Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sjöfylleri

Betänkande 2000/01:LU4

Var är betänkandet nu?

  1. 1, Förslag1 av 4, Förslag, genomförd
  2. 2, Beredning2 av 4, Beredning, genomförd
  3. 3, Debatt3 av 4, Debatt, genomförd
  4. 4, Beslut4 av 4, Beslut, genomförd

Betänkandet är färdigbehandlat

Bordläggning 1
2001-01-26
Avgörande
2001-01-31
Debatt
2001-01-31
Beslut fattades
2001-01-31

Hela betänkandet

Sjöfylleri(docx, 45 KB)
Bilaga: bet_200001_lu_4(pdf, 151 KB)
Visa hela dokumentet för

Beslut i korthet

Motioner om sjöfylleri (LU4)

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2000 om sjöfylleri. I motionerna föreslås införande av dels en promillegräns även för sjöfylleri som inte är att anse som grovt brott, dels en möjlighet att utföra rutinmässiga nykterhetskontroller i sjötrafiken.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna
Riksdagens beslut
Bifall till utskottets hemställan
Visa hela betänkandet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Förslaget avser 4 motioner.

Från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Betänkandet bereddes senast i utskott 14 november 2000, justerades 16 januari 2001 och fick trycklov 22 januari 2001.

Alla beredningar i utskottet

2000-11-14

Motioner om sjöfylleri (LU4)

Lagutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiden 2000 om sjöfylleri. I motionerna föreslås införande av dels en promillegräns även för sjöfylleri som inte är att anse som grovt brott, dels en möjlighet att utföra rutinmässiga nykterhetskontroller i sjötrafiken.

Debatt, Genomförd

Information kommer.
Stillbild från Debatt om förslag 2000/01:LU4, Sjöfylleri

Debatt om förslag 2000/01:LU4

Webb-tv: Sjöfylleri

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

saknar porträttfoto
CHRISTINA PETTERSSON (S)
Anf. 24 CHRISTINA PETTERSSON (S)
Fru talman! Jag kan bara instämma i Anders Ygemans önskemål på slutet.
saknar porträttfoto
ELVER JONSSON (Fp)
Anf. 25 ELVER JONSSON (Fp)
Fru talman! Ingvar Svensson har frågat mig på vilket sätt jag ämnar påtala kränkningar av religions- friheten i Vietnam för den vietnamesiska regeringen. Jag håller med om att mycket återstår att göra för att förbättra de mänskliga rättigheterna i Vietnam. Godtyckliga frihetsberövanden förekommer. Det är stora begränsningar i organisations- och religionsfri- heten, och dödsstraff tillämpas. Samtidigt har vissa framsteg gjorts det senaste decenniet, och det finns tecken på att utvecklingen kommer att fortsätta i denna riktning. Vietnam har t.ex. anslutit sig till fler- talet MR-konventioner. Tyvärr är tillämpningen brist- fällig, bl.a. på grund av myndigheternas bristande kännedom om och förståelse för konventionernas innehåll. På ett djupare plan sätter enpartistaten grän- ser för vad som kan göras. Det är viktigt att dessa gränser vidgas, och Sverige deltar sedan länge aktivt i den processen genom att t.ex. ge stöd till reformer av rättsväsendet. Sverige för en kontinuerlig dialog med Vietnam där vi lyfter fram bristen på respekt för de mänskliga rättigheterna i landet. I Sveriges utvecklingssamar- bete med Vietnam är främjandet av de mänskliga rättigheterna en hörnsten. Vi anordnar utbildningar om de internationella MR-konventionerna för cent- rala beslutsfattare. Tanken är att ökad kunskap om dessa konventioner på sikt kan främja de mänskliga rättigheterna, bl.a. religionsfrihet. Vi stöder också reformeringen av rättsväsendet genom utbildnings- program i folkrätt, rättsutbildning och mänskliga rättigheter. Ett annat projekt planeras för att ge rätts- hjälp till fattiga. Seminarier för åklagare och lokala polischefer har anordnats där de får diskutera MR- perspektivet på sitt arbete. Det civila samhället ges stöd direkt och genom svenska frivilligorganisationer som Rädda Barnen. Vietnam har nyligen valts in i FN:s kommission för mänskliga rättigheter i Genève. Detta kan ge en ny öppning för en fördjupad dialog med Vietnam. En vietnamesisk delegation har just besökt Sverige för att i Raoul Wallenberg-institutets regi förbereda sig för uppgiften. Sverige samarbetar också med övriga EU-länder i MR-frågor. Sedan 1995 för EU en dialog med Viet- nam där enskilda fall tas upp. Bl.a. har EU tagit upp Vietnams behandling av flera präster och munkar. Under ordförandeskapet kommer Sverige fortsätta att aktivt främja de mänskliga rättigheterna i Vietnam, både bilateralt och i EU-kretsen. I denna dialog kommer vi självfallet också att bevaka religionsfri- heten.
saknar porträttfoto
CHRISTINA PETTERSSON (S)
Anf. 26 CHRISTINA PETTERSSON (S)
Fru talman! Jag tackar utrikesministern för svaret. Det är förstås bra att det går att peka på vissa förbätt- ringar under det senaste decenniet, men det före- kommer tyvärr alltför många signaler om hot, trakas- serier, arresteringar, nedbrända samlingslokaler, be- slagtagen egendom, övervakning, avlyssning, smuts- kastning och andra övergrepp. Speciellt utsatta för denna brutalitet tycks de religiösa grupperna vara. Det är kanske främst kristna och buddister som ut- sätts. Det är självfallet oacceptabelt. Fru talman! Jag tror att det är viktigt och bra att utrikesministern har ambitionen att föra en kontinu- erlig dialog med Vietnam om de mänskliga rättighe- terna. Och den ska ju också innefatta religionsfrihet. Jag hoppas att utrikesministern ska tala klarspråk om de här frågorna när de olika tillfällena ges. Jag tror att tydlighet är A och O i sammanhanget. Var alltså inte alltför diplomatisk! Fru talman! Sverige har en nyckelroll här, inte ba- ra för att vi nu har ordförandeskapet för EU utan också för att Sverige har en lång tradition av bistånd till Vietnam. Vietnam är ett av de länder som har mottagit mest bistånd från Sverige. Det bilaterala biståndet uppgick under perioden 1999 till 2001 till 510 miljoner kronor, och i landstrategin finns kraven på utveckling av demokratin och ökad respekt för de mänskliga rättigheterna. Och kanske är det nu dags att skärpa tonen en aning i de här frågorna. Det räcker ju inte enbart med att man hyser respekt för de mänskliga rättigheterna. Respekten ska ju också leda över i tillämpning. Annars är den tämligen menings- lös. Kanske bör man också lämna decennieperspekti- ven och ställa krav på en omvandling i lite snabbare takt. Fru talman! I interpellationen räknar jag upp ett antal aktiviteter som de vietnamesiska myndigheterna ägnar sig åt och som borde leda till ett engagemang från den svenska regeringens sida. När nu nästa ut- vecklingsavtal ska skrivas är det kanske dags att man lägger tonvikt även på religionsfriheten. I nuvarande landstrategi talas det om kvinnors, barns och minori- teters rättigheter. Det är över huvud taget, fru talman, märkligt att just religiös förföljelse så sällan skapar uppmärksamhet här i Sverige. Så sekulariserade får vi väl ändå inte bli att vi blundar för övergrepp på reli- giösa grupper i andra länder. Jag vet att landstrategin för utvecklingsbistånd inte ligger direkt under utrikesministern, men rege- ringen agerar ju som en enhet och utrikesministern har ansvar för frågorna om de mänskliga rättigheter- na. Fru talman! Jag hoppas alltså på ett kraftfullt age- rande från utrikesministerns och regeringens sida i de här frågorna till försvar för religionsfriheten.
saknar porträttfoto
ELVER JONSSON (Fp)
Anf. 27 ELVER JONSSON (Fp)
Fru talman! Jag har vid flera tillfällen själv tagit upp de mänskliga rättigheterna med den vietnamesis- ka utrikesministern. Även Lena Hjelm Wallén har, inte bara som tidigare utrikesminister utan också som biträdande statsminister, tagit upp det här när hon har besökt Vietnam under det senaste året. Förutom att vi har tagit upp det direkt med före- trädare för den vietnamesiska regeringen kan vi se att flera av de projekt vi har i biståndssamarbetet är väl- digt viktiga. Dels har ju den svenska riksdagen ett viktigt samarbete med Vietnams nationalförsamling, bl.a. för att ta upp och öka respekten för mänskliga rättigheter och för att se till att lagar och regler verk- ligen följs. Dels har också Raoul Wallenberg- institutet olika MR-utbildningar för polischefer och åklagare. Vi har också haft seminarier om MR-frågor för vietnamesiska politiker. När vi tar upp MR- frågorna ingår självklart också religionsfriheten i detta. Det handlar också väldigt mycket om att öka för- ståelsen för och kunskapen om de konventioner som Vietnam faktiskt har skrivit under och att inse att religionsfriheten är en del av dessa. Vi försöker öka kompetensen bland jurister och myndighetsutövare så att man blir mer medveten om, och också på ett annat sätt respekterar, de konventioner som man har skrivit under. Det gäller även religionsfriheten. Jag kan hålla med om att situationen när det gäller religionsfrihet inte är acceptabel. Det kan tyckas extra tydligt i dag eftersom vi kan se att det finns ett nytt, mycket stort, religionsintresse i Vietnam. Trots att regimen inte accepterar religionsfriheten kan vi se att religionerna växer och blomstrar mer än de kanske har gjort någon gång tidigare.
saknar porträttfoto
KJELL ELDENSJÖ (Kd)
Anf. 28 KJELL ELDENSJÖ (Kd)
Fru talman! Jag vill bara tacka för de här uppgif- terna och önska utrikesministern lycka till i arbetet.

Beslut, Genomförd

Betänkandet beslutades i kammaren 31 januari 2001.

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Det här är ett utskottsbetänkande

Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.