Riksrevisionens föreskriftsrätt m.m.

Betänkande 2002/03:KU34

Konstitutionsutskottets betänkande2002/03:KU34

Riksrevisionens föreskriftsrätt m.m.

---

Sammanfattning

Riksdagen har beslutat att en ny myndighet,
Riksrevisionen, skall inrättas den 1 juli 2003. I
detta betänkande behandlas flera skilda förslag från
bl.a. riksdagsstyrelsen som rör den nya
Riksrevisionen, bilaga 1. I riksdagsstyrelsens
förslag 2002/03:RS3 Riksrevisionens föreskriftsrätt
föreslås ändringar i lagen (2000:419) med
instruktion för riksdagsförvaltningen och lagen
(2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen i
syfte att göra det möjligt för Riksrevisionen att
meddela föreskrifter för den egna verksamheten inom
det ekonomi- och personaladministrativa området.
Vidare föreslås att Riksrevisionen i likhet med
riksdagsförvaltningen och Riksbanken skall ges rätt
att utge sina föreskrifter i en egen
författningssamling (RRFS). Riksrevisionen föreslås
också få samma rätt som Riksbanken att besluta att
endast den som är svensk medborgare får ha
anställning vid den nya myndigheten. Vidare föreslås
att det i lagen med instruktion för
riksdagsförvaltningen görs en del förtydliganden och
tillägg bl.a. när det gäller riksdagsförvaltningens
roll som central arbetsgivarorganisation.

I betänkandet behandlas också riksdagsstyrelsens
förslag 2002/03:RS1 Moderniserad riksdagsordning
såvitt avser förslag till lag om ändring i lagen
(2000:419) med instruktion för
riksdagsförvaltningen.
Vidare tas i betänkandet upp riksdagsstyrelsens
förslag 2002/03:RS4 Ändring av arvodesbestämmelser
inom riksdagsområdet, vari ges förslag dels om att
OSSE-delegationens ledamöter på samma sätt som i dag
gäller för ledamöter i Nordiska rådets samt
Europarådets svenska delegationer skall omfattas av
arvodeslagens bestämmelser om rätt till
sammanträdesarvode, dels om arvode till ledamöter
och suppleanter i styrelsen i Riksrevisionen. Ett
lagförslag i proposition 2001/02:190 i denna senare
fråga tas också upp.
Dessutom tar utskottet på eget initiativ upp bl.a.
vissa ändringar i lagen (2002:1023) med instruktion
för Riksrevisionen, vilka föranleds av de ändringar
i riksdagsordningen som hänför sig till riksdagens
beslut om en moderniserad riksdagsordning, samt av
lagtekniska skäl vissa ändringar i sekretesslagen
(1980:100).
Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens och
regeringens förslag.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Riksdagens föreskriftsrätt m.m.
Riksdagen antar i bilaga 2 intagna förslag till
1. lag om ändring i lagen (2003:182) om ändring i
sekretesslagen (1980:100),
2. lag om ändring i lagen (2002:1027) om ändring
i sekretesslagen (1980:100),
3. lag om ändring i lagen (1982:1255) om
författningssamlingar för riksdagsförvaltningen
och Riksbanken,
4. lag om ändring i lagen (2003:184) om ändring i
lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom
riksdagen, dess myndigheter och organ,
5. lag om ändring i lagen (1989:185) om arvoden
m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter
och organ,
6. lag om ändring i lagen (1989:186) om
överklagande av administrativa beslut av
riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter,
7. lag om ändring i lagen (2002:1038) om ändring
i lagen (2000:419) med instruktion för
riksdagsförvaltningen,
8. lag om ändring i lagen (2000:419) med
instruktion för riksdagsförvaltningen,
9. lag om ändring i lagen (2002:1023) med
instruktion för Riksrevisionen.
Därmed bifalles proposition 2001/02:190 såvitt avser
lagförslag nr 10, riksdagsstyrelsens förslag
2002/03:R1 såvitt avser lagförslag nr 7, 2002/03:RS3
delvis och 2002/03:RS4 delvis.

Stockholm den 15 maj 2003

På konstitutionsutskottets vägnar

Gunnar Hökmark

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar Hökmark (m),
Göran Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s),
Helena Bargholtz (fp), Pär Axel Sahlberg (s), Kenth
Högström (s), Mats Einarsson (v), Mats Berglind (s),
Henrik S Järrel (m), Anders Bengtsson (s), Tobias
Krantz (fp), Kerstin Lundgren (c), Helene Petersson
(s), Nils Fredrik Aurelius (m), Billy Gustafsson
(s), Gustav Fridolin (mp) och Tuve Skånberg (kd).

2002/03

KU34

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Riksdagen har beslutat att en ny myndighet under
riksdagen, Riksrevisionen, skall inrättas den 1 juli
2003. Ett principbeslut fattades hösten 2000 (bet.
2000/01:KU8, rskr. 2000/01:116-119). De ändringar i
regeringsformen som behövdes för att genomföra
beslutet antogs våren och hösten 2002 (bet.
2001/02:KU25 och 2002/03:KU9, rskr 2002/03:9). I
december 2002 beslutade riksdagen om ändringar i
bl.a. riksdagsordningen och införande av två nya
lagar, lagen (2002:1022) om revision av statlig
verksamhet m.m. och lagen (2002:1023) med
instruktion för Riksrevisionen (prop. 2001/02:190,
bet. 2002/03:KU12, rskr. 2002/03:22-23) med
ikraftträdande den 1 juli 2003.

I betänkande 2002/03:KU12 anförde utskottet att
det borde ankomma på riksdagsstyrelsen att lägga
fram ett förslag om arvodesnivåer i fråga om
uppdragsarvoden för styrelsen i den nya
Riksrevisionen. Utskottet anförde vidare att det
kunde finnas anledning för riksdagsstyrelsen att ta
upp frågor rörande de ekonomi- och
personaladministrativa föreskrifter som skall gälla
för Riksrevisionens verksamhet. Utskottet förutsatte
därvid att Riksrevisionen normalt skall tillämpa
samma ekonomi- och personaladministrativa
bestämmelser som gäller för myndigheter under
regeringen. Utskottet anförde att det i detta
sammanhang borde övervägas om instruktionen för
riksdagsförvaltningen behöver förtydligas med
avseende på den roll som central
arbetsgivarorganisation som förvaltningen kommer att
ha gentemot Riksrevisionen.
I ett tidigare skede av arbetet med bildandet av
Riksrevisionen diskuterades inrättandet av en
administrativ tjänst på kanslichefsnivå.
Konstitutionsutskottet (bet. 2002/03:KU12 s. 19)
uttalade att frågan om undantag från möjligheten att
överklaga tillsättningen av en sådan tjänst borde
tas upp i riksdagsärendet under våren 2003, då
arbetet med organisationen av den nya myndigheten
kommit längre. Sedan de valda riksrevisorerna såsom
ledamöter i kommittén för Riksrevisionens bildande
genom riksdagsstyrelsens beslut om tilläggsdirektiv
för kommitténs arbete (prot. 2002/03:3) och om
beslutsbehörigheter för riksrevisorerna (prot.
2002/03:5) fått behörighet att fastställa
Riksrevisionens organisation har de beslutat att
inte inrätta kanslichefstjänsten. Därmed är denna
fråga inte längre aktuell.
I betänkande 2002/03:KU12 (s. 13) underströk
utskottet att frågan om betalning för
internationella uppdrag och tjänster och
dispositionen av dessa medel inte då fick en slutlig
lösning. Det fanns enligt utskottets mening
anledning för riksdagen att återkomma i frågan.
Enligt utskottets mening borde Riksrevisionen
inledningsvis kunna ta betalt för dessa uppdrag och
tjänster och själv disponera medlen. Utskottet ville
dock understryka vikten av att de internationella
uppdragen och tjänsterna inte får en sådan
omfattning att det kan finnas en risk för att
Riksrevisionens huvuduppgift att granska den
verksamhet som bedrivs av staten påverkas negativt.
Inom ramen för det arbete som pågår inom
riksdagsförvaltningen med uppbyggnaden av den nya
myndigheten har vad gäller den internationella
verksamheten bedömts att finansieringen av
samarbetsprojekten inom ramen för
utvecklingsbiståndet vid Riksrevisionen bör ske i
form av ett särskilt biståndsanslag. Uppdragen
förutsätts vara fullt finansierade så att de inte
inkräktar på övrig verksamhet. Någon särskild
lagreglering utöver den redan beslutade behövs inte.
Utskottet avstod i sitt betänkande 2002/02:KU12
från att behandla regeringens lagförslag nr 10 i
proposition 2001/02:190 mot bakgrund av att
riksdagsstyrelsen inte tagit ställning till nivåerna
för arvodet till ledamöterna i styrelsen för
Riksrevisionen. Riksdagsstyrelsen har nu lagt fram
ett förslag till lag om ändring i lagen (1989:165)
om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess
myndigheter och organ. Förslaget omfattar förutom
arvode till ledamöter och suppleanter i styrelsen i
Riksrevisionen även arvode till riksdagsledamot vid
deltagande i OSSE-delegationen (den svenska
delegationen till den parlamentariska församlingen i
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa).
Riksdagen har den 2 april 2003 beslutat om en
moderniserad riksdagsordning, i allt väsentligt i
enlighet med ett förslag från riksdagsstyrelsen
(förs. 2002/03:RS3, bet. 2002/03:KU15).
Riksdagsstyrelsens förslag till följdlagstiftning,
såvitt avser lag om ändring i lagen (2000:419) med
instruktion för riksdagsförvaltningen, behandlades
dock inte i det sammanhanget utan tas i stället upp
i detta ärende. Ändringarna i riksdagsordningen
föranleder också ändringar i lagen (2002:1023) med
instruktion för Riksrevisionen. Av lagtekniska skäl
bör vidare ändringar göras i den lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100) som beslutades i ärendet
om en moderniserad riksdagsordning samt i lagen
(1989:186) om överklagande av administrativa beslut
av riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter.

Förslagens huvudsakliga innehåll

För att göra det möjligt för Riksrevisionen att
meddela föreskrifter för den egna verksamheten på
det ekonomi- och personaladministrativa området
föreslår riksdagsstyrelsen i förslag 2002/03:RS3
ändringar i lagen (2000:419) med instruktion för
riksdagsförvaltningen samt lagen (2002:1023) med
instruktion för Riksrevisionen (bilaga 3). Med
anledning av att Riksrevisionen föreslås erhålla
denna föreskriftsrätt föreslås också att
Riksrevisionen skall ges rätt att utge sina
föreskrifter i en egen författningssamling (RRFS) på
motsvarande sätt som i dag gäller för
riksdagsförvaltningen och Riksbanken.

Riksrevisionen föreslås dessutom få rätt att - på
motsvarande sätt som i dag gäller för Riksbanken -
besluta att endast den som är svensk medborgare får
ha anställning vid den nya myndigheten.
Vidare föreslås att det i lagen (2000:419) med
instruktion för riksdagsförvaltningen görs en del
förtydliganden och tillägg bl.a. när det gäller den
roll som central arbetsgivarorganisation som
förvaltningen kommer att ha för Riksrevisionen.
I riksdagsstyrelsens förslag 2002/03RS4 föreslås
att det i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för
uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ
tas in bestämmelser om de arvodesnivåer som skall
gälla i fråga om uppdragsarvoden till
styrelseledamöterna i Riksrevisionen. Vidare
föreslås att det i lagen införs regler om
sammanträdesarvoden för uppdrag som tjänstgörande
suppleant i Riksrevisionens styrelse.
Slutligen föreslås att ledamöterna i OSSE-
delegationen (den svenska delegationen till den
parlamentariska församlingen i Organisationen för
säkerhet och samarbete i Europa) på samma sätt som i
dag gäller för ledamöter i Nordiska rådets samt
Europarådets svenska delegationer skall omfattas av
arvodeslagens bestämmelser om rätt till
sammanträdesarvode.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli
2003.

Utskottets överväganden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker i allt väsentligt de
olika lagförslagen dock med vissa ändringar
av teknisk karaktär och föreslår på eget
initiativ av lagtekniska skäl vissa ändringar
som bl.a. gäller sekretesslagen.

Gällande regler

Enligt 8 kap. 14 § regeringsformen kan riksdagens
myndigheter efter bemyndigande i lag meddela
föreskrifter som avser förhållandena inom riksdagen
eller dess myndigheter. Enligt 9 kap. 4 §
riksdagsordningen i den lydelse som träder i kraft
den 1 juli 2003 skall riksdagsförvaltningen i den
omfattning riksdagen bestämmer handlägga frågor
angående förhandlingar om anställnings- och
arbetsvillkor för arbetstagare samt andra
personalfrågor, upprätta förslag till anslag på
statsbudgeten, dock inte för Riksrevisionen, i
övrigt handlägga frågor om förvaltningen inom
riksdagen och frågor om förvaltning av ekonomisk
natur inom riksdagens myndigheter, utom Riksbanken,
samt meddela föreskrifter och råd i dessa frågor.

Enligt 1 § lagen (2000:419) med instruktion för
riksdagsförvaltningen skall förvaltningen bl.a.
svara för de myndighetsfunktioner och
förvaltningsuppgifter som anges i 9 kap. 4 §
riksdagsordningen. Enligt 2 § i dess lydelse fr.o.m.
den 1 juli 2003 skall riksdagsförvaltningen om annat
inte är särskilt föreskrivet bl.a. upprätta förslag
till anslag på statsbudgeten avseende riksdagen och
dess myndigheter m.m., dock inte för Riksrevisionen
(1), meddela för riksdagen och dess myndigheter utom
Riksbanken gemensamma budget- och
redovisningsföreskrifter samt föreskrifter för
utnyttjande av medel som anslagits för riksdagen och
dess organ (2), svara för frågor om löner och
ersättningar till arbetstagare hos riksdagen och
dess myndigheter utom Riksbanken samt frågor
angående pensioner och andra förmåner till dessa
arbetstagare och deras efterlevande (4) samt svara
för frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare
och arbetstagare såvitt gäller riksdagen och dess
myndigheter samt företräda riksdagen och dess
myndigheter som arbetsgivare i arbetstvister rörande
kollektivavtal som har slutits av
riksdagsförvaltningen samt yttra sig över
Riksrevisionens förslag till anslag på statsbudgeten
(5).
Enligt 4 § får riksdagsförvaltningen utom såvitt
avser Riksbanken föreskriva eller för särskilt fall
besluta att endast den som är svensk medborgare får
ha anställning vid riksdagen eller dess myndigheter.
Enligt 5 § har riksdagsförvaltningen utöver vad som
följer av de ovan nämnda stadgandena möjlighet att
meddela föreskrifter och råd inom sitt
verksamhetsområde.
Enligt 15 § beslutar styrelsen bl.a. om frågor som
är av större vikt eller principiell betydelse eller
som riksdagsdirektören hänskjuter till styrelsen.

Riksdagsstyrelsens förslag

Riksdagsstyrelsen föreslår i 2002/03:RS3 att
Riksrevisionen får viss egen föreskriftsrätt inom
det ekonomi- och personaladministrativa området. Det
är därför enligt styrelsen av stor vikt att
förtydliga och klargöra vilka områden som omfattas
av riksdagsförvaltningens respektive Riksrevisionens
föreskriftsrätt.

Mot bakgrund av den självständiga och oberoende
ställning som Riksrevisionen förutsätts inta anser
riksdagsstyrelsen att det inte är särskilt lämpligt
att riksdagsförvaltningen har föreskriftsrätten på
det ekonomiadministrativa området avseende
Riksrevisionen. Föreskriftsrätten bör i stället
innehas av de tre riksrevisorerna gemensamt. En
bestämmelse om föreskriftsrätt inom det ekonomi- och
personaladministrativa området för Riksrevisionen
bör tas in i 5 § instruktionen för Riksrevisionen,
dock med den begränsningen att riksdagsförvaltningen
skall ha viss föreskriftsrätt kvar.
Riksdagsförvaltningen bör således även för
Riksrevisionen ha rätt att meddela
planeringsanvisningar eller motsvarande som anger de
generella krav som kan ställas på det budgetunderlag
som skall ligga till grund för Riksrevisionens
styrelses förslag till anslag på statsbudgeten,
vilket riksdagsförvaltningen skall yttra sig över
innan styrelsen beslutar om förslaget och det
infogas i budgetpropositionen. I första hand är det
fråga om gemensamma bestämmelser för
riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och
Riksrevisionen. Även myndighetsspecifika
bestämmelser kan förekomma. Föreskriftsrätten bör
därför inte som nu vara begränsad till gemensamma
föreskrifter.
Riksdagsförvaltningen bör också ha rätt att
utfärda anslagsdirektiv för Riksrevisionen. Genom
anslagsdirektiven beslutar riksdagsstyrelsen om att
Riksrevisionen får disponera de av riksdagen
anvisade anslagen och fastställer de villkor för
deras disposition som riksdagen beslutat.
Riksrevisionen föreslås få egen föreskriftsrätt på
det personaladministrativa området. Det bör då
uttryckligen framgå av riksdagsförvaltningens
instruktion att förvaltningen har kvar
föreskriftsrätten när det gäller tillämpningen av de
centrala kollektivavtal som riksdagsförvaltningen
ingått. Bestämmelsen föreslås förtydligad så att det
klart framgår vilken föreskriftsrätt som ligger hos
respektive myndighet.
Riksrevisionens självständighet och oberoende
ställning kan jämföras med Riksbankens. Riksbanken
svarar i dag självständigt för frågor om löner,
ersättningar och pensioner till sina arbetstagare.
Riksrevisionen bör därför i likhet med Riksbanken
undantas från riksdagsförvaltningens ansvar att
enligt 2 § första stycket 4 instruktionen för
riksdagsstyrelsen svara för löner, ersättningar och
pensioner m.m. till arbetstagare hos riksdagen och
dess myndigheter. Det bör av bestämmelsen också
framgå tydligt att riksdagsstyrelsen inte svarar för
löner, ersättningar och pensioner m.m. till
arbetstagare hos Riksdagens ombudsmän bortsett från
ombudsmännen som tillhör undantagskretsen och vilkas
löner beslutas av riksdagsstyrelsen.
Riksrevisionen bör i likhet med Riksbanken ha rätt
att i särskilda fall besluta att endast svenska
medborgare får inneha eller utöva tjänst i
myndigheten. Ett sådant fall kan vara om
anställningen skall vara s.k. säkerhetsklassad.
Enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627) får en sådan
anställning endast innehas av den som är svensk
medborgare.
Riksrevisionen föreslås som tidigare redovisats få
en egen föreskriftsrätt på det interna ekonomi- och
personaladministrativa området. Det kan finnas skäl
för Riksrevisionen att kungöra dessa interna regler
som i många fall torde ha ett väsentligt intresse
för utomstående eller för berörda arbetstagares
eller uppdragstagares rättsställning. Riksrevisionen
föreslås därför få rätt att ge ut en egen
författningssamling benämnd RRFS.

I riksdagsstyrelsens förslag 2002/03:RS4 Ändring av
arvodesbestämmelser inom riksdagsområdet framhålls
att Riksrevisionen ännu inte har startat sin
verksamhet. Omfattningen av arbetsuppgifterna för
ledamöterna i Riksrevisionens styrelse är därför
svår att bedöma. Till skillnad från ledamöterna i
Riksdagens revisorer kommer de som ingår i styrelsen
i Riksrevisionen inte själva att deltaga i
revisionsarbetet. Detta talar för att arvodena skall
ligga på en väsentligt lägre nivå än den som gällt
för ledamöterna i Riksdagens revisorer. Å andra
sidan kommer den nya myndighetens och verksamhetens
storlek att göra att tidsåtgången rimligen blir
större för de uppgifter styrelsen har att sköta än
vad som varit fallet för motsvarande uppgifter hos
den nuvarande myndigheten under riksdagen.
Jämförelser kan också göras med arvodena för
styrelseledamöter i andra statliga
förvaltningsmyndigheter. En svårighet är därvid att
styrelsen för Riksrevisionen har en ställning som
inte riktigt har någon motsvarighet i någon annan
myndighet.

Osäkerheten om omfattningen av den arbetsinsats
som kommer att krävas av styrelsens ledamöter manar
enligt riksdagsstyrelsen till viss försiktighet i
utgångsläget när det gäller att bestämma nivån på
uppdragsarvodena.
För ordföranden och vice ordföranden föreslås
arvoden som motsvarar dem som gäller för
presidieledamöterna i riksdagens utskott samt EU-
nämnden, nämligen 20 % av riksdagsledamöternas
månadsarvode för ordföranden och 15 % för vice
ordföranden. För övriga ledamöter föreslås att
arvodet sätts till 5 % av månadsarvodet för en
riksdagsledamot.
För suppleanterna i styrelsen föreslås i likhet
med vad som gäller för motsvarande befattningar i
riksdagsstyrelsen att dessa erhåller
sammanträdesarvode vid de tillfällen då de tjänstgör
i ledamöternas ställe. Arvodets storlek fastställs
av riksdagsstyrelsen.
Det är riksdagsstyrelsens uppfattning att frågan
om månadsarvodets storlek bör tas upp till prövning
igen efter det att styrelsen varit i gång med sitt
arbete under någon tid.
För närvarande omfattas ledamöterna i Nordiska
rådets och Europarådets svenska delegationer av
bestämmelserna i arvodeslagen medan OSSE-
delegationens ledamöter inte omfattas.
En bärande princip när det gäller de tre
internationella delegationer som väljs av riksdagen,
dvs. delegationerna till Nordiska rådet,
Europarådets parlamentariska församling och OSSE:s
parlamentariska församling, bör enligt
riksdagsstyrelsen vara att dessa behandlas på samma
sätt när det gäller arvodering. En likformig
behandling kan åstadkommas antingen genom att
arvodeslagen ändras så att ingen av de nämnda
delegationerna i fortsättningen omfattas av
arvodeslagens regler eller genom att dessa utvidgas
till att omfatta även OSSE-delegationens ledamöter.
De uppdrag som ersätts enligt arvodeslagen är
uppdrag som tillkommer utöver det ordinarie
riksdagsuppdraget. Dessa uppdrag medför i allmänhet
ett betydande merarbete för riksdagsledamöterna, vad
avser ansvar, inläsningsarbete och tidsåtgång. Flera
av uppdragen är svåra att förena med andra uppdrag,
t.ex. i statliga myndigheter och styrelser.
Trots att utvecklingen synes vara på väg i en
riktning där internationella uppdrag i allt större
utsträckning får anses ingå i det ordinarie
riksdagsuppdraget är det riksdagsstyrelsens
uppfattning att det inte går att dra slutsatsen att
alla uppdrag i internationella delegationer skall
anses falla inom det ordinarie uppdraget. Uppdragen
i de internationella delegationer varom nu är fråga
innebär ett betydande merarbete för
riksdagsledamöterna när det gäller såväl ansvar och
inläsningsarbete som tidsåtgång. På grund härav och
då en harmonisering av arvodesreglerna är önskvärd
är det riksdagsstyrelsens uppfattning att det
alternativ som ligger närmast till hands är att låta
även ledamöterna i OSSE-delegationen omfattas av
arvodeslagens bestämmelser om sammanträdesarvoden.
Arvodets storlek bestäms av riksdagsstyrelsen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens förslag
2002/03:RS3, såvitt avser lag om ändring i lagen
(1982:1255) om författningssamlingar för
riksdagsförvaltningen och riksbanken, dock med vissa
redaktionella ändringar i ingressen. Utskottet
tillstyrker också riksdagsstyrelsens förslag, såvitt
avser lagen (2000:419) med instruktion för
riksdagsförvaltningen, dock med de ändringarna att 2
§ tas upp i en särskild lag - utan
ikraftträdandebestämmelse - om ändring i lagen
(2002:1038) om ändring i lagen (2000:419) med
instruktion för riksdagsförvaltningen som träder i
kraft den 1 juli 2003. Vidare bör enligt utskottets
mening inte Riksbanken omfattas av den nya punkt 7 i
2 § om föreskriftsrätt när det gäller vissa
personalfrågor. Den föreslagna ändringen såvitt
avser Riksbanken kan behöva föranleda en ändring i
riksbankslagen och frågan bör därför tas upp i ett
senare sammanhang efter en bredare översyn som också
kan omfatta regleringen i stort av Riksbankens rätt
att meddela interna föreskrifter. Utskottet föreslår
vidare att denna ändringslag också omfattar en
ändring i 15 § med innebörd att ordet förslag
ersätts av ordet framställningar i enlighet med vad
riksdagsstyrelsen föreslagit i lagförslag nr 7 i
förslaget 2002/03:RS1 Moderniserad riksdagsordning.
Den av riksdagsstyrelsen i RS3 föreslagna lagen om
ändring i lagen (2000:419) med instruktion för
riksdagsförvaltningen omfattar i utskottets förslag
därför endast 4 §.

Utskottet tillstyrker vidare riksdagsstyrelsens
förslag RS3, såvitt avser förslag till lag om
ändring i lagen (2002:1023) med instruktion för
Riksrevisionen, dock utan ikraftträdandebestämmelse
eftersom lagen med instruktion för Riksrevisionen
ännu inte trätt i kraft. Utskottet föreslår
härutöver på eget initiativ vissa följdändringar i
2, 10, 12 och 14 §§ med hänsyn till riksdagens
beslut om moderniserad riksdagsordning. Det gäller
ändrade hänvisningar till bestämmelser i
riksdagsordningen och en anpassning till terminologi
och systematik i den lagstiftningen. Dessutom
föreslår utskottet av rent lagtekniska skäl bl.a.
vissa ändringar som gäller sekretesslagen och som
krävs för att inte beslutade skilda ändringar i
samma paragraf med samma ikraftträdandetidpunkt
skall innebära att den senare ändringen upphäver den
tidigare.

Utskottet tillstyrker också riksdagsstyrelsens
förslag 2002/03:RS4 om ändring av
arvodesbestämmelser inom riksdagsområdet, vilket
innebär dels att OSSE-delegationens ledamöter i
likhet med vad som gäller för ledamöterna i Nordiska
rådets och Europarådets svenska delegationer skall
omfattas av arvodeslagens regler om rätt till
sammanträdesarvode som bestäms av riksdagsstyrelsen,
dels att ordföranden i styrelsen i Riksrevisionen
skall ha arvode med 20 % och vice ordföranden 15 %
medan arvodet för övriga ledamöter bestäms till 5 %
av månadsarvodet för en riksdagsledamot. Därmed
tillstyrks också regeringens lagförslag nr 10 i
proposition 2001/02:190.

Utskottet delar riksdagsstyrelsens uppfattning att
frågan om storleken av månadsarvodet för ledamöterna
i styrelsen i Riksrevisionen bör tas upp till
prövning igen efter det att styrelsen verkat under
någon tid.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

2001/02:190

Riksdagen antar regeringens förslag till

10. lag om ändring i lagen (1989:185) om arvoden
m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter
och organ.

Förslagen

2002/03:RS1

Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till

7. lag om ändring i lagen (2000:419) med instruktion
för riksdagsförvaltningen.

2002/03:RS3

Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1982:1255) om
författningssamlingar för riksdagsförvaltningen
och Riksbanken,

2. lag om ändring i lagen (2000:419) med instruktion
för riksdagsförvaltningen,

3. lag om ändring i lagen (2002:1023) med
instruktion för Riksrevisionen.

2002/03:RS4

Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till
lag om ändring i lagen (1989:185) om arvoden m.m.
för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och
organ.

Bilaga 2

Utskottets lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i
lagen (2003:182) om ändring i
sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att lagen (2003:182) om
ändring i sekretesslagen (1980:100) såvitt avser 16
kap. 1 § sekretesslagen skall utgå.

2 Förslag till lag om ändring i
lagen (2002:1027) om ändring i
sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 16 kap. 1 §
sekretesslagen (1980:100)[1]1 i stället för dess
lydelse enligt lagen (2002:1027) om ändring i nämnda
lag skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Lydelse enligt lag 2002:1027
-----------------------------------------------------
16 kap.
1 §
-----------------------------------------------------
Att friheten enligt 1 kap. 1 §
tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §
yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och
offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad
framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 §
1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av
5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första stycket 1
och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av
uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka
nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och
5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §
första stycket och 3 § första stycket 3
yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är
de där tystnadsplikten följer av
-----------------------------------------------------
1. beslut enligt 10 kap.
7 § tredje stycket andra
meningen regeringsformen
2 kap. 4 § andra stycket såvitt avser uppgift
riksdagsordningen eller vars röjande kan antas
beslut enligt 4 kap. 15 § sätta rikets säkerhet i
eller 10 kap. 8 § fara eller annars skada
riksdagsordningen landet allvarligt
-----------------------------------------------------
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ __ _ _ _ __ _ __ _
__ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
3. denna lag enligt
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
__ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
8 kap. 23 § första stycket 2
8 kap. 28 § första stycket 2
9 kap. 1-4 §§
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
-----------------------------------------------------
Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
16 kap.
1 §
-----------------------------------------------------
Att friheten enligt 1 kap. 1 §
tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §
yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och
offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad
framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 §
1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av
5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första stycket 1
och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av
uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka
nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och
5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §
första stycket och 3 § första stycket 3
yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är
de där tystnadsplikten följer av
-----------------------------------------------------
1. beslut enligt 10 kap.
7 § tredje stycket andra
meningen regeringsformen
2 kap. 4 § andra stycket såvitt avser uppgift
riksdagsordningen eller vars röjande kan antas
beslut enligt 4 kap. 17 § sätta rikets säkerhet i
eller 10 kap. 8 § fara eller annars skada
riksdagsordningen landet allvarligt
-----------------------------------------------------
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
__ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
3. denna lag enligt
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
__ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
8 kap. 23 § första stycket 2
8 kap. 28 § första stycket 2
9 kap. 1-4 §§
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _
__ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
-----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**
[1]:1Lagen omtryckt 1992:1474.
3 Förslag till lag om ändring i
lagen (1982:1255) om
författningssamlingar för
riksdagsförvaltningen och Riksbanken

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:1255)
om författningssamlingar för riksdagsförvaltningen
och Riksbanken[2]1

dels att nuvarande 10-19 §§ skall betecknas 14-23
§§,
dels att rubriken till lagen (1982:1255) om
författningssamlingar för riksdagsförvaltningen och
Riksbanken samt 2 § och de nya 14 och 15 §§ skall ha
följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 10 § skall sättas
närmast före den nya 14 §,
dels att det i lagen skall införas fyra nya
paragrafer, 10-13 §§, samt närmast före 10 § en ny
rubrik av följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
Lag (1982:1255) om Lag (1982:1255) om
författningssamlingar för författningssamlingar för
riksdagsförvaltningen och riksdagsförvaltningen,
Riksbanken Riksbanken och
Riksrevisionen
-----------------------------------------------------
2 §[3]2
-----------------------------------------------------
Förutom författningar som Förutom författningar som
beslutas av beslutas av
riksdagsförvaltningen, riksdagsförvaltningen,
skall författningar som skall författningar som
beslutas av någon annan beslutas av någon annan
förvaltningsmyndighet förvaltningsmyndighet
under riksdagen än under riksdagen än
riksbanken kungöras i Riksbanken och
RFS. Riksrevisionen kungöras i
RFS.
-----------------------------------------------------
Författningssamling för
Riksrevisionen
-----------------------------------------------------
10 §
-----------------------------------------------------
Riksrevisionen skall
låta utge Riksrevisionens
författningssamling
(RRFS) och utse utgivare
för den.
-----------------------------------------------------
11 §
-----------------------------------------------------
Av Riksrevisionen
beslutade författningar
skall kungöras i RRFS.
Utan hinder av första
stycket får författningar
som är av allmänt
intresse i stället
kungöras i Svensk
författningssamling.
Om kungörande skett
enligt andra stycket
skall en notis om detta
införas i RRFS så snart
det kan ske.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
12 §
-----------------------------------------------------
Tillstånd till tryckning
av en författning som
skall tas in i RRFS
meddelas av utgivaren.
Innan en behörig
tjänsteman hos
myndigheten har godkänt
att författningen trycks
får tillstånd till
tryckningen ej ges.
-----------------------------------------------------
13 §
-----------------------------------------------------
Författningar som
kungörs i RRFS skall om
möjligt utges så att de
är författningssamlingens
abonnenter till handa i
god tid innan de träder i
kraft.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
10 §[4]3 14 §
-----------------------------------------------------
Riksdagsförvaltningen och Riksdagsförvaltningen,
riksbanken skall senast Riksbanken och
den 15 januari varje år Riksrevisionen skall
lämna utgivaren av Svensk senast den 15 januari
författningssamling varje år lämna utgivaren
uppgift om huruvida av Svensk
författningssamling författningssamling
utgivits under föregående uppgift om huruvida
år samt om vilka andra författningssamling
myndigheter som låtit utgivits under föregående
inta författningar i år samt om vilka andra
någon av myndigheter som låtit
författningssamlingarna. inta författningar i
någon av
författningssamlingarna.
-----------------------------------------------------
11 §[5]4
15 §
-----------------------------------------------------
De författningssamlingar De författningssamlingar
som utges av som utges av
riksdagsförvaltningen och riksdagsförvaltningen,
riksbanken skall ha Riksbanken och
likartad typografisk Riksrevisionen skall ha
utformning som Svensk likartad typografisk
författningssamling. De utformning som Svensk
skall utges i lösa författningssamling. De
exemplar eller, när så skall utges i lösa
anses lämpligt, i häften exemplar eller, när så
omfattande en eller flera anses lämpligt, i häften
författningar. Endast en omfattande en eller flera
författning får tryckas författningar. Endast en
på samma blad. författning får tryckas
på samma blad.
-----------------------------------------------------
____________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.

**FOOTNOTES**
[2]:1Senaste lydelse av lagens rubrik 2000:422.
[3]:2 Senaste lydelse 2000:422.
[4]:3 Senaste lydelse 2000:422.
[5]:
4 Förslag till lag om ändring i
lagen (2003:184) om ändring i lagen
(1989:185) om arvoden m.m. för
uppdrag inom riksdagen, dess
myndigheter och organ

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1989:185) om
arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess
myndigheter och organ
dels att 1 och 2 §§ i stället för deras lydelse
enligt lagen (2003:184) om ändring i nämnda lag
skall ha följande lydelse,
dels att ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna till lagen (2003:184) om
ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

---------------------------------------------------
Lydelse enligt lag
2003:184
---------------------------------------------------
1 §
---------------------------------------------------
Arvoden för vissa
uppdrag inom riksdagen,
dess myndigheter och
organ skall betalas
enligt följande:
---------------------------------------------------
Organ/befattning Månadsarvode i
procent
av arvode som
riksdagsledamot
---------------------------------------------------
---------------------------------------------------
- - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - -
---------------------------------------------------
3. Riksdagens revisorer
Ordförande:
17,5
Vice ordförande:
Ledamot av 14
arbetsutskottet som inte
är ordförande eller vice
ordförande eller
tjänsteman vid kansliet:
12,5
Annan revisor:
Suppleant: 10,5
Suppleant som företräder 4
en partigrupp utan
ordinarie revisor: 10,5
-------------------------------------------------
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - -
-------------------------------------------------

5. Riksdagens överklagandenämnd
---------------------------------------------------
Ordförande: 4
Annan ledamot: 1
---------------------------------------------------
- - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - -

---------------------------------------------------
Föreslagen lydelse
---------------------------------------------------
1 §
---------------------------------------------------
Arvoden för vissa uppdrag inom riksdagen, dess
myndigheter och organ skall betalas enligt
följande:
---------------------------------------------------
Organ/befattning Månadsarvode i procent
av arvode som
riksdagsledamot
---------------------------------------------------
____________________________________________________________
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - - - - - - -
---------------------------------------------------
---------------------------------------------------
3. Styrelsen i Riksrevisionen
---------------------------------------------------
Ordförande: 20
Vice ordförande: 15
Ledamot som inte är 5
ordförande eller vice
ordförande:
---------------------------------------------------
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - - - - - - -
---------------------------------------------------

5. Riksdagens överklagandenämnd
---------------------------------------------------
Ordförande: 4
Annan ledamot: 1
---------------------------------------------------
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _
---------------------------------------------------
Lydelse enligt lag Föreslagen lydelse
2003:184
---------------------------------------------------
2 §
---------------------------------------------------
För fullgörande av uppdrag som anges i 1 § samt
som ledamot och suppleant i EU-nämnden betalas
särskilt arvode för sammanträdesdag
(sammanträdesarvode). Sammanträdesarvode betalas
dock inte till
a) vald ledamot och företrädare för partigrupp
utan vald ledamot i riksdagsstyrelsen eller
b) ordförande och vice ordförande i EU-nämnden.
Sammanträdesarvode betalas även till
1. ledamot i rådet för ledamotsnära frågor,
2. tjänstgörande suppleant och tjänstgörande
ersättare för företrädare för partigrupp utan vald
ledamot i riksdagsstyrelsen,
3. ledamot och suppleant i Valprövningsnämnden,
4. suppleant i Nordiska rådets svenska
delegations arbetsutskott,
---------------------------------------------------
5. suppleant i Riksdagens överklagandenämnd,
---------------------------------------------------
6. ledamot och suppleant i Utrikesnämnden för
sammanträde som är förlagt till period då
riksdagen har plenifri tid,
---------------------------------------------------
7. riksdagsledamot vid 7. riksdagsledamot vid
deltagande på uppdrag av deltagande på uppdrag av
riksdagen i Nordiska riksdagen i Nordiska
rådets verksamhet i den rådets verksamhet i den
mån motsvarande mån motsvarande
ersättning inte betalas ersättning inte betalas
från Nordiska rådet och från Nordiska rådet,
---------------------------------------------------
8. riksdagsledamot vid 8. riksdagsledamot vid
deltagande på uppdrag av deltagande på uppdrag av
riksdagen i Europarådets riksdagen i Europarådets
verksamhet i den mån verksamhet i den mån
motsvarande ersättning motsvarande ersättning
inte betalas från inte betalas från
Europarådet. Europarådet,
---------------------------------------------------
9. riksdagsledamot vid
deltagande på uppdrag av
riksdagen i den
parlamentariska
församlingens verksamhet
i Organisationen för
säkerhet och samarbete i
Europa i den mån
motsvarande ersättning
inte betalas från den
parlamentariska
församlingen samt
10. tjänstgörande
suppleant i styrelsen i
Riksrevisionen.
---------------------------------------------------
Arvodesbeloppen fastställs av riksdagsstyrelsen.
Till suppleant som deltar i sammanträde utan att
delta i beslut betalas sammanträdesarvode endast
om respektive organ beslutar det.
---------------------------------------------------
------------ ----------
Denna lag träder i 1. Denna lag träder i
kraft den 1 juli 2003. kraft den 1 juli 2003.
2. Bestämmelserna om
sammanträdesarvode i 2 §
i sin nya lydelse skall
även för tid
dessförinnan tillämpas
för ledamöter och
suppleanter i styrelsen
i Riksrevisionen.
3. Bestämmelsen i 2 § 9
skall tillämpas för tid
från och med den 15
oktober 2002.
---------------------------------------------------

5 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:185)
om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess
myndigheter och organ

Härmed föreskrivs att 3 § lagen (1989:185) om arvoden m.m. för
uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ skall ha följande
lydelse.

---------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
---------------------------------------------------
3 §[6]1
---------------------------------------------------
För inrikes resor som företas för fullgörande av
uppdrag som uppräknas i 1 eller 2 § lämnas
resekostnadsersättningar och traktamente
---------------------------------------------------
- för riksdagsledamöter enligt regler i lagen
(1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens
ledamöter efter samordning med den resekostnads-
och traktamentsersättning som i övrigt lämnas från
riksdagsförvaltningen,
---------------------------------------------------
- för Riksdagens - för ledamöter och
revisorer och suppleanter i styrelsen
suppleanter som inte är i Riksrevisionen enligt
riksdagsledamöter enligt bestämmelser i lagen
bestämmelser i lagen (2002:1023) med
(1987:518) med instruktion för
instruktion för Riksrevisionen,
Riksdagens revisorer,
---------------------------------------------------
- för fullmäktige och suppleanter för fullmäktige
i Riksbanken som inte är riksdagsledamöter enligt
de bestämmelser om sådana förmåner som enligt
kollektivavtalet gäller för anställda inom
Riksbanken,
- för övriga uppdragstagare enligt samma
bestämmelser som för arbetstagare vid
riksdagsförvaltningen.
För utrikes resor gäller bestämmelserna i
utlandsreseförordningen (1991:1754).
---------------------------------------------------
----------------------

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.

**FOOTNOTES**
[6]:1 Senaste lydelse 2000:548.
6 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:186)
om överklagande av administrativa beslut av
riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter

Härigenom föreskrivs att ordet "besvärsnämnd" i rubriken närmast
före 9 § lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av
riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter skall bytas ut mot
ordet "överklagandenämnd".

____________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.

7 Förslag till lag om ändring i lagen (2002:1038)
om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för
riksdagsförvaltningen

Härigenom föreskrivs att 2 och 15 §§ lagen (2000:419) med
instruktion för riksdagsförvaltningen i stället för deras lydelse
enligt lagen (2002:1038) om ändring i nämnda lag skall ha följande
lydelse.

-----------------------------------------------------
Lydelse enligt lag Föreslagen lydelse
2002:1038
-----------------------------------------------------
2 §
-----------------------------------------------------
Riksdagsförvaltningen
skall om annat inte är
särskilt föreskrivet
-----------------------------------------------------
1. upprätta förslag till anslag på statsbudgeten
avseende riksdagen och dess myndigheter m.m., dock
inte för Riksrevisionen,
-----------------------------------------------------
2. meddela för riksdagen 2. meddela föreskrifter
och dess myndigheter utom för utarbetandet av
Riksbanken gemensamma förslag till anslag på
budget- och statsbudgeten för
redovisningsföreskrifter riksdagen och dess
samt föreskrifter för myndigheter utom
utnyttjande av medel som Riksbanken samt meddela
har anslagits för ekonomiadministrativa
riksdagen och dess organ, före-skrifter i övrigt
för riksdagen och dess
myndigheter utom
Riksbanken och
Riksrevisionen,
-----------------------------------------------------
3. yttra sig över
Riksrevisionens förslag
till anslag på
statsbudgeten samt
besluta om villkor för
utnyttjande av medel som
har anslagits för
riksdagen och dess
myndigheter utom
Riksbanken,
-----------------------------------------------------
3. handlägga frågor dels 4. handlägga frågor dels
om arvoden och om arvoden och
ersättningar till ersättningar till
riksdagens ledamöter och riksdagens ledamöter och
till Sveriges företrädare till Sveriges företrädare
i Europaparlamentet, dels i Europaparlamentet, dels
om pensioner och andra om pensioner och andra
förmåner till ledamöterna förmåner till ledamöterna
och deras efterlevande och deras efterlevande
samt till företrädarna samt till företrädarna
och deras efterlevande, och deras efterlevande,
-----------------------------------------------------
4. svara för frågor om 5. svara för frågor om
löner och ersättningar löner och ersättningar
till arbetstagare hos till arbetstagare hos
riksdagen och dess riksdagen och dess
myndigheter utom myndigheter utom
Riksbanken samt frågor Riksbanken,
angående pensioner och Riksrevisionen och
andra förmåner till dessa Riksdagens ombudsmän
arbetstagare och deras förutom
efterlevande, chefsjustitieombudsmannen
och justi-tieombudsmännen
samt svara för frågor
angående pensioner och
andra förmåner till dessa
arbetstagare och deras
efterlevande,
-----------------------------------------------------
5. svara för frågor som 6. ingå centrala
rör förhållandet mellan kollektivavtal samt i
arbetsgivare och övrigt utöva
arbetstagare såvitt arbetsgivarens
gäller riksdagen och dess befogenheter enligt dessa
myndigheter samt när det gäller riksdagen
företräda riksdagen och och dess myndigheter samt
dess myndigheter som företräda riksdagen och
arbetsgivare i dess myndigheter som
arbetstvister rörande arbetsgivare i
kollektivavtal som har arbetstvister rörande
slutits av kollektivavtal som har
riksdagsförvaltningen, slutits av
riksdagsförvaltningen
samt
-----------------------------------------------------
6. yttra sig över
Riksrevisionens förslag
till anslag på
statsbudgeten.
-----------------------------------------------------
7. meddela de
föreskrifter som behövs
för tillämpningen av
centrala kollektivavtal
som riksdagsförvaltningen
ingått, samt
personaladministrativa
föreskrifter i övrigt för
riksdagen och dess
myndigheter utom
Riksrevisionen.
-----------------------------------------------------
Riksdagsförvaltningen
skall bereda riksdagens
myndigheter tillfälle att
framföra sina synpunkter
på förhandlingsfrågor som
direkt berör respektive
myndighet.
-----------------------------------------------------
Riksdagsförvaltningen får
till envar av riksdagens
myndigheter överlämna
handläggningen av en
avtalsfråga som är av
betydelse för
myndigheten.
-----------------------------------------------------
15 §
-----------------------------------------------------
Styrelsen skall pröva om
förvaltningens verksamhet
bedrivs effektivt och i
överensstämmelse med
syftet för verksamheten.
Styrelsen beslutar om
-----------------------------------------------------
1. förslag och 1. framställningar till
framställningar till riksdagen,
riksdagen,
-----------------------------------------------------
2. målen för förvaltningens verksamhet,
3. förvaltningens årsredovisning, delårsrapport och
förslag till budget för riksdagen,
4. åtgärder med anledning av Riksrevisionens
rapporter över förvaltningens verksamhet och den
redovisning som styrelsen skall lämna till riksdagen
enligt 7 §,
5. åtgärder med anledning av internrevisionens
redovisning samt revisionsplan,
6. föreskrifter som enligt denna lag eller andra
författningar får meddelas av riksdagsförvaltningen,
7. riksdagsförvaltningens arbetsordning,
8. slutande av kollektivavtal med arbetstagarnas
huvudorganisationer, avbrytande av annan förhandling
än förhandling i tvist om avtal, lockout eller annan
stridsåtgärd samt andra förhandlingsfrågor som är av
principiell natur eller har större ekonomisk
betydelse eller är gemensamma för riksdagen och dess
myndigheter,
9. anställning på chefsnivå direkt under
riksdagsdirektören samt av kanslichef i utskott och
EU-nämnden,
10. frågor som avses i 4 §,
-----------------------------------------------------
11. frågor som hänskjuts 11. frågor som hänskjuts
till styrelsen från rådet till styrelsen från rådet
för ledamotsnära frågor, för ledamotsnära frågor
samt
-----------------------------------------------------
12. frågor som är av större vikt eller principiell
betydelse eller som riksdagsdirektören hänskjuter
till styrelsen.
-----------------------------------------------------

8 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:419)
med instruktion för riksdagsförvaltningen

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (2000:419) med instruktion för
riksdagsförvaltningen skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
4 §
-----------------------------------------------------
Riksdagsförvaltningen Riksdagsförvaltningen
får, utom såvitt avser får, utom såvitt avser
Riksbanken, föreskriva Riksbanken och
eller för särskilt fall Riksrevisionen,
besluta att endast den föreskriva eller för
som är svensk medborgare särskilt fall besluta att
får ha anställning vid endast den som är svensk
riksdagen eller dess medborgare får ha
myndigheter. anställning vid riksdagen
eller dess myndigheter.
-----------------------------------------------------
____________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.

9 Förslag till lag om ändring i lagen (2002:1023)
med instruktion för Riksrevisionen

Härigenom föreskrivs att 2, 4, 5, 10, 12 och 14 §§ lagen (2002:1023)
med instruktion för Riksrevisionen att skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
2 §
-----------------------------------------------------
Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer. En av
riksrevisorerna svarar för den administrativa
ledningen av myndigheten.
Vid Riksrevisionen finns också en styrelse.
-----------------------------------------------------
I 8 kap. 11 och 13 §§ I 8 kap. 12 och 14 §§
riksdagsordningen finns riksdagsordningen finns
bestämmelser om val av bestämmelser om val av
riksrevisorer och riksrevisorer och
styrelse. styrelse.
-----------------------------------------------------
4 §
-----------------------------------------------------
Riksrevisorerna beslutar Riksrevisorerna beslutar
gemensamt om fördelningen gemensamt om fördelningen
av granskningsområden av granskningsområden
mellan sig. De beslutar mellan sig.
vidare gemensamt om
verksamhetens inriktning
och organisation samt om
arbetsordning.
-----------------------------------------------------
Riksrevisorerna beslutar
inom sina respektive
granskningsområden vad de
skall granska. De skall
dessförinnan samråda med
varandra.
-----------------------------------------------------
Riksrevisorerna beslutar
var för sig i sina
granskningsärenden. En
riksrevisor får uppdra åt
en tjänsteman vid
Riksrevisionen att i
riksrevisorns ställe
avgöra
granskningsärenden.
-----------------------------------------------------
Riksrevisorernas beslut skall redovisas i en
granskningsplan.
---------------------------------------------------
Av 12 § lagen
(2002:1022) om revision
av statlig verksamhet
m.m. framgår att de
viktigaste
granskningsärendena
skall samlas i en årlig
rapport. Den rapporten
beslutar riksrevisorerna
gemensamt.
---------------------------------------------------
5 §
---------------------------------------------------
Riksrevisorerna beslutar Riksrevisorerna
var för sig i sina beslutar gemensamt om
granskningsärenden. En verksamhetens inriktning
riksrevisor får uppdra och organisation,
åt en tjänsteman vid arbetsordning samt de
Riksrevisionen att i ekonomi- och
riksrevisorns ställe personaladministrativa
avgöra föreskrifter som skall
granskningsärenden. gälla för den egna
verksamheten och som
inte skall beslutas av
riksdagsförvaltningen
enligt 2 § första
stycket
2, 3 och 7 lagen
(2000:419) med
instruktion för
riksdagsförvaltningen.
---------------------------------------------------
Av 12 § lagen Enligt förutsättningar
(2002:1022) om revision som anges i 6 § första
av statlig verksamhet stycket 2 och 3 lagen
m.m. framgår att de (1994:260) om offentlig
viktigaste anställning får
granskningsärendena riksrevisorerna
skall samlas i en årlig gemensamt i särskilda
rapport. Den rapporten fall besluta att endast
beslutar riksrevisorerna svenska medborgare får
gemensamt. vara anställda inom
Riksrevisionen.
---------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
10 §
-----------------------------------------------------
Av 3 kap. 8 § första och Av 3 kap. 8 § första och
tredje styckena fjärde styckena
riksdagsordningen framgår riksdagsordningen framgår
att riksrevisorerna att riksrevisorerna
gemensamt eller var för gemensamt eller var för
sig får väcka förslag hos sig får göra
riksdagen i frågor som framställningar hos
rör Riksrevisionens riksdagen i frågor som
kompetens, organisation, rör Riksrevisionens
personal och kompetens, organisation,
verksamhetsformer. personal och
verksamhetsformer.
-----------------------------------------------------
En riksrevisor får väcka En riksrevisor får göra
förslag enligt första framställningar enligt
stycket först efter första stycket först
samråd med övriga efter samråd med övriga
riksrevisorer. riksrevisorer.
-----------------------------------------------------
12 §
-----------------------------------------------------
Styrelsen beslutar om
-----------------------------------------------------
1. förslag och 1. framställningar och
redogörelser till redogörelser till
riksdagen med anledning riksdagen med anledning
av riksrevisorernas av riksrevisorernas
beslut i beslut i
granskningsärenden granskningsärenden
avseende avseende
effektivitetsrevisionen effektivitetsrevisionen
och den årliga rapporten och den årliga rapporten
samt samt
revisionsberättelserna revisionsberättelserna
över årsredovisningen för över årsredovisningen för
staten, Riksbanken och staten, Riksbanken och
Stiftelsen Riksbankens Stiftelsen Riksbankens
Jubileumsfond, Jubileumsfond,
-----------------------------------------------------
2. yttranden till riksrevisorerna över
granskningsplan, och
3. årsredovisning, delårsrapport och förslag till
anslag på statsbudgeten för Riksrevisionen.
Innan styrelsen beslutar om förslag till anslag på
statsbudgeten skall den inhämta
riksdagsförvaltningens yttrande över förslaget.
-----------------------------------------------------
14 §
-----------------------------------------------------
En riksrevisor skall skriftligen anmäla följande
förhållanden till riksdagen
1. innehav av aktier i ett aktiebolag som avses i 2
§ 4 lagen (2002:1022) om revision av statlig
verksamhet m.m.,
2. avtal av ekonomisk karaktär med tidigare
arbetsgivare, såsom avtal om löne- eller
pensionsförmån som utges under tid som omfattas av
uppdraget i Riksrevisionen,
3. avlönad anställning som inte är av endast
tillfällig karaktär,
4. inkomstbringande självständig verksamhet som
bedrivs vid sidan av uppdraget som riksrevisor,
5. uppdrag hos en kommun eller ett landsting, om
uppdraget inte är av endast tillfällig karaktär, och
6. annan anställning, uppdrag eller annat ägande
som kan antas påverka uppdragets utförande.
-----------------------------------------------------
Denna bestämmelse finns
i tilläggsbestämmelsen
8.12.2 till
riksdagsordningen.
-----------------------------------------------------