Skatteutskottets betänkande i anledning av motion angående folk- och bostadsräkningarna

Betänkande 1972:SkU44

Skatteutskottets betänkande nr 44 år 1972 SkU 1972:44

Nr 44

Skatteutskottets betänkande i anledning av motion angående folk- och
bostadsräkningarna.

Motionen

I motionen 1972:610 hemställer herr Helén m. fl. (fp) — med
hänvisning till motionen 1972:415 — att riksdagen begär

1. att det arbete som bedrivs i statistiska centralbyråns regi för att
utvärdera erfarenheterna av den senaste folk- och bostadsräkningen och
för att planera framtida sådana räkningar snarast möjligt offentliggörs,

2. att en rådgivande grupp med parlamentarisk sammansättning
tillsätts för att följa planering och genomförande av nästa folk- och
bostadsräkning.

I motionen 1972:415 framhålls beträffande folk- och bostadsräkningar
(FoB) bl. a. behovet av vetenskaplig bearbetning av 1970 års FoB,
möjligheten av att ersätta totalräkningar med sticksprovsundersökningar
samt värdet av en rådgivande parlamentarisk grupp för nästa FoB.

Frågans tidigare behandling m. m.

I sitt betänkande SkU 1971:62 i anledning av skrivelse från riksdagens
ombudsmän angående ändringar i lagen om allmän folk- och bostadsräkning
jämte motion, som behandlades av 1971 års höstriksdag, lämnade
skatteutskottet en redogörelse för tidigare folk- och bostadsräkningar och
bestämmelserna beträffande 1970 års folk- och bostadsräkning samt för
det utredningsarbete som kunde anses vara av betydelse för de då
behandlade frågorna. I dessa frågor hänvisas därför till nämnda betänkande.
Den del av utskottets yttrande som kan anses vara av betydelse för
den här behandlade frågan har följande lydelse:

Av den inledningsvis lämnade redogörelsen framgår att de grundläggande
bestämmelserna om kyrkobokföring och mantalsskrivning f. n.
är föremål för översyn av hemvistsakkunniga och att betänkande i ämnet
kan emotses under första halvåret 1973. Enligt skatteutskottets mening
finns det anledning anta att utredningens överväganden kan komma att
aktualisera ändringar i FoB-lagen inför nästa folk- och bostadsräkning.
Även på flera andra områden pågår eller kommer att igångsättas
utredningsarbete av betydelse för kommande sådana räkningar. Utskottet
tänker härvidlag särskilt på offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén,
som under första halvåret 1972 väntas avge ett betänkande
rörande offentlig och privat hantering av personorienterat ADB-material,
samt på den särskilda arbetsgrupp inom statistiska centralbyrån som skall
utvärdera erfarenheterna av folk- och bostadsräkningen 1970 och utreda
den framtida utformningen av sådana räkningar.

1 Riksdagen 1972. 6 sami. Nr 44

SkU 1972:44

2

På grund av det anförda och då nästa folk- och bostadsräkning kan
väntas ske tidigast 1973 anser utskottet att skrivelsen från riksdagens
ombudsmän inte bör föranleda några omedelbara lagstiftningsåtgärder.

Vad utskottet anfört i det föregående innebär enligt utskottets mening
också ett bemötande av yrkandet i motionen 1971:1183. 1 denna motion
yrkas dels att riksdagen föreläggs rapport angående 1970 års folk- och
bostadsräkning och förslag till förbättringar av frågeutformning, sekretesskydd
och information, dels att en rådgivande grupp med parlamentarisk
förankring på ett tidigt stadium knyts till nästa folk- och
bostadsräkning.

Enligt skatteutskottets mening får det förutsättas att det arbete som i
statistiska centralbyråns regi bedrivs för att utvärdera erfarenheterna av
den senaste folk- och bostadsräkningen och för att planera den framtida
utformningen av sådana räkningar kommer att leda till förbättringar av
de kommande räkningarna.

Motionen kan således sägas redan vara i viss mån tillgodosedd. Frågan
huruvida en rådgivande grupp med parlamentarisk förankring bör knytas
till nästa folk- och bostadsräkning finner utskottet för tidigt väckt. Enligt
utskottets mening bör resultatet av arbetet såväl inom statistiska
centralbyrån som inom övriga nu pågående utredningar i frågan avvaktas
innan ställning tas till detta spörsmål.

I betänkandet återgavs också vad statistiska centralbyrån (SCB)
framhållit i sin anslagsframställning för budgetåret 1972/73 rörande bl. a.
utvärderingen av FoB 1970. I statsverkspropositionen (Prop. 1972:1,
Bilaga 9, Finansdepartementet, s. 19) till 1972 års riksdag anförde chefen
för finansdepartementet följande i denna fråga.

Centralbyrån föreslår att medel tilldelas verket för utredningsarbete
rörande en eventuell folk- och bostadsräkning år 1975. Jag har för avsikt
att föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt centralbyrån att redan under
innevarande budgetår göra en översiktlig utvärdering av folk- och
bostadsräkningen 1970 och därvid förutsättningslöst undersöka möjligheterna
att få fram den för samhället behövliga informationen på andra
vägar och belysa de kostnadsmässiga konsekvenserna härav. Mot denna
bakgrund räknar jag inte medel enligt verkets förslag för nästa budgetår
men har vid avvägningen av medelstilldelningen för utvecklingsarbete
räknat med kostnader för fortsatt utredningsarbete i ämnet.

SCB meddelade den 10 januari 1972 direktiv för en särskild inom
verket tillsatt projektgrupp — utredningen om FoB-arbetet. I förevarande
sammanhang förtjänar nedan återgivna avsnitt ur direktiven särskild
uppmärksamhet

Vid den innehållsmässiga utvärderingen av FoB skall särskild uppmärksamhet
ägnas åt hur olika konsumentbehov tillgodoses genom FoB.
Framför allt bör undersökas i vilken utsträckning konsumentbehoven kan
tänkas förändras över tiden för räkningens olika variabler och om en
totalräkning av FoBs typ är nödvändig för samtliga variabler. Projektgruppen
bör i detta sammanhang också beakta vad riksdagens ombudsmän
i sin skrivelse 1971:19 påpekat om FoB-lagens bestämmelser om
vilka uppgifter den uppgiftsskyldige har att lämna. I lagen anges endast
att vederbörande är skyldig att avge fastighetsuppgift eller hushålls- och
bostadsuppgift. I tillämpningskungörelsen anges bl. a. vilka uppgifter som
skall ingå i hushålls- och bostadsuppgiften.

SkU 1972:44

3

Riksdagens ombudsmän har påpekat att exempelvis uppgifter om
arbetsförhållanden samt skol- och yrkesutbildning inte kan sägas gälla
den tillfrågades bostads- och hushållsförhållanden. I skrivelsen ifrågasätts
därför om inte riksdagen bör komplettera FoB-lagen så att av denna kan
utläsas vad uppgiftsskyldigheten omfattar. I skatteutskottets betänkande
i anledning av bl. a. denna skrivelse uttrycker utskottet den uppfattningen
att det skulle vara till fördel om man i FoB-lagen klarare kunde
ange de allmänna riktlinjerna för uppgiftslämnandet. Vad som sålunda
framkommit i skrivelsen från riksdagens ombudsmän samt i skatteutskottets
betänkande bör beaktas vid den innehållsmässiga utvärderingen
av FoB.

I detta sammanhang bör även tas upp frågan vilken roll de olika
administrativa och andra register som nu byggs upp i samhället kommer
att få för möjligheterna att ta fram erforderlig statistisk information utan
mycket omfattande räkningar. Utvärderingen bör på denna punkt ges en
förutsättningslös inriktning så att alternativa metoder prövas att ge
information om de samhällsföreteelser som FoB beskriver. Bl. a. bör
undersökas om en enklare FoB kan kompletteras med registerdata eller
en utbyggd löpande statistikproduktion baserad på register eller särskilt
inhämtade material. För vissa variabler bör möjligheten prövas att
inhämta data med hjälp av intermittenta eller löpande urvalsundersökningar.
Det kan t. ex. tänkas att en variabel som utbildning, för vilken de
regionala kraven på information möjligen kan vara mindre än för andra
variabler, skulle låta sig belysas med hjälp av en urvalsundersökning.

I sin behandling av problemen i samband med materialinsamlingen
skall projektgruppen också närmare belysa de kvalitetsproblem som
konstaterats genom brister i kyrkobokföringen och mantalsskrivningen.
Härvid skall projektgruppen framför allt beakta det gemensamma
utredningsarbete som f. n. bedrivs av SCB och riksskatteverket och som
kommer att redovisas under våren 1972. Det skall också erinras om att
enligt departementschefens intentioner i Kungl. Maj:ts proposition
1967:88 folkbokföringen skall kontrolleras i samband med FoB. I övrigt
bör projektgruppen beakta att de grundläggande bestämmelserna om
kyrkobokföring och mantalsskrivning f. n. är föremål för översyn av
hemvistsakkunniga som beräknas avlämna sitt betänkande under första
halvåret 1973. De förslag som utredningen där kommer att framlägga kan
komma att aktualisera ändringar i tillvägagångssättet vid insamlingen av
uppgifter till FoB. Även på flera andra områden pågår utredningsarbete
som projektgruppen bör beakta. Framför allt gäller det offentlighets- och
sekretesslagstiftningskommittén som under första halvåret 1972 väntas
avge ett betänkande rörande offentlig och privat hantering av personorienterat
ADB-material.

Det bör vidare erinras om att skatteutskottet i sitt betänkande i
anledning av dels den tidigare nämnda skrivelsen från riksdagens
ombudsmän angående ändringar i lagen om allmän folk- och bostadsräkning,
dels en motion väckt vid 1971 års riksdag i sin sammanfattning
hänvisat till den nu tillsatta projektgruppen inom SCB. Man säger där att
det enligt skatteutskottets mening får förutsättas att det arbete som i
SCBs regi bedrivs för att utvärdera erfarenheterna av den senaste folkoch
bostadsräkningen och för att planera den framtida utformningen av
sådana räkningar kommer att leda till förbättringar av de kommande
räkningarna. I samband med behandlingen av den i ovan nämnda motion
väckta frågan om huruvida en rådgivande grupp med parlamentarisk
förankring bör knytas till nästa FoB hänvisar utskottet också till att

SkU1972:44

4

resultatet av bl. a. SCBs utredning bör avvaktas innan ställning tas till
denna fråga.

Det ovan anförda innebär att projektgruppen som en första uppgift
senast den 1 juli 1972 bör redovisa en översiktlig utvärdering av FoB 70
och en plan för projektgruppens fortsatta arbete. Därefter skall projektgruppen
avlämna en rapport om utvärderingens resultat samt ett första
preliminärt förslag till plan för fortsatt verksamhet. Denna del av
projektgruppens arbete bör vara avslutad senast den 1 april 1973 så att
material för principbeslut kan föreligga som kan tas in i anslagsäskandena
för 1974/75. Därefter skall projektgruppen utarbeta ett definitivt förslag
till en eventuell folk- och bostadsräkning 1975. Detta arbete skall vara
avslutat senast den 1 april 1974 så att förslag kan tas in i anslagsäskandena
för 1975/76. Det ankommer vidare på projektgrupper att under
arbetets gång föreslå de förändringar i utredningsarbetets uppläggning
och organisation som är nödvändiga för att arbetet skall kunna bedrivas
på ett effektivt sätt och förslag kunna läggas fram vid de angivna
tidpunkterna. Det kan exempelvis bli aktuellt att till projektgruppen
knyta särskilda subgrupper för att utarbeta förslag för olika delområden.
Formerna för konsumentkontakten bör också undersökas.

Resultatet av projektgruppens arbete kommer att redovisas senare
under hösten 1972.

OSK har under sommaren 1972 i delbetänkandet Data och integritet
(SOU 1972:47) framlagt sina förslag rörande personorienterad ADB-information.

OSK föreslår bl. a. att tillståndstvång för upprättande av personregister
med automatisk databehandling införs. Tillståndstvånget bör avse
både statliga, kommunala och enskilda register. Vissa typer av enklare
register, vilka regelmässigt kan antas inte medföra intrång, bör kunna
undantas från tillståndstvånget och i stället underkastas anmälningsskyldighet.
Personregistren måste också underkastas en fortlöpande tillsyn.

Prövningen bör anförtros en självständig myndighet, vars sammansättning
ger garantier för att den företräder en bred medborgaropinion. OSK
föreslår, att myndigheten benämnes datainspektionen.

OSK lägger fram de författningsförslag som föranledes av det anförda,
nämligen förslag till ändringar i 2 kap. TF, till datalag och till ändringar i
sekretesslagen och brottsbalken.

Enligt förslaget till datalag skall tillstånd att föra register över
personuppgifter med automatisk databehandling meddelas, om anledning
saknas att antaga att otillbörligt intrång i registrerades personliga
integritet skall uppkomma.

Datalagsförslaget innehåller vidare bl. a. föreskrifter om skyldighet för
registerförare att kontrollera riktigheten av uppgifterna och att rätta
felaktiga uppgifter samt att högst en gång om året på begäran lämna
registrerad underrättelse om innehållet i de uppgifter som rör denne.

För att säkra att datainspektionen företräder en bred medborgaropinion
på området bör flertalet av dess ledamöter ha nära kontakt med
den allmänna opinionen genom arbete i riksdagen, folkrörelserna etc. En
ledamot bör ha särskild sakkunskap i datateknik och informationsbehandling,
en särskild erfarenhet av offentlig förvaltning och en av

I

SkU 1972:44 5

verksamhet inom näringslivet. Med hänsyn härtill föreslås att datainspektionen
skall bestå av ordförande och åtta andra ledamöter jämte fem
ersättare, vilka alla utses av Kungl. Maj :t för fyra år i sänder.

Datainspektionen föreslås besluta om tillstånd inte bara för enskilda
register utan också för statens och kommunernas register. Härigenom
betonas vikten av att tillåtligheten av offentliga register bedöms på
samma sätt som i fråga om enskilda.

Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1974. Datainspektionen
bör dock inrättas redan den 1 juli 1973.

Utskottet

I motionen begärs dels att det arbete som bedrivs i statistiska
centralbyråns (SCB:s) regi för att utvärdera erfarenheterna av den senaste
folk- och bostadsräkningen snarast möjligt skall offentliggöras, dels att en
rådgivande grupp med parlamentarisk sammansättning skall följa planering
och genomförande av nästa folk- och bostadsräkning.

Enligt vad utskottet erfarit kommer de första resultaten av den
pågående utvärderingen av 1970 års folk- och bostadsräkning att
redovisas under hösten 1972. Den slutliga utvärderingen lär emellertid
inte kunna ske förrän under 1973 på grund av att bearbetningen av det
insamlade materialet inte hinner slutföras i år. Någon framställning om
offentliggörande av resultatet finner utskottet inte erforderlig.

Yrkandet om en rådgivande grupp med parlamentarisk representation
ansåg utskottet vid föregående års riksdag vara för tidigt väckt med
hänsyn bl. a. till pågående och väntade utredningar, vilkas resultat kunde
påverka ställningstagandet till frågan. Enligt utskottets mening äger
denna invändning fortfarande giltighet. Syftet med den rådgivande
gruppen skulle främst vara att skapa erforderligt skydd för den enskildes
integritet i samband med en kommande folk- och bostadsräkning.
Utskottet vill med anledning härav erinra om att denna fråga särskilt skall
beaktas av den nämnda utredningen inom SCB, som också skall ta
ställning till formerna för en eventuell folk- och bostadsräkning 1975.
Med hänsyn härtill och till att frågan om integritetsskyddet vid
ADB-information kan väntas bli föremål för särskild lagstiftning vid 1973
års riksdag på grundval av offentlighets- och sekretesslagstiftningskommitténs
förslag i betänkandet Data och integritet (SOU 1972:47) bör
riksdagen enligt utskottets mening inte nu besluta om några åtgärder som
föregriper den omprövning av integritetsskyddet i bl. a. förevarande
sammanhang som kan väntas inom en inte alltför avlägsen framtid.

SkU 1972.44

6

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår motionen 1972:610.

Stockholm den 17 oktober 1972
På skatteutskottets vägnar
ERIK BRANDT

Närvarande: herrar Brandt (s), Josefson i Arrie (c), Wärnberg (s), Larsson
i Umeå (fp), Carlstein (s), Sundkvist (c), Wikner (s), Nilsson i Trobro*
(m), Stadling (s), Olof Johansson i Stockholm (c), Johansson i Jönköping
(s), Hörberg (fp), Söderström (m) och fru Normark (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av herrar Larsson i Umeå (fp), Nilsson i Trobro (m), Hörberg (fp) och
Söderström (m) vilka

dels anfört följande:

1970 års folk- och bostadsräkning genomfördes på sådant sätt att den
skapade irritation och misstro hos betydande grupper i samhället. Det är
därför angeläget att när nästa folk- och bostadsräkning skall genomföras
man planlägger denna på sådant sätt att man undviker de misstag som
gjordes i föregående bostadsräkning. Ett sätt att undvika misstagen och
återställa förtroendet mellan de styrande och de styrda är att — som i
motionen 1972:610 föreslås — tillsätta en rådgivande grupp med
parlamentariskt inslag för att följa planering och genomförande av nästa
folk- och bostadsräkning. Tillsättandet av en sådan grupp bör ske i god
tid så att bedömningar och förberedelser för den kommande folk- och
bostadsräkningen kan ske med betryggande tidsmarginaler.
dels ansett att utskottet bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1972:610 begär att en
rådgivande grupp med parlamentarisk sammansättning tillsätts
för att följa planering och genomförande av nästa folkoch
bostadsräkning.

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1665 S Stockholm 1972