Riksdagsservice

Betänkande 1988/89:KU16

Konstitutionsutskottets betänkande

Riksdagsservice

1988/89

KU16

Sammanfattning

Betänkandet är uppdelat i två avsnitt. I det första som gäller service till
ledamöterna behandlas ett förslag från riksdagens förvaltningsstyrelse jämte
en motion med anledning av förslaget samt tre motioner från allmänna
motionstiden 1987 och 1988. Förslaget tillstyrks, följdmotionen avstyrks och
övriga motioner föreslås besvarade med vad utskottet anfört. En reservation
(m) och ett särskilt yttrande (fp) föreligger i denna del.

Betänkandets andra del behandlar tre motioner från allmänna motionstiden
1987 med förslag till ökad service och information till allmänheten.
Motionerna avstyrks.

Förvaltningsstyrelsens förslag

Förvaltningsstyrelsen hemställer i förslag 1988/89:13 att riksdagen på tillläggsbudget
till statsbudgeten under femtonde huvudtiteln för budgetåret
1988/89 till A 5 Bidrag till partigrupper anvisar ett förslagsanslag av 9 428 000
kr.

Motionerna

Motion med anledning av förslaget

1988/89: K4 av Birger Schlaug (mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslag 1988/89:13 från förvaltningskontoret,

2. att riksdagen ger förvaltningskontoret i uppdrag att utarbeta ett nytt
förslag som rymmer det nu föreslagna grundstödet, men ej mandatstödet.

Motioner från allmänna motionstiden 1987

1986/87:K230 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar att varje riksdagsledamot som så önskar skall vara
utrustad med datorstöd före den 1 juli 1988,

4. att riksdagen beslutar att varje riksdagsledamot som så önskar får
kostnadsersättning maximalt motsvarande kostnaderna för att kunna anställa
sekreterar-/handläggarhjälp i enlighet med vad i motionen anförts,

1

1 Riksdagen 1988/89. 4 sami. Nr 16

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående utrymning av utbildningsdepartementets lokaler,

6. att riksdagen beslutar att ge förvaltningsstyrelsen i uppdrag att planera
för en omdisposition och utvidgning av riksdagens lokaler i enlighet med vad i
motionen anförts.

1986/87.K305 av Margo Ingvardsson (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar utreda förutsättningarna för att anordna årliga
temadagar för allmänheten enligt motionens förslag,

2. att riksdagen beslutar utreda förutsättningarna för att över telenätet
direktsända samtliga riksdagsdebatter med en låg enhetstaxa enligt motionens
förslag,

3. att riksdagen beslutar utreda förutsättningarna för att införa en låg
enhetstaxa, lika för hela landet, för telefonsamtal till riksdagens ledamöter.

1986/87:K313 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
åt riksdagens förvaltningskontor uppdraga att genom förhandlingar med
postverket resp. televerket infordra anbud å portofrihet resp. adressapparatsbetalning
när brev resp. telefonsamtal riktas till ledamöter i riksdagen.

1986/87:K314 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen beslutar om en
utredning rörande möjligheten att för allmänheten utge en veckotidning om
arbetet och händelser i riksdagen.

Motioner från allmänna motionstiden 1988

1987/88:K310 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
tillsätta en utredning för riksdagens inre arbete i enlighet med vad som
angetts i motionen.

1987/88:K312 av Lars Ahlmark och Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen
tillsätter en arbetsgrupp för översyn av riksdagens inre arbete och riksdagens
hus.

Utskottet

1. Ledamotsstödet

Förslaget

Förvaltningsstyrelsen föreslår på grundval av en rapport som utarbetats av en
parlamentariskt sammansatt arbetsgrupp en väsentlig ökning av de ekonomiska
resurserna som är avsedda som stöd till partigrupperna och därmed till
riksdagens ledamöter. På årsbasis föreslås stödet öka från för närvarande ca
15,2 milj. kr. till ca 34 milj. kr. Det ökade stödet föreslås träda i kraft den 1
januari 1989. Det medför ett ökat medelsbehov för innevarande budgetår
med 9 428 000 kr. Detta belopp föreslås bli anvisat på tilläggsbudget.

De moderata ledamöterna av förvaltningsstyrelsen har reserverat sig mot
förslaget. Reservanterna delar uppfattningen att det är angeläget med

1988/89:KU16

2

väsentlig utbyggnad av stödet till riksdagens ledamöter. De menar dock att
konstruktionen bör vara sådan att det är en personlig rättighet för ledamoten
att få tillgång till assistenthjälp. De önskar därför att arbetsgruppen
ytterligare överväger frågan om konstruktionen och storleken av stödet till
ledamöterna.

Motionerna

I motion K4 anförs att hela bidragssituationen skall ses utifrån att de politiska
partier som klarat 4-procentsspärren förutom gruppstöd till riksdagsgrupperna
också har ett mycket stort stöd på andra nivåer (kommuner och landsting)
samt ett accelererande partistöd. Partiledarfunktioner bör, sägs det i
motionen, självfallet finansieras av partipengar, inte av stödpengar från
riksdagsgruppen.

Enligt motionen är det höjda grundbidrag, som förvaltningsstyrelsen
föreslår, principiellt godtagbart. Mandatstödet är däremot oacceptabelt.
Ökningen kan tillföras riksdagsgruppernas kansliverksamhet på annat sätt.
Det är djupt oetiskt att riksdagsledamöter skall erhålla traktamente för
fördyrade matkostnader även de dagar de befinner sig i hemmet, det finns
alltså utrymme för riksdagsledamöterna att själva bekosta ökad kansliverksamhet.

Önskemål om tillsättande av en arbetsgrupp av det slag som utarbetat
förslaget om ökat ledamotsstöd framförs i motion K230 av Birgit Friggebo
m.fl. (m) från den allmänna motionstiden 1987 och motionerna K310 av
Elving Anderssom m.fl. (c) samt K312 av Lars Ahlmark och Hans Nyhage
(m) från allmänna motionstiden 1988. I samtliga dessa motioner framhålls
såväl behovet av förbättrade kansliresurser och teknisk utrustning till stöd för
ledamöterna som det angelägna i en utredning av riksdagens lokalsituation. I
motion K230 sägs att i samband med att beslut fattas om ökad assistenthjälp
till ledamöterna bör regeringen vidta åtgärder för att utrymma utbildningsdepartementets
nuvarande lokaler. I samband med att dessa lokaler införlivas
med riksdagsbyggnaderna bör enligt motionärerna en omflyttning inom
befintliga byggnader övervägas. De anser att det vore naturligt om i första
hand partiordförandena och deras kanslier vore placerade i den centrala
byggnaden, dvs. riksdagshuset östra (RÖ).

I motion K310 föreslås att arbetsgruppen får i uppgift att ta ett helhetsgrepp
på frågor som rör riksdagens inre arbete och överta uppgifter som i dag
bereds av en rad olika riksdagsorgan.

I motion K312 berörs utöver frågor om assistenthjälp samt utnyttjande och
utsmyckning av riksdagens lokaler vissa frågor kring riksdagsarbetets
planering. Det gäller behovet av kvällsplena samt tidpunkten för riksmötets
avslutande. Även dessa frågor, liksom frågan om vilket skick grunden under
riksdagshuset befinner sig i, är enligt motionärerna exempel på frågor som
vittnar om behovet av en genomgripande översyn av riksdagens inre arbete
och av riksdagens hus.

1988/89-.KU16

3

1 * Riksdagen 1988/89. 4sami. Nr 16

Utskottets bedömning

1988/89:KU16

Folkstyrelsekommittén pekade i sitt betänkande SOU 1987:6 Folkstyrelsens
villkor på betydelsen av att åtgärder vidtogs för att ge riksdagsledamöterna
mer tid och möjligheter att koncentrera sig på det de betraktar som sina
egentliga arbetsuppgifter. Kommittén ansåg att arbetsförhållandena för
ledamöterna kunde förbättras bl.a. genom ökad kansli- och biträdeshjälp till
ledamöterna. Kommittén såg det dock som en uppgift för riksdagen själv att
lägga fram detaljerade förslag till hur exempelvis biträdeshjälpen till
ledamöterna skulle förbättras eller den administrativa servicen i övrigt
förändras.

Den enkät som arbetsgruppen genomfört visar att ledamöterna har ett
stort behov av förstärkt såväl assistent- som utredarhjälp. Mest angeläget är
det som arbetsgruppen framhåller att snabbt förbättra assistenthjälpen till
ledamöterna. Det särskilda stöd till kontorshjälp som i dag finns innebär att
partigrupperna får bidrag till lön för att anställa en sekreterare per var sjätte
ledamot. Arbetsgruppen påpekar att i praktiken har stödet inte byggts ut i
denna form utan en icke obetydlig del av kontorshjälpsstödet har, helt inom
ramen för de regler som gällt, använts för att anställa politiska sekreterare/
utredare och för att täcka kostnadsökningar för övriga delar av kansliverksamheten.
I dag är det inte ovanligt att 10-15 ledamöter delar på en
sekreterare.

Utskottet anser liksom förvaltningsstyrelsen att arbetsgruppens förslag är
välmotiverat. Som förvaltningsstyrelsen påpekat tillförs genom den kraftiga
höjningen av kanslistödet partigrupperna resurser centralt. Detta frigör i sin
tur medel för assistenter som har till uppgift att biträda ledamöterna.
Utskottet delar också förvaltningsstyrelsens uppfattning att det för närvarande
innebär fördelar att kanalisera stödet genom partigrupperna och att den
konstruktion som förslås av arbetsgruppen är väl förenlig med ett inflytande
för ledamöterna i personfrågor och i fråga om stödets närmare utformning.

Utskottet noterar med tillfredsställelse att förvaltningsstyrelsen avser att,
som arbetsgruppen föreslagit, årligen följa hur assistentstödet fungerar,
särskilt med hänsyn till de enskilda ledamöternas arbetssituation. Utskottet
förutsätter att resultatet av den årliga uppföljningen kommer att redovisas på
lämpligt sätt.

I motion K4 föreslås att förstärkningen av partikansliernas resurser skall
ske på annat sätt än som förvaltningsstyrelsen föreslagit, t.ex. genom att
ledamöterna avstår delar av sina traktamenten och kostnadsersättningar till
partigrupperna. Utskottet vill erinra om att flera av riksdagsgrupperna redan
i dag tar ut en särskild avgift av ledamöterna för vissa gemensamma
kostnader. Utskottet vill också beträffande den i motionen berörda frågan
om riksdagsledamöternas traktamenten påpeka att dessa har bestämts med
utgångspunkt i de normer som gäller för statlig verksamhet i övrigt.
Motionen avstyrks.

Av den enkät som arbetsgruppen utfört framgår att ledamöterna utöver de
starka kraven på förbättrad assistent- och utredarhjälp också har en rad
andra önskemål och förslag rörande förbättrat stöd och utbyggd service. Det
gäller flertalet av de frågor om lokaler och utrustning som tagits upp i

motionerna K230, K310 och K312, men också en rad andra. Utskottet
förutsätter att arbetsgruppen i sitt fortsatta arbete kommer att ta upp såväl
frågan om riksdagens lokalförsörjning och lokalutnyttjande som frågorna om
utrustning och service till ledamöterna i övrigt.

En viktig resursfråga gäller ledamöternas tillgång till dataterminal eller
mikroprocessor för att kunna utnyttja riksdagens ordbehandlingssystem och
databaser, i första hand i riksdagen men också på hemorten. Av arbetsgruppens
enkät framgår att sådana önskemål föreligger från en stor del av
ledamöterna. För närvarande har ca 120 ledamöter utrustats med dataterminal
i riksdagen. Försöksverksamhet pågår därutöver i ett par fall med
persondatorer placerade i ledamöternas bostäder. Persondatorerna kan
anknytas till riksdagens datorsystem via uppringd telefonlinje.

Den plan som fastlagts för utbyggnad av riksdagens datasystem innebär att
samtliga de ledamöter som önskar skall utrustas med dataterminal på
arbetsrummen under innevarande mandatperiod. Enligt utskottets mening
borde detta kunna ske ännu snabbare än som för närvarande planeras.
Tillgång till modern ordbehandlingsutrustning bör vara en självklarhet i
riksdagen i likhet med vad som gäller på ett stort antal jämförbara
arbetsplatser. Efter hand som ledamöterna får tillgång till och lär sig utnyttja
datasystemet i riksdagen bör ledamöterna enligt utskottet erbjudas sådan
datautrustning som gör det möjligt för dem att även nå kontakt med det från
bostaden.

En än snabbare utbyggnadstakt än den som planerats ställer krav på
ytterligare resurser vad gäller såväl central datorutrustning och datasystem
som bemanning. Det är närmast en fråga för riksdagens ADB-kommitté att
avgöra hur dessa problem skall lösas. Det är utskottets uppfattning att
bristande ekonomiska resurser inte få utgöra ett hinder i strävan att snabbare
nå det uppsatta målet.

Förvaltningsstyrelsen har aviserat att man ämnar återkomma till frågan om
de ytterligare kostnader för bl.a. ADB-utrustning som följer av det nu
framlagda förslaget om utökat ledamotsstöd. Utskottet förutsätter att
förvaltningsstyrelsen i det sammanhanget lämnar en redogörelse för möjligheterna
till en snabbare utbyggnad av datastödet och anger vilket resurstillskott
som krävs.

Beträffande den speciella byggnadstekniska fråga rörande grundförhållandena
på Helgeandsholmen som berörs i motion K312 förutsätter utskottet att
frågan följs av förvaltningsstyrelsen.

2. Service och information till allmänheten

Motionerna

Åtgärder för att underlätta och förbilliga för allmänheten att informera sig
om riksdagsarbetet samt att ta kontakt med riksdagsledamöter föreslås i
motionerna 1986/87:K305 av Margo Ingvardsson (vpk), 1986/87:K313 av
Marianne Karlsson (c) och 1986/87:K314 av Hugo Hegeland (m) från
allmänna motionstiden 1987.

1988/89:KU16

5

Bland de åtgärder som föreslås i motionerna K305 och K313 ingår lägre
taxa för telefonsamtal till riksdagens ledamöter. I motion K313 sägs också att
väljarna utan kostnad borde ha möjlighet att kontakta riksdagsledamöterna
per brev.

I motion K305 föreslås att riksdagen utreder förutsättningarna för att
införa temadagar vid vilka allmänheten ges möjlighet att från läktaren ställa
förslag och frågor till riksdagens ledamöter och regeringens företrädare.

Utgivandet av en veckotidning för allmänheten om arbetet och händelser i
riksdagen föreslås i motion K314.

Informationsfrågornas tidigare behandling

Riksdagens utåtriktade information behandlades av riksdagens informationsutredning
1973-1976. I samband härmed inrättades en riksdagens
informationstjänst och en befattning som pressekreterare.

I maj 1980 tillsatte talmanskonferensen en grupp för utvärdering av
riksdagens utåtriktade informationsverksamhet. Samtliga riksdagspartier
var företrädda i översynsgruppen. Gruppen förordade en rad åtgärder till
förbättring av informationsarbetet i riksdagen. Åtskilligt av vad gruppen
föreslog har sedermera genomförts av förvaltningskontoret.

Sedan 1983 har den utåtriktade informationsverksamheten samlats i en
nybildad enhet under ledning av en informationschef i syfte att bl.a.
effektivisera verksamheten. Knutet till informationsenheten finns en referensgrupp
med representanter bl.a. för samtliga riksdagspartier.

Tidningen Från Riksdag & Departement svarar för information om
riksdagen och departementen. Den började utkomma i januari 1976 och
ersatte då Departementsnytt. Från Riksdag & Departement är sedan 1981 i
administrativt hänseende knuten till riksdagens förvaltningskontor. En
beskrivning av riktlinjerna och den tänkta målgruppen för tidningen ges i
utskottets betänkande KU 1985/86:30.

Bertil Fiskesjö och Bengt Kindbom (båda c) föreslog i en motion 1986 att
talmanskonferensen skulle få i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp med
uppgift att lägga fram förslag om en riksdagens tidning. Enligt motionärerna
gav tidningen Från Riksdag & Departement inte någon tillfredsställande
spegling av vad som hände i riksdagen. Utskottet ansåg (KU 1985/86:30) att
riksdagen borde behålla den nuvarande tidningen. Vissa förändringar i de
riktlinjer för tidningen som riksdagen beslutat borde enligt utskottets mening
kunna övervägas. Detta borde i första hand ske i referensgruppen för
informationsfrågor i nära samråd med tidningens redaktion.

Frågan om låg enhetlig taxa för telefonsamtal till riksdagens ledamöter har
behandlats vid några tidigare tillfällen med anledning av förslag om
anslutning till televerkets s.k. 020-system. Detta inrymmer möjlighet och
skyldighet för abonnenten att stå för avgifterna för samtalsmarkeringarna för
inkommande samtal med undantag för avgiften för den första samtalsmarkeringen,
vilken den uppringande står för. En framställning om anslutning av
riksdagen till detta system gjordes till riksdagens förvaltningsstyrelse 1985.
Därvid presenterade förvaltningsstyrelsen en kostnadsanalys. Det påpekades
att frågan om hur allmänheten snabbt och smidigt skulle kunna nå

1988/89:KU16

6

ledamöterna övervägdes av en särskild arbetsgrupp. Förvaltningsstyrelsen
beslöt att anslutning till 020-systemet inte skulle ske men att frågan skulle tas
upp till bedömning i anslutning till en utvärdering av försöken med
översändande av textade meddelanden till särskilda mottagare. Trafikutskottet
behandlade i sitt betänkande 1987/88:28 en motion om anslutning till
020-systemet. Utskottet ansåg att motionen mot bakgrund av förvaltningsstyrelsens
beslut från 1986 kunde lämnas utan särskild åtgärd.

Utskottets bedömning

Utskottet delar uppfattningen att frågan om hur en ökad telefonservice i
riksdagshuset skall fungera och vad den bör få kosta bör bedömas i ett
sammanhang. Frågan om anslutning till det s.k. 020-systemet bör enligt
utskottet prövas i samband med ställningstagande till försöket med textregistrerande
personsökare.

Vad gäller förslaget i motion K314 om utgivande av en ny tidning med
information till allmänheten om verksamheten i riksdagen anser sig utskottet
inte böra frångå sitt tidigare ställningstagande i frågan. Den nuvarande
tidningen bör således behållas. Enligt utskottet är det en uppgift för
tidningens ledning att i samråd med referensgruppen för informationsfrågor
överväga om några förändringar bör göras i tidningens inriktning. Det bör
även ankomma på referensgruppen att bedöma de övriga förslag till utökad
information till allmänheten som tas upp i motionerna K305 och K313.
Motionerna K305, K313 och K314 föranleder ingen annan åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ledamotsstödet

att riksdagen med med bifall till förvaltningsstyrelsens förslag 1988/
89:13 och med avslag på motion 1988/89:K4 yrkandena 1 och 2 på
tilläggsbudget till statsbudgeten under femtonde huvudtiteln för
budgetåret 1988/89 till A 5 Bidrag till partigrupper anvisar ett
förslagsanslag av 9 428 000 kr. samt förklarar motionerna 1986/
87:K230 yrkandena 3-6,1987/88:K310 samt 1987/88:K312 besvarade
med vad utskottet anfört,

2. beträffande service och information till allmänheten

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:K305 yrkandena 1-3, 1986/
87:K313 och 1986/87:K314.

Stockholm den 1 december 1988
På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

1988/89: KU16

7

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Catarina Rönnung (s),
Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun
(s), Hans Nyhage (m), Sören Lekberg (s), Torgny Larsson (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Bengt Kindbom (c), Bo Hammar (vpk), Hans Leghammar
(mp), Rosa-Lill Wåhlstedt (s), Lars Sundin (fp) och Ingegerd Sahlström
(s).

Reservation
Ledamotsstödet (mom. 1)

Anders Björck, Hans Nyhage och Elisabeth Fleetwood (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”lämpligt sätt” bort ha följande lydelse:
Förvaltningsstyrelsens förslag innebär mycket kraftiga höjningar av stödet
till partigrupperna i riksdagen. Grundbidraget för oppositionsparti fyrdubblas
och för regeringsparti föreslås en fördubbling. Mandatbidrag för oppositionsparti
tredubblas och för regeringsparti föreslås en sexdubbling.

Enligt utskottets mening finns det anledning att ifrågasätta såväl uppräkningen
av gällande belopp som fördelningen mellan partierna. Frågan borde
därför ha beretts ytterligare.

Vad gäller stödet till ledamöternas kontorshjälp föreslås en uppräkning så
att i fortsättningen ledamöterna får en förbättring vad gäller sekreterarservicen
etc. Den arbetsgrupp som utrett frågan konstaterar att den gällande
konstruktionen för ledamotsstödet inte lett till önskvärt resultat vad gäller
omfattningen av den hjälp som stått till ledamöternas förfogande. Samma
konstruktion av stödet föreslås emellertid fortsätta, dock med en uppräkning
från en sekreterare på sex ledamöter till en på fyra.

Utskottet ifrågasätter om förvaltningsstyrelsens förslag verkligen leder till
att ledamöternas arbetsförhållanden förbättras på det sätt som var utgångspunkten
för den skrivelse som gruppledarna för riksdagspartierna sände till
riksdagens förvaltningsstyrelse den 28 januari 1988. Även på denna punkt
borde ytterligare överväganden ha skett och andra lösningar föreslagits.

dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande ledamotsstödet
att riksdagen med anledning av motion 1987/88 :K4 yrkandena 1 och 2
avslår förvaltningsstyrelsens förslag 1988/89:13 samt förklarar motionerna
1986/87:K230 yrkandena 3-6, 1987/88:K310 samt 1987/
88:K312 besvarade med vad utskottet anfört.

1988/89:KU16

8

Särskilt yttrande

1988/89:KU16

Ledamotsstödet(mom. 1)

Birgit Friggebo och Lars Sundin (båda fp) anför:

Folkpartiet har i motion 1986/87:K230 föreslagit att principen bör vara att
varje ledamot som vill kan få tillgång till en egen assistent, antingen som
sekreterare med kontorsuppgifter eller som politisk sekreterare. Vi vidhåller
denna uppfattning. Det nu föreslagna utvidgade ledamotsstödet får ses som
en etapp i en fortsatt uppbyggnad. Vi anser också att så länge ledamöterna
måste dela assistenter kan det accepteras att stödet kanaliseras genom
partigrupperna. Frågan om att knyta stödet mer direkt till ledamöterna får
aktualiseras igen när varje ledamot kan få en egen assistent samt vid
behandling av frågan om mer individuell teknisk service.

9