Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Socialavgifter

Betänkande 2025/26:SfU14

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
14 januari 2026

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Socialavgifter(pdf, 152 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2025/26:14 Socialavgifter

Beslut

Nej till motioner om socialavgifter (SfU14)

Riksdagen sa nej till 16 förslag om socialavgifter i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2025. Motionerna handlar bland annat om sänkta arbetsgivaravgifter och undantag från avgiftsskyldigheten.

Socialavgifter tas ut för att finansiera de sociala trygghetssystemen och betalas som arbetsgivaravgifter eller egenavgifter.

Riksdagen hänvisar främst till tidigare ställningstaganden och beslut.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 13

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2025-12-04
Justering: 2025-12-11
Trycklov: 2025-12-11
Reservationer: 2
Betänkande 2025/26:SfU14

Alla beredningar i utskottet

2025-11-18, 2025-12-04

Nej till motioner om socialavgifter (SfU14)

Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till 16 förslag om socialavgifter i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2025. Motionerna handlar bland annat om sänkta arbetsgivaravgifter och undantag från avgiftsskyldigheten.

Socialavgifter tas ut för att finansiera de sociala trygghetssystemen och betalas som arbetsgivaravgifter eller egenavgifter.

Utskottet hänvisar främst till tidigare ställningstaganden och beslut.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2026-01-13
Debatt i kammaren: 2026-01-14
Stillbild från Debatt om förslag 2025/26:SfU14, Socialavgifter

Debatt om förslag 2025/26:SfU14

Webb-tv: Socialavgifter

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Jessica Rodén (S)
Anf. 9 Jessica Rodén (S)

Fru talman! Socialdemokraterna står bakom utskottets förslag till beslut, och jag yrkar bifall till det.

Detta betänkande handlar främst om tillit. Det är tillit till att våra trygghetssystem fungerar som de ska, att de är rättvisa och att de finns där om livet vänder.

Socialavgifter kan låta tekniskt och abstrakt, men i grunden handlar det om något mycket större än procentsatser och regelverk. Det handlar om den försäkring som vi har byggt tillsammans – ett gemensamt löfte till varandra om trygghet genom hela livet.

Socialförsäkringen är inte ett bidrag; den är en försäkring. Den är ett löfte om att ingen ska lämnas ensam när och om man blir sjuk eller när och om arbetsförmågan sviktar. Den är själva hjärtat i den svenska modellen, där vi tar ansvar för varandra och där ingen lämnas åt sitt öde. Den är ett samhällskontrakt.

Trygghetssystemen måste fortsätta att utvecklas. De måste följa samhällsutvecklingen, annars tappar de både sin funktion och sin legitimitet. Ett trygghetssystem som människor inte längre känner tillit till är ett system som till slut slutar att fungera.

Fru talman! Löntagare har fått bära en allt större börda av inflationen. Priserna på mat, boende och el har ökat kraftigt medan löneutrymmet har begränsats. För många hushåll går kalkylen helt enkelt inte ihop. Det är för mycket månad kvar när lönen är slut på kontot.

Barnfamiljerna vittnar om att de tvingas göra allt svårare prioriteringar. Föräldrar avstår från att äta sig mätta för att barnen ska kunna göra det. Det är en verklighet som borde oroa varje ansvarstagande politiker.

Sverige är samtidigt det enda land i Norden som inte har höjt barnbidraget under denna kostnadskris. Under Tidöregeringens vakt har hushållen fått det tuffare och arbetslösheten stigit, och barnfattigdomen ökar.

Detta är inte en naturlag. Det är ett politiskt vägval, och det säger mycket om regeringens och Sverigedemokraternas prioriteringar.

Fru talman! Till detta kommer ett sjukförsäkringssystem som i vissa delar slår orättvist. Karensavdraget innebär i praktiken att sjukdom kostar mer för den som inte kan arbeta hemifrån. För undersköterskan, den butiksanställda och industriarbetaren blir en sjukdag ett direkt avdrag i plånboken.

Det är en ordning som delar upp arbetsmarknaden och som undergräver tilliten till våra gemensamma system. När vanliga löntagare pressas hårdare väljer regeringen och Sverigedemokraterna att stå passiva.

Vi socialdemokrater vill någonting annat. Vi vill höja barnbidraget, slopa karensavdraget och modernisera arbetsskadeförsäkringen. Med socialdemokratisk politik får nio av tio hushåll mer pengar i plånboken genom rättvisa skatter, starka trygghetssystem och ett tydligt stöd till hushållen.

I stället har regeringen och Sverigedemokraterna prioriterat skattesänkningar för höginkomsttagare, som om det är de som behöver mer pengar på banken. Det är klassisk högerpolitik, och det är de svenska löntagarna som får betala priset.

Fru talman! Försäkringskassans senaste lägesrapport visar tydligt att stressrelaterad psykisk ohälsa i dag är den vanligaste orsaken till längre sjukskrivningar. Det är framför allt kvinnor i välfärdens yrken – i vården, skolan och omsorgen – som drabbas hårdast.

Arbetslivet har förändrats, men trygghetssystemet hänger inte riktigt med. Den som skadas på jobbet måste kunna lita på att arbetsskadeförsäkringen fungerar. Den ska ge trygghet, rättvisa och upprättelse, oavsett om skadan syns utanpå kroppen eller om det handlar om psykisk ohälsa. I dag gör den inte alltid det. Många möts av höga beviskrav och snäva bedömningar trots att sambandet mellan arbetet och ohälsan är tydligt. Det är inte värdigt ett starkt välfärdsland.

Fru talman! Trygghetssystemet ska vara en bro tillbaka, inte en återvändsgränd. Den som drabbas av sjukdom eller skada ska inte bara få ersättning utan också förutsättningar att komma tillbaka och leva ett värdigt liv.

Vi socialdemokrater vet att trygghet inte är motsatsen till ansvar. Trygghet är en förutsättning för ansvar. När människor känner trygghet vågar de utbilda sig, byta jobb och bidra till samhällets utveckling.

Ett starkt samhälle byggs inte av rädsla och misstro utan av gemenskap, tillit och en politik som håller ihop.

Det är därför vi socialdemokrater står bakom utskottets förslag till beslut, och jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Vasiliki Tsouplaki (V)
Anf. 10 Vasiliki Tsouplaki (V)

Fru talman! Jag vill börja med något som kanske är lite ovanligt. Jag vill tacka föregående talare för hennes inledning i debatten. Ledamoten lyfte fram många viktiga aspekter av vårt trygghetssystem. Som vänsterpartist kan jag skriva under på många av de förslag som Socialdemokraterna lyfter fram, och vi delar den kritik som framförs här mot regeringens och Sverigedemokraternas politik på området.

Fru talman! Jag kommer i mitt anförande att fokusera på en liten del av systemet och den motion som jag har skrivit som rör friluftslivets villkor.

Jag tror att de allra flesta människor runt om i vårt land tycker att det är viktigt med barns hälsa. De förväntar sig att vi här i riksdagen gör vårt bästa för att skapa goda uppväxtvillkor för alla barn. Vi behöver möjliggöra en trygg uppväxt runt om i landet.

Mycket gott arbete görs dagligen av ideella krafter i föreningslivet för att erbjuda barn en utvecklande fritid och stötta barns möjlighet till rörelse, socialt samspel och att hitta trygga förebilder.

Många unga lider av psykisk ohälsa och stress, och med ett ökat stillasittande riskerar ohälsan att öka. Enligt Boverket spenderar barn och unga i snitt 70 procent av sin vakna tid inaktiva. Det är alarmerande siffror. Den inaktiva tiden ökar med åldern, och de som känner hög skolstress har mer inaktiv tid än dem som känner mindre stress. Detta är tydligt i forskningen.

Forskningen visar också att fysisk aktivitet skapar bättre förutsättningar för god hälsa. Det ligger till grund för de stora satsningar som politiker och föreningsaktiva på lokal, regional och nationell nivå gör varje år. Vi satsar till exempel på föreningsliv, lekplatser, motionsspår och idrottshallar.

Det är också tydligt i forskningen att barns fysiska och psykiska hälsa och utveckling påverkas positivt genom vistelse i gröna miljöer. Det kan handla om spontan lek som ett kojbygge i skogsdungen i närheten av bostaden eller i organiserad form i en friluftslivsförening. Vänsterpartiet har lagt fram en rad förslag på hur möjligheterna till friluftsliv kan förbättras för att fler ska kunna få de goda hälsoeffekter som jag nämner.

Vi lägger fram en budget med stora resurser till naturvård, skydd av värdefull natur och upprustning och tillgängliggörande av naturreservat. Vi vill stärka arbetet med friluftsliv i skolan och subventionera TBE-vaccin så att fler vågar vara ute i skog och mark i de delar av landet där man riskerar att drabbas av fästingburen smitta.

Jag skulle kunna tala länge om vikten av tillgängliga naturområden och om hur beklagligt det är att den här regeringen har skurit ned på underhållet och vill försämra strandskyddet, vilket försvårar mycket för friluftslivet. Men eftersom det här är en debatt om socialavgifter ska jag fokusera på vårt motionsförslag om att göra det billigare och enklare att arvodera ledare inom friluftslivets föreningar.

Fru talman! För att uppmuntra barns rörelse behöver vi utjämna villkoren mellan föreningar inom Riksidrottsförbundet och Svenskt Friluftsliv. I den förra utvärderingen av friluftspolitiken från 2019 konstaterade Naturvårdsverket, som ansvarar för detta, att en ändring i socialavgiftslagen skulle hjälpa friluftslivets föreningar att organisera fler. Det råder i dag oklarhet kring huruvida föreningar som är anslutna till Svenskt Friluftsliv ska omfattas av samma undantag som Riksidrottsförbundets medlemsorganisationer. De har ett tydligt undantag när det gäller socialavgifter. Det finns i dagsläget många föreningar som bedriver likartad verksamhet men som får helt olika ekonomiska förutsättningar. Det här tycker vi är orättvist, och vi har möjlighet att förändra det.

De flesta ledare i vårt föreningsliv arbetar ideellt, men ibland får de en liten ersättning som uppskattning eller för omkostnader som föreningen tycker är lämpliga att ersätta. Idrottsföreningar får arvodera sina ledare med upp till ett halvt prisbasbelopp per år innan de behöver betala socialavgifter, medan Skatteverket har gjort olika bedömningar för friluftslivets organisationer.

Friluftsfrämjandet, som är en stor organisation med många barn och unga i sin verksamhet, har efter många års arbete med hjälp av jurister och i dialog med Skatteverket fått klartecken för att de ska inkluderas. Samtidigt pekar dock Skatteverket ut scoutrörelsen som en organisation som inte kan undantas på samma sätt. Det väcker, som ni förstår, många frågor hos de föreningar som sitter med sin budget och sina ledare.

Skatteverket påpekar att det inte räcker att aktiviteterna innebär fysisk rörelse, utan de måste anses vara idrottsliknande. Det är det här som blir det kniviga, för det finns en rad organisationer som hamnar i en gråzon och som i dagsläget inte har råd att driva den typ av process som Friluftsfrämjandet har gjort för att få klarhet i vad som gäller just för dem.

Samtidigt kan vi se att verksamheterna inom Riksidrottsförbundet och Svenskt Friluftsliv är snarlika. Jag har hittat några exempel som tydliggör vad det kan handla om. Exemplen listades för några år sedan, och jag är därför inte hundraprocentigt säker på att allt stämmer i dagsläget när det gäller bedömningarna.

Så här beskrev man det på Svenskt Friluftslivs hemsida: Om Sportfiskarna genomför en ungdomssatsning och lär barnen om ekologin under vattenytan samtidigt som man fiskar gäller regeln om 999 kronor i arvodering på ett år innan man betalar socialavgifter. Om Svenska Castingförbundet, däremot, genomför en aktivitet utan de ekologiska inslagen och står och kastar prick med samma utrustning uppe på land gäller regeln om undantag för ett halvt prisbasbelopp. Om Kryssarklubben lär barn och ungdomar att segla optimistjollar gäller maxgränsen på 999 kronor, men om Svenska Seglarförbundet lär samma barn samma sak med samma båtar gäller det halva prisbasbeloppet.

Jag tror att alla som lyssnar på debatten förstår att detta inte är helt rimligt. Vi tycker inte att det här ska behöva vara en blockskiljande fråga, utan även Tidöpartierna borde kunna se det orimliga i detta. Vi borde kunna hjälpas åt med att tydliggöra för våra myndigheter vad vi vill med lagstiftningen så att det blir lättare för dem att tolka lagarna. Jag tror att vi alla vill uppmuntra människor att röra på sig i naturen, och vi ser värdet av detta på samma sätt som vi ser värdet av rörelse på exempelvis en fotbollsplan.

I dag hindras många barn och unga från att delta i det organiserade föreningslivet på grund av brist på ledare. Låt oss därför göra detta tillsammans! Vi kan stötta dem som tar på sig ett sådant här viktigt uppdrag med en symbolisk summa på det här sättet.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 2, som handlar om just detta, och jag hoppas att också övriga partier kan ställa sig bakom det.

Daniel Persson (SD)
Anf. 11 Daniel Persson (SD)

Fru talman! Vi debatterar nu socialförsäkringsutskottets betänkande 14 Socialavgifter. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Socialavgifter är något man tar ut för att finansiera våra sociala trygghetssystem som pensionen, sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen. Detta är grunden i vårt gemensamma välfärdssystem, och det är viktigt att vi säkerställer finansieringen av vår trygghet.

Fru talman! Våra trygghetssystem bygger på att vi alla hjälps åt och att alla bidrar till välfärden efter egen förmåga. När vi är i behov av de olika trygghetssystem som vi gemensamt har betalat in till finns de där. Detta är en modell som har fungerat väl under åren, och företagandet och arbetslinjen är viktiga delar för finansieringen.

Det görs inte så många avsteg från denna modell, men ett undantag är det så kallade växa-stödet. Sedan 2017 kan företag få en nedsättning av arbetsgivaravgifterna när den första personen anställs i företaget. År 2025 utvidgades rätten till denna nedsättning till att omfatta upp till två anställda.

Fru talman! Detta är något som vi sverigedemokrater anser är bra. Vi har även tillbaka i tiden föreslagit att nedsättningen av arbetsgivaravgifter ska omfatta upp till tre anställda.

Växa-stödet har visat sig vara en effektiv åtgärd inom ett flertal branscher. För expanderande småföretag som har en efterfrågan som överstiger arbetskapaciteten för den enskilde, men där en expansion kanske inte innebär att den första anställda kommer att öka företagets lönsamhet från start, har växa-stödet verkligen varit viktigt.

Fru talman! Sverigedemokraterna och regeringen sänker även arbetsgivaravgifterna för ungdomar mellan 19 och 23 år. Trösklarna till arbetsmarknaden är höga i Sverige för ungdomar. Svenskt Näringsliv ger en förklaring: Ingångslönerna är relativt höga i Sverige, vilket leder till att det blir svårt för unga, lågutbildade och utrikes födda att etablera sig på arbetsmarknaden. Det hjälper inte heller att svensk ekonomi har befunnit sig i en utdragen lågkonjunktur på grund av ökad osäkerhet i vår omvärld. Vi har också haft en besvärlig inflation.

Sverigedemokraternas och regeringens förslag innebär en sänkning med cirka en tredjedel av arbetsgivaravgiften för ungdomar, och det kan vara en nyckel till att få in unga på arbetsmarknaden.

Fru talman! Under året förväntas Sverige få EU:s sjätte högsta tillväxt, att jämföra med plats 22 när Tidöregeringen tog över. Men den ekonomiska återhämtningen är skör, och det finns stora risker i vår omvärld.

Sveriges alla företagare är stommen i vår ekonomi, och vi behöver arbeta vidare för att göra det lättare att driva företag i Sverige även i oroliga tider. Företagare som vill och vågar anställa skapar inte bara jobb utan också tillväxt och välstånd, vilket är positivt för oss alla i Sverige. En ökad tillväxt innebär att vi säkrar en trygg välfärd i Sverige.

Återigen yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Anne-Li Sjölund (C)
Anf. 12 Anne-Li Sjölund (C)

Fru talman! I dag debatterar vi sociala avgifter. Det är ett ämne som kan låta tekniskt och torrt men som i grunden handlar om de förutsättningar som bygger vårt samhälle starkt: det civila samhället, föreningslivet och alla de eldsjälar som varje dag skapar gemenskap och meningsfullhet för miljoner svenskar.

Centerpartiet ser idrotten och friluftslivet som en enorm resurs. Det är en av de bästa investeringar vi kan göra för folkhälsan, för sammanhållningen och för framtiden. Det är rörelse, glädje och hälsa men också modet att pröva något nytt och tryggheten när en ledare ser dig. Politikens uppgift är inte att styra dessa rörelser utan att riva hinder och skapa goda och rättvisa förutsättningar för dem att verka och växa.

Fru talman! Här finns ett sådant hinder att riva.

Idrottsrörelsen har sedan länge haft ett viktigt undantag i lagstiftningen. En ideell förening kan ge en begränsad ersättning till ledare och funktionärer utan att behöva betala sociala avgifter. Det är en klok och nödvändig regel som minskar administration, sänker trösklar för tusentals föreningar och gör det lättare att göra rätt – inte minst för föreningskassörer, som redan bär ett stort ansvar ideellt.

Men vid sidan av den organiserade idrotten finns en annan, minst lika viktig folkrörelse: friluftslivet.

Organisationer samlade inom Svenskt Friluftsliv når omkring 2 miljoner människor och skapar varje år miljontals aktivitetstimmar. Det är en verksamhet som bidrar till fysisk rörelse, social gemenskap och återhämtning – särskilt viktigt i en tid då stillasittandet och den psykiska ohälsan ökar.

Friluftslivet erbjuder rörelse utan krav på prestation. Genom vandring, paddling, scouting och naturupplevelser byggs både fysisk och psykisk hälsa, samtidigt som kunskap om naturen, ansvar och tillit stärks. Det bidrar till livskvalitet men också till beredskap och människors förmåga att klara sig, samarbeta och ta ansvar när vardagen inte fungerar som vanligt.

I praktiken går idrott och friluftsliv ofta in i varandra. De har samma ideella logik, samma samhällsnytta och samma behov av enkla och tydliga regler. Ändå behandlas de olika i lagstiftningen.

I dag omfattas vissa friluftsorganisationer av undantaget från sociala avgifter medan andra inte gör det. Denna osäkerhet och ojämlikhet är orimlig. Den skapar en onödig administrativ börda och en känsla av att den ena verksamheten är mindre värd än den andra, trots att samhällsnyttan är likvärdig.

Fru talman! Vi måste utgå från en enkel princip: lika villkor för lika samhällsnytta. Därför vill vi i Centerpartiet se över regelverket. Vi vill utreda förutsättningarna för att ge friluftslivet samma rättvisa och tydliga villkor. Det handlar om att ge föreningslivet tydliga spelregler, minska krånglet och främja ett brett och inkluderande folkhälsoarbete i hela landet.

Det är en enkel, logisk och rättvis anpassning av verkligheten. Det är ett sätt för oss som lagstiftare att visa att vi värdesätter hela den ideella sektorns kraft och bidrar till ett friskare och starkare Sverige, oavsett om man jagar en boll på en fotbollsplan eller vandrar på en led i skogen.

Med det sagt yrkar jag bifall till reservation 2.

Caroline Högström (M)
Anf. 13 Caroline Högström (M)

Fru talman! I dag debatterar vi ett motionsbetänkande om sociala avgifter – eller arbetsgivaravgifter, som de oftare kallas.

Moderaternas inställning är i grunden att det inte bara är viktigt utan också nödvändigt att både förenkla för företagare och göra det billigare att anställa.

De sociala avgifterna finns för att vara med och finansiera vårt trygghetssystem. Det måste vi självklart värna. Men företagen är motorn i vår välfärd, och ett gott företagsklimat är en grundförutsättning för fler svenska jobb och ekonomisk tillväxt.

Från och med den 1 april i år får unga tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter. Det minskar anställningskostnaderna, vilket gynnar företag samtidigt som vi underlättar för unga att komma i arbete. Vi har också, i och med budgeten, fortsatt arbetet med att rensa upp i onödigt komplicerade regelverk för att göra det enklare att driva företag.

Fru talman! Kunskapen om sociala avgifter är tyvärr alltför låg hos den vanliga Svensson. Vi här i kommaren och många företagare runt om i landet vet hur stor del av våra socialförsäkringar som finansieras av arbetsgivaravgifter och hur stor skattebördan faktiskt är. Men för gemene man är det betydligt svårare att se hur mycket man direkt eller indirekt betalar till statskassan. Behovet av transparens och tydlighet är stort.

Därför, fru talman, är jag glad över det förordnande som regeringen fattade beslut om förra året: Från och med den 1 juli 2026 är statliga myndigheter skyldiga att synliggöra arbetsgivaravgifterna, inklusive den allmänna löneavgiften, för statsanställda. Förhoppningsvis är detta en välkommen inspiration till arbetsgivare att ta efter. Oavsett vilken nivå på avgifterna man önskar behöver vi nämligen ha ett transparent och tydligt system där också arbetsgivaravgifterna är lätta att förstå och följa.

Fru talman! I betänkandet behandlar socialförsäkringsutskottet ett stort antal motioner om socialavgifter. Förslagen spänner brett – från generella sänkningar av arbetsgivaravgifter och nya undantag till differentierade avgifter för vissa branscher och förändrade regler för föreningslivet. Utskottets samlade bedömning är dock att riksdagen bör avslå samtliga motionsyrkanden.

Skälet är tyvärr ganska enkelt. Socialavgifterna finansierar våra gemensamma trygghetssystem, och förändringar måste göras samlat, ansvarsfullt och med statsfinansiell helhetssyn.

Regeringen har redan vidtagit riktade åtgärder där de gör störst nytta – till exempel tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för unga, utvidgat växa-stöd för småföretag och särskilda avdrag för forskning och utveckling. Till det gör vi så att en familj med en polis, en sjuksköterska och två barn i förskoleåldern får sänkt skatt på arbete och el, sänkt matmoms samt sänkt barnomsorgsavgift, vilket sammanlagt kan innebära 1 800 kronor mer i månaden 2026 – eftersom det alltid ska löna sig att vara den som ställer klockan och går till jobbet.

Därmed vill jag avslutningsvis yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Malte Tängmark Roos (MP)
Anf. 14 Malte Tängmark Roos (MP)

Fru talman! Caroline Högström kom lite på slutet in på det som jag vill beröra. I flera års tid har vi haft en debatt i kammaren om orättvisan i att friluftslivet behöver betala arbetsgivaravgifter för lågarvoderade ledare medan idrottsföreningar inte behöver göra det. Varje gång har Tidöpartierna hänvisat till att frågan bereds i Regeringskansliet och har på så sätt förhalat processen. I detta betänkande bekräftas dock till slut att de vill behålla den här orättvisa skillnaden mellan idrott och friluftsliv.

Jag skulle vilja få en lite djupare förklaring från Caroline Högström till varför Moderaterna och deras samarbetspartier tycker att det är rimligt att ideella friluftsorganisationer ska ha sämre förutsättningar än idrottsföreningar.

Caroline Högström (M)
Anf. 15 Caroline Högström (M)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Jag gör inte samma tolkning av utskottets ställningstagande som ledamoten gör. Det finns en utredning som kom 2023 och som bereds i Regeringskansliet, så det svaret har inte förändrats: Frågan bereds i Regeringskansliet, och det är också det utskottet konstaterar.

Precis som jag sa i mitt anförande tror jag att detta behöver tas i samband med budgeten för helhetssynens skull. I utredningen har jag tyvärr inte kunnat hitta vad man bedömde att kostnaden skulle bli, vilket såklart måste tas i beaktande när man beslutar om detta. Om riksdagen skulle fatta beslut om ett tillkännagivande behöver vi ha med det i processen.

Frågan bereds i Regeringskansliet – det svaret har tyvärr inte ändrats.

Malte Tängmark Roos (MP)
Anf. 16 Malte Tängmark Roos (MP)

Fru talman! Det Caroline Högström säger stämmer inte. I betänkandet står det klart och tydligt att regeringen har avslutat beredningen och konstaterat att man inte kommer att gå vidare med frågan. Då är ändå Moderaterna och Tidöpartierna svaret skyldiga när det gäller varför man inte vill göra denna förändring och förbättring och utjämna skillnaderna. Man har ändå tagit ställning i frågan genom att avsluta beredningen och säga: Nej, vi tänker inte göra detta.

För min, Miljöpartiets och ett par andra partiers del känns det totalt orimligt att ideella friluftsorganisationer ska ha helt andra ekonomiska förutsättningar än idrottsföreningar när de gör exakt samma sak. De har i princip samma form av aktiviteter och bidrar på samma sätt till det svenska samhället, men några behöver betala avgifter medan andra inte behöver göra det.

På det sättet visar Tidöpartierna tydligt att man premierar idrotten framför friluftslivet. Det är en åsikt man kan ha, men då behöver man ändå kunna rättfärdiga den på något sätt. Visst kostar det pengar, men det är ändå en liten del.

Caroline Högström, Moderaterna och Tidöpartierna behöver rättfärdiga detta ställningstagande bättre i framtiden.

Caroline Högström (M)
Anf. 17 Caroline Högström (M)

Fru talman! Min tolkning är att man inte har gått vidare i nuläget. Utredningen ligger kvar, även om den inte har plockats upp här och nu. Vi vet båda att utredningar kan plockas upp senare.

Skatteverket tog fram nya råd 2024, och de behöver implementeras fullt ut. Det är inte omöjligt att fler omfattas av lagstiftningen så som den är formulerad i dag. Jag köper absolut att det är en svår balansgång och att lagen kanske inte alltid är helt tydlig i och med att den nämner även andra likvärdiga eller jämförbara organisationer. Exempelvis Friluftsfrämjandet har drivit processer och fått rätt.

Jag tror att frågan kommer att fortsätta att leva, och vi har skäl att fortsätta debattera frågan i kammaren. Jag tror även att det är viktigt att frågan hanteras som en helhet.

Jag blir lite orolig när Miljöpartiet i kammaren säger att det är fråga om en liten summa och att den därför inte spelar någon roll, men man kan fortfarande inte definiera hur liten eller stor summan är. På statsfinansiell nivå måste vi vara mer varsamma med skattebetalarnas pengar.

(Applåder)

Malte Tängmark Roos (MP)
Anf. 18 Malte Tängmark Roos (MP)

Fru talman! Jag skulle tro att ”socialavgifter” för många är ett av de kanske träigaste och tråkigaste begreppen i den svenska ordlistan. Det är ett ord som signalerar krångel, kostnader och byråkrati för en del av dem som behöver betala dem varje månad.

Men socialavgifterna är faktiskt bland det viktigaste vi har. Socialavgifterna är det sätt vi har för att finansiera våra gemensamma trygghetssystem, det vill säga sjukförsäkringen, föräldraförsäkringen och pensionen. Det är genom socialavgifterna som vi säkerställer att våra medmänniskor har råd att vara sjuka, har råd att få barn och har råd att sluta arbeta på äldre dagar. De är helt enkelt en av hörnstenarna i den statliga grenen av vårt gemensamma välfärdssystem.

Socialavgifterna finansierar den trygghet – välfärden – som har byggt och format Sverige. Att vi har socialavgifter är helt enkelt nödvändigt för att våra trygghetssystem och vår välfärd ska fungera. Men det är också viktigt att socialavgifterna är anpassade efter de förutsättningar som vi som samhälle har och att de vid behov kan vara flexibla och olika höga i olika sektorer.

Det svenska lantbruket är en avgörande del av vår livsmedelsförsörjning och nationella beredskap. Samtidigt är näringen hårt pressad av ekonomiska utmaningar, hög arbetsbelastning, klimatförändringar och fortsatt fossilberoende.

För att lantbruket ska kunna bidra långsiktigt till både matproduktion och klimatmål krävs politiska reformer som stärker ekonomin, arbetsmiljön och motståndskraften. Ett starkt, hållbart och livskraftigt jordbruk i hela landet är avgörande för både beredskap, klimat och biologisk mångfald.

För att fler unga ska vilja satsa på lantbruk måste det framstå som ett framtidsyrke. Det handlar om att göra det möjligt att ta över gårdar, utveckla nya verksamheter och leva på sitt arbete som bonde. Samtidigt måste villkoren förbättras för de små och mellanstora gårdarna, som är ryggraden i ett levande jordbruk och håller landskapet öppet i hela Sverige.

Miljöpartiet vill bygga en politik som skapar framtidstro, stärker livsmedelsproduktionen och gör det attraktivt för nästa generation att bli lantbrukare. Då kommer vi till kruxet, nämligen att vi behöver tackla svenska lantbrukares stora ekonomiska utmaningar och pressen från höga kostnader.

Att minska kostnaden för att anställa personal är ett viktigt steg för att underlätta för svenska lantbrukare att konkurrera med andra länder. I dag betalar en lantbrukare 31 procent i arbetsgivaravgift, vilket är betydligt högre än EU-snittet.

Vi behöver stärka hela den svenska livsmedelskedjan, från jord till bord, också via hela den breda mångfalden av producenter; mejerier, bryggerier, slakterier, packerier och andra livsmedelsproducenter. Många lantbrukare är också helt beroende av att nästa steg i livsmedelskedjan, förädlare och producenter, finns i närheten. Utan dessa fungerar inte kedjan.

Miljöpartiet vill därför halvera arbetsgivaravgifterna för jordbruks- och livsmedelssektorn. Genom en halverad arbetsgivaravgift gör vi det lönsammare och lättare för alla dessa producenter att tillsammans skapa en stark, välfungerande livsmedelskedja. Om vi inte kan upprätthålla en stabil produktion av mat i fredstid, kommer vi att vara extremt sårbara vid en krissituation. Att sänka kostnaden för arbetskraft är ett bra första steg mot ökad självförsörjning.

Fru talman! Ett område där reglerna för socialavgifter i dag är flexiblare finns i föreningslivet inom idrotten, där ersättning till en spelare eller ledare i en ideell idrottsförening får undantas från arbetsgivaravgiften. Det är inte mycket pengar det handlar om – endast en ersättning om upp till ett halvt basbelopp per person och år – men för idrottsklubbarna kan det vara skillnaden mellan att ha eller inte ha en tränare, en materialförvaltare eller en annan ledare för något av ungdomslagen.

Det märkliga är att detta bara gäller idrotten, men inte friluftslivet. Trots att verksamheterna många gånger är likartade eller till och med exakt samma går det en skiljelinje mellan föreningar som är anslutna till Riksidrottsförbundet å ena sidan och föreningar som är anslutna till exempelvis Svenskt Friluftsliv å andra sidan. Det är en orättvis skillnad som skapar sämre förutsättningar för en typ av verksamhet utan rimliga skäl.

Miljöpartiet tycker att detta borde rättas till och göras rättvist genom att undantaget från socialavgiftslagen utökas till att gälla även friluftslivet. Det skulle underlätta för föreningslivet och skapa bättre möjlighet till fritidsaktiviteter, inte minst för barn och unga, till en lägre kostnad.

Uppenbarligen tycker inte Tidöpartierna så eftersom de efter flera års förhalande nu i det här betänkandet, svart på vitt, bekräftar att de vill behålla den orättvisa skillnaden mellan idrott och friluftsliv. Det är ett tråkigt besked som tydligt visar hur lågt regeringen och Sverigedemokraterna prioriterar friluftslivet. Jag hoppas att alla uppmärksammar detta.

Fru talman! Miljöpartiet kommer alltid att verka för rimliga och rättvisa regler för socialavgifter, och jag yrkar därför bifall till våra förslag i reservationerna 1 och 2.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 8.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2026-01-14
Förslagspunkter: 2, Voteringar: 2
Stillbild från Beslut 2025/26:SfU14, Beslut: Socialavgifter

Beslut 2025/26:SfU14

Webb-tv: Beslut: Socialavgifter

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Socialavgifter

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:214 av Elsa Widding (-) yrkandena 1 och 2,

    2025/26:374 av Michael Rubbestad (SD) yrkandena 1 och 2,

    2025/26:909 av Ola Möller m.fl. (S),

    2025/26:1276 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 4,

    2025/26:2505 av Anna af Sillén och Mats Green (båda M),

    2025/26:2894 av Lars Beckman (M),

    2025/26:3201 av Sten Bergheden (M),

    2025/26:3286 av Camilla Brunsberg (M) yrkandena 2 och 3 samt

    2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 1.
    • Reservation 1 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S900016
    SD610010
    M59009
    C19104
    V17005
    KD17002
    MP01602
    L12004
    -3002
    Totalt27817054
    Ledamöternas röster
  2. Undantag från avgiftsskyldighet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:2820 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 8,

    2025/26:3180 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C) yrkande 8,

    2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 69 och

    2025/26:3776 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 3.
    • Reservation 2 (V, C, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (V, C, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S910015
    SD610010
    M59009
    C02004
    V01705
    KD17002
    MP01602
    L12004
    -2102
    Totalt24254053
    Ledamöternas röster

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.