Skydd av vissa områden enligt naturresurslagen m.m.

Betänkande 1991/92:BoU21

Bostadsutskottets betänkande 1991/92:BOU21

Skydd av vissa områden enligt naturresurslagen m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation
• Bilaga

1991/92
BoU21

Sammanfattning

I betänkandet behandlas sju motioner väckta under allmänna
motionstiden 1992 helt eller delvis. Samtliga motioner avstyrks.
En s-reservation har avgivits.

Motionerna

I detta betänkande behandlas följande under allmänna motionstiden
1992 väckta motioner.

1991/92:Bo501 av Axel Andersson och Kurt Ove Johansson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att bevara Kösjöområdet i västra
Jämtland som objekt av riksintresse för naturvård och friluftsliv.

1991/92:Bo510 av Bruno Poromaa och Leif Marklund (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en omprövning av det s.k. Laisvallprojektet.

1991/92:Bo516 av Olle Lindström och Per-Richard Molén (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att åstadkomma en ändring av naturresurslagen så
att Laisvallprojektet kan genomföras.

1991/92:Bo519 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i naturresurslagen att
Vättern blir riksobjekt som färskvattentäkt och därmed omgärdas med
speciella skyddsbestämmelser,

1991/92:Bo524 av Birger Andersson och Marianne Jönsson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av samlad lagstiftning om rätten att
utvinna vissa förnybara naturresurser.

1991/92:Jo612 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att användningen av miljökonsekvensbeskrivningar
bör vidgas till planer och program på områden som påverkar miljön.

1991/92:Jo690 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
miljökonsekvensbeskrivningar bör, förutom i de hänseenden som redan
har införts, upprättas även för översikts- och detaljplaner som
medför större förändring av natur eller bebyggelse i
huvudstadsregionen.

Yttrande m.m.

Näringsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över
motionerna 1991/92:Bo510 (s) och 1991/92:Bo516 (m) om det s.k.
Laisvallprojektet. Yttrandet har som bilaga fogats till detta
betänkande. Företrädare för Skellefteå Kraft AB och Skellefteälvens
Vattenregleringsföretag har lämnat synpunkter med anknytning till
ärendet.

Utskottet

Förutom de motioner från allmänna motionstiden 1992 om
naturresurslagen (NRL) som behandlas i detta betänkande har till
bostadsutskottet även hänvisats andra motioner om ändringar i NRL. I
dessa motioner tas upp frågor om skydd av vissa älvsträckor och
vattenområden. Regeringen har aviserat att en proposition om skydd
för vissa älvsträckor senare under år 1992 kommer att föreläggas
riksdagen. Utskottet avser att i detta sammanhang behandla de
motioner som rör utformningen av älvskyddet enligt NRL.

Frågan om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) behandlas i
Socialdemokraternas partimotion Jo612 yrkande 18 och i motion Jo690
(fp) yrkande 1. I partimotionen föreslås ett riksdagens
tillkännagivande till regeringen om att MKB borde vidgas till planer
och program som påverkar miljön. Motionärerna anför bl.a. att den
kommunala översiktsplaneringen enligt plan- och bygglagen (PBL) måste
förändras så att den bättre tillgodoser naturvårds- och miljömål. I
fp-motionen förs fram ett liknande yrkande, dock begränsat till att
MKB bör upprättas beträffande sådant planeringsarbete enligt PBL som
avser förändring av natur eller bebyggelse i huvudstadsregionen.

Fr.o.m. halvårsskiftet 1991 krävs enligt NRL att MKB i princip
skall göras före myndighetsbeslut som påverkar miljön. Den
lagtekniska lösningen innebär att krav införts i NRL på att en
ansökan om tillstånd enligt lagens 4 kap. skall innehålla en sådan
beskrivning. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan
föreskriva att det i ärenden enligt de lagar som anges i 1 kap. 2 §
NRL skall upprättas en MKB. Genom den nu beskrivna konstruktionen har
MKB införts i de allra flesta lagar vid vars tillämpning det kan
finnas behov därav. Dock krävs ännu inte MKB i ärenden enligt PBL.

Beträffande denna fråga anförde dåvarande regeringen att MKB, som
en del av beslutsunderlaget vid arbetet med den fysiska planeringen,
bör kunna ge ett bra stöd bl.a. för bedömningen av lämpliga
alternativ för stora projekt och anläggningar som har väsentlig
omgivningspåverkan. MKB bör upprättas i ett tidigt skede av
planeringsprocessen. Eftersom den översiktliga planeringen ansågs
vara inne i ett dynamiskt utvecklingsskede och då kommunerna redan i
många fall arbetade med MKB som underlag för planläggning ansåg
regeringen att någon ändring i PBL då inte var nödvändig. Riksdagen
anslöt sig till denna uppfattning (se bet. 1990/91:BoU18 s. 16--17).

Utöver vad nu refererats kan upplysas att boverket i juni 1992
avser att till regeringen (miljö- och naturresursdepartementet)
överlämna en samlad redovisning om översiktsplanearbetet enligt PBL
bl.a. i vad avser metodfrågor och plansystem. Vidare bör erinras om
att boverket i januari 1992 erhöll 2 milj.kr. för att kunna
introducera MKB bl.a. hos länsstyrelser och kommuner.

Vid behandlingen av frågan om MKB år 1991 anförde utskottet att det
är av stor betydelse att sådana beskrivningar ingår som ett led i
arbetet med att värna miljön, hälsan och hushållningen med
naturresurser. Vad utskottet då anförde om användningen av MKB i
planeringen har vunnit stöd i de nu behandlade motionerna. I avvaktan
på den kommande beredningen i regeringens kansli av utfallet av
översiktsplanearbetet är utskottet inte nu berett föreslå riksdagen
att göra det i motionerna förordade tillkännagivandet om att
miljökonsekvensbeskrivningar obligatoriskt bör upprättas i
planer enligt PBL m.m. Med det anförda avstyrker utskottet
Socialdemokraternas partimotion Jo612 yrkande 18 och motion Jo690
(fp) yrkande 1.

Frågan om en samlad lagstiftning om utvinning av förnybara
naturresurser aktualiseras i motion Bo524 (c). Motionärerna anför att
en speciallagstiftning på en del områden saknas när det gäller
utvinning av förnybara naturresurser såsom t.ex. vind, solinstrålning
och biobränsle.

Utskottet vill erinra om att miljöskyddskommittén har givits i
uppdrag att utreda frågan om en miljöbalk. Avsikten är att bl.a.
miljöskyddslagen, hälsoskyddslagen och renhållningslagen skall ingå i
balken. Kommittén är oförhindrad att överväga om ytterligare lagar
skall inarbetas i balken. Det finns enligt utskottets mening
anledning att avvakta det pågående utredningsarbetet. Utformningen
och behovet av den samordning som motionärer eftersträvar torde
bättre kunna bedömas mot bakgrund av utredningens förslag och efter
beredningen av det. Med det anförda avstyrker utskottet motion Bo524
(c) om en samlad lagstiftning av vissa naturresurser.

Ytterligare fyra motionsyrkanden återstår att behandla i detta
betänkande. Gemensamt för dessa är att i dem tas upp frågan om
ändringen i NRL i avsikt att uppnå vissa av motionärerna
eftersträvade syften för de i motionerna aktualiserade områdena.

I motionerna Bo510 (s) och Bo516 (m) tas upp det s.k.
Laisvallprojektet. Yrkandena i motionerna innebär att en ändring i
NRL bör göras så att projektet kan förverkligas. Projektet syftar
till att leda över Laisälvens vatten till Skellefteälvens
vattensystem för att på så sätt erhålla ökad elkraftproduktion genom
invallning. Därutöver innebär projektet att en del av Storlaisan
skall torrläggas för att komma åt den blymalm som i dag inte kan
brytas eftersom den ligger under sjön. En torrläggning anges förlänga
gruvans livslängd i ca 15 år.

Laisälven är ett biflöde till Vindelälven. Enligt NRL -- 3 kap. 6 §
-- får vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning
för kraftändamål inte utföras i de vattenområden som är förtecknade i
lagrummet. Ett sådant område är Vindelälven. Vad nu angivits gäller
inte vattenföretag som förorsakar endast obetydlig miljöpåverkan.

Exploateringsföretag -- bl.a. utvinning av fyndigheter av ämnen
eller material av riksintresse -- kan, om särskilda skäl finns,
tillåtas enligt en undantagsbestämmelse (3 kap. 1 § andra stycket
andra meningen).

Näringsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över
motionerna. Utskottet anser att en fortsatt utvinning av blymalm i
Laisvallsgruvan från mineralpolitiska utgångspunkter skulle vara
betydelsefull. Utskottet framhåller värdet av den elenergi som kunde
utvinnas genom överledningen. Näringsutskottet anför att det inte
ankommer på utskottet att pröva den lagtekniska frågan eller
projektets miljömässiga konsekvenser.

I näringsutskottets yttrande erinras om att regeringen i januari
1991 behandlade en ansökan i ärendet från Boliden Mineral AB.
Regeringen fann att undantagsbestämmelsen i 3 kap. inte kunde läggas
till grund för en prövning av vattenöverledningen. Inte heller kunde
överledningen enligt regeringens uppfattning anses medföra endast
obetydlig miljöpåverkan. Regeringen avslog företagets ansökan om
tillstånd till projektet och vidtog ingen åtgärd beträffande ändring
av NRL.

Bostadsutskottet anför följande. Bestämmelserna i NRL syftar till
att främja en från ekologisk, social och samhällsekonomisk synpunkt
långsiktigt god hushållning med marken, vattnet och den fysiska
miljön i övrigt. Lagen är att anse som en lag genom vilken
avvägningar mellan olika intressen kan och skall bedömas i ett
långsiktigt perspektiv. Detta innebär att en avvägning skall göras
mellan ett bevarandeintresse och ett exploateringsintresse.

Bostadsutskottet behandlade år 1986 (BoU 1986/87:3 s. 32) en
motion (s) i vilken föreslogs att Vindelälvens vattenområde inte
skulle omfattas av skyddet enligt 3 kap. 6 § NRL. Utskottet, som
ansåg att bevarandeintresset vägde tyngre än exploateringsintresset,
avstyrkte enhälligt bifall till motionen. Den avslogs av riksdagen.

Utskottet vidhåller sin uppfattning. Bevarandeintresset får anses
ha större tyngd än exploateringsintresset. Någon överledning bör inte
medges. NRL bör inte ändras. Därmed blir det inte heller aktuellt att
bryta blymalm genom torrläggning av Laisan. Utskottet delar den
dåvarande regeringens uppfattning om att projektet i denna del
strider mot den ovan refererade undantagsbestämmelsen i 3 kap. 1 §.
Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Bo510 (s) och Bo516
(m) om Laisvallprojektet.

I motion Bo519 (c) yrkande 1 föreslås en sådan ändring i NRL att
Vättern blir riksobjekt som färskvattentäkt.

Utskottet har behandlat denna fråga vid flera tillfällen och senast
år 1991 (1990/91:BoU18 s. 19). Därvid har bl.a. anförts att det finns
goda möjligheter att beakta frågan om vattenförsörjning i den fysiska
planeringen.

Utskottet, som vidhåller sin uppfattning, förutsätter att berörda
kommuner i den fysiska planeringen behandlar frågan om Vättern som
färskvattentäkt. En ändring i NRL enligt förslaget i motion Bo519
(c) yrkande 1 kan inte anses tjäna ett reellt syfte. Motionen
avstyrks.

Slutligen behandlar utskottet motion Bo501 (s). I denna motion tas
upp frågan om naturskyddet för Kösjöområdet i västra Jämtland.
Området bör enligt motionärerna bevaras som riksintresse för
naturvård och friluftsliv. Stora naturvärden finns enligt dem i det i
dag väglösa området. Oro uttrycks för att förverkligandet av vissa
planer på skogsavverkning i området skulle innebära att de natur- och
rekreationsvärden som finns inte kommer att kunna sparas åt
eftervärlden. Bl.a. anförs att byggandet av en skogsbilväg -- till
vilken länsstyrelsen i Jämtlands län givit tillstånd -- kan få menlig
inverkan.

Länsstyrelsens beslut har, i viss del, överklagats till regeringen.
Utskottet vill erinra om att en ändring gjorts i skogsvårdslagen av
innebörden att tillstånd till byggande av skogsbilväg i områden med
svårföryngrad skog inte får ges, om nyttan av vägen för skogsbruket
inte motsvarar kostnaden för den. Tillstånd får inte heller ges om
vägen inte kan passas in i ett vägnätsystem. I motivet till
lagändringen anfördes (1990/91:JoU13 s. 41) bl.a. att det bör
undersökas om det är möjligt att ersätta skogsvägbyggnad i väglöst
land med väglösa transportformer.

Enligt vad utskottet erfarit pågår ett arbete i skogsvårdsstyrelsen
i Jämtlands län om hur bidrag till skogsvägbyggnad kan ersättas av
stöd till väglösa transportformer. Arbetet kommer att redovisas före
den 1 juli 1992.

Med hänvisning till den pågående prövningen i regeringens kansli
och till det arbete som pågår om väglösa transporter anser utskottet
inte tillräcklig anledning föreligga att tillstyrka motion Bo501 (s)
om ett utökat naturskydd för Kösjöområdet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande miljökonsekvensbeskrivningar i planer enligt PBL
m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo612 yrkande 18 och
1991/91:Jo690 yrkande 1,
res. (s)

2. beträffande en samlad lagstiftning avseende vissa
naturresurser
att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo524,

3. beträffande Laisvallprojektet
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Bo510 och 1991/92:Bo516,

4. beträffande Vättern som färskvattentäkt
att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo519 yrkande 1,

5. beträffande ett utökat naturskydd för Kösjöområdet
att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo501.

Stockholm den 9 april 1992

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s),
Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Lennart
Nilsson (s), Ulf Lönnqvist (s), Rune Evensson (s), Ulf Björklund
(kds), Dan Eriksson i Stockholm (nyd), Britta Sundin (s), Birger
Andersson (c), Marianne Carlström (s), Inga Berggren (m) och Siw
Persson (fp).

Från Vänsterparitet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot
i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) närvarit vid den
slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Miljökonsekvensbeskrivningar i planer enligt PBL m.m. (mom. 1)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Ulf Lönnqvist,
Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med
"Vid behandlingen" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande
lydelse:

Utskottet vidhåller sin uppfattning från år 1991 om att det är
viktigt att miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) ingår som ett led i
arbetet med att värna miljön, hälsan och hushållningen med
naturresurser.

Som framgår av den socialdemokratiska partimotionen Jo612 finns
anledning kräva att MKB nu vidgas till att avse sådana planer och
program som på ett påtagligt sätt påverkar miljön.
I dag saknas i praktiken möjligheter att hävda ett krav på MKB i
planer enligt PBL.

Eftersom översiktsplanearbetet för "den första generationens
översiktsplaner" nu i det närmaste färdigställts och då en
utvärdering av arbetet inom kort avslutats bör riksdagen genom ett
tillkännagivande till regeringen ge uttryck för den vikt som
riksdagen anser att frågan bör tillmätas. Ett förslag som innebär att
användningen av MKB bör vidgas till att omfatta planer och program på
områden som påtagligt påverkar miljön bör föreläggas riksdagen.
Utskottet ansluter sig med det anförda till Socialdemokraternas
partimotion Jo612 yrkande 18. Vad nu förordats innebär att förslaget
i motion Jo690 yrkande 1 i allt väsentligt tillgodoses.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:1.beträffande miljökonsekvensbeskrivningar i planer
enligt PBL m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo612 yrkande 18
och 1991/92:Jo690 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom
partiet inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet

Eva Zetterberg (v) anför:

Jag instämmer i den till betänkandet fogade reservationen.

Näringsutskottets yttrande
1991/92:NU6y

Bilaga

Laisvallprojektet

Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra
sig över två motioner -- 1991/92:Bo510 (s) och 1991/92:Bo516 (m) --
om det s.k. Laisvallprojektet.

Bakgrund

Boliden Mineral AB driver sedan år 1943 en gruva i Laisvall
(Norrbottens län) för utvinning av blymalm. Gruvan, som ursprungligen
var tänkt som ett krigstidsprovisorium, betecknas som en av Europas
största blygruvor. Årligen bryts ca 1,7 miljoner ton malm, varur
omkring 60 000 ton metalliskt bly utvinns. Efter anrikning fraktas
blykoncentratet till Rönnskärsverken utanför Skellefteå
(Västerbottens län) för smältning. I gruvan och anrikningsverket
sysselsätts totalt ca 200 personer och i smältverkets blylinje ca 100
personer.

Med den nu tillgängliga blymalmsfyndigheten beräknas gruvdriften
kunna pågå till i mitten av 1990-talet. Boliden Mineral AB har under
benämningen Laisvallprojektet utarbetat ett förslag som innebär att
gruvdriften -- genom utvinning av den s.k. sjömalmen -- kan förlängas
till år 2010. En förutsättning härför är torrläggning av en del av
sjön Laisan, ett biflöde till Vindelälven. Som en del i projektet
ingår en vattenöverledning från Laisan till sjön Aisjaur i
Skellefteälvens vattenområde; den härigenom ökade vattenströmningen
möjliggör en elproduktion av nära 800 GWh.

Enligt lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. (NRL),
den s.k. naturresurslagen, skall marken, vattnet och den fysiska
miljön i övrigt användas så att en från ekologisk, social och
samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning främjas. I 3
kap. finns särskilda hushållningsbestämmelser för vissa geografiska
områden i landet. Utbyggnad för kraftändamål -- vattenkraftverk samt
vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål -- får inte
utföras i de vattenområden som är förtecknade i lagen (6§). Ett
sådant område är Vindelälven. Utvinning av fyndigheter av ämnen eller
material av riksintresse kan emellertid -- om det finns särskilda
skäl -- tillåtas enligt en undantagsbestämmelse (3kap. 1§ andra
stycket andra meningen). I förarbetena (prop. 1985/86:3 s.93) sägs
att motivet för denna undantagsbestämmelse är att mineraltillgångar
m.m. skall kunna utvinnas i särskilt angelägna fall -- t.ex. när
fyndigheten har stor samhällsekonomisk betydelse -- även om utvinning
skulle strida mot syftet med bestämmelserna om skydd i vissa
geografiska områden.

Tidigare behandling

I anslutning till riksdagens beslut hösten 1986 om införande av NRL
behandlades frågor rörande dels Laisälven, dels mineralbrytning i
fjällområdena.

På förslag av bostadsutskottet (bet. BoU 1986/87:3 s.32) avslog
riksdagen en motion (s) med yrkande om att Vindelälven inte skulle
ingå i lagen. Syftet med motionen var att en överledning av
Laisälvens vatten till Skellefteälven -- och därmed fortsatt
gruvdrift -- skulle möjliggöras. Denna motion berördes inte i
näringsutskottets yttrande (NU 1985/86:3y) till bostadsutskottet.

Vidare avslogs (bet. BoU 1986/87:3 s.22f.) motioner (fp; vpk)
med krav på att undantagsbestämmelsen i 3 kap. skulle utgå;
motionärerna ansåg att det inte fanns anledning att föreskriva att
mineralbrytning skall kunna ske inom bl.a. de obrutna fjällområdena.
Motionerna följdes upp i en reservation (vpk). I yttrandet till
bostadsutskottet kommenterade näringsutskottet den föreslagna
undantagsbestämmelsen. Näringsutskottet fann det vara rimligt att
mineralutvinning och gruvdrift i särskilda fall skall kunna tillåtas
i områden som åtnjuter skydd enligt 3 kap. NRL. Det kan, anförde
utskottet vidare, i framtiden uppstå fall då exploatering av
mineralfyndigheter inom de berörda områdena ter sig utomordentligt
angelägen såväl för de närmast berörda bygderna som från allmän
samhällssynpunkt. Avvägningen mellan exploateringsintresset och
bevarandeintresset -- som båda har karaktären av riksintresse -- får
då ske i varje enskilt fall i samband med den föreslagna prövningen
enligt 4 kap. (som gäller tillåtlighetsprövning av
industrianläggningar m.m.). Vid näringsutskottets behandling av denna
fråga avgavs en avvikande mening (fp, vpk) till stöd för motionerna.

I januari 1991 behandlade regeringen en ansökan i ärendet från
Boliden Mineral AB. Regeringen fann att den nyssnämnda
undantagsbestämmelsen inte kunde läggas till grund för en prövning av
den tilltänkta vattenöverledningen. Inte heller ansåg regeringen att
överledningen kunde anses medföra endast obetydlig miljöpåverkan;
denna del av projektet stred därmed mot berörda bestämmelser i
3kap. Några nya omständigheter som motiverade en ändring av NRL i
enlighet med bolagets hemställan hade enligt regeringens uppfattning
inte framkommit. Regeringen vidtog ingen åtgärd med anledning av
företagets framställan om ändring av NRL och avslog vidare ansökan om
tillstånd till projektet.

Hösten 1991 uttalades i regeringsförklaringen (RD 1991/92:6 s.10)
att de älvar och älvsträckor som har undantagits från utbyggnad skall
värnas. Samtidigt anfördes att fler värdefulla vattendrag borde
skyddas i naturresurslagen. I det senare avseendet har regeringen
aviserat en proposition till maj 1992.

Motionerna

En ändring av naturresurslagen så att Laisvallprojektet kan
genomföras begärs i motion 1991/92:Bo516 (m). Motionärerna anser att
projektets samhällsekonomiska effekt är mycket gynnsam. De pekar på
fördelar ur mineral- och energiförsörjningssynpunkt men framhåller
även sysselsättningsaspekten. Någon konflikt med intresset av att
värdefull natur bevaras torde inte behöva uppkomma, hävdas det.
Vidare anför motionärerna att regeringen bör försäkra sig om att
vinster från den tilltänkta vattenkraftsproduktionen avsätts för
långsiktiga åtgärder i de närmast berörda inlandskommunerna.

Sysselsättningseffekten är det grundläggande motivet för
motsvarande förslag i motion 1991/92:Bo510 (s). Däri betonas att
behovet av sysselsättningsfrämjande åtgärder i regionen och i
branschen har ökat markant jämfört med förhållandena vid tidpunkten
för det nyssnämnda regeringsbeslutet.

Näringsutskottet

I båda motionerna yrkas att riksdagen hos regeringen skall begära
en prövning av möjligheten att ändra naturresurslagen så att
Laisvallprojektet kan genomföras.

Från mineralpolitiska utgångspunkter skulle, anser
näringsutskottet, en fortsatt utvinning av blymalm i Laisvallgruvan
vara betydelsefull. I detta sammanhang vill utskottet peka på de
bedömningar i fråga om bly som mineralråvarukommittén redovisade i
sitt betänkande (SOU 1989:92) Prospekteringspolitik. Kommittén
konstaterade (s.44f.) att malmbasen för bly är minskande.
Samtidigt är prospekteringsverksamheten alltför begränsad för att det
årliga malmuttaget skall kunna kompenseras. Enligt kommitténs
uppfattning är en förlängd brytning i Laisvallgruvan en förutsättning
för fortsatt blyproduktion vid Rönnskärsverken.

Vidare vill näringsutskottet framhålla värdet av den elenergi som
kunde utvinnas genom överledningen; produktionen motsvarar
elkraftskonsumtionen i Umeå.

Näringsutskottet vill sålunda betona de fördelar som
Laisvallprojektet kunde ge från mineralpolitiska och energipolitiska
utgångspunkter. Det ankommer emellertid inte på näringsutskottet att
pröva den lagtekniska frågan eller projektets miljömässiga
konsekvenser.

Stockholm den 12 mars 1992

På näringsutskottets vägnar

Anita Gradin

I beslutet har deltagit: Anita Gradin (s), Per-Richard Molén
(m), Axel Andersson (s), Hadar Cars (fp), Kjell Ericsson (c), Bo
Finnkvist (s), Karin Falkmer (m), Reynoldh Furustrand (s), Bengt
Dalström (nyd), Leif Marklund (s), Olle Lindström (m), Mats Lindberg
(s), Bo Bernhardsson (s), Fredrik Reinfeldt (m) och Roland Lében
(kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot
i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit vid den
slutliga behandlingen av ärendet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, vilket
inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Rolf L Nilson (v) anför:

Näringsutskottet har i sitt yttrande till bostadsutskottet att i
första hand beakta de aspekter på Laisvallprojektet som gäller
näringspolitik, inklusive mineralpolitik, och energiförsörjning.
Enligt den bedömning av Laisvallprojektet som regeringen gjorde år
1991 krävs en ändring i naturresurslagen för att projektet skall
kunna genomföras. Båda motionerna går ut på att en sådan lagändring
skall komma till stånd.

När det gäller Vindelälven överväger, enligt min mening,
bevarandeintresset de övriga intressen -- näringspolitiska och andra
-- som kan tala för den begärda lagändringen. Jag anser därför att
näringsutskottets yttrande borde utmynna i ett förslag om att
riksdagen skall avslå de nu behandlade motionerna 1991/92:Bo510 (s)
och 1991/92:Bo516 (m).