Säkerhet i vägtunnlar

Betänkande 2005/06:TU10

Trafikutskottets betänkande

2005/06:TU10

Säkerhet i vägtunnlar

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet regeringens proposition 2005/06:168 Säkerhet i vägtunnlar. Förslaget innebär att minimikrav ställs för säkerheten i vägtunnlar genom att en ny lag införs om säkerhet i vägtunnlar som är längre än 500 meter. Vidare föreslås att tunnelhållare vid trafikövervakning i tunnlar skall vara undantagna från tillståndsplikten för allmän kameraövervakning. Propositionen innehåller också ett förslag till ändring i väglagen (1971:948), av redaktionell karaktär. Lagarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2006.

Det har inte väckts några motioner med anledning av regeringens förslag.

Utskottet anser det viktigt att transportsystemet anpassas till det långsiktiga målet att ingen skall dödas eller allvarligt skadas i trafikolyckor. Utskottet välkomnar därför att gemensamma minimikrav införs för säkerheten i längre vägtunnlar inom Europeiska unionen. Utskottet föreslår mot denna bakgrund att riksdagen antar regeringens lagförslag.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Säkerhet i vägtunnlar

Riksdagen antar regeringens förslag till

a. lag om säkerhet i vägtunnlar,

b. lag om ändring i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning,

c. lag om ändring i väglagen (1971:948).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:168.

Stockholm den 27 april 2006

På trafikutskottets vägnar

Claes Roxbergh

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Claes Roxbergh (mp), Carina Moberg (s), Elizabeth Nyström (m), Jarl Lander (s), Erling Bager (fp), Hans Stenberg (s), Krister Örnfjäder (s), Johnny Gylling (kd), Peter Pedersen (v), Claes-Göran Brandin (s), Jan-Evert Rådhström (m), Monica Green (s), Runar Patriksson (fp), Sven Bergström (c), Björn Hamilton (m), Karin Svensson Smith (-) och Börje Vestlund (s).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Efter bl.a. ett antal allvarliga tunnelolyckor i Alperna har Europaparlamentet och rådet den 29 april 2004 antagit direktiv 2004/54/EG om minimikrav för säkerhet i tunnlar som ingår i det transeuropeiska nätverket. Inom Näringsdepartementet har mot denna bakgrund utarbetats departementspromemorian Säkerhet i vägtunnlar (Ds 2005:18). Promemorian har remissbehandlats.

Regeringen har därefter utarbetat en lagrådsremiss över lagförslagen om en ny lag om säkerhet i vägtunnlar och lag om ändring i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning. Lagrådet har lämnat vissa synpunkter på ärendet som regeringen följt och därutöver gjort vissa redaktionella ändringar i lagförslagen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en lag om säkerhet i vägtunnlar. Lagen skall gälla alla tunnlar som är längre än 500 meter. På tunnlar utanför det transeuropeiska vägnätet skall dock lagen gälla endast tunnlar som projekteras efter ikraftträdandet.

Tunnlar skall uppfylla vissa föreskrivna säkerhetskrav. Varje tunnel skall lyda under en tunnelmyndighet, som skall vara tillsynsmyndighet. För varje tunnel som är under projektering, under byggande eller i drift skall det finnas en tunnelhållare som ansvarar för tunneln. Tunnelhållaren skall utse en säkerhetssamordnare som skall agera självständigt från tunnelhållaren och ha ansvar för samordningen av förebyggande åtgärder och säkerhetsåtgärder. Tunnelhållaren skall också upprätta en säkerhetsdokumentation som skall hållas uppdaterad.

En tunnel får öppnas för allmän trafik endast efter tunnelmyndighetens godkännande. Godkännande skall lämnas om säkerhetskraven är uppfyllda och tunnelhållaren fullgjort sina övriga skyldigheter. Godkännande krävs också efter större byggnadstekniska eller driftsmässiga förändringar.

Tunnelhållaren skall se till att det sker regelbundna kontroller av tunnlar i drift i fråga om säkerhetskraven. Tunnelhållaren, den kommunala organisationen för räddningstjänst och polismyndigheten skall årligen, i samarbete med säkerhetssamordnaren, genomföra gemensamma räddningsövningar i tunnlar som är i drift.

Vidare föreslås att tunnelhållare vid trafikövervakning i tunnlar skall vara undantagna från tillståndsplikten för allmän kameraövervakning.

Propositionen innehåller också ett förslag till ändring i väglagen (1971:948), av redaktionell karaktär.

Lagarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2006.

Utskottets överväganden

Säkerhet i vägtunnlar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser det viktigt att transportsystemet anpassas till det långsiktiga målet att ingen dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Utskottet välkomnar därför att gemensamma minimikrav ställs på trafiksäkerheten för längre vägtunnlar inom EU. Riksdagen bör därför anta regeringens lagförslag.

Propositionen

Regeringen föreslår att EG-direktiv 2004/54/EG om minimikrav för säkerhet i tunnlar som ingår i det transeuropeiska nätverket i övergripande delar skall genomföras genom en ny lag om säkerhet i vägtunnlar. Genom bemyndiganden i lagen skall mer detaljerade föreskrifter meddelas i förordning och på myndighetsnivå. Lagen skall gälla parallellt med annan tillämplig lagstiftning. Lagen skall gälla säkerhet för trafikanter i sådana vägtunnlar som är längre än 500 meter.

Enligt regeringens lagförslag skall en tunnel uppfylla en rad föreskrivna säkerhetskrav vad gäller bl.a. utrymningsvägar och nödutgångar, tillträde för räddningspersonal, nödfickor, brandmotstånd, belysning, ventilation, räddningsstationer, vägmärken, skyltar och information, övervakningssystem, utrustning för stängning av tunneln, kommunikationssystem och brandsäker utrustning.

Av propositionens förslag framgår vidare att det inte skall krävas tillstånd enligt lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning för trafikövervakning i vägtunnlar.

För varje tunnel skall det finnas en administrativ myndighet, tunnelmyndighet, som bestäms av regeringen. Myndigheten skall utöva tillsyn över efterlevnaden av lagen och de föreskrifter som har meddelats med stöd av denna.

Regeringen föreslår att för varje tunnel som projekteras, byggs eller är i drift skall det finnas en tunnelhållare som ansvarar för driften av tunneln under det berörda stadiet. Tunnelhållaren skall bl.a. sammanställa en säkerhetsdokumentation för tunneln och hålla den uppdaterad, upprätta planer för organisationen och driften av tunneln, fastställa förfaranden för stängning av tunneln i en nödsituation och upprätta rapporter över olyckor och allvarliga olyckstillbud i tunneln.

Vidare anges att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall få meddela närmare föreskrifter om upprättandet av och innehållet i säkerhetsdokumentationen. Tunnelhållaren skall utse en säkerhetssamordnare, som skall medverka i frågor som rör tunnelsäkerheten. Arbetet med att bygga en tunnel skall inte få påbörjas förrän tunnelhållaren har sammanställt föreskriven säkerhetsdokumentation och skickat säkerhetsdokumentationen och säkerhetssamordnarens yttrande över denna till tunnelmyndigheten.

För att en tunnel skall få tas i bruk för allmän trafik för första gången, eller på nytt efter betydande byggnadstekniska eller driftsmässiga förändringar, skall det krävas godkännande från tunnelmyndigheten. Ett sådant godkännande får lämnas endast om tunneln uppfyller lagens säkerhetskrav och tunnelhållaren fullgjort sina övriga skyldigheter enligt lagen.

Tunnelhållaren skall se till att det genomförs regelbundna kontroller av en tunnel som är i drift. Kontroller skall ske minst vart sjätte år och omfatta alla säkerhetskrav. Tunnelhållaren skall, tillsammans med den kommunala organisationen för räddningstjänst och polismyndigheten, i samarbete med säkerhetssamordnaren, årligen genomföra gemensamma övningar i räddningsinsatser i en tunnel som är i drift.

Lagarna skall träda i kraft den 1 juli 2006.

På det transeuropeiska vägnätet skall lagen om säkerhet i vägtunnlar gälla alla tunnlar som är under projektering, under byggande eller i drift. På andra vägar skall lagen gälla tunnlar som projekteras efter lagens ikraftträdande. Av propositionen framgår att för närvarande finns det ingen vägtunnel i Sverige som omfattas av direktivet. Däremot kommer Götaleden med en tunnel på 1 600 meter, som för närvarande anläggs i Göteborg, att omfattas av regleringen.

Utskottets ställningstagande

Det långsiktiga målet för trafiksäkerheten är att ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Transportsystemets utformning och funktion skall anpassas till de krav som följer av detta. Erfarenheter från ett antal tragiska tunnelolyckor i vår omvärld har visat att särskilda krav måste ställas på trafiksäkerheten i längre tunnlar. I en tunnelolycka i Mont Blanc år 1999 miste 39 personer livet. Därefter inträffade år 2001 en olycka i Sankt Gotthards-tunneln i Schweiz där två lastbilar krockade, vilket förorsakade en explosionsartad brand i tunneln som innebar att 14 personer miste livet. Utredningar från båda dessa olyckor visade på en rad brister i bl.a. tunnelkonstruktion och räddningstjänst.

Utskottet välkomnar mot denna bakgrund det samarbete som skett inom EU och som resulterat i ett direktiv om gemensamma minimikrav för säkerheten i längre vägtunnlar. Utskottet konstaterar att direktivet skall gälla alla tunnlar som är längre än 500 meter. För tunnlar utanför det transeuropeiska vägnätet skall dock lagen gälla endast tunnlar som projekteras efter ikraftträdandet.

Utskottet föreslår mot denna bakgrund att riksdagen antar regeringens lagförslag om lag om säkerhet i vägtunnlar, lag om ändring i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning och lag om ändring i väglagen (1971:948).

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2005/06:168 Säkerhet i vägtunnlar:

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1.    lag om säkerhet i vägtunnlar,

2.    lag om ändring i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning,

3.    lag om ändring i väglagen (1971:948).

Bilaga 2

Regeringens lagförslag