Skatteregler för elcertifikat och utsläppsrätter (prop. 2004/05:33)

Betänkande 2004/05:SKU16

Skatteutskottets betänkande2004/05:SKU16

Skatteregler för elcertifikat och utsläppsrätter (prop. 2004/05:33)

---

Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag i proposition
2004/05:33 om beskattningen av elcertifikat och utsläppsrätter. Utskottet
avstyrker en motion (c) om att regeringen bör återkomma med lagförslag
i syfte att motverka den skattehöjning på stödrättigheter som kan bli
följden av EU:s jordbruksreform. Regeringens förslag bedöms inte ha
några offentligfinansiella effekter.
Vid betänkandet har fogats en reservation (kd, c).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Skatteregler för elcertifikat och utsläppsrätter
Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 till detta betänkande återgivna
förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). Därmed
bifaller riksdagen proposition 2004/05:33.

2. Beskattningen av jordbrukets stödrättigheter
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk9.
Reservation (kd, c)

Stockholm den 30 november 2004
På skatteutskottets vägnar

Susanne Eberstein
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Susanne Eberstein (s),
Anna Grönlund Krantz (fp), Ulla Wester (s), Lennart Hedquist (m), Per
Erik Granström (s), Per-Olof Svensson (s), Per Landgren (kd), Marie
Engström (v), Lennart Axelsson (s), Ulf Sjösten (m), Mats Berglind (s),
Catharina Bråkenhielm (s), Stefan Hagfeldt (m), Britta Rådström (s),
Barbro Feltzing (mp), Anne-Marie Ekström (fp) och Staffan Danielsson
(c).

Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I ärendet behandlar utskottet regeringens proposition 2004/05:33 om
skatteregler för elcertifikat och utsläppsrätter och en motion som väckts
med anledning av propositionen. Regeringens och motionärernas förslag
till riksdagsbeslut redovisas i bilaga 1. Regeringens förslag till
lagtext återges i bilaga 2.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att elcertifikat och utsläppsrätter skall utgöra
lagertillgångar hos skattskyldiga som är berättigade att få utsläppsrätter
eller elcertifikat tilldelade eller hanterar egen eller annans kvotplikt.
En uttrycklig lagregel föreslås också som klargör att stöd i form av
utsläppsrätter eller elcertifikat skatterättsligt utgör näringsbidrag.
Därmed beskattas utsläppsrätter respektive elcertifikat först vid
avyttringen.
Utsläppsrätter och elcertifikat får värderas till det lägsta av
nettoförsäljningsvärdet eller anskaffningsvärdet. Samtliga företag som ingår
i en intressegemenskap (i detta sammanhang företag som har möjlighet
att utväxla koncernbidrag med avdragsrätt och, i fråga om handelsbolag,
handelsbolaget och annat företag som ingår i samma koncern som bolaget)
skall dock tillämpa samma metod vid lagervärderingen.
En särskild regel om avdrag för skuld som hänför sig till faktiska
utsläpp respektive kvotplikt införs. Avdrag för en sådan skuldreservering
får endast ske till den del utsläppen respektive kvotplikten överstiger
innehavda utsläppsrätter respektive elcertifikat. Vidare får de samlade
avdragen hos företag i en intressegemenskap uppgå till högst ett belopp
som motsvarar skillnaden mellan företagens samlade utsläpp respektive
kvotplikt och företagens samlade innehav av utsläppsrätter respektive
elcertifikat.
Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005.

Utskottets överväganden
Skatteregler för elcertifikat och utsläppsrätter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller proposition 2004/05:33 Skatteregler för elcertifikat
och utsläppsrätter.

Propositionen
Elcertifikat och utsläppsrätter skall utgöra lagertillgångar hos
skattskyldiga som är berättigade att få utsläppsrätter eller elcertifikat
tilldelade eller hanterar egen eller annans kvotplikt. Det klargörs att
stöd i form av utsläppsrätter eller elcertifikat skatterättsligt utgör
näringsbidrag. Därmed beskattas utsläppsrätter respektive elcertifikat
först vid avyttringen. Utsläppsrätter och elcertifikat får värderas
till det lägsta av nettoförsäljningsvärdet eller anskaffningsvärdet.
Samtliga företag som ingår i en intressegemenskap skall tillämpa samma
metod vid lagervärderingen. En särskild regel om avdrag för skuld som
hänför sig till faktiska utsläpp respektive kvotplikt införs. Avdrag
för en sådan skuldreservering får endast ske till den del utsläppen
respektive kvotplikten överstiger innehavda utsläppsrätter respektive
elcertifikat. Vidare får de samlade avdragen hos företag i en
intressegemenskap uppgå högst till ett belopp som motsvarar skillnaden mellan
företagens samlade utsläpp respektive kvotplikt och företagens samlade
innehav av utsläppsrätter respektive elcertifikat.
Lagförslagen beträffande elcertifikat och utsläppsrätter förväntas inte
ha några offentligfinansiella effekter och bedöms inte ge upphov till
några merkostnader för Skatteverket eller någon annan myndighet.
Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005.

Utskottets ställningstagande
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag och tillstyrker
propositionen.
Beskattningen av jordbrukets stödrättigheter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att regeringen skyndsamt bör återkomma
med lagförslag rörande beskattningen av jordbrukets stödrättigheter.
Jämför reservation (kd, c).
Bakgrund
EU beslutade under år 2004 om en jordbruksreform som innebär att i
princip samtliga nuvarande direktstöd inom vegetabiliesektorn och
animaliestöden frikopplas från produktionen. Regeringen redovisade i en
skrivelse 2003/04:137 Genomförande av EU:s jordbrukspolitik i Sverige
till riksdagen i april 2004 sina överväganden. Regeringens bedömning
var att införandet av ett frikopplat gårdsstöd skulle ske enligt en s.
k. blandmodell med verkan fr.o.m. år 2005. Modellen innebär i huvudsak
en regionalisering av nuvarande stöd där all åkermark inom en region
erhåller samma grundstöd per hektar men där viss del av stöden inom
främst animaliesektorn förblir gårdskopplade. Riksdagen (2003/04:MJU22)
delade regeringens bedömningar.
Propositionen
EU-stöd och nationellt stöd till jordbruket behandlas enligt gällande
rätt som näringsbidrag vid beskattningen. Näringsbidrag beskattas i
inkomstslaget näringsverksamhet enligt de speciella regler som gäller
för näringsbidrag i 29 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).
Genom att dagens arealstöd i praktiken är nära bundet till fastigheten
kommer jordbruksstödsreformen och bildandet av från fastigheten fristående
stödrättigheter enligt Skatteverket att leda till att en del av det
marknadsvärde på fastigheten som i dagsläget utgörs av kapitaliserade
stöd överförs till marknadsvärdet på de nya stödrättigheterna. Genom
att en försäljning av en näringsfastighet beskattas i inkomstslaget
kapital kommer värdeöverföringen från fastigheten till de fristående
stödrättigheterna vid en fastighetsförsäljning att leda till en högre
beskattning jämfört med i dag. I inkomstslaget näringsverksamhet varierar
skattesatsen mellan 45-70 procent, inklusive egenavgifter. I inkomstslaget
kapital är skattesatsen 30 procent. För att lindra effekterna av
värdeöverföringen har Skatteverket föreslagit en övergångsregel när
stödrättigheter avyttras i samband med en fastighetsförsäljning. Regeln
innebära att ersättningen för stödrättigheten, under vissa förutsättningar,
skall beskattas i inkomstslaget kapital i stället för i inkomstslaget
näringsverksamhet. Hur stor värdeöverföringen skulle komma att bli kunde
Skatteverket inte bedöma eftersom det när uppdraget genomfördes inte
stod klart hur systemet med stödrättigheter skulle komma att se ut.
Regeringen anser i likhet med övervägande antal remissinstanser att
frågan om stödrättigheternas beskattning måste utredas ytterligare innan
lagstiftning sker. Till dess får stödrättigheterna hanteras inom ramen
för befintligt regelverk och eventuella tillämpningsproblem lösas i
rättstillämpningen.
Motionen
I motion Sk9 av Jörgen Johansson m.fl. (c) yrkas att regeringen skyndsamt
bör återkomma med lagförslag i syfte att motverka den skattehöjning som
den nya jordbruksstödreformen ger upphov till.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens uppfattning att beskattningen av jordbrukets
stödrättigheter behöver utredas ytterligare innan lagstiftning sker och
att beskattningen till dess får ske inom ramen för befintligt regelverk.
Utskottet anser att det saknas anledning för riksdagen att göra något
uttalande i frågan och avstyrker motion Sk9.

Reservation
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservation. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Beskattningen av jordbrukets stödrättigheter, punkt 2 (kd, c)
av Per Landgren (kd) och Staffan Danielsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om beskattningen av jordbrukets stödrättigheter.
Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk9.
Ställningstagande
Den nya jordbruksstödsreformen kommer, om ingenting görs, att medföra
stora omotiverade skattehöjningar vid överlåtelser av stödrättigheter.
Syftet med reformen är att stärka jordbrukets konkurrenskraft och en
höjning av skatten skulle motverka detta syfte och ge inlåsningseffekter
som hindrar nödvändiga rationaliseringar och fastighetsförsäljningar.
Jordbruksstödsreformen införs redan från årsskiftet och vi anser att
riksdagen genom ett tillkännagivande måste klargöra för regeringen att
en utredning om en lagändring därför bör göras skyndsamt.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2004/05:33 Skatteregler för elcertifikat och
utsläppsrätter:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229).
Följdmotion
2004/05:Sk9 av Jörgen Johansson m.fl. (c):
Riksdagen begär att regeringen skyndsamt återkommer med lagförslag i
syfte att motverka den skattehöjning den nya jordbruksstödsreformen ger
upphov till.

Bilaga 2
Regeringens lagförslag