Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sekretessfrågor

Betänkande 2007/08:KU16

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
12 mars 2008

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Sekretessfrågor(pdf, 284 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2007/08:16 Sekretessfrågor

Beslut

Nej till motioner om offentlighet och sekretess (KU16)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 och 2007 om offentlighet och sekretess. Motionerna gäller översyn av sekretesslagen, åtgärder i syfte att motverka missbruk av offentlighetsprincipen, skyddade personuppgifter, sekretess i samverkansgrupper, för förundersökning och i domstol samt offentlighet för hovstaterna och uppgifter om svenska Stasikontakter.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 14

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2008-02-19
Justering: 2008-03-04
Trycklov till Gotab och webb: 2008-03-04
Trycklov: 2008-03-04
Trycklov till Gotab och webb: 2008-03-05
Reservationer: 1
Betänkande 2007/08:KU16

Alla beredningar i utskottet

2008-02-12, 2008-02-19

Nej till motioner om offentlighet och sekretess (KU16)

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 och 2007 om offentlighet och sekretess. Motionerna gäller översyn av sekretesslagen, åtgärder i syfte att motverka missbruk av offentlighetsprincipen, skyddade personuppgifter, sekretess i samverkansgrupper, för förundersökning och i domstol samt offentlighet för hovstaterna och uppgifter om svenska Stasikontakter.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2008-03-12
Stillbild från Debatt om förslag 2007/08:KU16, Sekretessfrågor

Debatt om förslag 2007/08:KU16

Webb-tv: Sekretessfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Morgan Johansson (S)
Anf. 37 Morgan Johansson (S)
Fru talman! Vi står i begrepp att behandla ett motionsbetänkande som gäller sekretessfrågor. Jag ska inte säga så mycket om det mer än att vi ska fästa uppmärksamheten på de två särskilda yttranden som vi socialdemokrater står bakom. Det ena särskilda yttrandet gäller ett förslag som lades fram av Offentlighets- och sekretesskommittén 2003 om att göra det lättare för socialtjänsten att lämna ut personuppgifter till polisen i brottsförebyggande syfte. Det är visserligen mycket viktigt att hålla isär socialtjänstens arbete från polisens arbete och deras respektive roller. Men det bör inte hindra dem från att samarbeta närmare kring ungdomar som håller på att fastna i kriminalitet och missbruk. Jag stötte på den frågeställningen vid några tillfällen under mina år som ansvarig för socialtjänstfrågorna, och jag vill inte säga att problemet är stort. Många gånger löser man detta ändå i de olika samverkansgrupper som finns. Men man gör det ibland i något som måste betraktas som något slags laglig gråzon. Vi tycker att det är bättre att få tydlighet i detta genom en sådan ändring som kommittén föreslog, och vi trycker i vårt särskilda yttrande på att regeringen borde återkomma till riksdagen med ett sådant förslag. Det andra särskilda yttrandet gäller kungen och det övriga hovet. Här har vi en märklig ordning, nämligen att hovet inte anses vara en del av den övriga statsförvaltningen. Därför omfattas inte hovet av offentlighetsprincipen när det till exempel gäller inkommande och upprättade handlingar. Det är förstås en konstig ordning. Vi har tidigare lagt fram förslag i riksdagen om ökad öppenhet när det gäller hovets resursanvändning, och nu fullföljer vi den linjen här. Offentlighetsprincipen är till för att medborgarna ska få ökad insyn i hur statlig och kommunal förvaltning använder skattepengarna. Hovets skattepengar kommer från samma källa. Därför anser vi att det inte bör vara någon skillnad när det gäller allmänhetens insyn. Man kan också notera att eftersom hovet inte omfattas av den lagstiftningen, alltså offentlighetsprincipen, omfattas inte heller de anställda vid hovet av meddelarskyddet. Det är också lite märkligt. På alla andra ställen i offentlig förvaltning kan de anställda anonymt, utan att de riskerar att arbetsgivaren kan eftersöka källan, vilket arbetsgivaren enligt grundlagen är förbjuden att göra, slå larm till medierna om till exempel allmänna medel används slösaktigt. Men detta skydd har inte hovets anställda. Ur grundlagens synvinkel är hovet alltså närmast att betrakta som ett privat företag snarare än en statlig förvaltning, vilket faktiskt är en konstig ordning. Detta handlar också om skattepengar, och alltså bör samma regler gälla som i statsförvaltningen i övrigt. Att det inte är så har snarare historiska skäl än rationella grunder. Det bör vi därför ändra på.
Annie Johansson (C)
Anf. 38 Annie Johansson (C)
Fru talman! Majoriteten i konstitutionsutskottet kommer i denna debatt att företrädas av undertecknad och Mauricio Rojas och svara för allianspartiernas gemensamma syn i dessa viktiga frågor rörande offentlighetsprincipen och sekretessfrågor. I detta betänkande behandlas 15 motionsyrkanden om bland annat en översyn av sekretesslagen, åtgärder i syfte att motverka missbruk av offentlighetsprincipen, skydd av personuppgifter och sekretess vid domstolsförhandlingar. Huvudregeln i det svenska samhället är en vidsträckt offentlighetsprincip, yttrandefrihet och öppenhet. Det finns i dag en konsensus hos oss alla om betydelsen och vikten av att värna principen och lobba in den än mer i det europeiska samarbetet, vilket också har gett resultat. Undantaget från den svenska offentlighetsprincipen stadgas i sekretesslagen som innehåller begränsningar när det gäller att ta del av allmänna handlingar men också en tystnadsplikt så att inte särskilt känsliga uppgifter röjs. Sekretessen finns inte bara i förhållande till enskilda utan också myndigheter och myndighetsgrenar emellan och är ett skydd för den personliga integriteten, om inte sekretessbrytande regler träder in. Intressanta utredningar på detta område har utarbetats under de senaste åren, Offentlighets- och sekretesskommittén och Integritetsskyddskommittén är två av kommittéerna som arbetat med bland annat skydd för personuppgifter och sekretessfrågor. Nu väntas en ny sekretesslag under mandatperioden och även en förstärkning av integritetsskyddet när det gäller kreditupplysningar på bland annat Internet som många av motionärerna lyfter fram. En departementspromemoria beräknas bli färdig under innevarande år. Fru talman! Offentlighetsprincipen är något att värna. Men, och det är viktigt, så även den personliga integriteten. En avvägning mellan intresset av offentlig insyn och olika behov av sekretesskydd måste ständigt göras så att man får en sund balans mellan skyddet för den enskilde och offentligheten. Vi menar att det är av stor vikt att värna den svenska offentlighetsprincipen men beakta ett reellt skydd för den enskildes integritet. Miljöpartiet har en reservation i betänkandet med anledning av en motion rörande offentlighet och sekretess vid den nya instansordningen i migrationsärenden. Utskottets majoritet har avstyrkt motionen då just denna fråga är föremål för en utredning vars resultat väntas komma under innevarande år. De synpunkter som motionären lyfter fram om att asylsökande inte vågar ange skäl i domstol av rädsla för att ens forna hemlands säkerhetstjänst ska få tillgång till uppgifterna på grund av vår offentlighetsprincip är naturligtvis något som måste granskas och analyseras. I augusti förra året beslutade alliansregeringen om ett direktiv till en kommitté som nu arbetar med en utvärdering av instans- och processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden som syftar till att belysa bland annat det som motionären lyfter fram. Det är viktigt att se om och i så fall hur domstolars offentlighet påverkat uppgiftslämningen. Detta utvärderingsarbete vill inte majoriteten föregå. Vi har som rättstradition i Sverige, men också i Europa genom Europakonventionen, huvudregeln att domstolsförhandlingar ska vara offentliga om det inte finns särskilda skäl. Det som lyfts fram i motionen kan vara sådant som i framtiden kan utgöra just särskilda skäl. Härmed yrkar jag bifall till konstitutionsutskottets förslag i betänkande KU16 rörande sekretessfrågor.
Mauricio Rojas (Fp)
Anf. 39 Mauricio Rojas (Fp)
Fru talman! Den tyske filosofen Hegel sade en gång att det svåra inte är att välja mellan det goda och det onda utan att välja mellan två goda ting. Fru talman! Det är precis ett sådant dilemma vi står inför när vi diskuterar eventuella konflikter mellan två av våra mest kära och viktiga principer, offentlighetsprincipen och värnandet av den personliga integriteten. Det är denna konflikt som fyra motioner som behandlas i detta betänkande handlar om. I dessa motioner blir olika situationer belysta där offentlighetsprincipen kan missbrukas eller offentligt exponera det som i själva verket hör till vår privata sfär. Den moderata ledamoten Cecilia Widegren illustrerar i sin motion hur offentlighetsprincipen kan utnyttjas för att begå brott. Brott är givetvis den yttersta formen av kränkning av den personliga integriteten. Hon nämner både nynazister och extrema djurrättsaktivister som exempel och visar hur dessa antidemokratiska grupperingar utnyttjar den information som är tillgänglig genom offentlighetsprincipen för att ägna sig åt en verksamhet som hotar inte bara individens integritet utan också rättsstatens kärna. Cecilia Widegrens slutsats är att "även om offentlighetsprincipen är viktig måste man våga ställa frågor om hur den används". Denna slutsats, fru talman, förefaller mig vara helt befogad. Ledamoten Katarina Brännström, också hon moderat, tar i sin motion ett mer övergripande grepp om frågan. Hon börjar med att påminna oss om att "offentlighetsprincipen har gällt i Sverige sedan 1766 och är grundläggande för hela den offentliga förvaltningen". Vidare påpekar hon att "dess syfte är att stärka medborgarnas insyn i och kontroll över förvaltning och rättsskipning". Fru talman! Det är ett viktigt påpekande som påminner oss om offentlighetsprincipens ursprung och egentliga syfte, som var att kunna granska makten, inte de enskilda individerna. Men som vi vet har den allmänna makten i dag en omfattning som tidigare var helt otänkbar. Det gäller både dess befogenheter och den information som den samlar in om var och en av oss. Detta gör att alltmer av våra liv, på ett eller annat sätt, kan hamna under offentlighetsprincipen. Denna utveckling gör att allt fler konflikter kan växa fram mellan offentlighetsprincipen och den personliga integriteten. Ledamoten Brännström påminner oss om detta på ett mycket träffande sätt när hon säger att i dagens IT-samhälle kan offentlighetsprincipen ge en "nästan total insyn i enskilda människors liv och leverne". Vidare säger hon att "de statliga myndigheternas olika datasystem bjuder på denna information gratis. I och med personnumret och svenska myndigheters nit att samla information om svenskarna finns det otroligt mycket att hämta i till exempel Spar-Dafa och Skatteverkets uppgifter. Idag kan man med några knapptryckningar få fram födelsedag, adress, civilstånd, inkomst, betalningsförmåga, familjemedlemmar, avdrag i deklaration, skolbetyg etc." Fru talman! Detta är givetvis problematiskt. Det var definitivt inte meningen att offentlighetsprincipen skulle få sådana konsekvenser. Vi kan givetvis alltid i riksdagen besluta om att sekretessbelägga viss information så att vi skyddar individen. Men är denna sekretessventil tillräcklig i ett informationssamhälle där en så stor informationsmassa samlas hos det offentliga? Samtidigt som jag ställer den frågan vill jag på det mest bestämda sätt betona hur värdefull vår offentlighetsprincip är. Detta är någonting som vi blir påminda om dagligen inom ramen för det europeiska samarbetet där den dominerande myndighetskulturen präglas av en tradition där slutenhet är regel och öppenhet är undantag. Fru talman! Ledamöterna Eliza Roszkowska Öberg och Margareta Cederfelt tar i sin motion fasta på samma konflikt vad gäller medborgarnas inkomstuppgifter och annan information som i dag samlas hos Skatteverket. Motionärerna menar att sådan information är av privat karaktär och säger därför att "uppgifter om inkomster, förmögenhet och betalningsanmärkningar bör vara belagda med sekretess och därmed undantagna från offentlighetsprincipen". På det viset skulle vi som enskilda medborgare "återfå makten att själva bestämma över vilken information man vill dela med sig av till andra". Givetvis kan man, fru talman, resa invändningar mot motionärernas förslag. Men frågan är viktig och väl värd att diskuteras i denna kammare. I dag är jag inte beredd att tillstyrka något av de förslag som de olika motionärerna har kommit med för att stärka värnandet av den personliga integriteten. Fru talman! För att återgå till Hegel: Det är inte lätt att välja mellan två goda ting - därmed inte sagt att vi framöver inte kan behöva göra svåra avvägningar mellan dessa goda ting.
Marianne Berg (V)
Anf. 40 Marianne Berg (V)
Fru talman! I detta betänkande finns det, som sagt, två särskilda yttranden, ett om sekretess i samverkansgrupper och mellan olika myndigheter från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet och ett om offentlighet för hovstaterna från samtliga tre oppositionspartier. När det gäller det sistnämnda särskilda yttrandet, om offentlighet för hovstaterna, har vi i debatten tidigare i dag tangerat det som tidigare tagits upp, nämligen demokratins grunder. En av de grunderna är, som vi tidigare talat om, meddelarfriheten. En annan grund är offentlighetsprincipen. Den sistnämnda är till sin utformning unik, något som vi alla kan vara väldigt stolta över. Men när det gäller kungahuset gäller helt plötsligt inte dessa stolta principer. Hur våra majestäter handskas med skattemedel som Sveriges folk genom sin riksdag ger dem att förvalta ska alltså undanhållas såväl folket självt som dess valda representanter i denna kammare. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att hovet inte ska underkastas den offentlighetsprincip och de offentlighetsregler som gäller för statliga och kommunala bolag samt myndigheter i övrigt. Detta är, som sagt, anmärkningsvärt. Även om man inte delar min uppfattning att republik är det statsskick som bäst passar en demokrati som Sverige borde man dela min uppfattning att skattebetalarna har rätt att få reda på hur deras surt förvärvade slantar används. Eller? Nej, fru talman, om det finns en högre princip som gäller just kungahuset - en princip som kan stå över all demokratisk insyn och kontroll - och om regeringen har funnit denna högre sanning, högre och bättre än demokratin och dess principer samt dess skyldigheter och rättigheter, hoppas jag verkligen och innerligt att högeralliansen avser att presentera den för oss i kammaren så att vi kan ta ställning till att eventuellt införliva den sanningen i våra andra grundlagar.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2008-03-12
Förslagspunkter: 7, Acklamationer: 7

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Offentlighetsprincipen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2006/07:K212 yrkandena 1 och 2, 2007/08:K286, 2007/08:K331 och 2007/08:K410.
  2. Skyddade personuppgifter

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2006/07:K239 och 2006/07:K278.
  3. Sekretess i samverkansgrupper och mellan myndigheter

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2006/07:K211, 2007/08:K275 och 2007/08:K369.
  4. Offentlighet för hovstaterna

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2007/08:K283.
  5. Förteckning över svenska Stasikontakter

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2007/08:K308.
  6. Sekretess hos domstol

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2006/07:K323 och 2007/08:Sf344 yrkande 10.
    • Reservation 1 (mp)
  7. Sekretessen för uppgifter i nedlagd förundersökning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2007/08:K350 yrkande 1.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.