Riksrevisionens rapport om RUT-avdraget

Betänkande 2020/21:SkU2

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
21 oktober 2020

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Riksrevisionens rapport om RUT-avdraget (SkU2)

Riksrevisionen har granskat om riksdagens intentioner med RUT-avdraget har infriats. Myndigheten ser att det har skett i viss mån i två avseenden: de som har köpt RUT-tjänster har kunnat öka sin arbetstid och vissa grupper har fått fastare förankring på arbetsmarknaden.

Riksrevisionen rekommenderar dock regeringen att se över om RUT-reformen är självfinansierad och hur den påverkar sysselsättningen på lång sikt.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning. I skrivelsen menar regeringen att den generellt inte tar hänsyn till så kallade dynamiska effekter i beräkningarna av hur enskilda reformer påverkar de offentliga finanserna. Regeringen menar att det är svårt att i förväg och teoretiskt försöka beräkna hur reformer kommer att påverka sysselsättning och skatteinkomster via företag och individers förändrade beteenden.

Riksdagen instämmer i regeringens uppfattning att Riksrevisionens granskning har bidragit till en ökad kunskap om RUT-avdragets effekter och välkomnar att regeringen har för avsikt att löpande följa den vidare kunskapsutvecklingen av RUT-avdragets sammantagna effekter.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Utskottets förslag till beslut
Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 1
Skrivelser: 1

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2020-10-01
Justering: 2020-10-13
Trycklov: 2020-10-14
Reservationer: 1
Betänkande 2020/21:SkU2

Alla beredningar i utskottet

2020-10-01

Riksrevisionens rapport om RUT-avdraget (SkU2)

Riksrevisionen har granskat om riksdagens intentioner med RUT-avdraget har infriats. Myndigheten ser att det har skett i viss mån i två avseenden: de som har köpt RUT-tjänster har kunnat öka sin arbetstid och vissa grupper har fått fastare förankring på arbetsmarknaden.

Riksrevisionen rekommenderar dock regeringen att se över om RUT-reformen är självfinansierad och hur den påverkar sysselsättningen på lång sikt.

Skatteutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning. I skrivelsen menar regeringen att den generellt inte tar hänsyn till så kallade dynamiska effekter i beräkningarna av hur enskilda reformer påverkar de offentliga finanserna. Regeringen menar att det är svårt att i förväg och teoretiskt försöka beräkna hur reformer kommer att påverka sysselsättning och skatteinkomster via företag och individers förändrade beteenden.

Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att Riksrevisionens granskning har bidragit till en ökad kunskap om RUT-avdragets effekter och välkomnar att regeringen har för avsikt att löpande följa den vidare kunskapsutvecklingen av RUT-avdragets sammantagna effekter och föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2020-10-20
Debatt i kammaren: 2020-10-21
Stillbild från Debatt om förslag 2020/21:SkU2, Riksrevisionens rapport om RUT-avdraget

Debatt om förslag 2020/21:SkU2

Webb-tv: Riksrevisionens rapport om RUT-avdraget

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 35 Helena Vilhelmsson (C)

Fru talman! I dag ska vi debattera Riksrevisionens rapport om RUT-avdraget, avdraget för rengöring, underhåll och tvätt. Det var dessa tjänster som omfattades när regeringen Reinfeldt införde reformen 2007. Andra tjänster har tillkommit och fler ska komma under åren.

Det är alltid roligt för en centerpartist att debattera RUT, eftersom vi var tidiga att motionera i frågan här i riksdagen. Och begreppet RUT presenterades i en motion av centerpartisterna Birgitta Carlsson och Annika Qarlsson 2003.

Oavsett vad man tycker om reformen har den haft stor betydelse för ekonomi, för minskat svartarbete och för jämställdhet, och den har överlevt regeringar med olika politisk inriktning. Det säger en del om reformens värde.

Det har sedan RUT-avdraget infördes skett ett antal utvärderingar av myndigheter, fristående forskare och intresseorganisationer. Givet hur avdraget har utvecklats under åren ligger det ju i sakens natur att resultaten pekar ut olika effekter av avdraget.

Fru talman! Riksrevisionen drar två övergripande slutsatser av granskningen.

Den första slutsatsen är att RUT-köparnas ökade marknadsarbete, det vill säga deras möjligheter att öka lönearbetet och därmed öka skatteintäkterna, har ökat, likaså att människor utanför ordinarie arbetsmarknad lättare har fått arbete inom RUT-företag.

Riksrevisionens rapport om RUTavdraget

Den andra slutsatsen gäller huruvida RUT-avdraget är självfinansierat. Riksrevisionen menar att det finns svagt empiriskt stöd för detta. Andra utvärderingar och andra bedömare hävdar motsatsen. Till exempel Handelns Utredningsinstitut menar att reformen är självfinansierad till 90 procent. Skatteverkets egen kartläggning av hushållens medvetna svartköp av hushållsnära tjänster, jämfört åren 2005 och 2019, visar på en minskning med hela 8 miljarder kronor. Det finns förstås många tänkbara anledningar till det, såsom kanske minskad användning av kontanter, generella skattesänkningar, Skatteverkets och andra myndigheters arbete mot den svarta ekonomin. Men att RUT-reformen har haft stor inverkan på de 8 miljarderna i minskat svartarbete är nog ingen överdrift, och att det i sin tur har lett till ökade skatteintäkter till vår gemensamma välfärd är nog heller ingen överdrift.

Fru talman! Därmed kan Centerpartiet konstatera att det första syftet av våra syften med RUT-reformen kan sägas vara uppfyllt, nämligen minskad förekomst av svartarbete.

Det andra och kanske viktigaste syftet för Centerpartiet är att reformen ska bidra till ökad jämställdhet, bland annat genom förändrat hemarbete. Kvinnor lägger fortfarande ned dubbelt så mycket arbete i hemmet jämfört med män. Med tanke på att Riksrevisionens rapport visar att i familjer med barn har kvinnors lönearbete ökat med nästan 3 procent och Handelns Utredningsinstitut, återigen, i sina undersökningar anger att motsvarande procentsiffror ligger på upp till 16 procent kan konstateras att kvinnor har ökat sin ekonomiska trygghet. Andelen lönearbete för män i familjer som köper RUT-tjänster har också ökat men inte i lika stor utsträckning.

Det tredje viktiga syftet med RUT-reformen var för Centerpartiet ökat företagande och ökad sysselsättning, särskilt i grupper som står långt från arbetsmarknaden och som tidigare inte varit företagare. Och ja, andelen företag inom sektorn har ökat, och andelen företag som drivs av kvinnor har ökat. Jag är nöjd först den dagen det är lika vanligt att barn säger "min mamma är vd" som när de säger "min pappa är vd". Och här har RUT-reformen bidragit.

Tillbaka till regeringen Reinfeldt, som menade att RUT-reformen på lång sikt skulle kunna vara självfinansierad. Att den skulle bekosta sig själv var ett av flera viktiga argument men aldrig ett huvudargument. Att bidra till att nya branscher växer fram har löpande varit ett viktigt syfte, liksom att pensionärer ska få större valfrihet när de kan komplettera sin hemtjänst. Riksrevisionens rapport visar att sysselsättningsgraden, både för inrikes och utrikes födda, ökar och att skillnaden består över tid.

Fru talman! En utmaning med att utvärdera RUT-reformen ligger i det faktum att avdraget ofta befunnit sig mitt i den heta politiska debattens centrum. Det har ofta förekommit förslag om att minska avdraget eller att till och med avskaffa det. Enbart detta signalvärde har inneburit att antalet företag som utför tjänsterna periodvis minskat kraftigt.

Redan 2016, året efter att vissa försämringar i avdraget aviserats, kom signaler om att kunder i stället återigen ville få arbetet utfört svart.

Avdraget har sedan det infördes förändrats vid flera tillfällen. År 2009 gjordes avdraget om genom att den så kallade fakturamodellen introducerades, där skatterevisionen skedde direkt i fakturan till kunden - en kraftig förenkling. År 2017 lyftes vissa tjänster bort samtidigt som taket halverades. Inför 2021 har en utvidgning aviserats både sett till antalet tjänster som ryms inom avdraget liksom taket.

RUT-avdraget Fru talman! Centerpartiet menar att det behövs fortsatta studier i syfte att kunna utveckla RUT och ta till vara de fördelar som har visat sig uppstå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om RUT-avdraget

Trots de studier som gjorts av avdraget är kunskapen inte särskilt stor när det handlar om exempelvis kostnaden för reformen med hänsyn tagen till förändringar i skatteintäkter liksom eventuellt lägre nivåer på ersättningar från andra försäkringar, till exempel försörjningsstöd. Liknande allmänna jämviktsanalyser har efterfrågats av bland annat Myndigheten för tillväxtpolitiska studier.

Riksrevisionens rapport är ett värdefullt bidrag till denna typ av analyser, men fler och återkommande studier behövs. Därför menar Centerpartiet att regeringen löpande behöver utvärdera RUT-reformen. Jag yrkar därmed bifall till Centerpartiets reservation.


Anf. 36 Anna Vikström (S)

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Riksrevisionen har i en rapport granskat konsekvenser av RUT-avdraget. Skatteutgiften för RUT var 5,6 miljarder 2019 och har stadigt ökat år från år. Det är inte bara beloppet som har ökat, också timmarna har ökat men även priserna. Mellan åren 2015 och 2017 ökade priserna med 13,7 procent, vilket inte går att förklara med normal prisutveckling.

Den klart största RUT-tjänsten är städning. Hushåll med barn står för 44 procent av det totala avdragsbeloppet. Arbetsinkomsten för RUT-köpande sammanboende kvinnor med barn har ökat något mer än för män i samma situation jämfört med respektive jämförelsegrupp. Personer över 66 år står för 27 procent av avdragsbeloppet.

Riksrevisionen drar två övergripande slutsatser av granskningen. Den första är att riksdagens intentioner med RUT-avdraget i viss mån har infriats vad gäller RUT-köparnas ökade arbetsinkomster och möjligheter för vissa grupper att få en fastare förankring på arbetsmarknaden. Den andra slutsatsen är att det finns ett svagt stöd i verkligheten för att RUT-avdraget är självfinansierat.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över beräkningarna av RUT-avdragets långsiktiga självfinansieringsgrad och långsiktiga effekter på sysselsättningen. Av dem som jobbar i RUT-branschen var 22-30 procent inte folkbokförda i Sverige året innan de började jobba där, och de flesta var födda i ett EU-land. Regeringen rekommenderas i rapporten att beakta förekomst av arbetskraftsinvandring vid utformningen av åtgärder som syftar till att öka sysselsättningen i Sverige. Detta gäller enligt Riksrevisionen inte minst åtgärder som syftar till att öka sysselsättningen bland dem med en svag anknytning till arbetsmarknaden.

Riksrevisionens granskning visar på svårigheterna att i förväg och på teoretiska grunder försöka beräkna hur reformer kommer att påverka sysselsättning och skatteinkomster via företags och individers förändrade beteende, så kallade dynamiska effekter.

Resultat från utvärderingar av enskilda reformers effekter på företag och individers förändrade beteende kan vara osäkra. Observerade skillnader i arbetsinkomster och arbetsmarknadsutfall mellan olika grupper kan bero på andra faktorer än RUT-avdraget. Dessa faktorer kan vara svåra att fånga i tillgängliga data. Det kan i sin tur leda till att RUT-avdragets effekter både över- och underskattas.

Fru talman! Det kan inte uteslutas att arbetskraftsinvandringen minskat möjligheterna för korttidsutbildade på den svenska arbetsmarknaden att få arbete i RUT-sektorn, vilket i så fall även skulle kunna påverka RUT-avdragets självfinansieringsgrad negativt. Det är bra att Riksrevisionen med sin granskning har uppmärksammat oförutsedda effekter av en mer global arbetsmarknad på resultatet av åtgärder som syftar till att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om RUT-avdraget

Regeringen beaktar generellt inte dynamiska effekter i beräkningarna av hur enskilda reformer påverkar de offentliga finanserna. Riksrevisionens granskning av RUT-avdraget stärker bedömningen att detta inte heller bör göras framöver.

När det gäller potentiella effekter av arbetskraftsinvandring på konsekvenserna av förslag som syftar till att öka sysselsättningen på den svenska arbetsmarknaden avser regeringen att, när så är motiverat och möjligt, beakta sådana effekter i framtida konsekvensanalyser.

Regeringen avser att löpande följa den vidare kunskapsutvecklingen kring RUT-avdragets sammantagna effekter.

Det är positivt med ytterligare utvärderingar och forskning om RUT-avdragets effekter.


Anf. 37 Boriana Åberg (M)

Fru talman! Under en period i mitt liv drygade jag ut CSN-lånen med extrajobb inom hemtjänsten. Det var strikt reglerat vilka moment vi fick hjälpa vårdtagarna med. Att till exempel torka damm ovanpå köksskåpen, rengöra ugnen eller hänga upp gardiner ingick inte, bland annat med hänvisning till arbetsmiljölagen. Jag fick ofta frågan: Kan du inte komma till mig i helgen och städa ordentligt? När jag nekade fick jag nästa fråga: Men du har väl någon landsmaninna som är duktig på att städa?

Precis så var det på den tiden. Pensionärer och andra med vanliga inkomster hade inte råd att köpa städtjänster vitt. Den svarta marknaden frodades.

RUT-avdraget, som är en akronym av rengöring, underhåll och tvätt, kom till för att omvandla svarta tjänster till vita, för att småbarnsfamiljer skulle ha råd att få ihop livspusslet och för att kvinnor och män skulle kunna öka sin tid på arbetsmarknaden. Men det var också för att de kvinnor, det var ju framför allt kvinnor, som städade svart skulle få en laglig inkomst och rätt till semester, sjukpenning och pension. Det skulle ge dem trygghet, arbetskamrater och självkänsla. Det är värden som ingen kan mäta, inte ens Riksrevisionen: värdet av frihet, värdet av att ha ett jobb och värdet av att kunna försörja sig själv.

Riksrevisionens rapport visar att intentionen att kvinnor skulle öka sin tid på arbetsmarknaden och därmed sina inkomster har infriats. Vidare visar rapporten att RUT-avdraget har lett till att människor, framför allt utlandsfödda kvinnor, har gått från arbetslöshet till arbete.

Riksrevisionen presenterar inte några närmare beräkningar kopplat till slutsatsen att RUT-avdraget inte är självfinansierat.

Regeringen lämnar i sin bedömning i skrivelsen denna slutsats utan invändningar och utan att komplettera med ett bredare perspektiv med avstamp i andra tillgängliga analyser av RUT-reformens effekter.

Det är inte förvånande. Socialdemokraterna har alltid varit motståndare till RUT-avdraget. Den minnesgode erinrar sig pigdebatten på 90-talet.

Fru talman! Det finns dock forskning som styrker att RUT-avdraget inte är en finansiell förlustaffär för staten. Enligt Handelns Utredningsinstitut, som har analyserat RUT-avdragets effekt på de offentliga finanserna, kommer närmare 90 procent av skattereduktionen tillbaka till stat och kommun genom ökade skatteintäkter från personer som arbetar i RUT-sektorn och från dem som köper RUT-tjänster. Det är av vikt för regeringen att beakta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om RUT-avdraget

En annan synpunkt som Riksrevisionen för fram är att en del av jobben skapade via RUT-avdraget har gått till arbetskraftsinvandrare. Detta belyser även regeringen som en negativ effekt för korttidsutbildade i Sverige i sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser.

Denna bild bekräftas inte av exempelvis arbetsgivarorganisationen Almega. Enligt Almega handlar det i stor utsträckning om arbetstagare från EU-länder som tar anställning i Sverige via den fria rörligheten.

Vi kan fråga oss varför arbetsgivarna inte kan hitta arbetskraft i Sverige. De senaste åren har hundratusentals människor med låg eller ingen utbildning alls fått uppehållstillstånd i Sverige. Arbetslösheten är enormt stor i denna grupp, och RUT-branscherna borde vara en väg till egen försörjning. Anledningen till detta stavas bidrag. Det lönar sig för dåligt att ta steget från bidrag till arbete.

Enligt riksdagens utredningstjänst kan en fyrabarnsfamilj genom bidragsstapling får 33 000 kronor i månaden skattefritt. Om en av föräldrarna börjar arbeta i ett låglöneyrke minskar den samlade inkomsten något, och om båda börjar arbeta heltid ökar inkomsten marginellt.

Om regeringen på riktigt vill att människor som bor i Sverige ska få jobb i RUT-branscherna borde den införa bidragstak, något som vi moderater länge har krävt.

Fru talman! Med dessa synpunkter stöder jag utskottets ställningstagande.

(Applåder)


Anf. 38 Tony Haddou (V)

Fru talman! Regeringen betalar hellre ut RUT-bidrag till de rika än räddar människor från det brinnande flyktinglägret Moria. Det säger mycket om hur regeringen prioriterar.

För mig handlar hela samhällsbygget om att se efter varandra, att agera solidariskt, att hjälpa den längst ned på trappstegen, och det är just politiska prioriteringar som denna debatt handlar om. Vi ska betala skatt för att få mer personal till välfärd och vård, för att stärka våra trygghetssystem och socialförsäkringar och för att ha ett värdigt mottagande av människor i nöd. Våra pengar ska inte gå till rika som vill rengöra poolen eller få sitt hem städat.

Men när det kommer till den reform vi debatterar i dag är det inte längre fakta som styr debatten, utan det är vinstintressen och, som vi hörde tidigare, en och annan rapport från Almega med mera.

Jag ska därför ta tillfället i akt och bemöta några av de punkter som har lyfts upp i dag.

För det första skulle reformen nu vara självfinansierande. Handen på hjärtat, det är den inte. Den kostade 5,4 miljarder förra året. Det är en offentligfinansiell kostnad, och det är den tiondel i Sverige som tjänar mest som vinner på denna reform.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om RUT-avdraget

För det andra har det lyfts upp argument om livspusslet och att det skulle avlasta småbarnsföräldrar och så vidare. Så har borgarna sålt in reformen, vilket vi har hört tidigare i debatten. Fakta är att mer än hälften av bidraget går till hushåll utan barn; 69 procent av rikisarna som köper RUT-tjänster har inte ens barn hemma. Där föll det argumentet.

För det tredje, fru talman, skulle det öka företagandet och sysselsättningen, men det är bara att konstatera att reformen är en väldigt dyr arbetsmarknadsåtgärd. Varje RUT-jobb kostar skattebetalarna mellan 1,5 miljoner och 2,3 miljoner. Det är alltså tre till fyra jobb inom välfärden. Jag tror faktiskt att det är jobb inom välfärden och vårt gemensamma som behövs, inte bidrag till de rikisar som vill flytta ett piano mellan våningarna där hemma.

För det fjärde, fru talman, skulle det skapa jobb för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden, vilket nyliberala har sålt in som att det vore ett integrationsprojekt och så vidare. Det tycker jag verkligen är ett märkligt argument. Icke subventionerade branscher som hemtjänst, sjukhus, skolor och vårdcentraler har lyckats bättre med att få in denna målgrupp på arbetsmarknaden än vad RUT har gjort. Dessutom har en tredjedel av RUT-jobben gått till personer som arbetskraftsinvandrat till Sverige. Så var det inte ens tänkt från början. Det finns ingen träffsäkerhet alls i reformen.

För det femte, fru talman, skulle RUT-reformen strypa svartjobben. Ja, man hade ju önskat att det fanns lite substans i det argumentet. Det har dykt upp ett och annat argument kring detta. Men att svarta jobb skulle omvandlas till vita var alldeles för optimistiskt, enligt Riksrevisionens rapport, som vi debatterar i dag. Regeringen använder dessutom en annan kartläggning än vad Skatteverket gjorde, vilket trissade upp siffrorna. Faktum är att regeringen även använde danska data.

Över lag är det i sig en märklig arbetsmarknadsåtgärd. Ska vi skattesubventionera alla branscher där det finns svartjobb? Det tycker jag är ganska märkligt. Är det lösningen för arbetsmarknaden? Ska fattigpensionären, den ensamstående mamman och alla andra som på olika sätt har låg inkomst betala för detta därför att borgarna tror att det får bort svarta jobb? Det finns inte ett enda argument här som håller.

Ambitionerna med RUT-reformen, som vi har hört i debatten, var att den skulle vara självfinansierande. Vi kan konstatera att den inte var det. Reformen skulle avlasta småbarnsföräldrar, men mer än hälften av dem som använder RUT har inte ens barn hemma. Den skulle öka sysselsättningen, men RUT har tvärtom bara kostat en massa pengar och är en väldigt dyr arbetsmarknadsåtgärd, samtidigt som välfärden skriker efter mer personal - vi vet hur det ser ut runt om i landets kommuner. Reformen skulle skapa jobb för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden, men där har de icke subventionerade branscherna inom välfärden lyckats bättre. Den skulle strypa svartjobben, men även detta argument har fallit.

Alla argument för RUT-reformen har alltså fallit. Det enda som finns kvar, fru talman, är ett system som ökar ojämlikheten, som slösar bort skattebetalarnas pengar och som låter miljarder rulla in till rikisarna, som egentligen kan betala för sin egen städning, tvätt eller flytt av pianot mellan våningarna på Östermalm.

Det här sker medan vi har en välfärd som går på svältkost, medan vi har en kris i välfärden och i kommunerna, utan något slags långsiktighet, och medan vård- och välfärdspersonalen har tagit den största smällen under krisen. Ändå vill regeringen betala ut ännu mer i RUT-bidrag, vilket ökar ojämlikheten och klassklyftorna. Det är bara att beklaga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om RUT-avdraget

(Applåder)


Anf. 39 Boriana Åberg (M)

Fru talman! Det är härligt med lite ideologisk debatt här i kammaren.

Jag måste ge Tony Haddou rätt på en punkt: Han sa att det inte längre är fakta som styr debatten. Så är det. Det är känslor som Tony Haddou kastar överallt här i kammaren, känslor som dessutom inte har stöd i någon forskning eller erfarenhet.

När det gäller den retorik som Tony Haddou använder, att det är slöseri med skattebetalarnas pengar och så vidare och att låg- och medelinkomsttagare betalar höginkomsttagarnas städhjälp och pianoflytt, är det helt enkelt inte sant. Det är en sänkt skatt eller ett avdrag, en utebliven intäkt, inte något annat. Det är inte stöld från någon.

Vänsterpartiets utgångspunkt är helt fel och handlar om en imaginär fördelningspolitisk effekt. Syftet med reformen var aldrig någon fördelningspolitisk effekt, utan syftet var att göra svarta jobb vita. Alla invandrare som har fått jobb kan berätta för Tony Haddou hur självkänslan förändras, och alla som Tony Haddou kallar för rikisar är människor som betalar skatt och finansierar välfärden. Jag vill därför fråga Tony Haddou: Varifrån tror du att pengarna till den offentliga sektorn kommer?


Anf. 40 Tony Haddou (V)

Fru talman! Jag börjar med att svara på en gång: Pengarna till offentlig sektor kommer från alla som arbetar. Det är skatteintäkter till kommunerna och till staten.

Det finns en skillnad här. Om man tittar på statistiken, alltså fakta, inte Almegas eller Svenskt Näringslivs rapporter - de skickar kanske en och annan till Moderaterna - ser man precis vilka målgrupper som utnyttjar RUT. Detta dränerar välfärden och tar våra pengar, som skulle kunna gå till den. Vi tycker att det vore bättre om de gick till hemtjänsten än till att Danderydsvillan ska ha en bartender på en fest. Det är lite osmakligt, tycker jag.

Jag förstår att det finns en allergi mot fakta i denna debatt, men Riksrevisionens rapport kan sammanfattas väldigt kort: Träffsäkerheten är inte särskilt god. Tycker Boriana att det är en känsla? Det saknas empiriskt stöd för tidigare antagande, säger Riksrevisionens rapport. Är det också en känsla? Det är bristande träffsäkerhet gällande RUT-köpare och RUT-arbetare. Är även det en känsla? Varför ska Riksrevisionen ens granska reformer om Boriana bara säger: Nej, jag tittar inte på det, utan jag har fått en rapport från Almega. Det är lite märkligt av Moderaterna.

Min fråga till Moderaterna är: Är ni nöjda med detta? Det är ju nästan ingen träffsäkerhet alls i reformen. Den är usel, den är jättedålig och den har blivit sågad jäms med fotknölarna.


Anf. 41 Boriana Åberg (M)

Fru talman! Reformen är inte sågad jäms med fotknölarna, inte ens av Riksrevisionen. Riksrevisionen säger att människor har ökat sitt arbete på marknaden och dragit in de inkomster som Tony Haddou så generöst spenderar på till exempel invandrare som kommer hit från flyktingläger och som borde kunna få ett jobb i just RUT-branscherna, för där krävs inte samma språkkunskaper eller utbildningsnivå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om RUT-avdraget

Tony Haddou vill hålla människor som gisslan och bara sprätta ut bidrag i stället för att ge dem den självkänsla och det självförtroende som kommer via ett eget jobb. RUT-avdraget har skapat jobb och bidragit till att kvinnor har blivit företagare och vd:ar för egna företag. Det har verkligen ökat jämställdheten, samma jämställdhet som Vänsterpartiet i andra avseenden säger sig värna.

När det gäller Svenskt Näringsliv och alla organisationer som Tony Haddou nämnde med förakt är det just medlemmarna i dessa organisationer och företag som skapar alla de inkomster som sedan fördelas till stat och kommuner, till välfärden och till våra pensioner. Visa lite respekt för dem som får allt detta att fungera!


Anf. 42 Tony Haddou (V)

Fru talman! Ingenstans i mitt anförande sa jag att vi är emot tjänsterna i sig, utan det gäller utformningen och hur de hanteras i skattesystemet.

Det förvånar mig inte att höra dessa ord från Moderaterna, ett parti som jobbar hårt och effektivt för att splittra löntagare - unga mot gamla, svenskar mot invandrare, kvinnor mot män, fast anställda mot inhyrd personal. Det är så ni jobbar i Moderaterna. Ni driver fortfarande idén om att stora skattesänkningar för de rika skulle vara någonting bra. Vi har sett hur det ser ut i landets kommuner och hur välfärden dräneras. Dessutom har inte de stora skattesänkningarna någon större effekt på sysselsättningen. Vi kan ta ett större ansvar här och ge välfärden det som den har gjort sig förtjänt av. Det har också en kris bevisat. Ni monterar ned välfärden och vårt gemensamma. Det är inget nytt hos Moderaterna. Ni har inga problem med besparingar i sjukförsäkringen heller. Ni har inget problem med att skärpa rätten till försörjningsstöd och nyanländas rätt till trygghetssystem.

I Moderaternas anförande talades det om bidragstak. Det skulle kunna sänkas väldigt mycket i fråga om RUT. Ska ni inte börja med bidragstak över huvud taget i fråga om ränteavdragen, RUT, ROT och så vidare?

Ni vill i stället ge er på en helt annan målgrupp. Ni vill ge er på de fattiga, de längst ned på trappstegen, och ni säger att detta skapar jobb för dem. Men det är tvärtom, Boriana Åberg. Ni splittrar löntagare på arbetsmarknaden. Ni bryr er inte alls om dem som jobbar inom dessa tjänster. Då hade ni sett till att de hade fått sjysta och anständiga arbetsvillkor. Det gör ni inte, tvärtom.


Anf. 43 Helena Vilhelmsson (C)

Fru talman! Denna fråga har, som sagt, ofta varit i politikens heta debattcentrum. Det är bra, och det är uppfriskande här inne. Men det kan vara lite skadligt om det sprider sig till näringen och branschen. Men här inne är det upplyftande.

Vänsterpartiet talar ofta om - lite föraktfullt, kan jag tycka - att detta är en reform som gynnar höginkomsttagare. Men det är trots allt 70-80 procent av köparna som är låg- och medelinkomsttagare. Oavsett detta, vad Vänsterpartiet tycker om höginkomsttagares moral är inte riktigt aktuellt. Det är ingenting som vi kan göra någonting åt i denna kammare med politiska beslut. Det får man göra någonting åt på annat sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om RUT-avdraget

Jag skulle nu vilja pröva lite argument med Vänsterpartiet. Jag kan ändå tycka att det är bättre att höginkomsttagarna, som Vänsterpartiet definierar, faktiskt köper dessa tjänster vitt än svart och därmed bidrar till en ökad ekonomi i den offentliga sektorn. Men om Vänsterpartiet inte tycker om detta avdrag och denna reform, vad är ert recept för att motverka svartarbete inom hushållsnära tjänster?


Anf. 44 Tony Haddou (V)

Fru talman! Det var bra frågor, Helena Vilhelmsson. Det som lyfts fram här är också att det skulle vara skadligt om denna debatt kommer ut. Det är mycket märkligt.

Vi har fortfarande ingenting emot dessa tjänster, men vi tycker att de som använder dessa tjänster är människor som kan betala fullt pris för dem. Det är inte mer med det. Jag hoppas därför att vi får denna fråga överstökad.

Om ni vill göra någonting åt de jobb som köps på den svarta arbetsmarknaden, hur skulle det vara att kanske börja se över ett system där man har andra kontrollmekanismer när det gäller denna bransch? I stället säger ni att nu när dessa jobb är svarta ger ni pengar till dem som använder dessa tjänster. Det tycker jag är mycket märkligt, vilket jag också sa i mitt anförande. Är det lösningen för arbetsmarknaden att fattigpensionären, den ensamstående mamman och andra med låga inkomster ska betala för städningen för framför allt höginkomsttagare? All statistik visar vilka som är vinnare i fråga om denna reform. Det behöver ni inte sticka under stol med. Skatteverket, Riksrevisionen och varenda rapport visar vilka som använder och maxar RUT-bidraget.

Framför allt tycker jag att det är en märklig arbetsmarknadsåtgärd att skattesubventionera branscher där det finns svartjobb. Så gör ni inte i några andra branscher. Jag tycker att detta är ett mycket märkligt argument.


Anf. 45 Helena Vilhelmsson (C)

Fru talman! Jag ställde frågan vad Vänsterpartiet har för recept mot minskat svartarbete. Jag fick svaret att det är andra kontrollmekanismer men inte vilka. Vi kanske kan återkomma till denna fråga längre fram.

Jag vänder mig också mot att Vänsterpartiet apropå faktaresistens konsekvent säger att detta inte har minskat svartarbetet när vi har Skatteverkets rapport som så sent som 2019 visade att svartarbetet inom hushållsnära tjänster 2005-2019 har minskat med 8 miljarder kronor. Jag tycker inte att det är faktaresistent. Jag tycker inte heller att det är särskilt ologiskt att tro att RUT-arbetet har varit en del av dessa pengar.

Min nästa fråga gäller jämställdhet. Jag tycker också att det är lite faktaresistent att inte erkänna att RUT-reformen har bidragit till ökad jämställdhet när det är kvinnor som äger nästan hälften av de företag som har bildats. Det är en betydligt större andel än genomsnittet i näringslivet totalt sett, där ungefär var tredje företagare är kvinna. Kvinnor utgör 59 procent av de anställda inom RUT-sektorn, vilket är en kraftig överrepresentation jämfört med näringen i övrigt.

Om man tittar på detta med svagare grupper, vilket Vänsterpartiet också hävdar är ren faktaresistens, ser man att jämfört med näringslivet i stort är andelen anställda större både bland personer utan gymnasial utbildning och bland utrikesfödda. Hälften av de personer som är sysselsatta inom RUT-företagen saknar gymnasial utbildning, och andelen utrikesfödda är mer än två gånger så stor som bland resterande branscher. Menar Vänsterpartiet verkligen att RUT-reformen inte har haft någon som helst effekt för jämställdheten i samhället?


Anf. 46 Tony Haddou (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om RUT-avdraget

RUT-avdraget Fru talman! Jag tackar för frågan. Om vi tittar på andra sektorer som är kvinnodominerade ser vi att det är de som har fått stå tillbaka för att man öser ut pengar till RUT-bidrag för de allra rikaste. Om vi tittar på hemtjänsten ser vi att det är en överrepresentation av kvinnor som jobbar där. Det gäller också den generella välfärden ute i landets kommuner. Och det är likadant inom vården.

Å andra sidan, om man öser bidrag över en sektor som är kvinnodominerad skapar det arbete. Vi hade lika gärna kunnat pussla med detta skattesystem och öst bidrag över någon annan sektor som är kvinnodominerad. Då hade det skapat jobb, eller hur? Skillnaden här är att vi inte tycker att det är rimligt att ösa mer pengar över de allra rikaste som själva kan betala för detta.

När det gäller referenserna till svartarbete innehåller Skatteverkets rapport också andra faktorer som har spelat en stor roll för att svartarbetet har minskat. Många borgerliga partier är också emot dessa faktorer, exempelvis kontrollsystem och så vidare. Det förstår jag, eftersom man vill avreglera det mesta. Men det har inte funkat särskilt bra.

Jag skulle vilja vädja till Centerpartiet också. Som vi har hört i denna debatt ger de borgerliga partierna sig på dem med låga inkomster, som står längst ned på samhällsstegen, när de passar på att diskutera bidragstak.

Jag tycker att vi ska se över fler bidragstak för de allra rikaste. Det får räcka nu. Jag tycker helt enkelt att vi ska omfördela.


Anf. 47 Hampus Hagman (KD)

Fru talman! RUT-avdraget var en viktig reform som alliansregeringen införde. Avdraget har öppnat helt nya marknader och skapat förutsättningar för nya företag och nya jobb. Det har också bidragit till att göra så kallade svarta jobb vita, och det har förenklat vardagen för många människor.

Kristdemokraterna har under åren bidragit till att utveckla RUT-avdraget, och vi tycker att det ska fortsätta utvecklas.

Den budget som vi och Moderaterna fick igenom 2018 innebar att taket i ett första steg återställdes till 50 000 kronor och att det i ett andra steg skulle höjas ytterligare till 75 000 kronor och breddas så att fler tjänster kunde inkluderas. Detta genomförs nu också av regeringen, och det är förstås någonting som vi välkomnar.

Samtidigt vill vi se ytterligare utvidgningar av RUT-avdraget så att fler tjänster kan omfattas. I dag medger skötsel av en trädgård RUT-avdrag, men plantering av träd och buskar ger inte något avdrag. Vi vill också att gravskötsel ska inkluderas. För många anhöriga är en grav en viktig plats som kan betraktas som en förlängning av hemmet, och skötsel av denna borde därför kunna inkluderas i RUT-avdraget.

Nu har Riksrevisionen utvärderat RUT-avdraget, och det är också det som föranleder dagens debatt och beslut. En av Riksrevisionens slutsatser är att RUT-avdraget inte är självfinansierande, det vill säga att avdraget kostar mer för staten än vad skatteintäkterna från de jobb som skapas direkt eller indirekt innebär. Detta lämnas utan invändningar från regeringen. Det är konstigt, eftersom Riksrevisionens utvärdering är långt ifrån den enda analysen av RUT-avdraget. Här borde regeringen ha lyft in ett bredare perspektiv och sett till all tillgänglig forskning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om RUT-avdraget

Riksrevisionen konstaterar också att en del av de jobb som kommit till tack vare RUT-avdraget har gått till arbetskraftsinvandrare från andra delar av Europa. Att arbetsgivare rekryterar medarbetare från andra länder kan förstås ha många orsaker. En av anledningarna är bristen på arbetskraft i Sverige och i viss utsträckning bristfällig matchning från Arbetsförmedlingens sida.

Det är förstås väldigt anmärkningsvärt att det inte i större utsträckning går att anställa arbetskraft som redan finns här i dessa branscher. Detta kan delvis bero på att försörjningsstödets marginaleffekter är för stora, vilket minskar drivkrafterna att söka lägre betalda jobb. Även här borde regeringen ha fördjupat analysen och ställt sig frågan varför situationen är som den är.

Beslutet i dag innebär att den här rapporten läggs till handlingarna. Att den läggs till handlingarna får dock inte innebära att debatten tar slut, att RUT-avdraget inte fortsätter att utvecklas och att problemen med att hitta arbetskraft bland dem som i dag är arbetslösa här i Sverige lämnas utan åtgärd. Men utifrån hur regeringen hanterat det här ärendet verkar det som att detta nödvändiga arbete får vänta på en ny regering.


Anf. 48 Joar Forssell (L)

Fru talman! Tack för en spännande debatt här i dag om RUT och ROT!

Jag tänkte börja med en liten berättelse. Jag kanske har pratat om detta tidigare. För kanske fyra år sedan bodde jag i Tensta utanför Stockholm, ett av de här mer utsatta områdena. Jag pratade då med en man som arbetade med att hjälpa folk att starta små företag och verksamheter, folk i detta utsatta område som ofta inte har någon stark utbildningsbakgrund, som ofta inte har en massa pengar på banken i startkapital och som har små resurser att starta och driva verksamheter. Han hjälpte dem att komma igång med en egen verksamhet för att få egna pengar, egen makt över sitt eget liv och så vidare.

Han sa till mig att det vanligaste bolaget som startas i dessa områden, utifrån hans perspektiv, var just en mindre städfirma. Han menade att den vanligaste personen som startade ett bolag var en kvinna med invandrarbakgrund, med låg eller ibland till och med obefintlig utbildningsbakgrund och med små ekonomiska resurser. Hon kom till hans verksamhet och fick ett litet stöd för att köpa de mest grundläggande sakerna man behöver för att kunna städa hos någon annan och sedan komma igång med sin egen verksamhet.

Jag tycker att det är fantastiskt att människor med en sådan här reform som gör det billigare att köpa och sälja RUT-tjänster, människor som annars hade haft väldigt långt in till arbetsmarknaden, faktiskt får makt över sitt eget liv. Människor som de kvinnor han beskrev får egna pengar och kan kanske till och med bygga upp det som - nu får talmannen ursäkta mig - brukar kallas ett fuck off-kapital, ett dra-åt-helvete-kapital, ett kapital som gör att man om man hamnar i en tuff situation, kanske har en destruktiv relation eller inte trivs där man är i sitt liv kan lämna den positionen eftersom man har pengar, ett kapital, något som man inte haft innan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om RUT-avdraget

Jag ber om ursäkt att jag svor här i talarstolen, men det heter så. Det är det som är terminologin. Jag kan inte göra något åt det, tyvärr.

Debatten handlar mycket om huruvida den här reformen är samhällsekonomiskt lönsam eller inte. Det förstår jag. Jag instämmer med Kristdemokraterna med flera som har pekat på att just den rapport vi diskuterar i dag kanske inte lyfter fram alla perspektiv och all forskning som finns på området. Men det viktigaste med reformen handlar faktiskt inte om huruvida det blir plus eller minus med kronor och ören i statskassan. Det viktigaste med reformen handlar just om enskilda människors makt över sitt eget liv. Det handlar om att obetalt hemarbete, som oftast har utförts av kvinnor, har blivit betalt. Det handlar om att också kvinnor som varit högutbildade och haft bra jobb har fått större möjlighet att göra karriär i stället för att vara bundna vid hemarbetet.

Det handlar kanske också lite grann om, som någon tog upp, det behov som äldre kan ha av RUT-tjänster. Jag tänker på min mormor, som har sådana här stora porslinsblommor - de är väldigt fina, tycker jag - som klättrar i hennes fönster. Men det är väldigt tunga krukor och tung jord, och hon har svårt att sköta dem själv. Då kan hon köpa den tjänsten av någon annan så att dessa blommor, som hon har ärvt och som jag hoppas att jag kanske får ärva någon gång i framtiden, klarar sig. Samtidigt är det någon som får ett jobb. Hon klarar av att sköta sig själv i sitt eget hem med hjälp av någon annan som hon själv har valt. På så sätt får både en människa jobb - det skapas ett arbetstillfälle - och hon får behålla en större del av sin värdighet, den som kommer av att man sköter sig själv.

Frågan är då: Är det värt det? Det är klart att det innebär ett inkomstbortfall för staten att vi inte tar dessa pengar från människor i skatt som vi hade tagit annars. Ja, jag tycker nog att det är värt det när en kvinna som står långt från arbetsmarknaden får ett jobb, kan ha sitt eget lilla bolag och kanske till och med får det att växa och blir vd för någonting större så småningom. Jag tycker att det är värt det när fler barn får se sina föräldrar gå till jobbet, även i utsatta områden. Jag tycker att det är värt det när fler svarta jobb blir vita. Jag tycker att det är ett större värde än de kronor som staten inte får in i skatteintäkter.

Det har förts en diskussion här, fru talman, där vänsterytterkanten har kallat detta för bidrag. Jag måste verkligen vända mig mot det. Man kanske skulle kunna kalla det bidrag därför att det bidrar till alla de positiva saker som jag har räknat upp, men man måste ju förstå när man ägnar sig åt skattepolitik att en nedsättning av en skatt aldrig är ett bidrag.

Vi har i Sverige ett av de högsta skattetrycken i världen. Vi är ett av de länder i världen där man i högst grad när man går till jobbet, arbetar och gör rätt för sig faktiskt arbetar åt någon annan eftersom staten tar pengarna, det värde man själv har skapat.

Riksrevisionens rapport om RUTavdraget

Jag kollade upp detta på en sådan här skattesnurra - man kan googla det på internet om man är intresserad. Om man tjänar 15 000 kronor - det är inte en jättehög inkomst - får man betala ungefär 50 procent i skatt. Det är otroligt höga skatter vi betalar i Sverige, och när man sänker skatten innebär det naturligtvis inte att någon får ett bidrag. Då innebär det att staten slutar ta så evinnerligt mycket pengar från människors eget slit.

Jag vill säga en sista sak - jag ser att jag gått över talartiden. Frågan ställdes också om det inte vore bättre att lägga dessa pengar på välfärden så att välfärden kan anställa människor. Var tror vänsterytterkanten att pengar till välfärden kommer ifrån? De kommer ju från att människor slutar vara beroende av bidrag och går till jobbet. De kommer av att människor, även i utsatta områden, till exempel startar och driver företag. De kommer av att människor som annars hade varit bundna till hemarbete får göra en snabbare och bättre karriär. På så sätt får vi ökad specialisering i ekonomin och ett större välstånd och kan lägga mer pengar på välfärd. Det är så vi bygger välfärden: Vi bygger välstånd från början.

Fru talman! Jag vill tacka för den här diskussionen och säga att jag tycker att det är uppenbart att det även fortsättningsvis är den ekonomiska högern som har ledartröjan i Sveriges ekonomiska politik och välfärdspolitik.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 19.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2020-10-21
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Löpande utvärdering av RUT-avdragets effekter

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2020/21:142 av Per Åsling m.fl. (C).
    • Reservation 1 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S160084
    M110059
    SD100052
    C05026
    V40023
    KD30019
    L30016
    MP30013
    -0002
    Totalt5050294
    Ledamöternas röster
  2. Skrivelsen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger skrivelse 2019/20:177 till handlingarna.