Slopad kilometerskatt och ny skatt på dieselolja

Betänkande 1992/93:SkU13

Skatteutskottets betänkande 1992/93:SKU13

Slopad kilometerskatt och ny skatt på dieselolja

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1992/93
SkU13

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet att kilometerskatten
ersätts med en särskild skatt om 1,35 kr per liter för
dieselolja som används i personbilar, lastbilar och bussar.
Härvid uttalar utskottet att skatten bör relateras till
miljöklasserna för oljor och att målet bör vara att
bränsleskatten i miljöklass 2 inte överstiger den skatt som
beräknas gälla inom EG.

När det gäller förslaget om en senareläggning av viss del av
den nya försäljningsskatten för tunga fordon fr.o.m. 1993 års
modell föreslår utskottet att riksdagen med anledning av två
motioner i stället beslutar att skjuta upp hela den nya
försäljningsskatten för tunga fordon till 1994 års modell.

I övrigt tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker
motionerna.

Vid betänkandet har fogats reservationer från s och nyd samt
meningsyttring från v.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) hemställer i proposition
1992/93:124 att riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till

1. lag om dieseloljeskatt och användning av vissa
oljeprodukter,

2. lag om lagerskatt på dieselolja,

3. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327),

4. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327),

5. lag om ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på
utländska fordon,

6. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon,

7. lag om ändring i lagen (1991:608) om ändring i lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon,

8. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,

9. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter,

10. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

11. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar,

12. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

13. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),

14. lag om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i
taxeringsfrågor,

15. lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för
skatte- och avgiftsprocessen,

16. lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift,

17. lag om ändring i tullagen (1987:1065).

Lagförslagen 9--17 behandlas i annat sammanhang.

I propositionen föreslås att kilometerskatten för dieseldrivna
fordon slopas den 1 oktober 1993 och ersätts med en särskild
skatt på dieselolja.

Den särskilda skatten på dieselolja föreslås bli 1,35 kr per
liter och skall tas ut utöver nu gällande energi- och
koldioxidskatter. Skatten skall tas ut för sådan dieselolja som
används i personbilar, bussar och lastbilar. Energiskatten för
oljeprodukter i miljöklass 1 föreslås sänkt från 90 kr till 5 kr
per m3.

Ett särskilt märkningssystem föreslås infört för att det skall
bli möjligt att skilja mellan hög- och lågbeskattad olja. Ett
särskilt sanktionssystem föreslås tillämpat vid oriktig
användning av märkta oljeprodukter.

Vissa justeringar av fordonsskatterna på personbilar,
lastbilar och bussar föreslås. För lastfordonen föreslås
dessutom vissa ändringar i fordonsskatterna som en anpassning
till nya bärighetsregler för vägnätet.

Som en följd av EES-avtalet föreslås vissa skattereduktioner
för lastfordon som används i s.k. kombinerad trafik. Dessa
regler föreslås träda i kraft redan den 1 januari 1993.

En viss justering föreslås av ikraftträdandereglerna för de
regler om försäljningsskatt inom miljöklassystemet som riksdagen
tidigare beslutat om. I samband därmed föreslås vissa ändringar
av skattskyldighetsreglerna i lagen (1978:69) om
försäljningsskatt på motorfordon. Dessa ändringar föreslås träda
i kraft den 1 januari 1993.

Lagförslagen har följande lydelse.

NY SIDA STÅENDE TEXT se prop. s. 2-32 NY SIDA

Motionerna

1992/93:Sk11 av Peter Kling m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1992/93:124 i de delar som
avser införande av dieselskatt och försäljningsskatt för tunga
fordon,

2. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts
beslutar om att beskatta dieseln i miljöklass ett med 1,05
kronor/liter, dieselolja miljöklass två med 1,05 kronor/liter
samt dieselolja miljöklass tre med 1,65 kronor/liter,

3. att riksdagen beslutar att inte införa beskattning av tunga
fordon i miljöklass tre med 20 000 kronor resp. 65 000 kronor.

1992/93:Sk12 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag om ökad miljöstyrning för dieseltåg
i enlighet med vad som anförts i motionen.

1992/93:Sk13 av Ian Wachtmeister (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar höja fordonsskatten för personbilar
som inte kan drivas med dieselolja med 400 kronor,

2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, beslutar höja
fordonsskatten för personbilar eller andra personbilar på ett
sådant sätt att syftet med höjningen väsentligen tillgodoses.

1992/93:Sk14 av Olle Lindström och Wiggo Komstedt (m) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den särskilda dieselskatten,

2. att riksdagen beslutar ändra ikraftträdandet av de nya
reglerna för den särskilda försäljningsskatten för lastbilar i
enlighet med vad som anförts i motionen.

1992/93:Sk15 av Roland Lében (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljödifferentiering av den särskilda
bränsleskatten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en sänkning av den fasta fordonsskatten.

1992/93:Sk16 av Annika Åhnberg (-) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till underlag
för förhandlingar med EFTA, EG och andra lämpliga
samarbetspartner om ett internationaliserat skatte- och
avgiftssystem för vägtrafik byggt på territorialitetsprincipen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
genomarbetad strategi för att öka andelen biobaserade drivmedel,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att en ökad andel dieseldriven
personbilstrafik inte kan accepteras,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till reducerad
fordonsskatt för bussar i enlighet med vad som i motionen
anförts,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till beskattning
av dieselolja som används till fritidsbåtar,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder
för att stimulera till övergång från fossildiesel till
biodrivmedel i arbetsfordon och motorredskap,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om införande av beskattning som gynnar
kombitrafik.

1992/93:Sk17 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om differentiering av skatten på dieselolja samt tidpunkten för
ikraftträdandet av de nya reglerna om försäljningsskatt.

Utskottet

Slopad kilometerskatt och ny skatt på dieselolja

I propositionen föreslår regeringen att kilometerskatten
ersätts med en särskild skatt på dieselbränsle. Sveriges
deltagande i en kommande europeisk transportmarknad ställer
enligt vad som anförs i propositionen krav på att trafiken över
gränserna kan ske på ett effektivt sätt, utan gränshinder. Inför
ett kommande svenskt medlemskap i EG måste beskattningsregler
bl.a. på vägtrafikområdet anpassas så att gränskontrollåtgärder
inte längre erfordras. Kilometerskatten måste därför ersättas
med någon annan skatteform, och i propositionen föreslås att de
kilometerskattepliktiga fordonen i stället beskattas på samma
sätt som i övriga länder i Europa, dvs. genom en skatt på
bränslet. Avsikten är att omläggningen skall vara
statsfinansiellt neutral, och den nya skatten på diesel föreslås
bli 1,35 kr per liter.

Enligt propositionen motiverar övergången från kilometerskatt
till dieseloljeskatt att en extra insats görs för att stimulera
användningen av den diesel som har mindre skadeverkningar på
miljön. Den allmänna energiskatten för oljeprodukter i
miljöklass 1 föreslås därför sänkt från 9 öre till ett halvt öre
per liter.

Den nya dieselskatten skall i princip gälla de
kilometerskattepliktiga fordonen, dvs. registrerade personbilar,
lastbilar och bussar. Trafiktraktorer, jordbrukstraktorer,
motorredskap, militära fordon och fordon som används inom
inhägnat område blir således inte skattepliktiga. Någon
motsvarighet till de nuvarande undantagen från kilometerskatt
för vissa äldre fordon, diplomatfordon eller räddningsfordon
föreslås inte.

Även om en dieselskatt på 1,35 kr per liter innebär att den
genomsnittliga beskattningen är oförändrad medför omläggningen
från kilometerbeskattning till bränslebeskattning fördelar resp.
nackdelar för vissa fordonstyper och användarkategorier. I
propositionen redovisas dessa förändringar närmare och föreslås
justeringar av fordonsskatten för att uppnå en bättre balans
mellan beskattningen av dieselbilar å ena sidan och bensinbilar
å andra sidan.

När det gäller personbilarna krävs enligt propositionen en
femdubbling av fordonsskatten för att balans skall uppnås för en
normal bilist. Med hänsyn till att detta är en kraftig ökning
föreslås att höjningen begränsas till en fördubbling när det
gäller årsmodell 1993 och tidigare. En konsekvens är att
personbilar som körs långt -- t.ex. i yrkesmässig trafik --
gynnas i förhållande till dagsläget. Det bör enligt vad som
anförs i propositionen övervägas om andra instrument än skatter
kan användas för att säkerställa en god miljöeffekt. Denna fråga
bereds i särskild ordning.

För lastbilar och släpvagnar som grupp innebär övergången
till dieselbeskattning inte någon ändring av skattebelastningen.
Inom gruppen gynnas bränsleeffektiva kombinationer vilket enligt
propositionen kan vara positivt ur transporteffektivitets- och
miljösynpunkt. När det gäller skillnaderna i vägslitage mellan
olika fordons- och axelkonstruktioner kan dessa av naturliga
skäl inte beaktas på samma sätt vid dieselbeskattning. Kommande
åtgärder vad gäller fordonsbeskattningen bör enligt vad som
anförs samordnas med de gemensamma regler på detta område som EG
så småningom kan förväntas besluta om.

Dagens kilometerskattesatser för bussar är låga i
förhållande till vad som gäller för andra fordon. Omläggningen
innebär därför en viss kostnadsökning. Denna kompenseras delvis
genom att fordonsskatten slopas för vikter över tre ton.
Bussarnas relativa konkurrenssituation kommer enligt vad som
anförs i propositionen också att förbättras genom den höjning av
bensinskatten som sker den 1 januari 1993.

Eftersom dieselskatten endast skall gälla olja som används i
personbilar, lastbilar och bussar kommer obeskattad olja, som är
avsedd för uppvärmning, traktorer etc., att finnas allmänt
tillgänglig. För att förhindra att sådan olja används i
dieselskattepliktiga fordon införs ett kontrollsystem som
bygger på att obeskattad dieselolja tillsätts särskilda färg-
och märkämnen och att en sanktion införs mot oriktig användning
av sådan olja. En särskild avgift kommer att tas ut av ägaren --
och i vissa fall brukaren -- av dieselskattepliktiga fordon som
innehåller märkt olja. Avgiften uppgår till 10000 kr för
personbil och 10000 -- 50000 kr för bussar och lastfordon.
Om förseelsen upprepas inom ett år utgår en avgift om 15000 kr
resp. 15000 kr--75000 kr. Nedsättning eller befrielse från
avgiften kan medges om särskilda skäl föreligger. Avgiften är
inte avdragsgill.

Det nya systemet tillämpas fr.o.m. den 1 oktober 1993.
Särskilda bestämmelser gäller för kilometerskatten under en
övergångsperiod på 6 månader, den 31 mars--den 1 oktober 1993.
Mätare behöver inte monteras på fordon som blir
kilometerskattepliktiga under denna period. Skatten tas i
stället ut efter schablon. Den som så önskar skall dock ha rätt
att få skatten debiterad med hjälp av räknare. Motsvarande
gäller för övriga fordon om en mätare skulle bli obrukbar under
denna period. Slutligen tas en särskild skatt ut på dieselolja
som hålls i lager vid ikraftträdandet den 1 oktober och är
avsedd att användas i dieselskattepliktiga fordon. Skatten tas
ut i den mån lagret överstiger 5000 liter.

I flera motioner -- Sk14 (yrkande 1) av Olle Lindström och
Wiggo Komstedt (m), Sk17 (delvis) av Hugo Bergdahl (fp), Sk15
(yrkande 1) av Roland Lében (kds) och Sk11 (yrkande 1 delvis och
2) av Peter Kling m.fl. (nyd) -- framhålls att den svenska tunga
trafiken har en betydande konkurrensnackdel gentemot utländsk
trafik. Det är enligt motionärerna viktigt att
skattebelastningen på den tunga trafiken minskas, och i
motionerna framställs yrkanden som syftar till en sänkning av
den föreslagna dieselskatten för olja i miljöklass 1 och 2 och
en kompenserande höjning av skatten för olja miljöklass 3. När
den tunga trafiken går över till lägre beskattade oljor uppnås
enligt motionärerna både miljö- och konkurrensfördelar. I Sk15
begärs vidare ett tillkännagivande om att fordonsskatten för
tunga fordon bör sänkas med 20 % (yrkande 2).

I motion Sk16 (yrkande 4) anför Annika Åhnberg (-) att den i
propositionen föreslagna sänkningen av fordonsskatten för tunga
bussar i och för sig kan vara motiverad i den mån dessa drabbas
av en drastisk höjning av kostnaderna, men åtgärden bör enligt
motionären i så fall begränsas till en period om 5--10 år. Under
denna period bör reduktionen successivt övergå till att vara en
reduktion enbart för bussar med höga miljöprestanda. Ett förslag
av denna innebörd bör läggas fram av regeringen.

Enligt utskottets mening utgör den föreslagna omläggningen ett
steg på vägen i en anpassningsprocess som är nödvändig om
Sverige skall kunna delta i den europeiska transportmarknad som
nu utvecklar sig och så småningom vara medlem i EG.

Inom EG pågår för närvarande ett arbete på att anta gemensamma
regler för hur beskattningen av den tunga vägtrafiken skall vara
utformad. Enighet föreligger hittills om regler för
beskattningen av dieselolja fr.o.m. år 1993. Reglerna innebär
bl.a. att en miniminivå motsvarande cirka 2 kr per liter införs.
Medlemsländerna får ha en högre skattenivå, men skatten på
dieselolja får inte understiga den beslutade nivån. I våra
grannländer Danmark och Tyskland är skatten cirka 2,10 kr resp.
2,20 kr per liter. Efter omläggningen till dieselskatt kommer
det svenska punktskatteuttaget på diesel att uppgå till 2,28 kr
per liter i miljöklass 1, till 2,56 kr per liter i miljöklass 2
och till 2,81 kr per liter i miljöklass 3. Den svenska
beskattningen av diselolja i miljöklass 2 och 3 ligger således
klart över den beskattning som gäller hos våra närmaste grannar
inom EG.

I EG har vidare under flera år diskuterats gemensamma regler
för fordonsskatt, också inkluderande miniminivåer. Enligt det
senast förslaget ligger minimiskatten för de allra tyngsta
fordonen på 7700 kr (3+2 axlar). Detta förslag har lagts fram
så sent som i oktober i år och innebär en halvering av
minimiskattesatserna i förhållande till tidigare förslag. De
svenska skattesatserna ligger på en mycket högre nivå. För de
tyngsta fordonen uppgår fordonsskatten i Sverige till nära
35000 kr. Till denna skillnad i kostnadshänseende kommer nu
att diskussionen om motorvägsavgifter som förs inom EG med all
sannolikhet kommer att leda till att Tyskland får godkännande
för att sänka sina fordonsskatter och ersätta dessa med
motorvägsavgifter, som också kommer att tas ut av svenska bilar.

Som framgått är det frågan om en utveckling som ställer krav
på en hög beredskap från svensk sida inte bara när det gäller
att anpassa skattelagarnas tekniska utformning utan också när
det gäller skattebelastningen. Med hänsyn till
konkurrenssituationen finns det enligt utskottets mening starka
skäl att anpassa den svenska skattenivån på transporter till vad
som beräknas gälla inom den europeiska gemenskapen.

För att stimulera till användning av miljövänligare
dieselprodukter bör beskattningen av dieselolja relateras till
miljöklasserna 1, 2 och 3. Eftersom Sverige står i begrepp att
inleda medlemsförhandlingar med EG är det viktigt att
beskattningen utformas på detta sätt för att poängtera
miljöprofilen. Enligt utskottets mening bör målet därför vara
att bränsleskatten avseende miljöklass 2 inte skall överstiga
den skatt som beräknas gälla inom EG. En sådan åtgärd tar bort
incitamentet för såväl svenska som utländska fordon att vid
internationell trafik tanka fordonen utanför landets gränser med
ett mindre miljövänligt bränsle.

Skatteutskottet förutsätter att regeringen noga följer denna
fråga och återkommer till riksdagen med de ändringsförslag som
bedöms motiverade.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och
avstyrker motionerna Sk11, Sk14, Sk15 och Sk17 till den del de
inte kan anses tillgodosedda genom vad utskottet anfört.

Utskottet avstyrker även motion Sk16 yrkande 4.

I motion Sk16 anför Annika Åhnberg (-) att Sverige bort ta
initiativ till ett arbete i syfte att konstruera en europeisk
vägtrafikbeskattning som gör det möjligt att beskatta den tunga
trafiken där den framförs och yrkar att riksdagen hos regeringen
begär ett underlag för förhandlingar med EFTA, EG och andra
lämpliga samarbetspartners om en sådan beskattning (yrkande 1).
Motionären framhåller att beskattningen i framtiden måste
differentieras ytterligare till biobränslenas fördel. En
strategi för att öka andelen biobaserade drivmedel bör enligt
motionären baseras på internationellt samarbete och på en analys
av de bränslen som nu presenteras. Motionären yrkar att
riksdagen begär ett förslag till en sådan strategi (yrkande 2).
Vidare begärs ett tillkännagivande om att det måste finnas en
beredskap för det fall personbilstrafik med annan diesel än
biodiesel skulle öka (yrkande 3). Motionären yrkar också att
regeringen får återkomma med förslag om dieselbeskattning av
fritidsbåtar (yrkande 5) och av traktorer och motorredskap
(yrkande 6).

Som framgår av vad utskottet anfört ovan pågår det redan en
diskussion inom EG om motorvägsavgifter och andra metoder för
att beskatta den tunga trafiken där den framförs. Någon
anledning till ett initiativ från riksdagens sida föreligger
således inte i denna del. När det gäller biobränslen pågår det
både internationellt och i Sverige ett arbete som syftar till
att gynna användningen av dessa. Utskottet förutsätter att
regeringen följer frågan och återkommer till riksdagen med de
förslag som bedöms motiverade. Behovet av en beredskap när det
gäller en eventuell ökning av den yrkesmässiga trafiken med
personbilsdiesel i yrkesmässig trafik har som framgått ovan
redan uppmärksammats i regeringskansliet. Utskottet är inte
heller berett att tillstyrka en utvidgning av skatteplikten på
det sätt som motionären föreslår. Med det anförda avstyrker
utskottet motion Sk16 i nu aktuella delar.

I motion Sk12 av Roland Larsson (c) framhålls att det finns
ett behov av en ökad miljöstyrning för dieseltåg. Enligt
motionären skulle en sådan uppnås om banavgifterna reducerades
samtidigt som bränslet beläggs med energi- och koldioxidskatt.
Motionären yrkar att riksdagen begär ett förslag med detta
innehåll.

Det kan nämnas att de trafikavgifter som tas ut för
banutnyttjandet bygger på tågtrafikens samhällsekonomiska
miljökostnader. Detta innebär bl.a. att det utgår en rörlig
miljöavgift för avgasutsläpp från dieseldrivna lok, lokomotorer
och motorvagnar. Någon motsvarande avgift belastar däremot inte
elektriska lok och motorvagnar. I sammanhanget kan vidare nämnas
att en översyn nyligen gjorts av trafikens samhällsekonomiska
kostnader på uppdrag av Kommunikationsdepartementet (Ds
1992:44). Utredningen som bl.a. behandlar miljöavgifter som
styrmedel har varit föremål för remissbehandling under hösten
1992. Vidare kan nämnas att regeringen har aviserat att man har
för avsikt att under våren 1993 redovisa en utvärdering av 1988
års trafikpolitiska beslut vad gäller bl.a. den då beslutade
rekonstruktionen av SJ.

Enligt utskottets mening finns det mot den angivna bakgrunden
inte skäl nog för riksdagen att ta något särskilt initiativ. Det
kan emellertid noteras att nuvarande system inte medför någon
fördel för den som använder bränsle i miljöklass 1 eller 2.
Utskottet utgår ifrån att regeringen uppmärksammar denna fråga
och anser det därför inte motiverat att nu begära ett förslag
med det innehåll som motionären önskar. Utskottet avstyrker
motionen.

Försäljningsskatten på tunga fordon

I propositionen läggs fram ett förslag som rör miljöklasserna
för nya fordon.

Riksdagen beslutade i juni 1991 att införa ett miljöklassystem
för nya fordon. Miljöklassningen trädde i kraft den 1 januari
1992 och tillämpas på fordon av 1993 och senare års modeller. De
fordon av 1993 års modell som sålts under hösten 1992 har
således miljöklassats vid typbesiktningen.
Riksdagens beslut innebär att försäljningsskatten för
personbilar är differentierad efter miljöklass. När det gäller
de tyngre fordonen infördes en differentierad försäljningsskatt
för lätta lastbilar med flak samt tunga lastbilar och bussar i
miljöklasserna 2 och 3 för att gynna fordonen i miljöklasserna 1
och 2. De nya skattereglerna trädde i kraft den 1 juli 1992 och
tillämpas fr.o.m. 1993 års modell. Inkomsterna från den nya
försäljningsskatteplikten för lätta lastbilar med flak och tunga
lastbilar och bussar återfördes genom en sänkning av
kilometerskatten som träder i kraft den 1 januari 1993.
Riksdagens beslut innebar dessutom att den nya
försäljningsskatten i miljöklass 3 skall tillämpas på fordon av
1992 och tidigare års modeller som typbesiktigas efter den 1
januari 1993.

I propositionen anförs att introduktionen av 1993 års modeller
försenats kraftigt och att försäljningen av årsmodell 1992
därför måste fortsätta längre än normalt. Enligt föredragande
statsrådet är det skäligt att beskattningen av 1992 års modeller
senareläggs så att dessa kan säljas ut på ett normalt sätt.
Några negativa miljöeffekter uppstår inte eftersom 1993 års
modeller är försenade. I propositionen föreslås därför att
tillämpningen av den nya försäljningsskatten på tunga fordon av
1992 och tidigare års modeller skjuts fram sex månader från den
den 1 januari till den 1 juli 1993.

I flera motioner framhåller motionärerna att bilindustrin ännu
inte kan tillhandahålla lastbilar med olika miljöegenskaper och
att köparna därför är hänvisade till lastbilar i miljöklass 3.
De yrkar att försäljningsskatten för tunga fordon i sin helhet
skjuts till den 1 januari 1994 och 1994 års modeller. Sådana
yrkanden framställs i motionerna Sk14 (yrkande 2) av Olle
Lindström och Wiggo Komstedt (m) och Sk17 (delvis) av Hugo
Bergdahl (fp). I motion Sk11 ( yrkande 1 delvis och 3) av Peter
Kling m.fl. (nyd) yrkas att försäljningsskatten i miljöklass 3
slopas.

Utskottet har vid en uppvaktning med representanter från
Bilindustriföreningen, Scania Trucks & Buses, Volvo Lastvagnar
och Philipson Lastbilar fått bekräftat att några fordon av 1993
års modell som uppfyller kraven för miljöklass 1 eller 2 inte
kommer att produceras. Arbetet med att ta fram dessa motorer kan
beräknas ge resultat i form av provmotorer först under 1994.

Utskottet konstaterar att den försäljningsskatt som lagts på
tunga fordon i syfte att styra mot inköp av fordon i
miljöklasserna 1 och 2 i vart fall inte kan ha någon styreffekt
när det gäller 1993 års modeller. Enligt utskottets mening bör
introduktionen av den nya försäljningsskatten i sin helhet
skjutas upp till 1994 års modell när det gäller tunga fordon.

Enligt vad utskottet inhämtat har någon försäljningsskatt för
tunga fordon av årsmodell 1993 i miljöklass 3 ännu inte tagits
ut. Utskottet bedömer därför att det inte kommer att medföra
några större olägenheter att skattereglerna för dessa
årsmodeller nu ändras trots att de varit i kraft sedan den 1
juli 1992. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av
propositionen i denna del och motionerna Sk14 och Sk17 beslutar
att försäljningsskatten på tunga fordon inte skall tas ut på
1993 och tidigare års modeller. Motion Sk11 avstyrks av
utskottet.

Kombitrafik

I propositionen föreslås att fordonsskatten skall återbetalas
helt eller delvis för lastbilar och släpvagnar som i större
omfattning fraktas med järnväg i Sverige. Genom förslaget
anpassas de svenska reglerna till vad som enligt EES-avtalet bör
gälla i Sverige.

I motion Sk16 (yrkande 7) anför Annika Åhnberg (-) att också
transporter med järnväg utanför Sverige bör grunda rätt till
skattereduktion och begär ett tillkännagivande härom.

Enligt de EG-direktiv som tillämpas här finns det möjlighet
att medge återbetalning också för transporter med järnväg
utanför Sverige. Som anförs i propositionen bör denna möjlighet
tills vidare inte utnyttjas eftersom detta skulle komplicera
förfarandet. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Fordonsskatten för bensindrivna personbilar

I motion Sk13 (yrkande 1 delvis och 2) återkommer Ian
Wachtmeister (nyd) med yrkanden om en höjning av fordonsskatten
för personbilar.

Utskottet har avstyrkt ett liknande yrkande från samme
motionär i sitt yttrande (1992/93:SkU3y) till finansutskottet
över proposition 1992/93:50 om åtgärder för stabilisera den
svenska ekonomin. Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna
fråga och avstyrker därför även dessa yrkanden.

Propositionen i övrigt

Beträffande propositionen i övrigt har utskottet inte funnit
någon anledning till erinran. Utskottet tillstyrker därför
propositionen i dessa delar.

Utskottet föreslår dock den justering av 14 § lagen om
dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter som
framgår av hemställan.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande slopad kilometerskatt och ny skatt på
dieselolja
att riksdagen bifaller proposition 1992/93:124 i denna del och
avslår motionerna 1992/93:Sk11 yrkande 1 i denna del och 2,
1992/93:Sk14 yrkande 1, 1992/93:Sk15 yrkandena 1 och 2 och
1992/93:Sk17 i denna del,
res. 1 (s) -- motiv.
res. 2 (nyd)
men. (v)

2. beträffande fordonsskatten för bussar
att riksdagen bifaller proposition 1992/93:124 i denna del och
avslår motion 1992/93:Sk16 yrkande 4,
men. (v)

3. beträffande ett skattesystem för vägtrafik som bygger på
territorialitetsprincipen
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk16 yrkande 1,
men. (v)

4. beträffande biobaserade drivmedel
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk16 yrkande 2,
men. (v)

5. beträffande dieseldriven personbilstrafik
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk16 yrkande 3,
men. (v)

6. beträffande dieselskatt för fritidsbåtar
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk16 yrkande 5,
men. (v)

7. beträffande dieselskatt för traktorer och motorredskap
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk16 yrkande 6,
men. (v)

8. beträffande energi- och koldioxidskatt på diesel för
tågtrafik
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk12,
men. (v)

9. beträffande försäljningsskatten på tunga fordon
att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:124 i denna
del och motionerna 1992/93:Sk14 yrkande 2 och 1992/93:Sk17 i
denna del och med avslag på motion 1992/93:Sk11 yrkande 1 i
denna del och 3 beslutar att försäljningsskatten på tunga fordon
inte skall tas ut på 1993 och tidigare års modeller,
res. 3 (s)
res. 4 (nyd)

10. beträffande återbetalning av fordonsskatt vid
kombitrafik
att riksdagen bifaller proposition 1992/93:124 i denna del och
avslår motion 1992/93:Sk16 yrkande 7,
men. (v)

11. beträffande fordonsskatten för bensindrivna
personbilar
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk13 yrkandena 1 och 2,
res. 5 (nyd)

12. beträffande propositionen i övrigt
att riksdagen bifaller proposition 1992/93:124 i övrigt,

13. beträffande lagförslagen
att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan anfört och
hemställt antar de inledningsvis redovisade förslagen till

1. lag om dieseloljeskatt och användning av vissa
oljeprodukter, med den ändringen att 14 § erhåller följande som
utskottets förslag betecknade lydelse

Regeringens förslag Utskottets förslag

14 § Har avgift
påförts någon och
skall sådan avgift
påföras honom för
ytterligare tillfälle inom
ett år från det tidigare
tillfället, tas avgiften ut
med en och en halv gång
högre belopp än som
följer av 13§.

14 § Har avgift
påförts någon och
skall sådan avgift
påföras honom för
ytterligare tillfälle inom
ett år från det tidigare
tillfället, tas avgiften ut
med en och en halv gånger
det belopp som följer av
13§.

2. lag om lagerskatt på vissa oljeprodukter,
3. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327),
4. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327),
5. lag om ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på
utländska fordon,
6. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon,
7. lag om ändring i lagen (1991:608) om ändring i lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, med den ändring
att lagen erhåller följande som utskottets förslag betecknade
lydelse

Regeringens förslag Utskottets förslag

1. Denna lag träder i kraft
den 1 juli 1992.

2. För fordon med en
totalvikt av högst 3500
kilogram som vid
registrerings- eller
typbesiktning betecknats som
1992 eller tidigare års
modell tillämpas de
äldre bestämmelserna
till och med utgången av
december 1992.

För fordon med en totalvikt
överstigande 3500 kilogram
som vid registrerings- eller
typbesiktning betecknats som
1992 eller tidigare års
modell tillämpas de
äldre bestämmelserna
till och med utgången av
juni 1993.

Efter nämnda tidpunkt skall
de angivna fordonen vid
tillämpningen av 8 §
anses tillhöra
miljöklass 3.

1. Denna lag träder i kraft
den 1 juli 1992.

2. För fordon med en
totalvikt av högst 3500
kilogram som vid
registrerings- eller
typbesiktning betecknats som
1992 eller tidigare års
modell tillämpas de
äldre bestämmelserna
till och med utgången av
december 1992.

3. För fordon med en
totalvikt överstigande 3500
kilogram som vid
registrerings- eller
typbesiktning betecknats som
1993 eller tidigare års
modell tillämpas de
äldre bestämmelserna
till och med utgången av
december 1993.

4. Vid tillämpning av 8
§ i dess nya lydelse skall
fordon som vid registrerings-
eller typbesiktning betecknats
som 1992 eller tidigare års
modell anses tillhöra
miljöklass 3.

8. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt.

Utskottet hemställer vidare att ärendet avgörs efter endast en
bordläggning.

Stockholm den 8 december 1992

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Filip
Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Anita
Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta
Svenson (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Harry Staaf (kds), Peter
Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre
Palm (s) och Karl Hagström (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Slopad kilometerskatt och ny skatt på dieselolja (mom.1
-- motiveringen)

Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne
Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström
(alla s) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 38
börjar med "Som framgått" och slutar med "bedöms motiverade."
bort ha följande lydelse:

Som framgått är det fråga om en utveckling som ställer krav på
en hög beredskap från svensk sida inte bara när det gäller att
anpassa skattelagarnas tekniska utformning utan också när det
gäller skattebelastningen. Med hänsyn till konkurrenssituationen
finns det enligt utskottets mening starka skäl att noga följa
utvecklingen av skattenivån på transporter inom den europeiska
gemenskapen.

För att stimulera till användning av miljövänligare
dieselprodukter kan det i framtiden bli nödvändigt att
beskattningen av dieselolja relateras till miljöklasserna 1, 2
och 3. Vidare kan man behöva överväga åtgärder för att ta bort
incitamentet för svenska och utländska fordon att vid
internationell trafik tanka utanför landets gränser med ett
mindre miljövänligt bränsle.

Skatteutskottet förutsätter att regeringen noga följer denna
fråga och återkommer till riksdagen med de ändringsförslag som
bedöms motiverade.

2. Slopad kilometerskatt och ny skatt på dieselolja (mom.1
och mom. 13 i denna del)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38
börjar med "För att stimulera" och slutar med "vad utskottet
anfört." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets bedömning skulle en skattesats på 1:35 kr
per liter innebära en alltför stor beslastning för de svenska
företagen.

Konsumtionen av dieselolja är i dag inriktad på miljöklasserna
2 och 3. Dieselolja i miljöklass 2 svarar för ca 45% av
marknaden och dieselolja i miljöklass 3 för ca 55%. Dieselolja
i miljöklass 1 används nästan inte alls beroende främst på att
denna typ av diesel inte tillverkas i stor skala i dag. Oljan i
miljöklass 1 kommer dock inom en snar framtid att finnas på
marknaden i samma utsträckning som oljor i miljöklasserna 2 och
3.

För att uppnå största möjliga miljöeffekt är det önskvärt att
så många förbrukare som möjligt så fort som möjligt går över
till dieselolja i miljöklasserna 1 och 2. Utskottet föreslår
därför att skattesatserna på dieseloljor bestäms till 1,05 kr
per liter i miljöklasserna 1 och 2 och till 1,65 kr per liter i
miljöklass 3.

Detta leder till att förbrukarna inom en snar framtid övergår
till dieseloljor i miljöklasserna 1 och 2. Härigenom uppnås dels
en förbättrad miljö, dels en anpassning av den svenska
bränslebeskattningen till vad som gäller inom EG. Företagen får
en rättvisare konkurrenssituation. Vidare elimineras
incitamentet för åkarna att fylla sina tankar med miljöovänlig
diesel innan de far in i Sverige.

Ändringen innebär inte någon kostnad ut statsfinansiell
synpunkt så länge konsumtionsmönstret är oförändrat. När
förbrukarna övergår till oljor i miljöklasserna 1 och 2 kan
bortfallet beräknas till ca 300--500 miljoner kronor. Dessa
uteblivna skatter kompenseras enligt utskottets mening av att
flera svenska företag kan överleva och t.o.m. expandera när de
får ökad konkurrenskraft gentemot utländska företag.

Utskottet anser således att propositionen bör bifallas med den
ändring som yrkas i motion Sk11 yrkande 1 delvis och yrkande 2.
Härigenom får motionerna Sk14, Sk15 och Sk17 anses
tillgodosedda, och utskottet avstyrker därför dessa.

dels att moment 1 och moment 13 i motsvarande del i
utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande slopad kilometerskatt och ny skatt på
dieselolja
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sk11 yrkande
1 i denna del och 2 och 1992/93:Sk14 yrkande 1 och med anledning
av propositionen i denna del och motionerna 1992/93:Sk15
yrkandena 1 och 2 och 1992/93:Sk17 i denna del beslutar att den
föreslagna dieselskatten skall utgå med 1:05 kr per liter i
miljöklasserna 1 och 2 och med 1:65 kr per liter i miljöklass 3,

13. beträffande lagförslagen såvitt avser slopad
kilometerskatt och ny skatt på dieselolja
att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan anfört och
hemställt antar det inledningvis redovisade förslaget till

1. lag om dieseloljeskatt och användning av vissa
oljeprodukter, med den ändringen att 5 § erhåller följande som
utskottets förslag betecknade lydelse

Regeringens förslag Utskottets förslag

5 § Dieseloljeskatt tas ut
med 1350 kronor per
kubikmeter.

5 § Dieseloljeskatt tas ut
med 1050 kronor per kubikmeter
för olja i
miljöklasserna 1 och 2 och
med 1650 kronor per kubikmeter
för olja i miljöklass 3.

3. Försäljningsskatten på tunga fordon (mom. 9 och mom. 13 i
denna del)

Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne
Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40
börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "avstyrks av
utskottet." bort ha följande lydelse:

Försäljningsskatten på tunga fordon har införts för att gynna
de fordon som har bättre miljöegenskaper än vad som kan
uppställas som ett generellt krav. Med hänsyn till att
införandet av denna skatt inte borde öka beskattningen av den
tunga trafiken återfördes de medel som beräknades inflyta genom
en sänkning av kilometerskatten. Inkomsterna beräknades till 200
miljoner kronor per år vilket motiverade en sänkning av
kilometerskatten med 10%. Denna sänkning genomförs den 1
januari 1993.

I sammanhanget kan nämnas att ytterligare en sänkning av
kilometerskatten genomförs per den 1 januari 1993. Denna är
avsedd att kompensera den tunga trafiken för den höjning av
koldioxidskatten som beslutades under våren 1992. Den höjda
koldioxidskatten var i sin tur avsedd att finansiera den
sänkning av industrins energiskatter som träder i kraft den 1
januari 1993. Denna sänkning av kilometerskatten har
kostnadsberäknats till 510 miljoner kronor.

Av det anförda framgår att försäljningsskatten för tunga
fordon och den 10-procentiga sänkningen av kilometerskatten
tillsammans är avsedda att vara statsfinansiellt neutrala.

Enligt utskottets mening bör ett uppskov med
försäljningsskatten för tunga fordon inte genomföras utan att
det först klargörs hur inkomstminskningen skall kompenseras.
Under utskottsbehandlingen har de fyra regeringspartierna varken
redovisat något underlag eller angivit någon viljeinriktning i
detta hänseende. Ett ensidigt uppskov medför också att de
miljömål som uppnås genom miljöklassningen och den
differentierade försäljningsskatten kommer i fara genom att det
etableras en ny och lägre skattenivå för 1993 års modeller. Det
är sannolikt att det kommer att framställas krav på kompensation
när försäljningsskatten skall tas ut för 1994 års modeller, och
detta kan i sin tur leda till att hela systemet urholkas.

Då någon enighet inte kunnat nås med regeringspartierna när
det gäller finansieringsfrågan och då ett ensidigt uppskov med
försäljningsskatten riskerar uppställda miljömål är utskottet
inte berett att tillstyrka ett uppskov med försäljningsskatten.
Med det anförda avstyrker utskottet de olika förslagen om
senarelagd och slopad försäljningsskatt för tunga fordon.

Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot att
försäljningsskatten på de tunga fordon som inte är miljöklassade
senareläggs något och tillstyrker därför propositionen i denna
del.

dels att moment 9 och moment 13 i motsvarande del i
utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande försäljningsskatten på tunga fordon
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Sk11 yrkandena
1 i denna del och 3, 1992/93:Sk14 yrkande 2 och 1992/93:Sk17 i
denna del bifaller propositionen i denna del,

13. beträffande lagförslagen såvitt avser
försäljningsskatten på tunga fordon
att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan anfört och
hemställt antar det inledningsvis redovisade förslaget till lag
om ändring i lagen (1991:608) om ändring i lagen (1978:69) om
försäljningsskatt på motorfordon.

4. Försäljningsskatten på tunga fordon (mom. 9 och mom. 13 i
denna del)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40
börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "avstyrks av
utskottet." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning kan försäljningsskatten på tunga
fordon över huvud taget inte ge de positiva miljöeffekter som
man vill uppnå med dem. Detta hänger samman med att det ännu
under flera år inte kommer att finnas fordon som klarar kraven i
miljöklasserna 1 eller 2. I USA som ligger långt framme på detta
område finnas i dag inget tungt fordon som hamnar i dessa
miljöklasser. När det gäller Europa kommer man att införa krav
som motsvarar vår miljöklass 2 i oktober 1995 resp. oktober
1996. Man kan utgå ifrån att svensk bilindustri siktar på att
klara dessa europeiska krav.

Någon anledning att skjuta upp introduktionen av
försäljningsskatten till årsmodell 1994 finns det inte. Det
framstår redan som klart att det inte heller kommer att finnas
några fordon av 1994 års modell som klarar miljöklass 1 eller 2.
Detta framgick också indirekt i samband med uppvaktningen från
Bilindustriföreningen m.fl. då det uppgavs att man 1994 kommer
att ha provmotorer framtagna som klarar miljöklass 2.

En följd av att försäljningsskatt läggs på tunga fordon blir
vidare att många åkeriföretag kommer att behålla sina gamla
bilar så länge som möjligt. Detta leder givetvis till en
försämrad miljö jämfört med att åkeriföretagen skulle investera
i nya fordon som har avsevärt bättre avgasrening än äldre
fordon. Ytterligare en viktig negativ effekt av denna skatt är
att den redan hårt ansatta bilindustrin får ytterligare
svårigheter genom kraftigt minskad försäljning av tunga fordon,
med efterföljande försvagning av statens inkomster.

Enligt utskottets mening bör försäljningsskatten för tunga
fordon i miljöklass 3 nu slopas. Att skatten i miljöklass 2 står
kvar gör inget eftersom det inte finns och under överskådlig tid
inte kommer att finnas något sådant fordon.

dels att moment 9 och moment 13 i motsvarande del i
utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande försäljningsskatten på tunga fordon
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk11 yrkande 1 i
denna del och 3 och med anledning av proposition 1992/93:124 i
denna del och motionerna 1992/93:Sk14 yrkande 2 och 1992/93:Sk17
i denna del beslutar att slopa försäljningsskatten på tunga
fordon i miljöklass 3,

13. beträffande lagförslagen såvitt avser
försäljningsskatten på tunga fordon
att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan anfört och
hemställt antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon

Härigenom föreskrivs i fråga om 8 § lagen (1978:69) om
försäljningsskatt1 att i kolumnen för miljöklass 3 orden
"20000 kronor" och "65000 kronor" skall bytas ut mot ordet
"--".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

1 Senaste lydelse 1991:608.

5. Fordonsskatten för bensindrivna personbilar (mom.11 och
mom. 13 i denna del)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41
börjar med "Utskottet har" och slutar med "dessa yrkanden." bort
ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening måste det tas fram ett alternativ
till den höjning av bensinskatten som i annat sammanhang
föreslagits för att förstärka statens inkomster. Genom
bensinskattehöjningen riskerar vi att få Europas dyraste bensin.
En sådan höjning skulle slå hårt, inte minst mot
glesbygdsbefolkningen som dessutom saknar alternativ till bilen.

Ett alternativ är att höja fordonsskatten. Genom att höjningen
av bensinskatten medför minskat bilåkande, en minskning av
turismen och genom höjt KPI en uppräkning av pensioner och
bidrag torde det räcka om bensinskatten höjs med 400 kr per
personbil som inte drivs med diesel.

Utskottet föreslår att denna höjning genomförs för att skapa
det statsfinansiella utrymme som behövs för att höjningen av
bensinskatten skall kunna undvikas.

dels att moment 11 och moment 13 i motsvarande del i
utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande fordonsskatten för bensindrivna
personbilar
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk13 yrkande 1
och med anledning av motion 1992/93:Sk13 yrkande 2 beslutar höja
fordonsskatten för personbilar som inte drivs med dieselolja med
400 kr,

13. beträffande lagförslagen såvitt avser fordonsskatten
för bensindrivna personbilar
att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan anfört och
hemställt antar det inledningsvis redovisade förslaget
(lagförslag 3) till lag om ändring i vägtrafikskattelagen
(1988:327), med den ändringen att i bilagan under B Personbilar
siffran "355" byts ut mot siffran "755" och siffran "445" byts
ut mot siffran "845".

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring av suppleant får avges från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Lars Bäckström (v) anför:

Slopad kilometerskatt och ny skatt på dieselolja (mom. 1)

Skattesystemet måste utformas så att miljövänliga drivmedel
gynnas. Det statsfinansiella läget tillåter inte ofinansierade
intäktsminskningar. En omfördelning av dieselskatten mellan
miljöklasserna är därför en lämplig åtgärd. En lägre skattenivå
i miljöklasserna 1 och 2 och en högre i miljöklass 3 skulle
enligt min mening på sikt kunna ge positiva effekter på miljön.

Jag anser att utskottet under detta moment bort bifalla
yrkandet i motion Sk17 om ett tillkännagivande till regeringen
av denna innebörd.

Fordonsskatten för bussar (mom. 2)

Kollektivtrafiksystemen är en förutsättning för
resurshushållning och framkomlighet, särskilt i tätortstrafiken.
Men kollektivtrafiken är också i hög grad en källa till
miljöförstörande utsläpp.

Inom Storstockholms Lokaltrafik och på andra håll i landet
pågår utvecklingsarbete med alternativa bränslen, snålare
energiförbrukning m.m. Men utvecklingstakten är inte imponerande
hög. Kilometerskattesystemet har gynnat kollektivtrafiken. Vid
en skatteomläggning drabbas därför kollektivtrafiken av
kostnadsökningar. Regeringen föreslår att detta kompenseras med
slopad fordonsskatt.

Då skatteomläggningen ger en ökning av kostnaderna är en
skattereduktion befogad, men den bör vara avgränsad i tiden till
förslagsvis fem--tio år. Under dessa år bör subventionen
successivt övergå från generell reduktion av fordonsskatt till
en reduktion för bussar med höga miljöprestanda.

Riksdagen bör med bifall till motion Sk16 hos regeringen
begära ett sådant förslag.

Ett skattesystem för vägtrafik som bygger på
territorialitetsprincipen (mom. 3)

Regeringen föreslår att kilometerskatten på dieselfordon
avskaffas. Man hänvisar till alltmer internationaliserade
vägtransportsystem och öppna gränser, vilket antas omöjliggöra
kilometerbeskattningen eftersom den kräver en tämligen
omfattande administrativ hantering vid varje gränspassage för
såväl svenskregistrerade som utländska fordon.

Samtidigt förs i Europa en intensiv diskussion om hur ett
skatte- och/eller avgiftssystem kan konstrueras för att
vägtrafiken skall bära sina miljökostnader. I en rapport till
den tyska förbundsregeringen konstateras att 68% av den tyska
skogen har försurningsskador. Skogsvårdande myndigheter kräver
att trafikpolitiken läggs om.

Sverige borde ha tagit initiativ till ett arbete i syfte att
konstruera en kilometerskatt på Europanivå så att den tunga
trafiken beskattas där den framförs. Även om kilometerskatten
avskaffas, så utesluter inte detta ett initiativ till en
territoriellt anknuten beskattning på Europanivå.

Riksdagen bör med bifall till motion Sk16 hos regeringen
begära ett förslag till underlag för förhandlingar med EFTA och
EG och i andra lämpliga internationella samarbetsfora om ett
skatte- och avgiftssystem för vägtrafik byggt på
territorialitetsprincipen.

Biobaserade drivmedel (mom. 4)

En hög fordonsbeskattning på persondieslar kan tänkas bromsa
utvecklingen av biobaserade drivmedel för dessa fordon. Sådana
utvecklas nu snabbt. Det gäller särskilt förestrade rapsoljor.
Blandningar av biobränslen och mineraloljor finns också. Men
ännu är inte dessa nya bränslen ordentligt utvärderade med
avseende på miljöeffekter. Det är inte möjligt att i dag gynna
biodrivmedel genom låg fordonsbeskattning eftersom man riskerar
att gynna personbilstrafik på fossildiesel. I framtiden måste
beskattningen av drivmedel ytterligare differentieras till
biodrivmedlens fördel. Det är dock inte möjligt att nu lämna ett
sådant förslag, då det saknas genomarbetat underlag.

Riksdagen bör med bifall till motion Sk16 hos regeringen
begära ett förslag till långsiktig strategi för att öka andelen
biobaserade drivmedel. En sådan strategi bör baseras på
internationellt samarbete. Inom EG pågår nu arbete för att
kraftigt sänka beskattningen på biobränslen. Inför en sådan
strategi måste också miljöeffekterna av de nya bränslen som nu
presenteras noggrant analyseras.

Dieseldriven personbilstrafik (mom. 5)

I propositionen höjs fordonsskatten på persondieslar mer än
det ursprungliga förslaget i utredningen. Det finns en risk att
detta inte räcker för att motverka en ökning av konventionell
personbilsdieseltrafik. Det gäller särskilt personbilar som körs
långt i yrkesmässig trafik.

En beredskap måste finnas om förslaget till höjd fordonsskatt
på persondieslar inte i tillräckligt hög grad förmår styra bort
från en ökad persondieseltrafik och andelen biodieslar inte tar
det ökade utrymmet. En ökning av antalet dieseldrivna
personbilar utan en motsvarande ökning av biobaserade drivmedel
kan inte accepteras. Riksdagen bör med bifall till motion Sk16
som sin mening ge regeringen detta till känna.

Dieselskatt för fritidsbåtar (mom. 6)

På tjugo år ha fritidsbåtsflottan nästan fördubblats. 90% av
utsläppen av kolväten från fartyg kommer från fritidsbåtarna.
Stoft och kolmonoxid släpps också ut i stora mängder, liksom
kväveoxid och givetvis koldioxid. I dag finns det 750000
fritidsbåtar.

Miljökraven för fritidsbåtar bör skärpas. Regeringen avvisar i
propositionen utredningsförslaget att utvidga skatteplikten till
att gälla även dieselolja för fritidsbåtar. Riksdagen bör med
bifall till motion Sk16 begära att regeringen snarast återkommer
med förslag till beskattning även av dieselolja som används till
fritidsbåtar.

Dieselskatt för traktorer och motorredskap (mom. 7)

Vissa fordonstyper som inte är kilometerskattepliktiga skall
inte omfattas av den förändrade skatten, men även
jordbrukstraktorer och motorredskap ger upphov till
miljöstörande utsläpp och en stimulans på dessa områden till
övergång till biobränslen är mycket angelägen. En mer likartad
beskattning skulle också minska eventuella problem med
skatteundandragande genom användning av lågskatteoljor i fordon,
som skall träffas av dieseloljebeskattningen.

Regeringen bör därför med bifall till motion Sk16 återkomma
till riksdagen med förslag till åtgärder för att stimulera till
övergång från fossil diesel till biodrivmedel i arbetsfordon och
motorredskap.

Energi- och koldioxidskatt på diesel för tågtrafik (mom. 8)

Även om det i dag tas viss miljöhänsyn vid utformningen av
banavgifterna för tågtrafik talar mycket för att effektivare
styrmedel bör införas som leder till en mer miljövänlig drift av
dieseltåg. Detta kan uppnås genom att koldioxidskatt och
energiskatt införs på tågdiesel och genom att skatteintäkterna
används för en motsvarande reducering av banavgiften.
Reduceringen bör ske oavsett om diesel eller rapsolja används.
Härigenom skulle även rapsolja göras konkurrenskraftig på
järnväg, på samma sätt som på landsväg.

Effekterna av detta förslag bör utredas noggrant. En fråga som
exempelvis måste lösas är hur de operatörer som också är ägare
av sina banor skall hanteras. Problemet är att dessa operatörer
inte betalar någon banavgift. De skulle i stället kunna ges
dispens från den föreslagna skatten eller få någon form av
återbäring på erlagd skatt.

Regeringen bör med bifall till motion Skl2 hos regeringen
begära ett förslag om ökad miljöstyrning av tåg i enlighet med
vad som anförts.

Återbetalning av fordonsskatt vid kombitrafik (mom. 10)

Genom EES-avtalet har vi åtagit oss att gynna kombitrafik via
reduktion av fordonsskatt för vägfordon som delvis
transporterats med tåg. I regeringens förslag undantas de
tågtransporter som sker utomlands från underlaget för
skattereduktion.

Miljöproblemen stannar dock inte vid gränsen. Mer än 90% av
de svavel- och kväveutsläpp som försurar de svenska skogarna,
markerna och vattnen kommer från andra länder. Det gagnar alltså
vår miljö om svenska transportörer får tillgodoräkna sig
tågtransporter utomlands som underlag för skattereduktion.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till känna.

Yrkanden

Med hänvisning till vad ovan anförts anser jag vidare att
utskottet under momenten 1--8 och 10 bort hemställa

1. beträffande slopad kilometerskatt och ny skatt på
dieselolja
att riksdagen bifaller proposition 1992/93:124 i denna del och
med bifall till motion Sk17 i denna del och med anledning av
motionerna Sk11 yrkande 1 i denna del och 2, Sk14 yrkande 1,
Sk15 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts om differentiering av skatten på dieselolja,

2. beträffande fordonsskatten för bussar
att riksdagen bifaller proposition 1992/93:124 i denna del och
med bifall till motion Sk16 yrkande 4 hos regeringen begär
förslag till reducerad fordonsskatt för bussar i enlighet med
vad som anförts,

3. beträffande ett skattesystem för vägtrafik som bygger på
territorialitetsprincipen
att riksdagen med bifall till motion Sk16 yrkande 1 hos
regeringen begär förslag till underlag för förhandlingar med
EFTA, EG och andra lämpliga samarbetspartner om ett
internationaliserat skatte- och avgiftssystem för vägtrafik
byggt på territorialitetsprincipen,

4. beträffande biobaserade drivmedel
att riksdagen med bifall till motion Sk16 yrkande 2 hos
regeringen begär förslag till genomarbetad strategi för att öka
andelen biobaserade drivmedel,

5. beträffande dieseldriven personbilstrafik
att riksdagen med bifall till motion Sk16 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts om att en ökad
andel dieseldriven personbilstrafik inte kan accepteras,

6. beträffande dieselskatt för fritidsbåtar
att riksdagen med bifall till motion Sk16 yrkande 5 hos
regeringen begär förslag till beskattning av dieselolja som
används till fritidsbåtar,

7. beträffande dieselskatt för traktorer och motorredskap
att riksdagen med bifall till motion Sk16 yrkande 6 hos
regeringen begär förslag till åtgärder för att stimulera till
övergång från fossildiesel till biodrivmedel i arbetsfordon och
motorredskap,

8. beträffande energi- och koldioxidskatt på diesel för
tågtrafik
att riksdagen med bifall till motion Sk12 hos regeringen begär
förslag om ökad miljöstyrning för dieseltåg i enlighet med vad
som anförts,

10. beträffande återbetalning av fordonsskatt vid
kombitrafik
att riksdagen bifaller proposition 1992/93:124 i denna del och
med bifall till motion Sk16 yrkande 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts om införande av
beskattning som gynnar kombitrafik.