet med motion T535 (s) torde komma att tillgodoses utan
något initiativ från riksdagens sida. Den avstyrks följaktligen.

5.2.2 Tågtrafiken i Mälardalen och på Västkustbanan

Utskottet vill framhålla att med statens övergripande ansvar
för trafikförsörjningen finns det ett intresse av att den
samhälleliga nyttan av investeringar i trafikens infrastruktur
tas till vara. En utgångspunkt för den kommunikationspolitiska
kommission som nyligen tillsatts (K 1995:01) är att den skall
anlägga en helhetssyn på trafiksystemet, dvs. beakta både
infrastruktur och trafik.
När det gäller tågtrafiken på Mälarbanan och Svealandsbanan
vill utskottet erinra om det i föregående avsnitt nämnda
förhandlingsresultatet om en integrerad trafiklösning i
Mälarområdet. Av förhandlingsmannens redovisning framgår att SJ
har åtagit sig att i egen regi och till ordinarie järnvägstaxa
och utan särskilda subventioner bedriva trafik på Mälarbanan och
Svealandsbanan med anslutning till Arlanda samt att utveckla
trafiksystemet till att omfatta Uppsalapendeln, en pendel mellan
Linköping och Gävle samt vissa fjärrtåg på sträckan
Stockholm--Hallsberg.
För trafiken på Västkustbanan kan slutligen hänvisas till de
överläggningar som för närvarande pågår mellan SJ och berörda
trafikhuvudmän i syfte att utveckla den lokala och regionala
persontågstrafiken.
Utskottet konstaterar därmed att syftet med motionerna T520
(s) och T543 (kds) torde komma att tillgodoses utan åtgärd från
riksdagens sida. De avstyrks därför av utskottet i nu behandlad
del.

5.2.3 Biljettpriser

Utskottet vill klargöra att enligt gällande trafikpolitiska
beslut ankommer det på SJ att fastställa sina priser. Detta har
setts som en förutsättning för att SJ skall kunna ta ansvar för
sin ekonomi. Utskottet anser att denna rollfördelning bör bestå.

I sammanhanget vill utskottet vidare framhålla att
järnvägstrafikens konkurrenskraft till stor del sammanhänger med
investeringsutvecklingen samt hur avgifter, skatter och olika
regler utformas inom transportområdet. Utskottet vill mot denna
bakgrund hänvisa till den parlamentariska
kommunikationspolitiska kommission som nyligen tillsatts med
uppdrag att utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i
Sverige (K 1995:01). Kommissionen skall enligt sina direktiv
bl.a. analysera hur avgifter inom transportsektorn kan utformas
för att främja ett miljöanpassat och säkert transportsystem och
öka den samhällsekonomiska effektiviteten i sektorn (dir.
1994:140).
Utskottet kan därmed konstatera att en utvärdering kommer
att ske av trafikpolitiken och att järnvägstrafikens
grundläggande förutsättningar kommer att prövas. I avvaktan på
resultatet av detta arbete avstyrks motion T224 (v) i nu
behandlad del.

5.2.4 Tåguppehåll

En viktig konkurrensfördel för järnvägen gentemot flyget är
möjligheten att förstärka resandeunderlaget genom att göra
uppehåll på mellanliggande stationer. För snabbtågstrafiken
mellan Stockholm och Malmö förväntas också merparten av
resenärerna färdas till och från de mellanliggande stationerna.
Utskottet anser det viktigt att SJ med eget ansvar kan utvecklas
till ett attraktivt trafikföretag för resenärerna.
Utgångspunkten för SJ:s utveckling av snabbtågstrafiken bör vara
vad som är affärsmässigt riktigt. Denna rollfördelning innebär
enligt utskottets mening att riksdag och regering inte bör ha
synpunkter på frågor om tågstopp. I sammanhanget kan nämnas att
sedan motionen inlämnats har SJ inlett snabbtågstrafik på södra
stambanan mellan Stockholm och Malmö. Samtliga snabbtåg gör
uppehåll i Alvesta. Syftet med motion T218 (s), som avstyrks av
utskottet i denna del, är därmed tillgodosett.

5.2.5 Tidtabeller

Utskottet vill erinra om att enligt den beslutsordning som
följer av 1988 års trafikpolitiska beslut är det SJ självt som
fastställer sina tidtabeller. Utskottet anser att det är en
riktig princip att kostnadsansvar och trafikansvar åtföljs och
är därför inte berett att förorda att SJ ges ägardirektiv om hur
tågtrafiken bör utformas under veckosluten. Utskottet avstyrker
därför motion T522 (mp).

6 Godstrafikfrågor

6.1 Motionsförslag

I motion T541 (s) anges att gällande tågplan för godstrafiken
har resulterat i påtagligt negativa konsekvenser för trafiken i
norra Sverige. Detta står enligt motionen knappast i
överensstämmelse med riksdagens uttalande om kommunikationernas
betydelse för att uppnå regional balans. Motionärerna anser mot
denna bakgrund att den kommunikationspolitiska kommittén bör
utvärdera den nuvarande tågplanens effekter för godstrafiken i
norra Sverige.

I motion T525 (fp) framhålls att SJ som monopolföretag har
ansvar för att godstransporter utförs på järnvägsnätet. I detta
åtagande ingår att på affärsmässiga grunder tillhandahålla
snabba och effektiva godstransporter så att såväl storindustrin
som små och medelstora företag kan konkurrera på en marknad som
blir alltmer internationell. SJ:s nya transportsystem har dock
inneburit en rad problem för Norrland. SJ har förlorat upp till
30 % av sin kundkrets, vilket i ett längre perspektiv betyder
ökade kostnader genom mindre godsmängd och färre kunder. En
minskad transportmängd äventyrar dessutom en fortsatt utbyggnad
av det norrländska järnvägsnätet för att möjliggöra en
rationellare hantering samt snabbare och miljövänligare
transporter. Enligt motionen är situationen oacceptabel utifrån
riksdagens tidigare fattade beslut om regional balans, goda
konkurrensmöjligheter för små och medelstora företag och god
miljö. SJ bör därför förbättra godstrafiken och leva upp till
statsmakternas krav på god service i regionalpolitiskt utsatta
områden som Norrland.

I motion T515 (c) framhålls att en väsentlig förutsättning för
att näringsliv och samhälle skall kunna utvecklas i alla delar
av landet är att det finns fungerande kommunikationer och goda
transportmöjligheter. Efter några år då SJ synes ha förstått
vikten av att ta upp konkurrensen med andra trafikslag genom
förbättrad service och ett mera kundorienterat synsätt kommer nu
enligt motionen åter illavarslande signaler om SJ:s
godstrafikpolitik. Det handlar dels om prissättningen på
godstransporterna, dels om snabbheten och tillgängligheten.
Denna utveckling har fått till följd en rad negativa effekter.
Motionären framhåller att om inte SJ på egen hand förmår
upprätthålla en godtagbar servicenivå till rimliga priser i de
delar av landet som har närhet till järnvägen måste åtgärder
vidtas för att på annat sätt komma till rätta med problemen.

I motion T503 (c) anges att SJ:s nya trafikupplägg för
godstrafiken har inneburit försämringar i två avseenden.
Kunderna måste betala för hela den faktiska sträcka som godset
transporteras. Vidare har färre transporter möjlighet att nå sin
destination över en natt. Den förlängda körsträckan innebär
minskad kostnadseffektivitet för berörda företag. Stora
kostnadsökningar drabbar också godskunderna. Enligt motionen bör
mot denna bakgrund en översyn göras av SJ:s transportflöden och
prissättning.

Enligt motion A445 (v) hotas två av SJ:s godsterminaler av
nedläggning, nämligen de i Morjärv och Älvsbyn. En nedläggning
av dessa godsterminaler anges innebära ökade transportkostnader.
Dessutom tillkommer längre leveranstider då godset måste ta
omvägar, vilket försämrar inlandsföretagens
konkurrensmöjligheter. Motionären framhåller att en viktig
komponent i regionalpolitiken är bra kommunikationer, däribland
godstransporter på järnväg. Det är vidare en klar miljömässig
fördel om en så stor andel som möjligt av godstrafiken sker på
järnväg. Mot denna bakgrund föreslås att riksdagen ger
regeringen till känna att de båda godsterminalerna behövs för
att ge näringslivet miljövänliga och kostnadseffektiva
godstransporter.

I motion T221 (mp) framhålls att SJ har höjt sina godstaxor
utan att förvarna, vilket har lett till att flera företag har
tvingats att ersätta järnvägstransporter med lastbilsfrakt.
Motionärerna anser att statliga bolag och verk i så stor
utsträckning som möjligt bör samarbeta för att uppnå
miljövänliga transporter inom den statliga verksamheten. Till
exempel så bör Posten AB ges tydliga direktiv att använda
miljövänliga transportsätt. I motionen föreslås vidare att mot
bakgrund av de problem som SJ har med sin godstrafik en
utredning tillsätts om vilka ekonomiska incitament som erfordras
för att trygga en stabil ökning av godstransporterna på järnväg.
Sverige bör vidare investera i lastplatser vid hamnar och
stationer för att möjliggöra en angelägen och framtidsanpassad
ökning av kombitrafiken. Medel för detta ändamål bör kunna
disponeras från anslaget för investeringar i
länstrafikanläggningar. I motionen framhålls även vikten av att
investeringar görs i kombitransportsystem för att möta den
förutsedda utvecklingen av lastbilstrafiken från EU.

I motion A442 (mp) framhålls att SJ under den senaste tiden
har visat planer på att lägga ned godshanteringen i Morjärv och
föra över den till Haparanda. Regeringen bör ta upp diskussioner
med SJ för att förhindra en nedläggning av godshanteringen i
Morjärv. I motionen anges vidare att nedläggningen av bangården
i Ånge var ett misstag, då ett stort antal näringsidkare i
inlandet har åsamkats betydande kostnadsökningar. En omfattande
ökning av vägtransporterna har dessutom blivit följden av denna
nedläggning. Regeringen bör därför enligt motionen även uppta
överläggningar med SJ om att återuppta verksamheten vid
bangården i Ånge.

6.2 Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att godstrafiken på järnväg under de
senaste decennierna har tappat marknadsandelar till
lastbilstrafiken. SJ:s godstrafik har vidare under många år
redovisat ekonomiska underskott. Inom SJ pågår mot denna
bakgrund ett omfattande arbete med rationaliseringar,
effektiviseringar, marknadsanpassning och satsningar på nya
godstrafiksystem. Arbetet har resulterat i en angelägen
förbättring av transportkvaliteten och det ekonomiska
resultatet. I sammanhanget kan nämnas att SJ Gods för år 1994
utnämndes till Sveriges bästa transportföretag. En ökning har
också skett av järnvägens godstransporter. Under år 1994 ökade
exempelvis järnvägens godstransportarbete med 4,3 % till den
högsta nivå som någonsin utförts på det svenska järnvägsnätet.
Som avspeglas i flera motionsyrkanden har dock omstruktureringen
även inneburit konsekvenser som uppfattats negativt av såväl
företag som kommuner.
Utskottet vill mot denna bakgrund klargöra att en positiv
utveckling av järnvägens godstransporter är av strategisk
betydelse för den fortsatta trafikutvecklingen. Den europeiska
integrationen och de ökade kraven på miljövänliga transporter,
regional balans och ett effektivt resursutnyttjande gör det allt
viktigare att järnvägen utnyttjas på ett effektivt sätt. Det
statsfinansiella läget nödvändiggör samtidigt att SJ:s
godstrafik kan utvecklas på affärsmässiga grunder.
Utskottet vill vidare erinra om att i enlighet med
riksdagens beslut pågår för närvarande en omfattande
järnvägsutbyggnad i landet. Ett huvudsyfte med denna satsning är
att järnvägen skall kunna motsvara näringslivets behov av
godstransporter. Utskottet vill därutöver hänvisa till det
omfattande arbete som utförs inom SJ för att utveckla
godstrafiken. Det gäller bl.a. investeringar i ett mer
marknadsmässigt transportsystem och uppbyggnad av en mer
kundanpassad organisation.
Enligt utskottets mening är det angeläget att SJ kan
fortsätta sitt arbete med att uppnå ett effektivt och
konkurrenskraftigt trafiksystem så att godstrafiken kan öka i
volym. För uppbyggnaden av ett effektivt transportsystem är en
rationell terminalstruktur av väsentlig betydelse. Enligt den
rollfördelning som lagts fast i stor politisk enighet i 1988 års
trafikpolitiska beslut ankommer det på SJ att träffa avtal med
olika godskunder om trafikuppläggningen.
Utskottet anser att detta är en riktig beslutsordning.
Utskottet förutsätter samtidigt att SJ:s nödvändiga
förändringsarbete görs i former som begränsar eventuella
omställningsproblem. Enligt vad utskottet erfarit försöker också
SJ utforma sitt förändringsarbete i samråd med berörda
godskunder. Som exempel kan nämnas, beträffande godshanteringen
vid terminalerna i Morjärv och Älvsbyn som behandlas i
motionerna A442 (mp) och A445 (v), att SJ har inlett
överläggningar med berörda kommuner i syfte att främja en
utveckling av järnvägens godstrafik i berörda regioner.
Utskottet förutsätter att överläggningar kommer att äga rum även
i övriga delar av landet.
I sammanhanget kan även nämnas de nya järnvägsföretag för
kortväga godstransporter som etablerats på matarlinjer från och
till större knutpunkter utmed stomnätet (s.k. Short-line). Genom
småskaliga transportlösningar i nya organisationsformer har
därmed järnvägstrafiken kunnat tryggas och utvecklas.
Vad gäller motion T221 (mp) med förslag om direktiv till
statliga verk och bolag att samverka för att uppnå miljövänliga
lösningar vill utskottet erinra om att enligt gällande
trafikpolitiska riktlinjer skall företag ha frihet att välja
mellan olika trafikmedel. Utskottet är inte berett att överge
denna grundläggande princip. I sammanhanget kan nämnas att allt
fler företag låter miljöhänsyn få en mer framträdande roll i sin
verksamhet. Detta har bl.a. inneburit att det finns företag som
väljer att utföra sina transporter med järnväg trots att detta
innebär en något högre fraktkostnad jämfört med vägtransporter.
Posten AB, som uppmärksammas i den aktuella motionen, har
fastställt en miljöpolicy som innebär att miljöhänsyn skall
beaktas i varje beslut på alla nivåer i organisationen. Enligt
denna policy skall miljöarbetet ständigt utvecklas och vara en
integrerad del i verksamheten.
Slutligen vill utskottet hänvisa till den
kommunikationspolitiska kommission som nyligen tillsatts med
uppdrag att utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i
Sverige (K 1995:01). Kommissionen skall enligt sina direktiv
bl.a. analysera i vilken mån de trafikpolitiska målen har
uppfyllts (dir. 1994:140). Vidare skall kommissionen analysera
hur avgifter inom transportsektorn kan utformas för att främja
ett miljöanpassat och säkert transportsystem och öka den
samhällsekonomiska effektiviteten i sektorn. Enligt direktiven
gäller även att förslag skall presenteras hur en nationell plan
för kommunikationerna kan utformas som baseras på en helhetssyn
och har en sådan inriktning att den medverkar till att uppnå ett
miljöanpassat transportsystem, samtidigt som trafiksäkerhet,
välfärd, långsiktigt hållbar tillväxt och regional balans samt
ett konkurrenskraftigt näringsliv främjas. I uppdraget ingår
vidare att utreda förutsättningarna för och behovet av
förbättrade knutpunkter och utveckling av ny teknik i
godstransportsystemet.
Med hänvisning till vad som nu anförts om bl.a. gällande
beslutsordning, SJ:s överläggningar med godskunder och pågående
utredningsarbete om kommunikationspolitiken bör de aktuella
motionerna inte påkalla någon åtgärd från riksdagens sida.
Syftet med en stor del av dessa motionsyrkandena torde dock
komma att tillgodoses. Samtliga motioner, dvs. T221 (mp), T503
(c), T515 (c), T525 (fp), T541 (s), A442 (mp) och A445 (v),
avstyrks följaktligen i nu behandlad del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande mål för SJ
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1994/95:A442 yrkande 3 godkänner vad som
anförts i propositionen om inriktning och målsättning för SJ:s
verksamhet under perioden 1995--1996,
res. 1 (mp)

2. beträffande reglering av livräntor m.m.
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om
riktlinjer för kompensation till SJ avseende kostnader för
arbetsskadelivräntor m.m.,
res. 2 (m)

3. beträffande anslag till ersättning till Statens
järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från
AB Swedcarrier för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr,

4. beträffande avreglering av järnvägstrafiken
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T221 yrkandena 21 och
22, 1994/95:T238 yrkande 12, 1994/95:T505 yrkande 2 i denna del
samt yrkandena 3 och 5, 1994/95:T543 yrkande 1, 1994/95:N273
yrkande 2 och 1994/95:Jo628 yrkande 12,
res. 3 (m, c, fp)

5. beträffande bolagisering och privatisering
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T206 yrkande 8,
1994/95:T237 yrkande 7 i denna del, 1994/95:T505 yrkande 6,
1994/95:T543 yrkande 3 och 1994/95:N298 yrkande 6,
res. 4 (m)

6. beträffande Arlandabanan
att riksdagen avslår motion 1994/95:T535,

7. beträffande tågtrafiken i Mälardalen och på
Västkustbanan
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T520 och 1994/95:T543
yrkande 2,

8. beträffande biljettpriser
att riksdagen avslår motion 1994/95:T224 yrkandena 5 och 6,

9. beträffande tåguppehåll
att riksdagen avslår motion 1994/95:T218 yrkande 4,

10. beträffande tidtabeller
att riksdagen avslår motion 1994/95:T522,

11. beträffande godstrafikfrågor
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T221 yrkandena 23--26,
1994/95:T503, 1994/95:T515, 1994/95:T525, 1994/95:T541,
1994/95:A442 yrkandena 6 och 8 samt 1994/95:A445 yrkande 4.
res. 5 (v, mp)

Stockholm den 9 maj 1995

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Bo Nilsson (s),
Jarl Lander (s), Jan Sandberg (m), Ulrica Messing (s), Sivert
Carlsson (c), Krister Örnfjäder (s), Tom Heyman (m), Hans
Stenberg (s), Karl-Erik Persson (v), Monica Green (s), Birgitta
Wistrand (m), Elisa Abascal Reyes (mp), Lena Sandlin (s),
Claes-Göran Brandin (s), Ulla Löfgren (m) och Lennart Fremling
(fp).

Reservationer

1. Mål för SJ (mom. 1)

Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Utskottet konstaterar" och slutar med "behandlad del" bort
ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening har järnvägstrafiken avgörande
betydelse för möjligheten att uppnå ett miljömässigt hållbart
trafiksystem. Utgångspunkten vid fastställande av ekonomiska
mål för SJ bör därför inte vara att erhålla kortsiktig
maximal ekonomisk avkastning. I stället är det som framhålls i
motion A442 (mp) angeläget att järnvägstrafiken ges ökade
utvecklingsmöjligheter. För att öka järnvägens andel av
transporterna i landet bör därför SJ:s avkastnings- och
soliditetskrav temporärt nedsättas. Avkastningskravet bör
reduceras till 5 % och soliditetskravet minskas till 25 %.
Nedsättningen bör gälla under en period på tio år fr.o.m. år
1996.
Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motion A442
(mp) tillstyrks i behandlad del -- bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha
följande lydelse:

1. beträffande mål för SJ
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A442 yrkande 3
och med anledning av vad regeringen anfört i propositionen om
inriktning och målsättning för SJ:s verksamhet under perioden
1995--1996 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. Reglering av livräntor m.m. (mom. 2)

Jan Sandberg, Tom Heyman, Birgitta Wistrand och Ulla Löfgren
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Utskottet anser" och slutar med "regeringens förslag" bort
ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att regeringens förslag innebär en
ökad statsfinansiell belastning. Enligt propositionen kommer de
redan relativt blygsamma banavgifter som SJ betalar in till
statsverket att reduceras med 120 miljoner kronor under
innevarande år. Utskottet kan för sin del inte se att det
statsfinansiella läget är så tillfredsställande att denna
budgetförsvagning kan accepteras. Någon konsekvensanalys har
heller inte presenterats som visar varför SJ oundgängligen
behöver de aktuella medlen i ett läge när SJ:s resultat visar
ett ekonomiskt överskott.
Utskottet vill vidare erinra om att den
kommunikationspolitiska kommission som nyligen tillsatts bl.a.
har i uppdrag att utvärdera gällande trafikpolitik och överväga
trafikgrenarnas kostnadsansvar. I avvaktan på resultatet av
detta arbete finns det enligt utskottets mening ingen anledning
att nu reglera historiska gränsdragningsfrågor och eventuella
ekonomiska oformligheter.
Utskottet anser slutligen att kritik kan riktas på formella
grunder mot regeringens sätt att försöka kompensera SJ.
Utskottet vill härvid erinra om att enligt riksdagens
trafikpolitiska beslut år 1988 skall banavgifterna beräknas
efter samhällsekonomiska grunder. Banavgifterna skall alltså
inte utnyttjas för att kompensera SJ. Enligt utskottet mening
skall tydlighet prägla riksdagsbeslut. Bidrag skall kallas
bidrag och inget annat.
Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att regeringens
förslag om reglering av livräntor m.m. avstyrks -- bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha
följande lydelse:

2. beträffande reglering av livräntor m.m.
att riksdagen avslår vad som i propositionen förordats om
riktlinjer för kompensation till SJ avseende kostnader för
arbetsskadelivräntor m.m.,

3. Avreglering av järnvägstrafiken (mom. 4)

Jan Sandberg (m), Sivert Carlsson (c), Tom Heyman (m),
Birgitta Wistrand (m), Ulla Löfgren (m) och Lennart Fremling
(fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Utskottet anser" och på s. 10 slutar med "avstyrks
följaktligen" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att fjolårets riksdagsbeslut om att
avreglera järnvägstrafiken bör träda i kraft snarast möjligt.
Detta är nödvändigt om de omfattande investeringar som nu görs i
järnvägens infrastruktur skall kunna utnyttjas för en utbyggnad
av kundanpassade och kostnadseffektiva trafiksystem. Nuvarande
reglering och den oklarhet som råder om framtida
trafikeringsvillkor utgör dessutom ett allvarligt hinder inte
minst för trafikhuvudmännens anskaffning av rullande materiel.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T238,
T505 (m), T543 (kds), N273 (fp) och Jo628 (fp) tillstyrks i nu
behandlad del, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
Utskottets ställningstagande innebär vidare att motion T221 (mp)
avstyrks i nu behandlad del.

dels att utskottets hemställan under mom. 4 bort ha
följande lydelse:

4. beträffande avreglering av järnvägstrafiken
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T238 yrkande
12, 1994/95:T505 yrkande 2 i denna del samt yrkandena 3 och 5,
1994/95:T543 yrkande 1, 1994/95:N273 yrkande 2 och
1994/95:Jo628 yrkande 12 samt med avslag på motion
1994/95:T221 yrkandena 21 och 22 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

4. Bolagisering och privatisering (mom. 5)

Jan Sandberg, Tom Heyman, Birgitta Wistrand och Ulla Löfgren
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Beträffande de" och slutar med "av utskottet" bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser att SJ bör bolagiseras. Bolagsformen är det
enda sättet att säkerställa marknadsmässig stringens i en
konkurrensmiljö. Inför bolagiseringen bör en översyn ske av SJ:s
finansiering och långsiktiga behov av investeringskapital. På
längre sikt bör även SJ i sin helhet privatiseras. Ett sådant
beslut måste dock föregås av ytterligare överväganden om hur
maximal konkurrens kan uppnås efter en privatisering. Regeringen
bör få bemyndigande att sälja SJ.
Utskottet anser vidare att de delar inom SJ som är
konkurrensutsatta, som t.ex. AB Swebus, snarast bör
privatiseras. Detta ligger också i linje med den
koncerninriktning som lagts fast i stor politisk enighet och som
innebär att SJ bör koncentrera sin verksamhet till
järnvägstrafiken. I samband med en utförsäljning av AB Swebus
bör även de oligopoltendenser som kan skönjas på
busstrafikmarknaden uppmärksammas. Konkurrensverket bör ges i
uppdrag att granska konkurrenssituationen på denna marknad.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T206,
T237, T505 och N298 (samtliga m) tillstyrks i nu behandlad del,
bör av riksdagen ges regeringen till känna. Utskottets
ställningstagande innebär vidare att syftet med motion T543
(kds) torde tillgodoses.

dels att utskottets hemställan under mom. 5 bort ha
följande lydelse:

5. beträffande bolagisering och privatisering
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T206 yrkande
8, 1994/95:T237 yrkande 7 i denna del, 1994/95:T505 yrkande 6
och 1994/95:N298 yrkande 6 samt med anledning av motion
1994/95:T543 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

5. Godstrafikfrågor (mom. 11)

Karl-Erik Persson (v) och Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17
börjar med "Utskottet kan" och på s. 18 slutar med "behandlad
del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en positiv utveckling av järnvägens
godstransporter är av strategisk betydelse för den fortsatta
trafikutvecklingen. Med en europeisk integrering tillsammans med
ökade krav på miljövänliga transporter, regional balans och
önskemål om ett effektivt resursutnyttjande blir det allt
viktigare att järnvägen utnyttjas på ett effektivt sätt.
Utskottet anser mot denna bakgrund att statliga bolag och
verk i så stor utsträckning som möjligt bör samarbeta för att
uppnå miljövänliga transporter inom den statliga verksamheten.
Posten AB bör t.ex. ges tydliga direktiv om att använda
miljövänliga transportlösningar.
Utskottet anser vidare att mot bakgrund av de problem som SJ
har med sin godstrafik en utredning bör tillsättas om vilka
ekonomiska incitament som erfordras för att trygga en stabil
ökning av godstransporterna på järnväg. Sverige bör investera i
lastplatser vid hamnar och stationer för att möjliggöra en
angelägen och framtidsanpassad ökning av kombitrafiken. Medel
för detta ändamål bör kunna disponeras från anslaget för
investeringar i länstrafikanläggningar. Investeringar bör vidare
göras i kombitransportsystem för att möta den förutsedda
utvecklingen av lastbilstrafiken från EU.
Utskottet anser vidare att för att möjliggöra en uppbyggnad
av ett bra trafiksystem som främjar regional balans är en
rationell terminalstruktur av väsentlig betydelse. Som
framhålls i motion A445 (v) kan terminaler utgöra en viktig
komponent i regionalpolitiken. Någon nedläggning bör därför inte
ske av de två godsterminaler som för närvarande hotas av
nedläggning, nämligen de i Morjärv och i Älvsbyn. Utskottet
förordar därför att riksdagen bör ge regeringen till känna att
de båda godsterminalerna behövs för att ge näringslivet
miljövänliga och kostnadseffektiva godstransporter. Regeringen
bör vidare uppta överläggningar med SJ om att återuppta
verksamheten vid bangården i Ånge.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T221
(mp), A442 (mp) och A445 (v) tillstyrks i nu behandlad del, bör
av riksdagen ges regeringen till känna. Övriga motioner, dvs.
T503 (c), T515 (c), T525 (fp), och T541 (s), avstyrks i nu
behandlad del.

dels att utskottets hemställan under mom. 11 bort ha
följande lydelse:

11. beträffande godstrafikfrågor
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T221
yrkandena 23--26, 1994/95:A442 yrkandena 6 och 8 samt
1994/95:A445 yrkande 4 och med avslag på motionerna
1994/95:T503, 1994/95:T515, 1994/95:T525 och 1994/95:T541 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Avreglering av järnvägstrafiken (mom. 4)

Elisa Abascal Reyes (mp) anför:

Miljöpartiet anser att en partiell avreglering bör ske av
järnvägstrafiken. Som framhålls i vår motion T221 (mp) bör
länsjärnvägsföretag tillåtas att driva verksamhet in i
angränsande län. Genom att mindre tågföretag därmed kan köra
fram till stomjärnvägsnätet, terminaler och omlastningsplatser
förbättras förutsättningarna för att järnvägen skall kunna öka
sin marknadsandel även på godsområdet. Med hänvisning till
pågående utredningsarbete och riksdagens kommande behandling av
avregleringsfrågor i höst har jag avstått från att reservera
mig.

2. Tidtabeller (mom. 10)

Elisa Abascal Reyes (mp) anför:

Miljöpartiet anser det angeläget att järnvägstrafiken
utvecklas till att bli en viktig stomme i landets trafiksystem.
För att järnvägstrafiken skall kunna fungera som ett energisnålt
och miljövänligt transportmedel krävs bl.a. att tågtrafiken
upprätthålls med en viss regularitet över veckans olika dagar.
Tågförbindelserna skall alltså inte dras in under veckosluten.
Därmed skapas en önskvärd stabilitet i trafikmönstret som
främjar ett miljömässigt rationellt resval och ett ökat
tågresande. Som framhålls i vår motion T522 (mp) bör därför
SJ erbjuda en attraktiv persontrafik med en enkel tidtabell med
turer på i huvudsak samma tider veckan runt.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1
Propositionen2
Förslag till riksdagsbeslut2
Statens järnvägar2
Ersättning till Statens järnvägar i samband med
utdelning från AB Swedcarrier2
Motionerna2
Utskottet5
1 SJ:s mål och verksamhet5
1.1 Bakgrund5
1.2 Regeringens förslag6
1.3 Motionsförslag6
1.4 Utskottets ställningstagande7
2 Anslaget E 1. Ersättning till Statens järnvägar
i samband med utdelning från AB Swedcarrier7
2.1 Bakgrund7
2.2 Regeringens förslag7
2.3 Utskottets ställningstagande8
3 Avreglering av järnvägstrafiken8
3.1 Bakgrund8
3.2 Motionsförslag 8
3.3 Utskottets ställningstagande9
4 Bolagisering och privatisering10
4.1 Bakgrund10
4.2 Motionsförslag 10
4.3 Utskottets ställningstagande11
5 Persontrafikfrågor11
5.1 Motionsförslag11
5.2 Utskottets ställningstagande13
5.2.1 Arlandabanan13
5.2.2 Tågtrafiken i Mälardalen och
på Västkustbanan13
5.2.3 Biljettpriser14
5.2.4 Tåguppehåll14
5.2.5 Tidtabeller15
6 Godstrafikfrågor15
6.1 Motionsförslag15
6.2 Utskottets ställningstagande17
Hemställan19
Reservationer20
Särskilda yttranden24