Skandinavisk luftfartspolitik och förlängning av SAS-samarbetet

Betänkande 1996/97:TU9

Trafikutskottets betänkande 1996/97:TU09

Skandinavisk luftfartspolitik och förlängning av SAS-samarbetet

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1996/97
TU9

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens två förslag i proposition 1996/97:126 om
skandinavisk luftfartspolitik och förlängning av SAS-samarbetet. Enligt det
första förslaget bör riksdagen godkänna att 1951 års konsortialavtal, om
etablerandet av SAS, med senare ändringar skall ligga till grund för det
skandinaviska luftfartssamarbetet t.o.m. den 30 september år 2020. Enligt det
andra förslaget bör riksdagen bemyndiga regeringen att besluta om minskning
av statens ägarandel i SAS Sverige AB från nuvarande 50 % ned till en nivå som
innebär att statens röstetal inte understiger 35 %. Bolaget är svenskt
moderbolag i SAS-konsortiet.
I anslutning till förslaget om det skandinaviska luftfartssamarbetet
redovisar regeringen också vissa nya luftfartspolitiska riktlinjer. Dessa
innebär främst att den gemensamma skandinaviska luftfartspolitiken bör vila på
en liberal grundsyn och att SAS företrädesrätt bortfaller på helt
liberaliserade luftfartsmarknader.
I en m-motion förordas, i första hand, att de tre nationella bolag som äger
SAS slås samman till ett bolag och att svenska statens aktier i ett sådant
bolag successivt säljs. I andra hand förordas att statens aktier i SAS Sverige
AB successivt säljs. Vidare begärs i m-motionen en omförhandling av
konsortialavtalet för att förändra ägarstrukturen i SAS.
I en v-motion yrkas avslag på regeringens förslag om bemyndigande att
besluta om ändring av statens ägarandel i SAS Sverige AB.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna.
Till betänkandet är fogat en m-reservation, en v-reservation och ett särskilt
yttrande av fp-ledamoten.

Propositionen

Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i proposition 1996/97: 126
om skandinavisk luftfartspolitik och förlängning av SAS-samarbetet att
riksdagen
1. godkänner att konsortialavtalet den 8 februari 1951 med senare ändringar
skall ligga till grund för det skandinaviska luftfartssamarbetet t.o.m. den 30
september 2020,
2. bemyndigar regeringen att besluta om förändring av svenska statens
ägarandel i SAS Sverige AB (publ) i enlighet med vad regeringen i
propositionen anfört.

Motionerna

1996/97:T65 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en omförhandling av konsortialavtalet
i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statens ägarandel i SAS.
1996/97:T66 av Hans Andersson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen avslår
regeringens förslag till förändring av svenska statens ägarandel i SAS Sverige
AB.

Utskottet

1. Propositionen i huvuddrag
Konsortiet SAS ägs, sedan de tre moderbolagen år 1996 bytt namn och
omstrukturerats, av SAS Sverige AB, SAS Danmark A/S och SAS Norge ASA till
respektive 3/7, 2/7 och 2/7. Inom varje moderbolag ägs aktierna till 50 % av
respektive stat och till 50 % av privata aktieägare. Enligt propositionen
behöver SAS investera ca 5,5 miljarder dollar i flygplan och reservdelar under
de kommande tio åren. Regeringen framhåller att omstruktureringen av
moderbolagen skapar förbättrade förutsättningar att finansiera dessa
investeringar. Det stora behovet av kapitaltillförsel har också gjort det
erforderligt att klarlägga eventuella hinder för ändringar av aktieandelar i
moderbolagen. De skandinaviska kommunikationsministrarna har nu konstaterat
att det inte föreligger något hinder för en ny politik för respektive stats
ägarengagemang i de tre moderbolagen. Regeringen föreslår därför att riksdagen
bemyndigar regeringen att besluta om en eventuell minskning av statens
ägarandel i SAS Sverige AB inom ramen för en gemensam skandinavisk politik för
ägarengagemang i SAS. Statens ägarandel bör dock inte minska så att
röstetalet understiger 35 %. Vid ett röstetal på denna nivå kan staten
förhindra beslut bland ägarna som kräver kvalificerad majoritet, bl.a.
ändringar av bolagsordningsbestämmelser om verksamhetsföremål. Riksdagens
godkännande bör krävas vid förändringar som skulle innebära att statens
röstetal understeg 35 % i SAS Sverige AB.
Regeringen föreslår också att riksdagen godkänner att konsortialavtalet,
som ingicks mellan SAS dåvarande moderbolag år 1951, med senare ändringar
skall ligga till grund för det skandinaviska luftfartssamarbetet t.o.m. den 30
september 2020. Nu gällande konsortialavtal och avtal mellan de skandinaviska
regeringarna om luftfartssamarbete löper ut den 30 september 2005. Regeringen
framhåller att den internationella luftfarten - vid sidan av den
liberalisering som skett bl.a. inom EU - fortfarande i mycket stor
utsträckning regleras av ett system med bilaterala avtal mellan suveräna
stater, varigenom förhandlas om marknadstillträde och trafikrättigheter. Det
finns därför enligt regeringen under överskådlig tid behov av att samordna de
skandinaviska resurserna för att uppnå bästa möjliga flygtrafikförbindelser
med omvärlden. Den skandinaviska luftfartspolitiken bör utgå från en liberal
grundsyn som medger att konsument- och konkurrenshänsyn tas till vara och att
SAS kan bedriva sin verksamhet på en kommersiell grund. De skandinaviska
länderna bör i sitt förhandlingsarbete sträva mot att etablera liberala
luftfartsmarknader med så många länder som möjligt. SAS luftfartspolitiska
företrädesrätt bör bortfalla helt på sådana fullt liberaliserade marknader.

2. Motionsförslagen
I motion T65 (m) framhålls (yrkande 2) att SAS tre nationella moderbolag bör
slås samman till ett bolag. Genom en sådan förändring skulle något
konsortialavtal inte behövas. I ett sådant bolag bör statens ägarandel stegvis
säljas i den takt det är möjligt, med avseende på priset och företaget. Om en
lösning som denna inte är möjlig bör - framhåller motionärerna - SAS Sverige
AB utförsäljas på ett sätt som garanterar stabilitet och
utvecklingsmöjligheter för bolaget.
I motion T65 (m) framhåller motionärerna vidare (yrkande 1) att de
ifrågasätter den långa giltighetstiden för det förlängda konsortialavtalet.
De finner det anmärkningsvärt att regeringen önskar att riksdagen skall binda
sig för luftfart inom ramen för SAS under drygt 20 år. Konsortialavtalet bör -
betonar motionärerna - omförhandlas för att förändra ägarstrukturen i SAS.
I motion T66 (v) framhålls att luftfarten innebär miljöproblem genom
bränsleförbrukningens och utsläppens stora omfattning. Det är därför av stor
vikt att staten även i fortsättningen har ett avgörande inflytande inom
luftfarten. Att minska statens ägarandel i SAS Sverige AB till 35 % tar bort
möjligheten att påverka beslut som tas med enkel majoritet. Statens ägande bör
- betonar motionärerna - uppgå till minst 50 % för att möjligheterna att styra
verksamheten skall vara tillfredsställande.

3. Utskottets ställningstagande
Som framhålls i propositionen står SAS inför mycket stora investeringar under
den kommande 10-årsperioden. Den omstrukturering av SAS moderbolag som skett
under år 1996 skall ses mot den bakgrunden och det behov av kapitaltillförsel
som investeringarna skapar. Detsamma gäller regeringens förslag om
bemyndigande att få minska statens ägarandel i SAS Sverige AB ned till en nivå
som svarar mot ett röstetal av 35 %. Utskottet har för sin del ingen erinran
mot att riksdagen ger regeringen det föreslagna bemyndigandet. Av detta
ställningstagande följer att utskottet inte kan ställa sig bakom motion T66
(v) enligt vilken riksdagen bör avslå regeringens förslag till förändring av
svenska statens ägarandel i SAS Sverige AB.
Innebörden av motion T65 (m) yrkande 2 är
- i första hand att konsortiet SAS bör upphöra och att de tre nationella
moderbolagen bör slås samman till ett bolag, i vilket den svenska statens
aktier successivt skall säljas,
- i andra hand att statens aktier i det svenska moderbolaget SAS Sverige AB
successivt skall säljas.
I propositionen framhålls att de privata ägargrupperna i SAS moderbolag inte
funnit det aktuellt att etablera ett gemensamägt ?AB SAS? eller motsvarande
med hänsyn till en lång rad frågor av bl.a. luftfartspolitisk och skattemässig
natur (bolagets säte, krav på nationell kontroll etc). Utskottet erinrar om
att konsortiekonstruktionen alltsedan SAS tillkomst har tillmätts en
avgörande betydelse och är inte berett att förorda någon annan rättslig form
för samarbetet. Utskottet kan alltså inte ställa sig bakom motionskravet att
konsortiet SAS skall upphöra för att ersättas av ett AB SAS.
Vad gäller andrahandskravet enligt motion T65 (m) yrkande 2 - som gäller
försäljning av statens aktier i SAS Sverige AB - vill utskottet framhålla
följande. Som anges i propositionen har den luftfartspolitiska situationen
genomgått stora förändringar sedan SAS-samarbetet inleddes i början av 1950-
talet. En konsekvens härav är att det blir alltmer vanligt i vår närmaste
omvärld att staterna börjar lossa banden till sina ?flaggförande? flygbolag.
De mål som motiverat ett nationellt statligt ägarengagemang i flygdriften -
framför allt tillgång till ett tillfredsställande nät av utrikes förbindelser
med flyg - bedöms därvid kunna uppnås på annat sätt än genom fortsatt direkt
ägande. I sammanhanget erinras dock om att de flesta gällande bilaterala
luftfartsavtal som de skandinaviska länderna träffat fortfarande innehåller
krav på ?väsentlig nationell ägarandel och kontroll? i de flygbolag som
utpekas att utnyttja rättigheterna i avtalen. Regeringens uppfattning att
statens ägarandel i SAS Sverige AB inte får minska så att röstetalet går ned
under 35 % skall ses mot bl.a. den bakgrunden. Som framhålls i propositionen
ligger en sådan nivå också i linje med de allmänna riktlinjer för statens
ägande i delägda aktiebolag som riksdagen godkänt (prop. 1995/96:141 om aktivt
ägande av statens företag, bet. NU26, rskr. 302). Utskottet delar regeringens
uppfattning och är inte berett att förorda en omprövning av riksdagsbeslutet i
fråga. Det sagda innebär att utskottet inte heller kan ställa sig bakom
andrahandskravet enligt yrkande 2 i m-motionen om försäljning av statens
aktier i SAS Sverige AB.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna T65 (m)
yrkande 2 och T66 (v). Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen
bemyndigar regeringen att besluta om förändring av svenska statens ägarandel i
SAS Sverige AB (publ) i enlighet med vad regeringen anför. Det innebär att
statens ägarandel får minskas ned till en nivå som motsvarar ett röstetal på
35 % och att riksdagens godkännande krävs vid förändringar av ägar-andelen som
skulle innebära att statens röstetal understeg 35 %.
Av propositionen framgår att moderbolagen i SAS har ansökt hos respektive
stats myndigheter om bl.a. godkännande av moderbolagens avtal om förlängning
av konsortialavtalet. Någon omförhandling av avtalet, som begärs i motion T65
(m), synes därför inte påkallad. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
att riksdagen godkänner att 1951 års konsortialavtal med senare ändringar
skall ligga till grund för det skandinaviska luftfartssamarbetet t.o.m. den
30 september 2020. Motion T65 (m) yrkande 1 avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande statens ägarandel i SAS
att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:T65 yrkande 2 och 1996/97:T66
bemyndigar regeringen att besluta om förändring av svenska statens
ägarandel i SAS Sverige AB (publ) i enlighet med vad regeringen anför i
propositionen,
res. 1 (m) - delvis
res. 2 (v)
2. beträffande förlängning av SAS-samarbetet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1996/97:T65 yrkande 1 godkänner att konsortialavtalet den 8 februari
1951 med senare ändringar skall ligga till grund för det skandinaviska
luftfartssamarbetet t.o.m. den 30 september 2020.
res. 1 (m) - delvis

Stockholm den 6 maj 1997

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Per Westerberg (m), Håkan Strömberg
(s), Jarl Lander (s), Per Erik Granström (s), Tom Heyman (m), Krister
Örnfjäder (s), Sivert Carlsson (c), Hans Stenberg (s), Kenth Skårvik (fp),
Monica Green (s), Karl-Erik Persson (v), Lars Björkman (m), Elisa Abascal
Reyes (mp), Claes-Göran Brandin (s), Ulla Löfgren (m) och Hans Hoff (s).

Reservationer

1. Statens ägarandel i SAS och förlängning av SAS-samarbetet (mom. 1 och 2)
Per Westerberg, Tom Heyman, Lars Björkman och Ulla Löfgren (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ?Som framhålls?
och på s. 5 slutar med ?yrkande 1 avstyrks? bort ha följande lydelse:
Som framhålls i propositionen bemyndigade riksdagen år 1992 (prop.
1991/92:69, bet. NU10, rskr. 92) regeringen att besluta om försäljning av
statens ägande i ABA. År 1993 överfördes detta bemyndigande (prop. 1992/93:59,
bet. TU20, rskr. 209) till SILA i samband med att statens ägande i SAS
överfördes till det börsnoterade SILA.
1992 års riksdagsbeslut omfattade bemyndigande för regeringen att helt eller
delvis sälja statens aktier inte bara i ABA utan också i en rad andra företag.
Som övergripande skäl för beslutet angavs att statens främsta uppgift inom
näringspolitiken är att ange ramar och regelsystem för näringslivets
verksamhet och bidra till att skapa betingelser för långsiktig tillväxt. Om
staten uppträder som företagsägare och själv agerar på den marknad staten har
att ange spelregler för, uppstår en uppenbar risk för osund konkurrens.
De skäl som sålunda och i övrigt angavs för privatisering av statligt ägda
företag i 1992 års riksdagsbeslut är enligt utskottets mening alltjämt
giltiga. Utskottet delar den i motion T65 (m) uttalade uppfattningen att SAS
tre nationella moderbolag bör slås samman till ett bolag och att den svenska
statens ägarandel i ett sådant bolag stegvis bör säljas i den takt det är
möjligt, med avseende på priset och företaget. Om en sådan lösning inte skulle
visa sig möjlig, bör - som framhålls i motionen - statens aktier i SAS Sverige
AB försäljas på ett sätt som garanterar stabilitet och utvecklingsmöjligheter
för bolaget.
Mot bakgrund av det anförda ställer sig utskottet frågande till att
regeringen velat medverka till en förlängning av konsortialavtalets giltighet
ända till år 2020. Det är enligt utskottets mening anmärkningsvärt att
regeringen vill att riksdagen skall binda sig för luftfart inom ramen för SAS
under drygt 20 år. Utskottet anser för sin del att konsortialavtalet bör
omförhandlas i syfte att nå den av utskottet förordade sammanslagningen av SAS
moderbolag till ett bolag. Sedan en sammanslagning genomförts kan - som
framhålls i motion T65 (m) - konsortialavtalet upphöra att gälla.
Vad utskottet nu anfört - och som innebär att motion T65 (m) tillstyrks -
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Motion T66 (v) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande statens ägarandel i SAS
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:T65 yrkande 2, med anledning av
vad regeringen anfört om förändring av svenska statens ägarandel i SAS
Sverige AB (publ) och med avslag på motion 1996/97:T66 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande förlängning av SAS-samarbetet
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:T65 yrkande 1 och med anledning
av regeringens förslag om 1951 års konsortialavtal som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Statens ägarandel i SAS (mom. 1)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ?Som framhålls?
och på s. 5 slutar med ?röstetal understeg 35 %? bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion T66 (v) innebär luftfarten miljöproblem genom
bränsleförbrukningens och utsläppens stora omfattning. Utskottet delar
motionärernas uppfattning om vikten av att staten även i fortsättningen har
ett avgörande inflytande över verksamheter inom luftfartsområdet. Att minska
statens ägarandel i SAS Sverige AB till 35 % innebär att staten förlorar
möjligheten att påverka beslut som tas med enkel majoritet, dvs. en betydande
del av styrelsens beslut. Statens ägande bör - vill utskottet i likhet med
motionärerna understryka - uppgå till minst 50 % för att möjligheterna att
styra verksamheten skall vara tillfredsställande. Med det anförda tillstyrker
utskottet motion T66 (v) om att riksdagen bör avslå regeringens förslag till
förändring av svenska statens ägarandel i SAS Sverige AB. Vidare avstyrker
utskottet motion T65 (m) yrkande 2.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande statens ägarandel i SAS
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:T66 avslår regeringens förslag om
förändring av svenska statens ägarandel i SAS Sverige AB (publ) samt
motion 1996/97:T65 yrkande 2,

Särskilt yttrande

Förlängning av SAS-samarbetet (mom. 2)
Kenth Skårvik (fp) anför:
Folkpartiet delar åsikten i motion T65 (m) yrkande 1 att den nya föreslagna
avtalsperioden med SAS kommer att löpa över en alltför lång tidsperiod. Då SAS
ägs gemensamt av de skandinaviska länderna kan en förändring av avtalsperioden
rimligen inte ske förrän förhandlingar i frågan har genomförts tillsammans med
Norge och Danmark. Folkpartiet anser att regeringen bör ta upp sådana
förhandlingar och därmed är vi ej beredda att stödja det nämnda
motionsyrkandet.