Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning

Betänkande 1993/94:BoU7

Bostadsutskottets betänkande 1993/94:BOU07

Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1993/94
BoU7

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition
1993/94:82 om att inrätta en ny institution för
samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning. Institutionen
kommer att vara knuten till Uppsala universitet men lokaliserad
till Gävle. I betänkandet framhåller utskottet bl.a. att höga
krav på vetenskaplig kvalitet i institutionens verksamhet bör
kunna förenas med sektorrelevans i ämnesvalet.

Utskottets ställningstagande avseende den
samhällsvetenskapliga bostads- och byggforskningen innebär att
riksdagsbeslutet våren 1993 (prop. 1992/93:170, BoU23, rskr.
401) om en avveckling av Statens institut för byggnadsforskning
(SIB) den 1 januari 1994 nu fullföljs.

Till betänkandet har fogats två reservationer (s).

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1993/94:82 att riksdagen

1. godkänner de föreslagna riktlinjerna för en ny organisation
för samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning,

2. till Särskilda avvecklingskostnader för Statens institut
för byggnadsforskning på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.

Motionerna

I betänkandet behandlas de med anledning av propositionen
väckta motionerna

1993/94:Bo5 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att under åttonde huvudtiteln till
Uppsala universitet för den samhällsvetenskapliga institutionen
för bostads- och byggforskning i Gävle för budgetåret 1993/94
anslå 15 miljoner kronor, för budgetåret 1994/95 anslå 30
miljoner kronor samt för budgetåret 1995/96 anslå 28 miljoner
kronor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att professurer i ekonomi knyts till
institutionen för bostads- och byggnadsforskning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att en organisationskommitté omedelbart
bildas för att ansvara för pågående forskning och överföring av
verksamheten från SIB,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en klarare markering av
jämställdhetsarbetet både vid rekrytering till och i
forskningsprojekten.

1993/94:Bo6 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ekonomiska förutsättningar för
samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning.

1993/94:Bo7 av Marianne Jönsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om medel till Lundafilialen i byggforskning.

1993/94:Bo8 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ålägga Uppsala universitet att inrätta
tjänster i genus/kvinnoforskning inom institutionen för
samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning i Gävle,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om resurser till Lunds universitet för
inlemmande av den vid SIB:s lokalavdelning etablerade
forskningen om kvinnor, boende och urbanisering i u-länder.

1993/94:Bo9 av Arne Jansson och Laila Strid-Jansson (nyd) vari
yrkas att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts avslår
förslaget till nedskärningar i SIB:s verksamhet.

Skrivelser

Skrivelser i anslutning till ärendet har inkommit från
Institutionen för regional- och trafikplanering vid Tekniska
högskolan i Stockholm, Föreningen för samhällsplanering, Lunds
universitet samt från Anita Larsson och Ann Schlyter vid Statens
institut för byggnadsforskning.

Inledning

Bakgrund

Riksdagen tog våren 1993 ställning till förslag som regeringen
lagt fram i den forskningspolitiska propositionen om nya
riktlinjer för den statligt finansierade byggforskningen samt
till ny organisation på området (prop. 1992/93:170, BoU23, rskr.
401). Förslagen innebar bl.a. att verksamheten vid Statens
institut för byggnadsforskning (SIB) skulle omstruktureras.
Huvuddragen i regeringens förslag till omstrukturering innebar
att SIB som organisation skulle upphöra den 1 juli 1993 samt att
en ny institution för bygg- och fastighetsforskning samtidigt
skulle bildas med koppling till Tekniska högskolan i Stockholm
(KTH), men med lokalisering till Gävle. Den verksamhet som inte
avsågs inordnas i den nya institutionen -- huvudsakligen
forskning med en samhällsvetenskaplig inriktning -- föreslogs
utvärderas.

Riksdagen accepterade i huvudsak regeringens förslag men
beslutade om vissa förändringar i bl.a. tidplanen för
omstruktureringen. Bostadsutskottet ansåg att en avveckling av
SIB borde ske först sedan klarhet vunnits avseende organisation
och finansiering för den samhällsvetenskapligt inriktade
bostads- och byggforskningen. Avvecklingen av SIB sköts av detta
skäl upp till den 1 januari 1994. Bostadsutskottet framhöll i
sitt betänkande att en organisation för fortsatt
samhällsvetenskapligt inriktad forskning med hög kvalitet borde
bildas. Regeringen förutsattes under hösten 1993 förelägga
riksdagen ett nytt förslag om hur denna forskning skall
organiseras och finansieras. Riksdagen beslöt i enlighet med
utskottets förslag.

En utvärdering av den samhällsvetenskapliga forskningen vid
SIB har på regeringens uppdrag genomförts av
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR).
Utvärderingen överlämnades till regeringen den 1 oktober 1993.
Utvärderaren föreslår att den samhällsvetenskapliga forskning
som hittills bedrivits vid SIB bör ersättas av en ny
samhällsvetenskaplig universitetsinstitution för bostads- och
byggforskning. Institutionen föreslås tillhöra Uppsala
universitet och ingå i dess samhällsvetenskapliga fakultet men
vara förlagd till Gävle.

En överenskommelse har den 20 september 1993 träffats mellan
Statens råd för byggnadsforskning (BFR) och KTH om inrättande av
den nya KTH-institution för bygg- och fastighetsforskning som
enligt vårens riksdagsbeslut skall bildas. Den nya institutionen
kommer att utformas och från den 1 januari 1994 ledas på i
princip samma sätt som övriga institutioner vid KTH.

I den proposition som nu lagts fram för riksdagen (prop.
1993/94:82) presenterar regeringen ett förslag till uppbyggnad
av en organisation samt finansiering av den
samhällsvetenskapligt inriktade bostads- och byggforskning som
avses ersätta motsvarande forskning inom SIB.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen framhåller i propositionen att kvalitetskraven på
bostads- och byggforskningen måste ställas högt. Endast en
effektiv och konkurrensutsatt forskning anses kunna möta de krav
som ställs av olika avnämare. Den hittillsvarande forskningen
inom SIB anses dock inte ha varit utsatt för tillräcklig
konkurrens i finansiering och rekrytering.

Det avtal som slutits om inrättande av en KTH-institution i
Gävle inom området bygg- och fastighetsforskning anses ge
förutsättningar för teknisk och ekonomisk forskning av god
kvalitet. Det framhålls att kravet på den samhällsvetenskapliga
bostads- och byggforskningen att vara konkurrensutsatt bör
ställas lika högt som för den tekniska, även om
finansieringskällorna kommer att vara av annat slag.

I propositionen anförs att den av HSFR genomförda
utvärderingen av den samhällsvetenskapliga forskningen vid SIB
utgör en god grund för uppbyggnaden av en samhällsvetenskaplig
institution för bostads- och byggforskning, med väsentligt
skärpta krav på det vetenskapliga innehållet och nivån i
verksamheten. Regeringen avser att ge Uppsala universitet i
uppdrag att inleda arbetet med uppbyggnaden av en sådan
institution med placering i Gävle. Det bör enligt propositionen
ankomma på Uppsala universitet att, inom de ramar och riktlinjer
för den sektoriellt orienterade forskningsverksamheten som
regering och riksdag fastställer, ta ställning till den närmare
utformningen av institutionens organisation.

Den detaljerade utformningen av den nya institutionen bör
således enligt propositionen inte föreskrivas universitetet.
Regeringen framhåller dock att verksamhetsinriktningen och
rekryteringen av forskare bör främja tvär- eller
mångvetenskaplig forskning med god förankring i olika
discipliners metod och teori. Institutionen kommer att skilja
sig från andra universitetsinstitutioner genom att den skall ha
forskning och forskarutbildning som sina huvudsakliga uppgifter.
Bland relevanta forskningsområden nämns i propositionen
forskning kring boendets och byggandets samhällsekonomiska och
privatekonomiska förutsättningar och konsekvenser och därmed
åtföljande resurshushållningsproblem, bostadspolitik, miljö,
bostadssociala frågor inklusive jämställdhetsperspektivet,
bebyggelsens utformning, utveckling och planering.

Regeringens förslag innebär att det i Gävle kommer att finnas
två institutioner inom bostads-, bygg- och fastighetsområdet, en
knuten till Uppsala universitet och en till KTH. Det framhålls
att bästa möjliga samarbetsformer mellan dessa institutioner bör
eftersträvas liksom en utveckling av det samarbete med Högskolan
i Gävle/Sandviken som redan finns etablerat genom SIB.

Uppbyggnaden av den samhällsvetenskapliga bostads- och
byggforskningen i Gävle föreslås ske stegvis. Tjänsterna i
basorganisationen inrättas av Uppsala universitet som fr.o.m.
budgetåret 1994/95 föreslås få disponera särskilda resurser för
institutionen. Regeringen avser föreslå riksdagen att anslå 14
miljoner kronor för budgetåret 1994/95 och 16 miljoner kronor
för budgetåret 1995/96. Efter en tvåårig uppbyggnadsperiod
förutsätts basfinansieringen av institutionen uppgå till 20
miljoner kronor.

Riksdagens beslut om byggforskningens framtid våren 1993
innebär att SIB avvecklas den 1 januari 1994. Under kalenderåret
1994 kommer vissa avvecklingskostnader att uppstå som rör
personal-, lokal- och övriga förvaltningskostnader under
uppsägningstiden. Med hänvisning till att dessa kostnader för
närvarande inte går att beräkna föreslår regeringen att de bör
bestridas från ett särskilt anslag under budgetåren 1993/94 och
1994/95. Anslaget föreslås föras upp med 1 000 kr. I
propositionen aviseras vidare att regeringen kommer att föreslå
att 4 miljoner kronor, som för närvarande anslås under tolfte
huvudtiteln för HSFR:s stöd till byggnadsforskning, vid nästa
budgetbehandling anvisas över åttonde huvudtiteln.

I propositionen anförs avslutningsvis att den utrednings- och
informationsverksamhet som hittills bedrivits av anställda vid
SIB fortsättningsvis bör ske med krav på full kostnadstäckning
och så långt som möjligt på kommersiell basis. Den myndighet som
får ansvaret för avvecklingen av SIB förutsätts undersöka
förutsättningarna och aktivt verka för stöd och ekonomiskt
bistånd vid bildandet av ett eller flera företag för
tjänsteproduktion inom bygg- och bostadsområdet. Regeringen
anser det som angeläget att de forskare/utredare liksom övrig
personal som inte kommer att ingå i den nya institutionen får
stöd vid övergång till annan verksamhet.

Förslag i motioner

Fem motioner har väckts med anledning av propositionen. I tre
av motionerna ifrågasätts bl.a. om propositionens förslag
innebär att tillräckliga resurser tillställs den nya
institutionen för bostads- och byggforskning vid Uppsala
universitet. De övriga motionerna tar framför allt upp frågan om
villkoren för vissa forskningsinriktningar vid nuvarande SIB
efter avvecklingen.

I motion Bo5 (s) anför motionärerna att man accepterar
uppdelningen av SIB i två institutioner men att ambitionsnivån
för den samhällsvetenskapliga forskningen bör sättas högre.
Yrkande 1 innebär att det till den samhällsvetenskapliga
institutionen för bostads- och byggforskning bör anslås 15
miljoner kronor för budgetåret 1993/94 och därefter 30 resp. 28
miljoner kronor för de två därpå följande budgetåren. Denna
finansieringsnivå anses motsvara ett av de förslag som HSFR
presenterade i den ovan omnämnda utvärderingen av SIB:s
samhällsvetenskapliga forskning. Därutöver anges att den
föreslagna anslagsnivån rymmer 2,3 miljoner kronor som kommer
att göra det möjligt att bereda servicepersonalen vid SIB
fortsatt anställning i större omfattning än vad regeringens
förslag innebär. Motionärerna har också beräknat 5 miljoner
kronor i ökade anslag till HSFR för stöd till bostads- och
byggforskning. Finansieringsmodellen innebär vidare att
personalen vid SIB skall kunna ges tidsbegränsade
projektanställningar vid den nya institutionen i avvaktan på att
de nya tjänsterna utlyses när professurerna tillsatts.

Motionen innehåller ytterligare tre yrkanden om
tillkännagivanden från riksdagen till regeringen. Professurer i
ekonomi föreslås knytas till institutionen (yrkande 2). En
organisationskommitté föreslås bildas omedelbart för att ansvara
för pågående forskning och överföring av verksamheten från SIB
efter avvecklingen den 1 januari 1994 (yrkande 3). En klarare
markering av regeringen än vad som görs i propositionen av
jämställdhetsarbetets betydelse vid rekrytering och i
forskningsprojekten förordas (yrkande 4).

I motion Bo6 (s) föreslås ett tillkännagivande om de
ekonomiska förutsättningarna för den samhällsvetenskapliga
bostads- och byggforskningen med delvis samma inriktning som i
den ovan beskrivna motionen. Motionärerna framhåller bl.a.
vikten av:
att institutionen får en öronmärkt basfinansiering och att
verksamheten får en rimlig total volym,
att tjänsterna vid institutionen ges en inriktning på
temaområdet,
att professurer i ekonomi knyts till institutionen,
att institutionen får egna doktorandtjänster,
att en organisationskommitté snarast bildas.

Även i motion Bo9 (nyd) framhålls betydelsen av att den nya
institutionen ges en tillräcklig finansiering redan från början.
Vidare understryker motionärerna vikten av att institutionen
måste kunna knyta SIB-forskarna till sig genom tidsbegränsade
anställningar i avvaktan på tillsättning av de ordinarie
tjänsterna. Motionärerna föreslår att riksdagen avslår de av
regeringen föreslagna nedskärningarna i SIB:s verksamhet.

Byggforskningsinstitutet har ett filialkontor i Lund där det
bl.a. bedrivs forskning kring bostäder och urbanisering i
utvecklingsländer med ett könsteoretiskt perspektiv. Framtiden
för denna forskning tas upp i två motioner, Bo7 (c) och Bo8 (v)
yrkande 2. I dessa motioner hänvisas bl.a. till att forskningen
i HSFR:s utvärdering bedömts som mycket intressant. Motionärerna
noterar att regeringen i propositionen lovat ta initiativ till
förhandlingar med Lunds universitet om att inlemma filialen i
universitetet vid avvecklingen av SIB, dock utan att avsätta
särskilda medel för en sådan inordning. Av detta skäl föreslås i
motionerna att medel tillförsäkras Lunds universitet på
motsvarande sätt som Uppsala universitet och KTH tilldelas medel
för de två institutioner som skall ersätta nuvarande verksamhet
vid SIB.

I motion Bo8 (v) yrkande 1 tas upp frågan om kvinnliga
forskare och forskning utifrån ett kvinnoperspektiv.
Motionärerna hävdar att de forskare som bedriver s.k.
genusforskning inom byggforskningen och många av de kvinnliga
forskarna i övrigt riskerar att bli ställda utanför båda de
institutioner som bildas vid SIB:s nedläggning. Mot denna
bakgrund föreslås i motionen att Uppsala universitet skall
åläggas att inrätta tjänster i genus/kvinnoforskning vid
institutionen för bostads- och byggforskning.

Utskottet

Bostadsutskottet har vid upprepade tillfällen understrukit den
centrala betydelse som bygg- och bostadssektorn har i vårt
samhälle både mätt med ekonomiska mått och som en av de
viktigaste förutsättningarna för en fungerande livsmiljö. Detta
gör givetvis också att behovet av väl underbyggd kunskap inom
denna sektor bör tillmätas mycket stor vikt. Det är mot denna
bakgrund som samhällets engagemang i forskningen inom sektorn
bör ses.

Som framgått ovan fattade riksdagen våren 1993 beslut om
riktlinjer för byggforskningen under den närmaste
treårsperioden. Beslutet utgick både från de krav på
långsiktighet och kontinuitet som kan ställas på all
forskningsverksamhet och de behov av förändringar och förnyelse
som har aktualiserats av bl.a. ändrade omvärldsförhållanden. En
del av detta beslut gällde en omstrukturering av verksamheten
vid SIB. Bostadsutskottet biträdde regeringens förslag om att en
ny institution, knuten till KTH men lokaliserad till Gävle,
skulle ersätta motsvarande forskning vid SIB. Bostadsutskottet
ansåg sig dock inte vid detta tillfälle ha tillräckligt underlag
för att ta slutlig ställning till hur den samhällsvetenskapligt
inriktade bostads- och byggforskningen skulle organiseras efter
en avveckling av SIB. Av detta skäl föreslog utskottet att
avvecklingen av SIB skulle skjutas upp ett halvt år i
förhållande till vad som föreslagits i den forskningspolitiska
propositionen. Regeringen förutsattes under denna period
återkomma till riksdagen med ett förslag om hur framför allt den
samhällsvetenskapligt inriktade forskningen bör organiseras och
finansieras efter avvecklingen.

Utskottet konstaterar att det i den nu behandlade
propositionen lämnas förslag till hur den samhällsvetenskapligt
inriktade forskningen i fortsättningen bör organiseras och
finansieras. Det kan vidare konstateras att inga invändningar
mot förslagets huvudinriktning har framkommit i de avgivna
motionerna eller under utskottsbehandlingen. Enighet tycks
således råda om lösningen att inrätta en institution för
bostads- och byggforskning knuten till Uppsala universitet men
lokaliserad till Gävle. I motionerna tas däremot upp metoden för
att inordna delar av forskningen vid SIB i den nya institutionen
samt anslagsnivån under de närmaste åren.

Bostadsutskottet tillstyrker den organisatoriska lösning som
föreslås i propositionen. Knytningen till Uppsala universitet
ger förutsättningar för att högt ställda krav på det
vetenskapliga innehållet i verksamheten kan uppfyllas. Den
fortsatta lokaliseringen till Gävle bidrar till kontinuitet inom
forskningsområdet och ger förutsättningar för att samarbetet med
den tekniskt inriktade forskningen kan upprätthållas och
utvecklas. Utskottet vill understryka vad som i propositionen
anförs om att det bör ingå i uppdraget till Uppsala universitet
att skapa bästa möjliga samarbetsformer mellan de två nya
institutionerna som kommer att lokaliseras till Gävle.
Motsvarande krav bör givetvis ställas på KTH. Att även ett
samarbete med BFR, som givits ansvaret för att samordna de
statliga resurserna inom byggforskningen, etableras får anses
både naturligt och motiverat. Det är vidare önskvärt att de två
institutionerna kan bibehålla och utveckla samarbetet med
Högskolan i Gävle/Sandviken och med övriga organ som verkar inom
samhällsbyggnadsområdet i Gävle.

Utskottet övergår nu till att behandla de invändningar mot
regeringens förslag vad gäller riktlinjerna för en ny
organisation för samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning
som framkommit i motionerna. Dessa synpunkter gäller således
bl.a. formerna för avvecklingen av SIB samt anslagsnivån för den
nya institutionen vid Uppsala universitet. De motioner som nu
avses är Bo5 (s) yrkandena 1--3, Bo6 (s) och Bo9 (nyd).

I dessa motioner anförs att den i propositionen föreslagna
anslagsnivån för den nya samhällsvetenskapliga institutionen för
bostads- och byggforskning är otillräcklig. En alternativ
anslagsnivå redovisas dock endast i motion Bo5 (s). Efter en
övergångsperiod föreslås i motionen ett anslag om 28 miljoner
kronor till institutionen. Detta anslagsförslag innefattar även
ett medelstillskott till HSFR om 5 miljoner kr.
Basfinansieringen av Uppsalainstitutionen skulle alltså uppgå
till 23 miljoner kronor enligt detta förslag, att jämföra med
det anslag på 20 miljoner kronor som regeringen föreslagit efter
en tvåårig uppbyggnadsperiod.

Det kan således konstateras att regeringsförslaget och
motionsförslaget ger förutsättningar för en basorganisation av
ungefär samma storlek. Bostadsutskottet anser att den av
regeringen föreslagna anslagsnivån bör accepteras. En
basfinansiering på denna nivå torde ge goda förutsättningar att
bygga upp en institution med såväl ämnesmässig bredd som
vetenskaplig kvalitet. Det bör i sammanhanget framhållas att det
både i propositionen och motionen utöver basfinansieringen
förutsätts en ökad andel extern finansiering. Omfattningen av
forskningen torde således i hög grad bli beroende av i vilken
utsträckning som institutionens forskare i konkurrens kan
erhålla projektanslag.

Propositionen tar i ett avsnitt särskilt upp frågan om
projektfinansieringen av bostads- och byggforskningen. Där
aviseras att vissa särskilda medel för byggforskningen som f.n.
anvisas under tolfte huvudtiteln (Näringsdepartementet) i 1994
års budgetproposition kommer föreslås överföras till åttonde
huvudtiteln (Utbildningsdepartementet). Motivet för denna
förändring anges i propositionen vara att den ökade konkurrens
som den nu diskuterade forskningen kommer att utsättas för leder
till ökade anspråk bl.a. på forskningsfinansierande organ och då
framför allt på HSFR. Bostadsutskottet har inga invändningar mot
en sådan förändring. Det får dock förutsättas att
Byggforskningsrådet och HSFR liksom hittills kommer att fördela
medlen efter samordning dem emellan. Det är som anges i
propositionen angeläget att medlen fördelas i nationell
konkurrens och efter vetenskaplig kvalitetsprövning. Fortsatt
samarbete mellan dessa forskningsråd i avsikt att uppnå dessa
strävanden får anses motiverat. Ett samarbete mellan
forskningsråden är också angeläget mot bakgrund av det arbete
som förestår vid uppbyggnaden av den nya institutionen för
samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning.

Vad gäller formerna för avvecklingen av SIB och inrättandet av
den nya institutionen förordas i motionerna bl.a. att
tidsbegränsade tjänster vid institutionen inrättas för forskarna
vid nuvarande SIB. En organisationskommitté föreslås bildas med
ansvar för överföringen av verksamheten från SIB. Som utskottet
uppfattat förslaget förutsätts åtminstone i motion Bo5 (s) att
Uppsalainstitutionen bildas redan den 1 januari 1994 och att
avvecklingen av SIB:s samhällsvetenskapliga del skall ske inom
ramen för denna institution. Utskottet anser detta inte vara en
lämplig ordning. Förutom de rent praktiska svårigheter det
skulle innebära för Uppsala universitet att med kort varsel ta
över ansvaret för personalen från SIB försvåras uppbyggnaden av
den nya institutionen. Möjligheterna att ge individuellt stöd åt
den personal vid SIB som inte kan påräkna anställning vid vare
sig Uppsalainstitutionen eller KTH-institutionen torde dessutom
vara avsevärt bättre inom ramen för en avvecklingsmyndighet
enligt regeringens förslag. I propositionen framhålls också
vikten av att personalen på olika sätt ges ett aktivt stöd vid
övergång till annan verksamhet.

Enligt vad utskottet erfarit kommer också med den ordning som
regeringen föreslagit det att finnas möjlighet att fr.o.m. nästa
budgetår ge forskare tidsbegränsade anställningar vid den nya
institutionen i avvaktan på att ordinarie tjänster tillsätts.
Därigenom kan kompetenta forskare på ett tidigt stadium knytas
till institutionen för bostads- och byggforskning. Utskottet
noterar i detta sammanhang att regeringen i propositionen
aviserar att den tvååriga successiva anslagsökningen för
institutionen kan påskyndas om en snabbare uppbyggnad av
verksamheten visar sig vara praktiskt genomförbar.

I motionerna finns också förslag som innebär att riksdagen bör
uttala sig för att vissa professur- och doktorandtjänster bör
inrättas. Bostadsutskottet anser liksom regeringen att den
närmare tjänstesammansättningen vid institutionen bäst kan
avgöras i samband med det arbete som måste föregå inrättandet av
institutionen. Sedan den 1 juli i år gäller för övrigt den
ordningen att universiteten och högskolorna själva kan besluta
om inrättande av nya professurer samt tjänsternas inriktning.

Även om riksdag och regering inte bör föreskriva den
detaljerade utformningen av den nya institutionen bör det i
uppdraget till Uppsala universitet klart anges de grundläggande
förutsättningarna för verksamheten. Forskningens inriktning mot
bostads- och byggfrågor med samhällsvetenskapliga utgångspunkter
bör givetvis avspegla sig i tjänsternas utformning. Kravet på
hög vetenskaplig kvalitet bör kunna förenas med önskemålet om
sektorrelevans i ämnesvalet. Vidare bör, som även regeringen
framhåller, verksamhetsinriktning och rekrytering av forskare
främja tvär- eller mångvetenskaplig forskning med god förankring
i olika discipliners metod och teori. Bostads- och
byggforskningens mångvetenskapliga karaktär bör således vara en
av utgångspunkterna vid uppbyggnaden av den nya institutionen.

Bland de relevanta problemområden för den
samhällsvetenskapligt inriktade bostads- och byggforskningen som
anges i propositionen finns forskning kring boendets och
byggandets samhällsekonomiska och privatekonomiska
förutsättningar. Det kan således förutsättas att denna
forskningsinriktning också kommer att avspegla sig i
utformningen av tjänster vid institutionen. Därmed torde de
önskemål med denna innebörd som framkommit i flera motioner
kunna tillgodoses.

Bostadsutskottet anser sammanfattningsvis att den
organisatoriska lösning som föreslagits bör ge goda
förutsättningar för den fortsatta forskningen i bostads- och
byggfrågor med en samhällsvetenskaplig inriktning. Höga krav bör
kunna ställas på forskningens kvalitet och relevans.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet
regeringens förslag om riktlinjer för en ny organisation för
samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning samt avstyrker
motionerna Bo5 (s) yrkandena 1--3, Bo6 (s) samt Bo9 (nyd) i den
mån de inte kan anses tillgodosedda med vad nu anförts och
redovisats.

Utskottets ställningstagande ovan innebär även att en
myndighet bör bildas med uppgift att ansvara för avvecklingen av
SIB. Riksdagen bör således anvisa ett anslag till särskilda
avvecklingskostnader för SIB för budgetåret 1993/94 på 1 000 kr
i enlighet med vad regeringen föreslagit.

Bostadsutskottet tar nu upp de frågor om
jämställdhetsarbetet vid den nya institutionen som väckts i
två motioner. I motion Bo5 (s) yrkande 4 efterlyses en klarare
markering av jämställdhetsarbetet både vid rekrytering och i
forskningsprojekten. Enligt motion Bo8 (v) finns anledning att
befara att kvinnoforskningen inom bostadssektorn kommer att
avvecklas i samband med uppbyggnaden av den nya institutionen
för samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning. Av detta
skäl föreslås i motionens yrkande 1 att Uppsala universitet
åläggs att inrätta särskilda tjänster i genus/kvinnoforskning
vid den nya institutionen.

Även utskottet anser att jämställdhetsfrågorna bör tillmätas
stor betydelse vid uppbyggnaden av den nya institutionen. I
motsats till motionärerna har utskottet inte anledning anta att
kvinnliga forskare och en forskning i relevanta
jämställdhetsfrågor kommer att få svårigheter att hävda sig vid
uppbyggnaden av institutionens verksamhet. Visserligen utvecklas
inte denna fråga närmare i propositionen, men forskning med
jämställdhetsperspektiv utpekas bland de relevanta
problemområdena för institutionens verksamhetsinriktning.
Utskottet förutsätter att regeringen i det uppdrag som kommer
att ges till Uppsala universitet också behandlar frågan om hur
jämställdhetsaspekten skall hävdas såväl vid rekrytering till
institutionen som vid val av forskningsområden. Givetvis skall
för denna forskning gälla samma kvalitetskrav och krav på
konkurrensprövning som för institutionens övriga forskning. Vid
denna uppfattning kan något särskilt tillkännagivande med
anledning av de aktuella motionerna inte anses vara
erforderligt.

Två motionsyrkanden återstår att behandla, Bo7 (c) och Bo8 (v)
yrkande 2. I dessa föreslås att särskilda medel tilldelas Lunds
universitet i syfte att i universitetet inordna den forskning
kring bostäder och urbanisering i utvecklingsländer som bedrivs
vid SIB:s Lundfilial.

I propositionen anges att regeringen har för avsikt att ta
initiativ till överläggningar om möjligheterna att inlemma denna
verksamhet i Lunds universitet. Den fråga som tas upp i
motionerna är således uppmärksammad och utskottet förutsätter
att regeringen i överläggningarna kan finna en godtagbar
lösning. Motionsförslagen om en särskild medelstilldelning till
Lunds universitet avstyrks mot denna bakgrund.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande riktlinjerna för en ny organisation för
samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:82 samt med
avslag på motionerna 1993/94:Bo5 yrkandena 1--3, 1993/94:Bo6 och
1993/94:Bo9,
a) godkänner regeringens förslag om riktlinjerna för en ny
organisation för samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning
b) till Särskilda avvecklingskostnader för Statens institut
för byggnadsforskning på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr,
res. 1 (s)

2. beträffande jämställdhetsarbetet
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Bo5 yrkande 4 och
1993/94:Bo8 yrkande 1,
res. 2 (s)

3. beträffande SIB:s Lundfilial
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Bo7 och 1993/94:Bo8
yrkande 2.

Stockholm den 2 december 1993

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit:
Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m), Bertil
Danielsson (m), Erling Bager (fp), Lennart Nilsson (s), Sören
Lekberg (s), Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s), Ulf
Björklund (kds), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c),
Marianne Carlström (s), Lars Stjernkvist (s) och Dan Eriksson i
Stockholm (nyd).

Reservationer

Oskar Lindkvist, Lennart Nilsson, Sören Lekberg, Rune
Evensson, Britta Sundin, Marianne Carlström och Lars Stjernkvist
(alla s) har avgivit följande reservationer.

1. Riktlinjerna för en ny organisation för
samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning (mom. 1)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Som framgått" och på s. 10 slutar med "regeringen
föreslagit" bort ha följande lydelse:

Det är mot bakgrund av den stora betydelse som forskningen har
för bostads- och byggsektorn beklagligt att regeringens
beredning av dessa frågor under det senaste året lämnat mycket
övrigt att önska. Vid vårens riksdagsbehandling riktades
omfattande kritik från företrädare för de flesta
riksdagspartierna mot de förslag på detta område som regeringen
lagt fram i den forskningspolitiska propositionen. Mest
uppseendeväckande var regeringens behandling av den
samhällsvetenskapliga delen av verksamheten vid SIB. Det
lämnades i propositionen inga förslag om fortsatt forskning med
denna inriktning utan angavs endast att verksamheten skulle
utvärderas. I avvaktan på en sådan utvärdering förutsattes den
berörda personalen sägas upp.

Riksdagen accepterade inte den av regeringen föreslagna
ordningen utan slog i sitt beslut fast att en organisation för
fortsatt samhällsvetenskapligt inriktad bostads- och
byggforskning skall bildas. Regeringen förutsattes under hösten
1993 återkomma till riksdagen med ett nytt förslag om hur denna
forskning skall organiseras och finansieras.

Utskottet kan konstatera att det i den nu avgivna
propositionen visserligen lämnas förslag om en i huvudsak
acceptabel organisatorisk lösning för den fortsatta
samhällsvetenskapligt inriktade bostads- och byggforskning, men
att förslaget i övrigt är behäftat med flera brister. Det gäller
såväl ambitionsnivån för och finansieringen av den nya
institutionen som formerna för avvecklingen av SIB och
personalfrågornas hantering.

Bostadsutskottet instämmer i den kritik mot regeringsförslaget
i dessa avseenden som framkommer i de socialdemokratiska
motionerna Bo5 och Bo6. Som anförs i dessa motioner är det av
största vikt att tillräckliga ekonomiska resurser ställs till
den nya institutionens förfogande. Den kompetens och
forskarmiljö som byggts upp vid SIB måste kunna tas till vara på
ett sådant sätt att forskningens internationellt sett höga
anseende kan upprätthållas.

Den nya institutionen bör i enlighet med vad som anförs i
motion Bo5 (s) bildas redan den 1 januari 1994 och medel anslås
för verksamheten. De av regeringen aviserade anslagsnivåerna för
kommande budgetår skulle innebära att institutet först efter tre
år får möjlighet att besätta alla tjänster. Detta kan givetvis
inte accepteras. Under tiden skulle risken vara stor att
kompetenta forskare försvinner till annan verksamhet. I motion
Bo5 (s) föreslås i stället att institutionen får full
finansiering redan från början. Riksdagen bör tillstyrka
anslagsförslaget i motionen vad gäller innevarande budgetår.
Även anslagen under kommande budgetår bör utgå från de nivåer
som anges i motionen. Vid bifall till detta förslag blir således
anslaget till den samhällsvetenskapligt inriktade bostads- och
byggforskningen 15 miljoner kr under innevarande budgetår och
därefter 30 resp. 28 miljoner kr för de två därpå följande
budgetåren. I detta belopp ingår också 5 miljoner kr i ökade
anslag till HSFR för stöd till bostads- och byggforskning.

Även vad gäller personalfrågorna och formerna för inrättande
av tjänster bör förslagen i de aktuella (s)-motionerna följas.
En organisationskommitté bör således omedelbart inrättas med
uppgift att svara för den pågående forskningen och företräda
institutionen för bostads- och byggforskning när SIB avvecklas.
Tidsbegränsade tjänster bör inrättas vid institutionen för
forskarna från SIB i avvaktan på att de ordinarie tjänsterna kan
utlysas och tillsättas. En sådan ordning innebär att det
forskningsarbete som bedrivs vid SIB kan fullföljas utan
avbrott. Vidare bör vid den nya institutionen inrättas flera
tjänster för servicepersonalen vid SIB än vad som varit möjligt
enligt regeringsförslaget. Utskottets ställningstagande innebär
också att de två professurerna i ekonomi vid SIB bör knytas till
den nya institutionen och att doktorandtjänster bör inrättas.

Utskottets ovan redovisade ställningstagande innebär att en
avvecklingsorganisation av den omfattning och med den inriktning
som föreslås av regeringen inte behöver inrättas. Även med den
nu förordade ordningen kommer dock vissa personal- och
lokalkostnader att uppstå som inte bör hanteras inom ramen för
den nya institutionen. Av detta skäl bör riksdagen anslå medel
till särskilda avvecklingskostnader för byggnadsforskning för
innevarande budgetår.

Vad utskottet nu med anledning av motionerna Bo5 (s) yrkandena
1--3 och Bo6 (s) anfört om riktlinjerna för en ny organisation
för samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets
ställningstagande innebär även att vad i motion Bo9 (nyd)
anförts blir tillgodosett.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
1. beträffande riktlinjerna för en ny organisation för
samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning
att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:82 samt
motionerna 1993/94:Bo5 yrkandena 1--3, 1993/94:Bo6 och
1993/94:Bo9,
a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
b) till Särskilda avvecklingskostnader för Statens institut
för byggnadsforskning på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr,
c) till Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning vid
Uppsala universitet på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1993/94 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 15 000 000 kr,

2. Jämställdhetsarbetet (mom. 2)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Även utskottet" och slutar med "vara erforderligt"
bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet delar vad som i motion Bo5 (s) anförs om
jämställdhetsfrågornas hantering när den nya institutionen vid
Uppsala universitet skall bildas. Det bör således i uppdraget
till Uppsala universitet klart markeras att man vid
rekryteringen av personal till institutionen måste beakta
jämställdhetsaspekterna och att en jämställdhetsanalys bör ingå
vid alla planerade forskningsprojekt.

Den resurs som den kvinnliga personalen vid SIB utgör bör i
största möjliga utsträckning tas till vara vid uppbyggnaden av
institutionen. Förutsättningarna för detta kommer vid ett bifall
till vad utskottet tidigare förordat vad gäller finansieringen
att bli avsevärt bättre än vad regeringsförslaget skulle
medfört.

Vad utskottet ovan anfört bör riksdagen med anledning av
motion Bo5 (s) yrkande 4 som sin mening ge regeringen till
känna. Även vad i motion Bo8 (v) yrkande 1 förordats torde
därigenom till viss del bli tillgodosett.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
2. beträffande jämställdhetsarbetet
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Bo5 yrkande
4 och 1993/94:Bo8 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,