Semesterlön m.m.

Betänkande 1989/90:AU21

Arbetsmarknadsutskottets
betänkande
1989/90:AU21

c .... 1989/90

Semesterlön m.m. AU21

Sammanfattning

I betänkandet behandlas sex motioner från den allmänna motionstiden
vilka tar upp frågor om semesterlönegrundande frånvaro, de anställdas
inflytande över semestern samt en allmän semesterlönefond. Utskottet
anför med anledning av ett par motioner synpunkter rörande effekterna
för vissa företag av reglerna om semesterlönegrundande frånvaro.
Socialdemokraterna i utskottet reserverar sig på denna punkt.

Övriga motionskrav avstyrks av utskottet. Vänsterpartiet kommunisterna
reserverar sig till förmån för ett ökat inflytande lör de anställda
vad gäller semesterns förläggning samt för en allmän semesterlönefond.

Motionerna

1989/90:A712 av Göran Engström och Lars Ahlström (c, m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av semesterlagen
att den som betalar ersättning under semestergrundande frånvaro
även ansvarar för motsvarande semesterlön.

1989/90:A717 av Karl-Erik Persson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
begär att regeringen tillsätter en snabbutredning med uppgift att inrätta
en allmän semesterlönefond.

1989/90:A724 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
27. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av semesterlagen
så att de anställdas inflytande över den del av semestern som
inte är huvudsemester förstärks i enlighet med vad i motionen anförts
under avsnitt 5.6.1.

1989/90:A726 av Karl Hagström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
förändring i semesterlagen av villkoren för semesterlönegrundande
ledighet för dem som efter avslag på ansökan om SVUX erhåller
studiemedel för vuxenstudier.

1 Riksdagen 1989/90. 18 sami. Nr 21

1989/90:A730 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till de lagändringar som krävs för att nå en
kostnadsutjämning för semesterlön vid frånvaro enligt vad i motionen
anförts.

1989/90:A740 av Lennart Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
arbetslöshetstid och a-kasseersättning.

Utskottet

Regeringens förslag om den sjätte semesterveckan (prop. 1989/90:59)
och med anledning härav väckta motioner har behandlats av utskottet
i betänkandet 1989/90:AU10. I föreliggande betänkande tar utskottet
upp andra semesterfrågor. Dessa har aktualiserats i motioner från den
allmänna motionstiden i januari i år. Därutöver har utskottet beslutat
att till jordbruksutskottet — under förutsättning av detta utskotts
medgivande — överlämna två motioner från den allmänna motionstiden
angående ledighet för animalieproducenter jämte utskottets yttrande
över desamma.

I två motioner begärs att lagstiftningen skall ses över vad gäller
effekterna för vissa företag av reglerna om semesterlönegrundande frånvaro.

Göran Engström (c) och Lars Ahlström (m) begär i motion A712 att
semesterlagen ändras så att den som betalar ut ersättning under semesterlönegrundande
frånvaro också svarar för semesterlönen. Nuvarande
regler om semesterlönegrundande frånvaro kan få helt orimliga konsekvenser
för det enskilda företaget, särskilt små företag och företag
inom kvinnodominerade branscher.

Även Gudrun Norberg (fp) begär i motion A730 kostnadsutjämning
för semesterlön vid frånvaro. Enligt den nuvarande lagstiftningen
åvilar dessa kostnader det enskilda företaget. Detta är enligt motionären
en ojämlik konstruktion som sannolikt försvårar kvinnors möjligheter
på arbetsmarknaden samtidigt som i synnerhet små företag med
främst kvinnlig arbetskraft belastas orimligt hårt. I enlighet med principen
för andra kostnader för det sociala skyddsnätet bör alla i samhället
solidariskt bidra till kostnaderna för semesterlönegrundande frånvaro.

I slutet av år 1988 avgavs betänkandet (SOU 1988:54) Om semester
från 1986 års semesterkommitté och under sommaren 1989 betänkandet
(SOU 1989:53) Arbetstid och välfärd från arbetstidskommittén. De
båda betänkandena är för närvarande föremål för remissbehandling.
Remisstiden går ut den 30 mars 1990. Utskottet har inhämtat att
arbetsmarknadsdepartementets avsikt är att — sedan remisstiden gått ut
— ge direktiv till en ny arbetstidsutredning som i första hand skall
utreda om man kan slå ihop arbetstidslagen och semesterlagen och
övergå till att beräkna arbetstiden på årsbasis, alltså lämna förslag till
eventuell allmän lag om årsarbetstid. Arbetstidskommittén pekar på

1989/90: AU21

2

denna möjlighet i sitt betänkande utan att närmare komma med något
förslag. I detta sammanhang avser också departementet att i direktiven
uppdra åt utredningen att se på den semesterlönegrundande frånvarons
konsekvenser för små företag med få anställda.

Utskottet konstaterar att nuvarande regler för semesterersättning för
företag med få anställda innebär problem vid t.ex. graviditetsledigheter,
långvarig sjukfrånvaro eller arbetsskada. Detta förhållande kan medföra
att småföretagare av ekonomiska skäl avstår från att t.ex. anställa
unga kvinnor i barnafödande åldrar. Detta är en stor orsak till att unga
kvinnor har svårare att få arbete än andra. Det är enligt utskottets
mening en viktig jämställdhetsfråga att åtgärda de missförhållanden
som tas upp i motionerna.

Utskottet anser att av såväl jämställdhets- som rättviseskäl bör semesterlagens
regler om semesterlönegrundande frånvaro ses över i syfte
att undanröja de betydande negativa ekonomiska konsekvenser dessa
regler har för små företag med få anställda. Regeringen bör därför
snarast återkomma till riksdagen med förslag till förändring av reglerna
för semestergrundande frånvaro.

Vad utskottet ovan anfört med anledning av motionerna A712 (c,
m) och A730 (fp) bör ges regeringen till känna.

I ytterligare två motioner förespråkas att studier resp. arbetslöshet
under vissa förutsättningar skall ge rätt till betald semesterledighet.

I motion A726 av Karl Hagström m.fl. (s) anförs att de som efter
avslag på ansökan om särskilt vuxenstudiestöd (SVUX) i stället erhåller
studiemedel bör få rätt till semesterlönegrundande ledighet. Bakgrunden
är att de som får förmånen att studera på SVUX dessutom har rätt
till semesterlönegrundande ledighet om högst 180 dagar enligt semesterlagen.
De som studerar på studielån har ej denna förmån. Motionärerna
konstaterar att merparten får finna sig i att inte få sin ansökan
om SVUX beviljad trots att de uppfyller villkoren. Skälet härtill är att
medlen ej räcker till. Den som får avslag på SVUX-ansökan kan då
välja att studera med hjälp av studiemedel från centrala studiestödsnämnden.

Lennart Nilsson m.fl. (s) föreslår i motion A740 att semesterlagen
och/eller lagen om arbetslöshetsförsäkring bör kompletteras så att
arbetslös tid och ersättning från arbetslöshetskassa blir kvalificerande
för betald semesterledighet. Samma rättviseskäl som ligger till grund
för längre betald semester kan åberopas för att de som drabbas av
arbetslöshet blir berättigade till samma semesterförmåner som övriga
arbetstagare.

Båda frågorna har övervägts av semesterkommittén. I betänkandet
(SOU 1988:54) Om semester uttalar kommittén vad gäller arbetslöshet
som semesterlönegrund att semesterlagen även i fortsättningen bör
bygga på ett avtalsförhållande mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Den bör därför inte innehålla bestämmelser för arbetslöshet. I fråga
om vuxenstudiestödet anför kommittén att vuxenstudiebidrag främst är
riktade till förvärvsarbetande med kort och bristfällig grundutbildning
och skall utgöra ersättning för inkomstbortfall under studietiden. Dessa
ersättningsformer har därför ansetts ha sådan anknytning till för -

1989/90: AU21

3

värvslivet att ledigheten skall vara semesterlönegrundande i den mån
arbetstagaren erhåller sådant stöd. Kommitténs överväganden innebär
att denna ordning även fortsättningsvis bör gälla.

Som ovan nämnts kommer remissbehandlingen av semesterkommitténs
och arbetstidskommitténs betänkanden att avslutas inom kort.
Därefter aviseras ytterligare utredning av frågan om en övergång till
årsarbetstid. I avvaktan på den fortsatta beredningen av ärendet i
regeringskansliet är det enligt utskottets mening inte motiverat att gå
in på en närmare prövning av förslagen i motionerna A726 och A740.
Dessa avstyrks alltså av utskottet.

Vänsterpartiet kommunisterna yrkar i motion A724 på en ändring
av semesterlagen så att de anställdas inflytande över den del av semestern
som inte är huvudsemester förstärks.

I semesterkommitténs betänkande tas frågan om semesterns förläggning
och de anställdas inflytande över semesterns förläggning upp. De
nuvarande reglerna om semesterns förläggning innebär att om parterna
inte skulle komma överens så beslutar arbetsgivaren ensam. Arbetsgivarens
beslutanderätt begränsas emellertid av föreskriften att huvudsemestern
i princip skall läggas ut under juni—augusti. Enligt kommitténs
uppfattning saknas det skäl att ändra formerna för beslut om
huvudsemestems förläggning. Vad gäller resterande semester menar
kommittén att arbetstagarnas inflytande bör kunna förstärkas. Om
arbetsgivaren inte kan tillgodose arbetstagarens önskemål bör inte
arbetstagaren tvingas att ta semester vid en tidpunkt som han inte vill,
enligt kommittén. Dagarna borde i stället fa sparas för att tas ut under
ett senare år.

Utskottet har tidigare berört det omfettande beredningsarbete som
nu är för handen inom regeringskansliet beträffande semester- och
arbetstidsfrågorna. Motion A724 bör med hänvisning härtill inte föranleda
någon åtgärd från riksdagens sida i aktuell del.

I motion A717 begär Karl-Erik Persson m.fl. (vpk) en snabbutredning
med uppgift att inrätta en allmän semesterlönefond. Motionärerna
anser att möjligheter till meningsfull fritid och rekreation är en viktig
rättvisefråga för vanliga löntagare men också en investering av samhället
för att motverka utslagning. En sådan fond kan även spela roll som
förvaltare av folkliga semesteralternativ och utgöra ett alternativ till det
kommersiella utbudet av rekreationsmöjligheter. Därför bör frågan om
en semesterlönefond utredas med förtur av regeringen.

Frågan om en semesterlönefond har behandlats av utskottet flera
gånger tidigare, senast i utskottets betänkande 1989/90:AU2, vilket
godkänts av riksdagen. Semesterkommitténs betänkande, i vilket bl.a.
frågan om en semesterlönefond diskuteras, är nu under remissbehandling.
Utskottet vidhåller sin tidigare framförda uppfattning och avstyrker
motion A717 med hänvisning till att de berörda frågorna ytterligare
kommer att belysas av remissinstanserna och genom det vidare
beredningsarbetet inom regeringskansliet.

1989/90: AU21

4

Hemställan

1989/90; AU21

Utskottet hemställer

1. beträffande effekterna för vissa företag av reglerna om semesterlönegrundande
frånvaro

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:A712 och
1989/90:A730 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

res. 1 (s)

2. beträffande rått till betald semesterledighet vid studier resp.
arbetslöshet

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:A726 och 1989/90:A740,

3. beträffande anställdas inflytande över semesterns förläggning
att riksdagen avslår motion A724 yrkande 27,

res. 2 (vpk)

4. beträffande en allmän semesterlönefond
att riksdagen avslår motion A717.

res. 3 (vpk)

Stockholm den 15 mars 1990
På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Lars Ulander

Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Börje Hörnlund (c),
Lahja Exner (s), Anders G Högmark (m), Gustav Persson (s), Sten
Östlund (s), Bo Nilsson (s), Mona Saint Cyr (m), Kersti Johansson (c),
Karl-Erik Persson (vpk). Anna Horn af Rantzien (mp), Monica
Öhman (s), Eivor Husing (s), Erik Holmkvist (m), Kjell-Arne Welin
(fp) och Yngve Wernersson (s).

Reservationer

1. Effekterna för vissa företag av reglerna om
semesterlönegrundande frånvaro (mom. 1)

Lars Ulander, Lahja Exner, Gustav Persson, Sten Östlund, Bo Nilsson,
Monica Öhman, Eivor Husing och Yngve Wernersson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Utskottet
konstaterar" och slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:
Bestämmelserna om semesterlönegrundande frånvaro regleras i 17 §
semesterlagen. I huvudsak hänvisas till olika ledighetslagar. Enligt
utskottets uppfattning bör det utredas om dessa regler kan kopplas
ihop med en eventuell lag om årsarbetstid.

Utskottet konstaterar att nuvarande regler för semesterersättning (ör
företag med få anställda kan innebära problem vid t.ex. graviditetsle -

digheter, långvarig sjukfrånvaro eller arbetsskada. I proposition
1989/90:59 om den sjätte semesterveckan förutses att frågan om en
mera rättvis fördelning av kostnaderna för semesterlönegrundande
frånvaro kommer att övervägas. Utskottet anser att en fråga som bör
diskuteras av den planerade utredningen om årsarbetstid är vem som
skall betala semesterlönen om inte arbetsgivaren skall göra det. Då
dessa frågor kommer att behandlas i den aviserade utredningen anser
utskottet att någon riksdagens åtgärd inte nu är påkallad. Utskottet
förutsätter dessutom att utredningen arbetar skyndsamt.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna A712
och A730.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande effekterna för vissa företag av reglerna om semesterlönegrundande
frånvaro

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:A712 och 1989/90:A730,

2. Anställdas inflytande över semesterns förläggning
(mom. 3)

Karl-Erik Persson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottet
har" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:

I likhet med motion A724 av vänsterpartiet kommunisterna anser
utskottet att man bör överväga en lagändring med innebörd att de
anställdas inflytande över den del av semestern som inte är huvudsemester
förstärks. Ett sådant lagförslag bör kunna utarbetas i samband
med det omfattande beredningsarbete som nu sker beträffande semester*
och arbetstidsfrågorna inom regeringskansliet. Utskottet tillstyrker
därför motion A724 i aktuell del, vilket bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande anställdas inflytande över semesterns förläggning
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:A724 yrkande 27
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. En allmän semesterlönefond (mom. 4)

Karl-Erik Persson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Frågan
om" och slutar med "inom regeringskansliet" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion A717 (vpk) att införandet av
en semesterlönefond skulle öka möjligheterna till meningsfull fritid
och rekreation för vanliga löntagare. En sådan fond skulle gynna de
grupper i samhället som har de sämsta betingelserna vad avser arbetsvillkor,
arbetsmiljö och ekonomi. Införandet av en semesterlönefond
är därför ett viktigt inslag i jämlikhetspolitiken. Vidare kan den ses
som en investering av samhället för att motverka utslagning. Dessutom
kan den fungera som ett alternativ till det kommersiella utbudet av

1989/90: AU21

6

rekreationsmöjligheter. Utskottet instämmer därför i motionärernas
krav att regeringen bör tillsätta en snabbutredning med uppgift att
inrätta en allmän semesterlönefond.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion A717,
vilket bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande en allmän semesterlönefond
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:A717 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1989/90: AU21

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990

7