Särskild utlänningskontroll

Betänkande 2010/11:JuU13

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
2 mars 2011

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Enskilda ledamöters röster

För tillfället är det inte möjligt att se hur enskilda ledamöter har röstat på denna sida. Alla omröstningar hittas i riksdagens sökfunktion.

Omröstningar i riksdagens sökfunktion

 

Hela betänkandet

Beslut

Särskild utlänningskontroll (JuU13)

Regeringen har i en skrivelse redovisat för riksdagen hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under perioden 1 juli 2009 till och med den 30 juni 2010. I skrivelsen redogör regeringen också för utvecklingen av den internationella terrorismen och för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Riksdagen har nu avslutat ärendet utan att göra några tillägg.
Utskottets förslag till beslut
Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2011-01-25
Justering: 2011-02-03
Trycklov till Gotab och webb: 2011-02-07
Trycklov: 2011-02-07
Trycklov: 2011-02-08
Reservationer: 1
Betänkande 2010/11:JuU13

Alla beredningar i utskottet

2011-01-25

Särskild utlänningskontroll (JuU13)

Regeringen har i en skrivelse redovisat för riksdagen hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under perioden 1 juli 2009 till och med den 30 juni 2010. I skrivelsen redogör regeringen också för utvecklingen av den internationella terrorismen och för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism.

Justitieutskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet utan att göra några tillägg.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2011-02-16
Stillbild från Debatt om förslag 2010/11:JuU13, Särskild utlänningskontroll

Debatt om förslag 2010/11:JuU13

Webb-tv: Särskild utlänningskontroll

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 130 Kent Ekeroth (Sd)
Herr talman! Detta är en redogörelse för lagen om särskild utlänningskontroll och hur tillämpningen skett sedan juli 2009. Med anledning av denna skrivelse har vi i SD väckt en motion om en översyn av lagen om särskild utlänningskontroll. Lagen är tillämplig på personer som anses vara ett hot mot rikets säkerhet eller kan befaras begå eller medverka till terroristbrott. Det handlar alltså om att ge skydd mot väldigt farliga personer som utgör ett hot mot andra människors liv. Dessa frågor har som bekant aktualiserats av terrordådet i Stockholm men är i övrigt också relevanta, inte minst med tanke på de personer som är här i Sverige men åker på terroristläger och dylik träning utomlands. I skrivelsen står det dock under aktuella ändringar: " Ändringarna innebär bl.a. en skärpning i kraven för att någon ska kunna utvisas med stöd av lagen." Man vill alltså göra det svårare att utvisa de här personerna, som utgör en sådan fara för rikets och människors säkerhet. Det menar vi är helt orimligt. Har vi personer som är farliga för rikets säkerhet, som kan begå terroristbrott eller medverka till terroristbrott bör det självfallet vara regel snarare än undantag att de utvisas. Varför ska vi skydda sådana personer? Varför inte skydda våra egna medborgare i stället? Vi vill göra det till huvudregel att man ska utvisa personer i enlighet med den här lagen. Det ska inte vara en fråga om att man kan utvisa dem, utan det ska vara en fråga om att man bör utvisa dem. Återigen: Det finns ingen anledning att skydda personer som är klassade på det här sättet, över huvud taget. I skrivelsen står det också: "Om ett utvisningsbeslut inte kan verkställas . ska den beslutande myndigheten . förordna att verkställigheten ska skjutas upp . eller bevilja personen ett tidsbegränsat uppehållstillstånd." Det finns utrymme i lagen för att en utvisningsdömd person kan tas i förvar. Men det är återigen en för svag skrivning. Det handlar om att de kan tas i förvar. När någon väl har blivit dömd till utvisning i enlighet med den här lagen är det bevisligen så att den personen utgör en fara för det här landet. Då ska det inte vara en fråga om att personen kan tas i förvar utan om att personen ska tas i förvar. Det kan inte finnas någon rim och reson i att låta någon person som förbereder eller misstänks förbereda ett terroristbrott eller är delaktig i ett terroristbrott gå fri på Sveriges gator och torg. Det bör vara den naturliga gången att de tas i förvar. Varför ska de få vistas fritt i vårt land? Det ska de självfallet inte. När beslut är taget om att den här personen av säkerhetsskäl inte ska vara i Sverige, alltså utvisning, ska den personen inte heller få vistas fritt här utan frihetsberövas. Detta har vi alltså motionerat om. Jag yrkar därmed bifall till vår reservation i ärendet.

Anf. 131 Anton Abele (M)
Herr talman! Sedan 1973 har det funnits särskilda regler i Sverige med syfte att bekämpa internationell terrorism. Dessa regler gör det till exempel möjligt att hindra terrorister från att komma in eller att stanna kvar i Sverige. Varje år lämnar regeringen en skrivelse till riksdagen som en del i den parlamentariska kontroll av lagen om särskild utlänningskontroll. I årets skrivelse berörs, förutom tillämpningen av lagen under det senaste året, även de ändringar i lagen som genomfördes i slutet av 2009. Vidare redogör regeringen för utvecklingen av den internationella terrorismen och för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Under tidsperioden som skrivelsen berör behövde lagen inte tillämpas en enda gång. Sverige anses trots det fruktansvärda dådet i december vara ett tryggt land. Herr talman! I årets skrivelse redogör regeringen för de lagändringar som antagits i och med att riksdagen i december 2009 antog propositionen Genomförande av skyddsgrundsdirektivet och asylprocedurdirektivet . Dessa innebär bland annat att flertalet ärenden med säkerhetsaspekter ska kunna prövas av domstol på motsvarande sätt som andra utlänningsärenden. Dessa säkerhetsärenden handläggs enligt utlänningslagen. Särskilt kvalificerade ärenden handläggs däremot enligt lagen om särskild utlänningskontroll. Migrationsverkets beslut i dessa ärenden överklagas till regeringen. Ändringarna i det här innebär bland annat en skärpning i kraven för att någon ska kunna utvisas med stöd av lagen om särskild utlänningskontroll. Förutom ändringar i lagen om särskild utlänningskontroll har även en ändring gjorts i lagen om straff för terroristbrott. Ändringen, som trädde i kraft den 1 juli 2009, innebär att straffmaximum för det tidsbestämda straffet höjts från 10 till 18 års fängelse. Det är en mycket tydlig markering av att terrorism är något vi inte accepterar. Regeringen redovisar även sin syn på utvecklingen av den internationella terrorismen. Det konstateras att det sammantagna terrorhotet mot Sverige under hösten 2010 har reviderats från lågt till förhöjt, det vill säga från 2 till 3 på en 5-gradig skala. Den förändrade hotbilden baseras på underrättelseinformation om förändrad aktivitet inom vissa miljöer i Sverige, aktiviteter som bedöms vara riktade mot Sverige. När det gäller det internationella arbetet för att motverka terrorism nämner regeringen bland annat propositionen Straffrättsliga åtgärder till förebyggande av terrorism som en åtgärd som kommer att stärka arbetet med att förebygga och bekämpa terrorism. Vidare trädde den nya lagen om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet i kraft den 1 december 2010. Detta är ytterligare en väldigt tydlig markering av att terrorism är någonting vi inte accepterar i det här landet. Herr talman! Jag vill yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande. I riksdagen finns nu en bred majoritet som ställer sig bakom regeringens skrivelse. Samtidigt har det med anledning av årets skrivelse väckts en motion från Sverigedemokraterna. Kent Ekeroth skriver i motionen att lagen bör ändras när det gäller möjligheten att ta personer i förvar i väntan på att ett utvisningsbeslut ska kunna verkställas. Han anser att ett utvisningsbeslut som huvudregel ska medföra att personen i fråga tas i förvar till dess att beslutet kan verkställas. Möjligheten att ta personer i förvar finns i lagen redan i dag. Om det inte bedöms vara nödvändigt finns en rad andra tvångsmedel att använda, till exempel anmälningsplikt hos polisen. Dessa åtgärder har hittills fungerat mycket väl, och det finns inga skäl att ändra på detta. Jag tycker att det ska vara upp till de rättsvårdande myndigheterna och inte Kent Ekeroth att avgöra vilka åtgärder som är nödvändiga i det enskilda fallet. Vidare vill Kent Ekeroth även att man ska göra en översyn av lagen om särskild utlänningskontroll med syfte att göra det lättare att utvisa personer. Kent Ekeroth föreslår, och jag citerar: "Det bör bli lättare, och det bör bli huvudregel att utvisa personer i enlighet med denna lag." Sverige har i dag ett starkt lagrum för att utvisa potentiellt farliga individer. Alliansen står upp för en aktiv bekämpning av terrorism. Att stå upp mot terrorism innebär dock att vi samtidigt måste stå upp för de fundamentala principerna vad gäller rättssäkerhet och demokrati. Det Kent Ekeroth argumenterar för är att minska möjligheterna för människor att få myndighetsbeslut överprövade i domstol. Sverigedemokraternas linje är enligt mig en mycket oroväckande linje. Vi ska aktivt bekämpa terrorism och hot mot rikets säkerhet, men vi ska göra det samtidigt som vi står upp för grundläggande krav på rättssäkerhet. Utvisning är en mycket allvarlig åtgärd som måste hanteras med stor respekt. Kraven för utvisning måste därför vara mycket höga. Det är det enda sättet att bibehålla rättssäkerheten. Vi har genom de förändringar som gjorts tagit ytterligare steg för att öka rättssäkerheten för dessa individer. Avslutningsvis och med detta sagt kan man ställa sig frågan: Är det så att Sverigedemokraterna är beredda att inskränka rättssäkerheten för dessa individer? (Applåder) I anförandet instämde Krister Hammarbergh och Patrick Reslow (båda M) samt Roger Haddad (FP).

Anf. 132 Kent Ekeroth (Sd)
Herr talman! Det var bra att Anton Abele kom in på det här. I lagen står det att en utlänning får tas i förvar, även om det finns anledning att anta att utlänningen annars kommer att hålla sig undan eller bedriva brottslig verksamhet i Sverige. Man får alltså ta utlänningen i förvar; man bör inte eller skall inte enligt lagen som den ser ut i dag. Detta är helt oacceptabelt. Alla som blir dömda enligt lagen om särskild utlänningskontroll är ju ett hot mot rikets säkerhet eller befaras hålla på med brottslig verksamhet, alltså terrorism, vilket innebär att när en person väl blir dömd till utvisning i det fallet så vet man att det här är ingen snäll person; det är en farlig person. Lagen är till för att sätta ramar för dem som dömer. Vår motion går ut på att göra de här skrivningarna skarpare, vilket innebär att utrymmet för domstolar eller de som tar besluten i det enskilda fallet att till exempel inte utvisa personer eller ta dem i förvar när de väl har blivit utvisade ska minska. När de väl har blivit utvisade så vet vi att det här är brottsliga personer som potentiellt kan orsaka en massa människors död. Då håller inte argumentet om rättssäkerhet. Det handlar inte rättssäkerhet, för rättssäkerheten finns fortfarande. Det är bara det att vi ska ha en bättre kontroll på dem som är i vårt land. De är inte svenska medborgare, och de utgör ett allvarligt hot mot rikets säkerhet. Jag har svårt att förstå Moderaternas argumentation om att vi ska öka rättssäkerheten i stället för att öka säkerheten för svenska folket.

Anf. 133 Anton Abele (M)
Herr talman! Jag vill börja med att säga att det är intressant att Kent Ekeroth nu ska börja bestämma vilka hot vissa individer utgör för rikets säkerhet och framför allt avgöra vilka åtgärder som behövs för att kunna hålla dem borta från att göra något skadligt mot Sverige. Jag tycker att det är upp till dem som dömer och inte dig att göra den bedömningen. Vi har i dag en lagstiftning som fungerar mycket väl. I de fall du nämner finns det åtgärder och tvångsmedel man kan ta till, till exempel anmälningsplikt hos polisen, som fungerar mycket väl för att hålla kontroll på de personer som kan utgöra ett hot mot rikets säkerhet. Jag tycker att dessa medel räcker. Jag vill ställa en fråga till Kent Ekeroth, och det är precis samma fråga som jag ställde i slutet av mitt anförande: Är det nu så att Sverigedemokraterna är beredda att inskränka rättssäkerheten för dessa individer? Vad ger Kent Ekeroth rätten att göra det?

Anf. 134 Kent Ekeroth (Sd)
Herr talman! När det gäller frågan i början av inlägget, om det är upp till mig att avgöra hur straffen ska se ut, så står det redan i lagen vilka medel man har att tillgå för att ta fast de här personerna. Det finns som sagt var redan frihetsberövning, och det finns redan utvisning. I vår motion tar vi ställning till precis de åtgärder som redan finns. Vi vill bara göra dem skarpare. Det är klart att det är politikens roll att avgöra vilka straff vi ska ha i det här landet. Det är därför vi står här som politiker. Det finns ingen poäng med att vara politiker om man inte vill ändra på några lagar utan bara ska ha allting som det var innan. Jag utgår bara från de metoder som redan finns och vill göra dem skarpare, vilket innebär att det inte blir någon förskjutning i relation till den lag som är i dag förutom att den blir skarpare. Är vi beredda att inskränka rättssäkerheten? Rättssäkerheten handlar om att de ska få en rättvis prövning, och är den prövningen korrekt är rättssäkerheten också 100 procent okej. Det är ingen som snackar om att vi ska ändra några procedurer i rättssamhället här. Vad vi snackar om är att när de väl blir dömda för utvisning ska de också hållas i förvar. Dessutom, när de har blivit klassade som ett säkerhetshot ska det vara mer vanligt att man dömer dem till utvisning än vad det annars skulle vara. Sedan kan man diskutera om klassificeringen från säkerhetspolisen är korrekt eller inte. Om man i dag utgår från att den är korrekt när den görs får man utgå från att det är så också i morgon. Det här med säkerheten för svenska folket har ingenting med rättssäkerheten att göra.

Anf. 135 Anton Abele (M)
Herr talman! Det är intressant att notera Sverigedemokraternas syn på just den här politiken och den här frågan. Jag hävdar fortfarande att det vi här talar om verkligen är att inskränka rättssäkerheten för individerna i fråga. Kent Ekeroth föreslår i sin motion att det blir huvudregel att utvisa personerna i fråga. Det är att inskränka på rättssäkerheten. Man vill inte låta dessa människor få myndighetsbeslut överprövade i domstol, men det är helt fel väg att gå. Det är odemokratiskt och osvenskt och det är inte framtiden för Sverige, tror jag.

Anf. 136 Agneta Börjesson (Mp)
Herr talman! I sin skrivelse om särskild utlänningskontroll till riksdagen redovisar regeringen omfattningen av tillämpningen av lagen. Det är inte särskilt många tillfällen genom åren som lagen har behövt användas. Det är förstås mycket bra. Tack vare förändringar som gjorts kan man säga att rättssäkerheten i utlänningsärenden avseende särskilda säkerhetsaspekter verkligen har förbättrats. Man har nu domstolsprövning av frihetsbegränsningar i långt fler fall än tidigare. Detta anser Sverigedemokraterna tydligen vara dåligt. Det är ganska skönt att säga att jag inte håller med Sverigedemokraterna. För mig som miljöpartist är den enskildes rättssäkerhet av yttersta vikt oavsett om personen i fråga är född i Sverige eller är född i något annat land. Sverige ska vara ett öppet land, ett land som präglas av övertygelsen om alla människors lika värde. Vi ska stå för tolerans och respekt för medmänniskors rätt att vara olika och vår rätt att inte tycka likadant. Jag är övertygad om att en absolut majoritet av riksdagens ledamöter har denna inställning. De terrorlagar som successivt införts världen över - även i EU och i Sverige - har på många olika sätt begränsat skyddet för vår integritet och ökat övervakningen av våra dagliga aktiviteter. Behovet av lagstiftning har ofta debatterats och ifrågasatts, inte minst av oss miljöpartister. Så har även varit fallet när det gäller denna lagstiftning. Jag måste säga att det därför är särskilt glädjande att nu kunna konstatera att lagen knappt behövt tillämpas under de senaste åren och inte alls under det senaste året.

Anf. 137 Kent Ekeroth (Sd)
Herr talman! Jag hade inte tänkt begära replik, men jag tyckte att det var så roligt när man från Miljöpartiet började prata om öppenhet, om att Sverige ska vara ett öppet land - detta samtidigt som vi talar om en lagstiftning som syftar till att förhindra terrorism. Kanske är det inte rätta tillfället att tala om öppenhet, om fint och öppet och om att alla ska komma hit - halleluja. Denna lagstiftning handlar om att ta hand om farliga personer i det här landet - personer som utgör hot mot rikets säkerhet och personer som hjälper till vid eller utför terroristbrott. Apropå det här med öppet land och att vi ska vara öppna för olikheter: Ska vi vara öppna också för de här personernas olikheter? Det finns ingen rim och reson i detta. Jag är medveten om att Miljöpartiet och övriga partier på vänsterkanten har en extremt naiv syn på rättspolitik i allmänhet, men att höra sådana här floskler i ett ämne som detta förvånar till och med mig.

Anf. 138 Agneta Börjesson (Mp)
Herr talman! Jag tror inte att det råder någon som helst tvekan om att de lagstiftningar som genomgående införts på grund av terroristhot inverkat integritetskränkande på väldigt många av oss. Det är bara att gå in på en helt vanlig flygplats för att se hur det ser ut. Självklart vill vi alla se till att terroristlagstiftningen är i överensstämmelse med det allmänna rättsmedvetandet. Den ska inte alltför mycket inskränka allas vår frihet och inte heller begränsa oss alltför mycket.

Anf. 139 Kent Ekeroth (Sd)
Herr talman! Jag håller helt med om att lagstiftningen inte ska begränsa oss för mycket. I det här fallet begränsas de som av säkerhetspolisen klassats som farliga personer. Den begränsningen är bra och borde bli ännu skarpare.

Anf. 140 Agneta Börjesson (Mp)
Herr talman! Den här lagstiftningen har dock, som sagt, inte behövt användas det senaste året.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2011-03-02
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Tillämpning av lagen om särskild utlänningskontroll

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2010/11:Ju4 och lägger skrivelse 2010/11:39 till handlingarna.
    • Reservation 1 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S103009
    M101006
    MP22003
    FP22002
    C20003
    SD01901
    KD18001
    V16003
    Totalt30219028
    Ledamöternas röster