Riksrevisionens rapport om bostadsbidraget
Betänkande 2017/18:SfU13
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 7 februari 2018
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Bostadsbidragets effekter har granskats (SfU13)
Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om en rapport från Riksrevisionen om bostadsbidraget.
Riksrevisionen konstaterar i sin rapport att antalet personer som får bostadsbidrag har minskat och att en allt större andel bidragstagare är hushåll med låga inkomster och låg ekonomisk standard. Ett syfte med bostadsbidraget är att bidra till att fördela om resurserna i samhället, så att de med låg ekonomisk standard kan få det bättre. Riksrevisionen slår i sin rapport fast att den omfördelande effekten visserligen finns kvar, men att den har minskat över tid. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över bostadsbidragets utformning så att bidraget fungerar så som det var tänkt.
Regeringen håller med om att bostadsbidraget borde ses över men i ett större sammanhang, bland annat tillsammans med underhållsstödet och rekommendationerna från Riksrevisionen. Regeringen återkommer till riksdagen med hur den vill gå vidare med Riksrevisionens rekommendationer.
Riksdagen tycker att det är viktigt att bostadsbidraget får de omfördelningseffekter som var syftet med bidraget och att de ekonomiska incitamenten till arbete bibehålls. Riksdagen ser därför med oro på att bostadsbidraget över tid tappar sin omfördelande effekt för ekonomiskt utsatta grupper. Riksdagen ser därför positivt på att regeringen planerar en större översyn av hela bostadsbidragssystemet där den bland annat kommer ta hänsyn till Riksrevisionens rekommendationer. Riskdagen förutsätter att regeringen arbetar skyndsamt med detta. Med det lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna.
- Utskottets förslag till beslut
- Avslag på motionen. Skrivelsen läggs till handlingarna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Skrivelser: 1
Från regeringen
- Riksrevisionens rapport om bostadsbidraget - ur ett fördelnings- och arbetsmarknadsperspektivSkrivelse 2017/18:30
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Justering: 2018-02-01
Trycklov: 2018-02-02
Betänkande 2017/18:SfU13
Alla beredningar i utskottet
Bostadsbidragets effekter har granskats (SfU13)
Socialförsäkringsutskottet har granskat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om en rapport från Riksrevisionen om bostadsbidraget.
Riksrevisionen konstaterar i sin rapport att antalet personer som får bostadsbidrag har minskat och att en allt större andel bidragstagare är hushåll med låga inkomster och låg ekonomisk standard. Ett syfte med bostadsbidraget är att bidra till att fördela om resurserna i samhället, så att de med låg ekonomisk standard kan få det bättre. Riksrevisionen slår i sin rapport fast att den omfördelande effekten visserligen finns kvar, men att den har minskat över tid. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över bostadsbidragets utformning så att bidraget fungerar så som det var tänkt.
Regeringen håller med om att bostadsbidraget borde ses över men i ett större sammanhang, bland annat tillsammans med underhållsstödet och rekommendationerna från Riksrevisionen. Regeringen återkommer till riksdagen med hur den vill gå vidare med Riksrevisionens rekommendationer.
Socialförsäkringsutskottet tycker att det är viktigt att bostadsbidraget får de omfördelningseffekter som var syftet med bidraget och att de ekonomiska incitamenten till arbete bibehålls. Utskottet ser därför med oro på att bostadsbidraget över tid tappar sin omfördelande effekt för ekonomiskt utsatta grupper. Socialförsäkringsutskottet ser därför positivt på att regeringen planerar en större översyn av hela bostadsbidragssystemet där den bland annat kommer ta hänsyn till Riksrevisionens rekommendationer. Utskottet förutsätter att regeringen arbetar skyndsamt med detta.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2018-02-07
Debatt om förslag 2017/18:SfU13
Webb-tv: Riksrevisionens rapport om bostadsbidraget
Dokument från debatten
- Onsdag den 7 februari 2018Kammarens föredragningslistor 2017/18:68
- Protokoll 2017/18:68 Onsdagen den 7 februariProtokoll 2017/18:68 Riksrevisionens rapport om bostadsbidraget
Protokoll från debatten
Anf. 72 Julia Kronlid (SD)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation i betänkandet.
Vi debatterar i dag socialförsäkringsutskottets betänkande med anledning av Riksrevisionens rapport om bostadsbidraget.
Herr talman! För ett välmående samhälle menar Sverigedemokraterna att välmående familjer är en grundläggande förutsättning. Vardagen kan för många småbarnsföräldrar ibland vara tuff, inte minst för låginkomsttagare och för ensamstående föräldrar i synnerhet. Att finnas för sina barn i glädje och sorg, att stötta barnen i skolan och i livet bland kompisar, att få alla vardagsrutiner att fungera med mera - det kan vara tillräckligt tufft för en förälder. Att därtill behöva oroa sig för om månadens ekonomi ska gå ihop eller om pengarna räcker till kläder inför terminsstarten eller inför vintersäsongen är en stress som så få familjer som möjligt - och helst inga - ska behöva uppleva i Sverige.
Bostadsbidraget är ett viktigt bidrag för många ekonomiskt utsatta i Sverige, i synnerhet barnfamiljer och kvinnor. I december 2016 var 81 procent av hushållen med bostadsbidrag barnhushåll. Av dessa var 72 procent ensamstående föräldrar med barn. Bostadsbidraget utgör därmed en viktig del av många familjers disponibla inkomst. Det gäller i synnerhet ensamstående föräldrar, vilka i stor utsträckning är kvinnor - ensamstående mammor.
Riksrevisionen kommer med framför allt tre tydliga rekommendationer till regeringen. Den första är att ta större hänsyn till riksnormen för ekonomisk utsatthet vid fastställande av inkomstgränser och beloppsnivåer för bostadsbidraget. Riksrevisionen menar alltså att eftersom höjningar som genomförts har understigit löneutvecklingen, och till viss del prisutvecklingen, riskerar bostadsbidraget att urholkas.
I den rapport vi debatterar i dag föreslås därför att bostadsbidraget indexeras så att det följer kostnadsutvecklingen. Detta är bra, och det är något som också Sverigedemokraterna har föreslagit inte bara avseende bostadsbidraget, utan även när det bland annat gäller underhållsstödet. Jag kan faktiskt inte förstå varför människor som omfattas av den här typen av ekonomiska stöd ska behöva se sin ekonomi försämras i takt med inflationen år efter år. Med högst ojämna mellanrum, när någon politiker upptäcker att nivåerna behöver justeras och fattar politiska beslut, kan de här människorna sedan pusta ut en stund innan inflationen återigen börjar göra sig påmind.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om bostadsbidraget
Jag kan inte se någon logisk förklaring till att man förhalar denna process. Det borde vara okomplicerat att knyta denna typ av ersättningar till ett index och därmed spara såväl arbete som många människors oro och ekonomiska utsatthet.
Herr talman! Just förslaget om indexering är något vi anser att regeringen borde lyfta ut och hantera skyndsamt utan en långdragen utredning. Eftersom bostadsbidraget är ett bidrag som är behovsanpassat och som riktar sig till de mest utsatta kan man förbättra inkomsten avsevärt för utsatta familjer utan att det innebär en alltför stor kostnad totalt.
Om man till exempel genomför Sverigedemokraternas förslag för budget 2018 när det kommer till att satsa på bostadsbidraget framför barnbidraget kan vår satsning leda till att ett hushåll med en månadslön på 10 000 kronor skulle få en förstärkt inkomst med 8 500 kronor per år, alltså ca 700 kronor per månad. Den totala kostnaden för denna reform är ca 1 miljard för 2018. Det är något vi anser att regeringen borde ha råd med om den gör rätt prioriteringar.
Herr talman! Vidare framför Riksrevisionen behovet av att se över hur fördelningsmässigt träffsäkert bostadsbidraget är för att nå sammanboende hushåll med barn. Eftersom bostadsbidraget är ett behovsprövat bidrag kan det vara ett bra verktyg för att verkligen stötta specifika grupper som är utsatta. Enligt Riksrevisionen är en av de mest utsatta grupperna just sammanboende med barn. Men bidraget kan göras ännu mer träffsäkert för att nå dessa grupper. Vi anser i vår motion att regeringen behöver bli ännu tydligare med prioriterade målgrupper, där just sammanboende med barn och ensamstående med barn ska vara bland de prioriterade.
Vidare lyfter Riksrevisionen fram behovet av att se över om bostadsbidraget för unga hushåll utan barn är effektivt utformat utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv. Riksrevisionen lyfter fram problematiken kring att unga personer utan barn som mottar bostadsbidrag i större utsträckning än personer med barn kan kompensera för borttaget bostadsbidrag med förvärvsinkomst. Detta visar på att bostadsbidraget kan hålla människor utanför arbetsmarknaden.
Rapporten lyfter vidare fram just unga personer och personer som nyligen har invandrat till Sverige som två grupper där arbetsmarknadsetableringen går särskilt långsamt, vilket kan leda till samhällsekonomiska kostnader. Vi anser det därför vara av stor vikt att regeringen noggrant utreder frågan kring att bostadsbidraget är ändamålsenligt utformat för att utgöra ett tillräckligt ekonomiskt stöd, samtidigt som det inte ska försvåra arbetsmarknadsetablering genom att minska de ekonomiska drivkrafterna till arbete. Bostadsbidraget ska inte heller hålla tillbaka människor som nyligen har flyttat till Sverige från att komma ut i arbetslivet - en viktig del i att komma in i det svenska samhället.
Enligt Riksrevisionens rapport kan de senaste årens ökade immigration innebära att antalet barnfamiljer och unga hushåll med låg ekonomisk standard ökar, och därmed ökar också antalet hushåll som är berättigade till bostadsbidrag. I budgetpropositionen för 2017 nämns att hushåll där någon av föräldrarna är utrikes född löper högre risk för låg ekonomisk standard. Rapporten visar också att det totala antalet individer boende i hushåll som mottar bostadsbidrag kan komma att öka med 200 000 personer under de närmaste tio åren, vilket gör att antalet bostadsbidragstagare efter 2020 väntas uppgå till de högsta nivåerna som observerats sedan tidigt 2000-tal.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om bostadsbidraget
Därför menar vi att om regeringen nu ändå ska utreda bostadsbidraget grundligt bör man också utreda möjligheten att bostadsbidraget kopplas till det svenska medborgarskapet. Däremot menar vi att man givetvis ska kunna få tillgodogöra sig svenskt välfärdssystem om man arbetar, och naturligtvis ska de som inte är medborgare men har rätt att vara i Sverige kunna få de grundläggande behoven tillgodosedda via ett särskilt system.
Riksrevisionen lyfter som sagt viktiga frågor om att indexera bidraget så att det får en bättre träffsäkerhet till barnfamiljer samt om att undanröja negativa arbetsmarknadspolitiska effekter. Vi anser att regeringen bör åta sig dessa uppdrag skyndsamt. Välmående familjer är som sagt grunden för ett välmående samhälle, och bostadsbidraget kan göra stor skillnad för en utsatt familj. Genom det kan de få en dräglig tillvaro med ett boende anpassat för familjens behov och ekonomiskt stöd som minskar den ekonomiska pressen.
Bostadsbidraget är också ett bidrag som gynnar många kvinnor, då majoriteten av de ensamstående föräldrarna är just mammor. Om jämställdhet är något som är viktigt för regeringen tycker jag att man borde prioritera att ta tag i frågan om bostadsbidraget skyndsamt och utan dröjsmål.
I detta anförande instämde Paula Bieler, Heidi Karlsson och Crister Spets (alla SD).
Anf. 73 Teresa Carvalho (S)
Herr talman! Vi diskuterar alltså Riksrevisionens granskning av bostadsbidraget som visar att bostadsbidraget under de senaste 20 åren kraftigt har understigit löneutvecklingen och halkat efter.
Det är såklart bekymmersamt men kanske inte så förvånande när man betänker hur den ekonomiska utvecklingen har sett ut under den här perioden. Många har fått det bättre, men vi har under samma period sett att klyftorna ökat och att många inte har fått del av framgångarna.
Det är inte konstigt att personer som uppbär stöd från samhället halkar efter om de ekonomiska stöden inte höjs alls eller tillräckligt eller, som i vissa fall, rent av försämras samtidigt som andra grupper får det bättre och hyror och priser stiger.
Det här gäller alltså inte bara bostadsbidraget utan även andra delar av välfärden. Det är en utveckling som vi socialdemokrater vill sätta stopp för och som regeringen har gjort flera viktiga satsningar på under mandatperioden för att bryta så att klyftorna minskar och tryggheten ökar.
Riksrevisionens granskning visar att det är en allt större del av hushållen med bostadsbidrag som ligger under gränsen för vad vi brukar kalla låg ekonomisk standard. Det är en indikation på att när bostadsbidraget har halkat efter har det koncentrerats till en allt snävare grupp och att det i dag i mindre utsträckning än tidigare har effekten att det bidrar till att lyfta familjer upp över gränsen för låg ekonomisk standard.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om bostadsbidraget
Med den utveckling som Riksrevisionen beskriver kan jag konstatera att det har varit mycket välmotiverade förbättringar som vi har genomfört under mandatperioden.
Bostadsbidragets inkomstgräns höjdes förra året för att fler barnfamiljer med lägre ekonomisk standard skulle kunna omfattas av och kunna ta del av det här stödet. Det gjorde vi helt enkelt för att vi såg att löne- och prisutvecklingen har varit mycket starkare och bidragit till att färre familjer har omfattats av det här stödet.
Vi har nyligen beslutat att dessutom fortsätta med höjningar under åren 2018-2021 så att det förbättras ytterligare och omfattar ännu fler.
För att också förbättra träffsäkerheten gentemot särlevande föräldrar höjs även umgängesbidraget till föräldrar som har barn som bor tidvis i hushållet, och vi inför också en ny särskild del inom bostadsbidraget till föräldrar som har barn som bor växelvis hos sina separerade föräldrar. Det är någonting som över huvud taget inte har funnits förut och som såklart kommer att bidra till att ännu fler omfattas och villkoren blir lite bättre för fler barnfamiljer.
Riksrevisionens beskrivning av bostadsbidraget i den här lite mer generella ekonomiska kontexten tycker jag själv är väldigt intressant läsning. Bland annat konstateras att den omfördelande effekten kan bli bättre.
Kort och gott kan man säga att bostadsbidraget är väldigt träffsäkert på så vis att det når rätt personer, det vill säga familjer med de lägsta inkomsterna, men att det inte längre träffar alla som behöver det och kanske inte i tillräckligt hög grad.
Det här är någonting som behöver ses över, och det verkar det finnas en bred samsyn om liksom om utformningen utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv, inte minst för unga hushåll utan barn.
Herr talman! Bostadsbidraget är en viktig del av många barnfamiljers inkomster. Särskilt betydelsefullt är det kanske för ensamstående med barn, där den ekonomiska levnadsstandarden många gånger är mer utsatt.
Bostadsbidragen är en del av fördelningspolitiken, som är en grundbult i den svenska välfärdsmodellen. Den bidrar till att utjämna klyftor och förbättra villkoren för vanligt folk. Ett samhälle som håller ihop mår bättre än ett som slits isär i klyftor. Det här vet vi socialdemokrater, och därför blir vi bekymrade när omfördelande effekter minskar.
Det är därför vi tar oss an de här utmaningarna genom att exempelvis vända budgetunderskott till överskott och investera i välfärden i stället för att framför allt sänka skatterna mest för dem som redan har det bäst ställt.
Därför delar vi också Riksrevisionens bedömning att det finns anledning att se över bostadsbidragets konstruktion, men vi anser att det kanske bör ske med ett ännu större perspektiv, med ett bredare grepp och tillsammans med underhållsstödet.
Enligt regeringen bör regelverket exempelvis utformas så att det blir mer neutralt i förhållande till olika typer av boenden och för att minska risken för skuldsättning. Men även frågan om målgrupperna, som har varit uppe här, bör övervägas inom ramen för en bredare översyn. Det förutsätts, vill jag säga på förekommen anledning, naturligtvis alltid göras så skyndsamt som det bara är möjligt.
Glädjande nog finns en bred parlamentarisk samsyn om vägen framåt, så, herr talman, det finns inte mycket mer för mig att säga just nu än att yrka bifall till förslaget i betänkandet.
Anf. 74 Julia Kronlid (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om bostadsbidraget
Herr talman! Teresa Carvalho lyfter problematiken rörande att bostadsbidraget har halkat efter under många år och inte följt med i löneutvecklingen. Hon lyfter också fram vissa förbättringar som regeringen har gjort. Det är bra att man har gjort dem, men trots detta riktar Riksrevisionen ändå kritik mot att bostadsbidraget halkar efter och urholkas och att det regelbundet skulle behöva följa löneutvecklingen och indexeras.
Nu ska bostadsbidraget utredas tillsammans med underhållsstödet där vi också har föreslagit en indexering för att det inte ska behöva halka efter för att sedan fattas något punktbeslut om när det halkat efter igen, då det innebär att många familjer hamnar i en utsatt situation och det dröjer alldeles för länge innan man beslutar om en höjning här i riksdagen.
Min fråga är: När nu bostadsbidraget ska utredas, kan vi förvänta oss att regeringen återkommer med ett förslag där det fortsättningsvis ska vara indexerat så att det regelbundet ska följa löneutvecklingen och inte halka efter och urholkas på det sätt som Riksrevisionen kritiserar?
Anf. 75 Teresa Carvalho (S)
Herr talman! Riksrevisionen pekar på ett antal punkter som man har sett när man har granskat bostadsbidraget. Bland annat pekar man på det jag också talade om rörande att det har halkat efter när det inte har höjts tillräckligt och i samma utsträckning som löner och priser har utvecklats i samhället.
Det är väl Sverigedemokraterna som har landat i en specifik indexeringsmodell. Riksrevisionen däremot skriver uttryckligen att en höjning av bostadsbidraget kan ha oklara effekter, exempelvis marginaleffekter. Jag gissar att Sverigedemokraterna inte har svar på exakt vad en indexering skulle ha för effekter på de här delarna. Det är ju också en del av Riksrevisionens rekommendationer.
Jag förstår att Sverigedemokraterna har landat i en särskild indexeringsmodell, men jag tror att om man vill nå framgång i att få mer kött på benen när det gäller den här idén skulle man också gå med på att göra en översyn i stället för att reservera sig mot det svar som regeringen ger och som hela utskottet stämmer in i, nämligen att vi håller med om de bitar som Riksrevisionen pekar på om att bostadsbidraget har halkat efter. Det är därför vi vill gå vidare med en översyn.
För mig blir det obegripligt varför Sverigedemokraterna i det läget reserverar sig.
Anf. 76 Julia Kronlid (SD)
Herr talman! Anledningen till att vi reserverar oss är att vi inte har fått gehör för vår motion om att de här rekommendationerna ska genomföras skyndsamt, att det inte ska föregås av en alltför lång utredning och att vi särskilt vill att man ska komma med ett konkret förslag om att indexera bidraget. Det tycker vi inte är tydligt i svaret som vi har fått i betänkandet. Om man inte gör det här kommer bidraget att fortsätta att halka efter. Även om man kan genomföra punkthöjningar kommer det att halka efter om detta inte görs regelbundet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om bostadsbidraget
Min fråga är igen om regeringen kan tänka sig att återkomma med ett förslag om att faktiskt indexera. Oavsett vad Riksrevisionen säger eller inte säger är min fråga till regeringen om det är ett förslag man kan tänka sig att återkomma med för att lösa den här problematiken.
Anf. 77 Teresa Carvalho (S)
Herr talman! Jag förstår att det kan rycka i den oppositionspolitiska nerven, men just i det här fallet måste jag säga att jag tycker att den konflikt som Julia Kronlid försöker måla upp blir lite krystad. Logiken är heller inte helt lätt att hänga med i. Man vill inte dra det här i långbänk genom utredningar, men andra delar av det som Riksrevisionen pekar på ska utredas väldigt nogsamt.
Riksrevisionen säger att det finns anledning att se över bostadsbidragets konstruktion. Regeringen instämmer i det. Utskottet instämmer också. Därför avser vi att göra en översyn och återkomma med mer exakta detaljer om hur förändringar skulle kunna formuleras. Det är just därför man gör en översyn.
Det blir som sagt lite krystat när Sverigedemokraterna försöker måla upp en konflikt som knappt finns.
Det blir också lite tramsigt när Sverigedemokraterna samtidigt försöker ställa det här mot generella förbättringar inom välfärden, exempelvis barnbidraget. Jag kan dra en kort parallell där. Barnbidraget höjs nu, för första gången på många år, med 200 kronor per månad och barn. Det sa Sverigedemokraterna nej till. Det hade man inte kunnat göra om det hade indexerats. Om det här sätts i ett bredare perspektiv blir det alltså inte helt givet varför just bostadsbidraget men inte andra delar av barn- och familjepolitiken, exempelvis barnbidraget, skulle indexeras.
Anf. 78 Aron Modig (KD)
Herr talman! Jag företräder i denna debatt allianspartierna gemensamt. Vi står bakom socialförsäkringsutskottets förslag i betänkandet om Riksrevisionens rapport om bostadsbidraget.
Vi delar Riksrevisionens och regeringens bedömning att det finns behov av att bland annat modernisera regelverket. Och vi ser positivt på att man i en översyn tar in Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer.
Det bör också betonas att det i en sådan översyn även i fortsättningen måste säkerställas att utformningen av stödet har en ändamålsenlig balans mellan att å ena sidan uppfylla sitt omfördelningspolitiska syfte och å andra sidan säkerställa att de ekonomiska incitamenten till arbete bibehålls.
Med de få orden vill jag anmäla att allianspartierna står bakom utskottets förslag i betänkandet och hänvisar i övrigt till det.
I och med att debatten har kommit att handla om bostadsbidraget i bred bemärkelse vill jag också kort påminna om att KD driver att den så kallade barndelen i bostadsbidraget bör höjas, utifrån hur bostadsbidragssystemet är utformat i dag. Tillsammans med en bred skattesänkning riktad mot föräldrar som arbetar är det en del i vår politik för att stärka familjernas ekonomi. Sammantaget skulle de förändringarna bidra till större ekonomiska marginaler och mer egenmakt för landets familjer.
Överläggningen var härmed avslutad.
Riksrevisionens rapport om bostadsbidraget
(Beslut fattades under § 15.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2017/18:68 Onsdagen den 7 februariProtokoll 2017/18:68
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Riksrevisionens rapport om bostadsbidraget
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger skrivelse 2017/18:30 till handlingarna.Skyndsam översyn av bostadsbidraget för att nå ekonomiskt utsatta grupper m.m.
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2017/18:3924 av Jennie Åfeldt m.fl. (SD) yrkandena 1-4.- Reservation 1 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 95 0 0 18 M 67 0 0 16 SD 0 39 0 6 MP 19 0 0 5 C 17 0 0 5 V 17 0 0 4 L 15 0 0 4 KD 13 0 0 3 - 2 2 0 2 Totalt 245 41 0 63