Riksdagens revisorers förslag om socialförsäkringens administration

Betänkande 1998/99:SfU7

Socialförsäkringsutskottets betänkande 1998/99:SFU07

Riksdagens revisorers förslag om socialförsäkringens administration

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan

1998/99

SfU7

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande Riksdagens
revisorers förslag 1998/99:RR4 angående
socialförsäkringens administration jämte motioner
väckta med anledning av förslaget. Vidare behandlas
ett antal motioner väckta under den allmänna
motionstiden år 1998.

Riksdagens revisorer har granskat utvecklingen av
socialförsäkringens administrationskostnader.
Granskningen har bland annat visat på brister inom
försäkringskassornas handläggning av
försäkringsärenden. Det har också framkommit att
styckkostnaderna för merparten av de granskade
ärendetyperna har stigit påtagligt och att
produktiviteten har sjunkit. Av granskningen framgår
även att det finns stora regionala skillnader i
kostnader, kvalitet och prestationer.

Revisorerna föreslår att riksdagen gör
tillkännagivanden om vad som anförts om
försäkringskassornas handläggning av
försäkringsärenden och om regionala skillnader.
Revisorerna anser att regeringen bör ge RFV i
uppdrag att sätta igång ett arbete med att höja
kvaliteten i handläggningen och återkomma till
riksdagen med en redovisning av hur detta arbete
utvecklas. Vidare bör regeringen återkomma till
riksdagen med en redovisning av hur arbetet med att
utveckla analysen av de regionala skillnaderna
mellan försäkringskassorna fortskrider.

Utskottet tillstyrker revisorernas förslag och
vissa motionsyrkanden. Motionerna i övrigt avstyrks.

Till betänkandet har fogats en reservation.

Förslaget

I Riksdagens revisorers förslag 1998/99:RR4 angående
socialförsäkringens administration hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad revisorerna anfört i avsnitt 2.1 om
försäkringskassornas handläggning av försäkrings-
ärenden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad revisorerna anfört i avsnitt 2.3 om
regionala skillnader.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av förslag 1998/99:RR4

1998/99:Sf2 av Ulf Kristersson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om den nya teknikens
möjligheter i Riksförsäkringsverkets arbete,

2. att riksdagen hos regeringen begär utredning av
en strategi för förändring av socialförsäkringens
administration i enlighet med vad som anförts i
motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
Försäkringskasseförbundet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om avskaffandet av
socialförsäkringsnämnder,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om socialförsäkringens
kostnadsutveckling,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om produktiviteten,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en långsiktig
strategi för socialförsäkringens utveckling och
avgränsningar,

8. att riksdagen hos regeringen begär utredning om
socialförsäkringens regionala skillnader i enlighet
med vad som anförts i motionen.

1998/99:Sf3 av Bo Könberg m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen begär att regeringen återkommer till
riksdagen med årliga redovisningar för utvecklingen
av kostnader och administration för
socialförsäkringen.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1998

1998/99:Sf212 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om försäkringskassornas
arbetsbelastning relaterat till den enskildes
trygghet och rättssäkerhet.

1998/99:Sf213 av Siw Persson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fristående
patientombudsmän.

1998/99:Sf223 av Margit Gennser (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om avskaffandet av
socialförsäkringsnämnder.

1998/99:So310 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ett
socialförsäkringsombud.

Utskottet

Riksdagens revisorers förslag

Allmänt om granskningen

Den granskning som ligger till grund för
revisorernas förslag har redovisats i rapporten
Socialförsäkringens administration - kostnader och
produktivitet (Rapport 1998/99:1). Huvudsyftet med
rapporten var att granska bakgrunden till de ökade
styckkostnaderna och hur RFV analyserar denna
utveckling i relation till uppsatta mål om kvalitet
i handläggningen av ärenden samt vilka krav
regeringen ställer på RFV i detta avseende.
Rapporten har remissbehandlats.

Kostnader och produktivitet

Revisorerna

I revisorernas ovan nämnda rapport redovisas
kostnadsutvecklingen för elva olika ärendeslag.
Administrationskostnaderna för dessa uppgick till ca
3,8 miljarder kronor år 1997, vilket motsvarar drygt
75 % av de totala administrationskostnaderna för
handläggning och utbetalning av ersättningar.
Granskningen visar att administrationskostnaderna
per beslut (styckkostnaderna) har ökat för sju av de
elva ärendeslagen.

Revisorerna anger att
socialförsäkringsadministrationens förklaring till
de ökade styckkostnaderna främst är regeländringar
men också krav på förbättrade eller utökade
utredningar, utbildnings- och informationsinsatser
samt utbyggd intern kontroll.

Enligt revisorerna pågår det en rad aktiviteter på
försäkringskassorna för att förbättra verksamheten
och kvaliteten. Bland annat pågår arbete med att
följa upp arbetsprocessen, analysera resultaten, dra
slutsatser och ta fram åtgärdsplaner för att
därefter återigen följa upp på nytt. Nya verktyg och
instrument inom området utvecklas, liksom samarbetet
med externa aktörer. Förutom dessa åtgärder bedrivs
ett antal aktiviteter som syftar till att motverka
att ersättningar och bidrag utges felaktigt samt
till att beivra fusk och missbruk. Regeringen har
påbörjat ett arbete med att förbättra styrningen av
RFV och försäkringskassorna och även ställt krav på
att återrapporteringen från RFV skall utvecklas.

Vad gäller kostnadsutvecklingen har emellertid,
enligt revisorernas bedömning, RFV och
försäkringskassorna inte i tillräcklig omfattning
undersökt orsakerna till de förändrade kostnaderna.
Revisorerna anser att det är viktigt att en analys
av kostnadsutvecklingen baseras på mer systematiska
grunder och att RFV utvecklar och förbättrar
analysen av orsakerna till de förändrade
styckkostnaderna.

Motionerna

Ulf Kristersson m.fl. (m) begär i motion Sf2 yrkandena 5-7
tillkännagivanden om socialförsäkringens
kostnadsutveckling, om produktiviteten och om en
långsiktig strategi för socialförsäkringens
utveckling och avgränsning. Revisorernas rapport
uppvisar kostnadsökningar i 7 av 11 bidragstyper
mellan 1992/93 och 1997. Motionärerna menar att
dessa ökande styckkostnader signalerar en sjunkande
produktivitet. Enligt motionärerna ägnas för mycket
tid åt informations- och utbildningsverksamhet samt
omställningar av de administrativa systemen.
Finansiellt ansträngda situationer kräver enkla
förändringar, t.ex. en enhetlig schablonmässig
minskning av förmånerna, anser motionärerna.
Dessutom krävs en betydligt mer långsiktig
inriktning, och systemen bör utformas så att de är
tillväxtbefordrande.

I motion Sf3 (delvis) av Bo Könberg m.fl. (fp)
begärs att regeringen årligen redovisar utvecklingen
av kostnaderna och produktiviteten i
socialförsäkringen. Motionärerna anser att den
uppföljning som nu sker inte är tillräcklig.

Utskottets bedömning

I revisorernas granskningsrapport redovisas
kostnadsutvecklingen för elva olika ärendeslag.
Revisorerna anser att utvecklingen av kostnader och
produktivitet visar en oroande bild och att analyser
av socialförsäkringsadministrationen därför behöver
utvecklas. I likhet med revisorerna anser utskottet
att det är av stor vikt att en analys av
kostnadsutvecklingen baseras på mer systematiska
grunder än för närvarande och att RFV bör utveckla
och förbättra analysen av orsakerna till de ökande
styckkostnaderna.

I likhet med vad revisorerna anger i sitt förslag,
kan dock utskottet konstatera att regeringen
påbörjat utvecklingen för att förbättra styrningen
av RFV och försäkringskassorna. Målen har blivit
tydligare och RFV:s roll som tillsynsmyndighet har
skärpts. I regleringsbrevet för 1999 återfinns en
rad av de frågor revisorerna uppmärksammat i sin
granskning. Bland annat skall RFV utveckla sina
analyser av sambandet mellan kostnader och
kvalitetsfaktorer som t.ex. handläggningstider och
andel fel i handläggningen. Analyserna skall
redovisas i årsredovisningen.

Utskottet förutsätter att vid utvecklandet av
analysen av styckkostnaderna hänsyn tas till
möjligheten att göra en uppdelning mellan kvinnor
och män.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att
utvecklingen och det påbörjade arbetet tills vidare
bör avvaktas. Motionerna Sf2 yrkandena 5-7 och Sf3
(delvis) bör därför inte föranleda något yttrande
från riksdagens sida. Motionerna avstyrks.

Försäkringskassornas handläggning av
försäkringsärenden

Revisorerna

I granskningsrapporten redovisades vissa uppgifter
om handläggningstider och antal uppmätta fel i
försäkringskassornas handläggning av försäkrings-
ärenden. I revisorernas förslag anförs att
Justitieombudsmannen (JO) i sitt remissvar har
framfört att det finns brister i handläggningen och
att kritikfrekvensen är betydligt högre än i övriga
ärendegrupper. Försäkringskassornas i många fall
extremt långa handläggningstider strider mot
förvaltningslagens krav på enkel, snabb och billig
handläggning. JO har också framfört att det
förekommer elementära fel som återkommer år efter år
och en bristande respekt för regelverk. Det har
också, enligt JO, visat sig att RFV:s råd och
anvisningar inte alltid följs av försäkringskassorna
utan den enskilda kassan utformar egna system för
ärendehanteringen.

Revisorerna delar JO:s uppfattning att de brister
som framkommit i försäkringskassornas
ärendehantering inte borde förekomma i en offentlig
verksamhet och att situationen är allvarlig.

RFV bör genomföra kvalificerade analyser av
sambandet mellan kostnader och kvalitetsfaktorer som
t.ex. handläggningstider och andel fel i
handläggningen. Enligt revisorernas uppfattning är
en sådan information av central betydelse vid
tilldelning och fördelning av resurser till
socialförsäkringsadministrationen.

Enligt revisorerna krävs det nu initiativ för att
rätta till situationen. Utbildning,
kompetensutveckling, gemensamma handläggningsrutiner
och översyn av regelverk och instruktioner kan vara
exempel på nödvändiga åtgärder. Revisorerna anser
att regeringen bör ge RFV i uppdrag att sätta i gång
ett utvecklingsarbete hos försäkringskassorna för
att höja kvaliteten i handläggningen. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med en redovisning av hur
arbetet utvecklas.

Revisorerna anser att regeringen bör ges till känna
vad som anförts om försäkringskassornas handläggning
av försäkringsärenden.

Motionerna

I motion Sf3 (delvis) av Bo Könberg m.fl. (fp) begärs att
regeringen årligen redovisar utvecklingen inom
socialförsäkringsadministrationen. Motionärerna
anser att det är anmärkningsvärt att regeringen inte
har vidtagit tillräckliga åtgärder. I motionen anges
att det ur rättssäkerhetssynpunkt är viktigt att
försäkringskassornas ärendehantering följs upp.

Ulla Hoffmann m.fl. (v) begär i motion Sf212 ett
tillkännagivande om försäkringskassornas
arbetsbelastning relaterad till den enskildes
trygghet och rättssäkerhet. I motionen anförs att
försäkringskassorna under de senaste åren har fått
vidkännas kraftiga besparingar. Därutöver står
socialförsäkringsadministrationen inför två stora
uppgifter kommande år - millennieskiftet och det nya
pensionssystemet. Motionärerna anser, mot bakgrund
av den ökade arbetsbelastningen, att regeländringar
bör göras sparsamt och med väl tilltagen tid mellan
beslut och ikraftträdande.

Utskottets bedömning

Av revisorernas granskning, hösten 1998, framgår att
RFV och försäkringskassorna påbörjat och planerade
för en rad åtgärder i syfte att förbättra kvaliteten
i ärendehandläggningen. I rapporten anges att det
dels löpande pågår en internkontroll avseende
antalet fel, dels bedrivs, främst inom
ohälsoområdet, ett kvalitetssäkringsarbete för att
"objektivisera" kvalitetsbedömningen.

I regleringsbrev för år 1999 anges att insatser för
likformighet, rättssäkerhet och kvalitet i
handläggningen skall prioriteras. Bland annat anges
som ett mål för verksamheten att år 1999 skall minst
97 % av alla ärenden vara korrekta i
beslutsunderlag, bedömning, beslut och utbetalning.
Försäkringskassorna skall redovisa och göra en
samlad bedömning av hur målet uppfyllts. För de
väsentliga ärendegrupperna skall också
genomströmningstiden redovisas.

I regleringsbrevet anges också att RFV skall
utveckla sina analyser bl.a. vad gäller sambandet
mellan kostnader och kvalitetsfaktorer som
handläggningstider, andel fel i handläggningen etc.
Analyserna skall redovisas i årsredovisningen.
Vidare har RFV i uppdrag att senast den 1 mars år
2000 redovisa effekterna av tillsynsarbetet för att
öka kvaliteten i handläggningen och i tillämpningen
av förvaltningslagen.

Utskottet ser mycket allvarligt på den kritik som
framförts från bl.a. JO angående handläggningen av
ärenden vid försäkringskassorna. JO framförde
liknande kritik även vid en offentlig utfrågning om
socialförsäkringsadministrationen som utskottet höll
våren 1997. Utskottet har också noga följt
utvecklingen vad avser likformighet, kvalitet och
rättssäkerhet i ärendehandläggningen.

Våren 1998 beslutade riksdagen om lagändringar
rörande socialförsäkringens administration. Syftet
var bl.a. att tydliggöra försäkringskassornas och
RFV:s olika roller och klargöra ansvarsfördelningen
(prop. 1997/98:41, bet. 1997/98:SfU8, rskr.
1997/98:153). Utskottet poängterade i sitt
betänkande att RFV i sin tillsynsroll måste ställa
krav på att försäkringskassan vidtar åtgärder om det
framkommer brister i handläggningen.

I februari i år informerades utskottet åter av JO
om utvecklingen och situa-tionen på
försäkringskassorna. Vid utfrågningen deltog också
RFV, Försäkringskasseförbundet (FKF) och
Södermanlands läns allmänna försäkringskassa. Av
JO:s redovisning framgick att de åtgärder som
vidtagits tyvärr inte tillräckligt snabbt lett till
påvisbara förbättringar. JO ansåg emellertid att de
insatser som RFV vidtagit är positiva och att det
troligen finns en viss eftersläpning vad gäller
effekterna. RFV informerade bl.a. om att det pågår
en omfattande uppföljning av kassornas
åtgärdsplaner. Den tydligare rollfördelningen mellan
försäkringskassorna och RFV har också underlättat
för verket i dess normgivnings- och tillsynsarbete
och gett kassastyrelserna ett klarare ansvar. FKF
anförde att förändringsarbetet måste vara
långsiktigt genom t.ex. utarbetande av rutiner,
kontroller i arbetet, utbildning, temadagar,
koncentration av vissa ärendeslag och sist men inte
minst attitydpåverkan.

Mot bakgrund av det anförda kan utskottet
konstatera att en rad viktiga åtgärder i syfte att
förbättra kvaliteten i ärendehandläggningen har
vidtagits, både från regeringens och
socialförsäkringsadministrationens sida. Utskottet
utgår också från att det pågående arbetet på detta
område noga följs och utvärderas.

Enligt utskottets mening är det viktigt att
socialförsäkringsadministrationen ges möjlighet att
genomföra de åtgärder som krävs för att höja
kvaliteten och därmed öka rättssäkerheten. Utskottet
vill också påpeka vikten av att de försäkrade får
ett bra bemötande och att detta ansvar åligger
försäkringskassans styrelse. De senaste åren har
präglats av nedskärningar samt både många och snabba
regeländringar. Dessa förhållanden har givetvis
påverkat situationen på försäkringskassorna.
Utskottet delar emellertid revisorernas bedömning
att ytterligare åtgärder och ansträngningar krävs
för att komma till rätta med bristerna. Det material
som revisorerna tagit fram vid sin granskning och
förslag rörande t.ex. utbildning och
kompetensutveckling samt utarbetande av gemensamma
handlingsrutiner och en översyn av regelverk och
instruktioner bör därvid tas i beaktande.

Mot bakgrund av det anförda och med anledning av
revisorernas förslag och motionerna Sf3 (delvis) och
Sf212 anser utskottet att regeringen bör ge RFV i
uppdrag att fördjupa och konkretisera
utvecklingsarbetet. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med en redovisning av hur arbetet med att
höja kvaliteten i handläggningen utvecklas. Vad
utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

Målformulering

Revisorerna

Revisorerna konstaterar att regeringen efter
revisorernas granskning ytterligare preciserat målen
för RFV och förtydligat verkets roll som
tillsynsmyndighet. I regleringsbrevet för 1999 anges
att RFV skall redovisa hur arbetet med de utvecklade
målen fungerat, analysera vilken effekt målen fått
för måluppfyllelsen hos försäkringskassorna samt
analysera vilka orsaker som framkommit som
förklaring till ett bra/dåligt resultat. Redovisning
skall ske senast den 1 mars 2000.

Revisorerna utgår från att Socialdepartementet
följer denna process noga. Revisorerna utgår också
från att regeringen informerar riksdagen om hur
arbetet med att utveckla målen inom
socialförsäkringsområdet fortskrider.

Utskottets bedömning

Utskottet utgår, i likhet med revisorerna, från att
regeringen noga följer utvecklingen av mål- och
resultatstyrningen och informerar riksdagen om hur
arbetet fortskrider.

Regionala skillnader

Revisorerna

Revisorerna anför att granskningen har visat att
kostnader, kvalitet och pre-stationer varierar
mycket kraftigt mellan olika försäkringskassor.
Detta väcker enligt revisorerna frågan om hur stora
skillnader som kan accepteras inom ramen för en
offentligt finansierad verksamhet. De betydande
regionala variationerna tyder även på att det
eventuellt kan finnas en stor potential för
effektivitetsförbättringar.

Tänkbara orsaker till de regionala skillnaderna kan
enligt revisorerna vara demografiska skillnader,
personalens sammansättning och olika takt i
neddragningarna.

Revisorerna konstaterar att regeringen tagit
initiativ till att utveckla analysen av regionala
skillnader mellan kassorna. Revisorerna utgår från
att Socialdepartementet följer processen med hur den
regionala analysen utvecklas. Revisorerna anser att
resultatet bör avrapporteras till riksdagen och
föreslår att riksdagen ger regeringen detta till
känna.

Motionen

Ulf Kristersson m.fl. (m) begär i motion Sf2 yrkande 8 en
utredning om socialförsäkringens regionala
skillnader. Motionärerna anser att regeringen
snarast bör redovisa orsakerna till olikheterna och
de åtgärder som bör vidtas för att undanröja dessa.

Utskottets bedömning

Utskottet kan konstatera att den i revisorernas
rapport redovisade granskningen visar på stora
skillnader mellan olika försäkringskassor vad gäller
kostnader, kvalitet och prestationer. Som framgår av
rapporten har revisorerna i sin granskning inte haft
möjlighet att närmare analysera likformighets- och
rättssäkerhetsaspekterna. Oaktat detta är det enligt
utskottets mening inte acceptabelt med så stora
variationer mellan de olika kassorna vad gäller
t.ex. handläggningstiden för bostadsbidrag eller
andelen fel i handläggningen av sjukpenningärenden.
Utskottet anser därför att frågan om de regionala
skillnaderna bör uppmärksammas ytterligare. En
resultatdialog, innebärande bl.a. genomgång av
nyckeltal, kvalitetsaspekter och särskilda punkter
eller problemområden, förs redan mellan RFV och
försäkringskassorna. Utskottet utgår från att
regeringen följer denna process.

Mot bakgrund av det anförda och med anledning av
revisorernas förslag och motion Sf2 yrkande 8 anser
utskottet att regeringen bör återkomma till
riksdagen med en redovisning av hur arbetet med att
utveckla analysen av de regionala skillnaderna
mellan försäkringskassorna fortgår. Vad utskottet
sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Socialförsäkringens organisation

Motionerna

I motion Sf2 av Ulf Kristersson m.fl. (m) begärs ett
tillkännagivande om den nya teknikens möjligheter i
RFV:s arbete (yrkande 1). Motionärerna anser att den
tekniska utvecklingen inom data- och
telekommunikation kräver en organisationsförändring.
Detta är en förutsättning för likformig service och
korrekt tillämpning av reglerna. Motionärerna anför
att den tekniska utvecklingen möjliggör att antalet
lokalkontor kan begränsas samtidigt som service- och
specialistfunktioner kan förstärkas och
informations- och beslutskvaliteten höjas.

I motionen begärs vidare att en strategi för
förändring av socialförsäkringens administration
utreds (yrkande 2). En sådan utredning bör följa
förändringarna inom pensionsområdet och parallellt
arbeta fram en strategi för förändring av
socialförsäkringsorganisationen.

Motionärerna anser att det inte är acceptabelt att
Försäkringskasseförbundet, som är en
intresseorganisation, är statligt finansierad
(yrkande 3).

I motionen begärs också ett tillkännagivande om att
socialförsäkringsnämnderna skall avskaffas (yrkande
4). Motionärerna anför att nämndernas verksamhet bör
kunna koncentreras ytterligare. Detta skulle varken
minska rättssäkerheten eller det demokratiska
inflytandet, och kostnaderna för verksamheten skulle
minska, anser motionärerna.

Även Margit Gennser (m) begär i motion Sf223 ett
tillkännagivande om avskaffande av
socialförsäkringsnämnderna. Motionären anser att
kommunsammanslagningar, en ökad befolkningsrörlighet
och ny teknik har lett dels till betydligt mindre
lokala kunskaper med bäring på försäkringsbesluten,
dels till en helt annan beslutsteknik som bygger på
tjänstemannabeslut. Att ta bort nämnderna skulle
också, enligt motionären, leda till minskade
kostnader.

Utskottets bedömning

Våren 1997 antog riksdagen riktlinjer för
förändringar i organisationen avseende
socialförsäkringsadministrationen. Året därefter
beslutades om regel-ändringar i enlighet med
riktlinjerna (prop. 1997/98:41, bet. 1997/98:SfU8,
rskr. 1997/98:153). Ändringarna innebar bl.a. att
försäkringskassornas och RFV:s olika roller inom
socialförsäkringens administration tydliggjordes och
att socialförsäkringsnämndernas beslutsbefogenhet
koncentrerades för att bättre garantera kvaliteten i
arbetet. Också IT-verksamhetens organisation och
styrning behandlades.

Utskottet angav i betänkandet bl.a. att
organisationsstrukturen inom
socialförsäkringsadministrationen måste tillgodose
kraven på en likformig och rättssäker tillämpning av
socialförsäkringen och att detta kräver både
tydlighet i ledningsansvaret och ett starkt
regionalt och lokalt inflytande.

Beträffande socialförsäkringsnämnderna anfördes att
förtroendemannainflytandet är viktigt dels för att
ta till vara de förtroendevaldas kunskaper och
erfarenheter samt kännedom om regionala och lokala
förhållanden, dels för att ge allmänheten en ökad
insyn i försäkringskassornas verksamhet och
beslutsprocesser.

Beträffande IT-verksamheten anförde utskottet att
det är viktigt att åstadkomma ett IT-stöd som
effektiviserar socialförsäkringsadministrationens
ärendehandläggning, ledning, uppföljning och
utvärdering. Därmed ges ökade möjligheter att klara
de försäkrades servicekrav samtidigt som kraven på
ett löpande kraftfullt förändringsarbete för att
effektivisera verksamheten bättre kan tillgodoses.
Utskottet tillstyrkte förslaget att RFV som
systemägare skall svara för de gemensamma
försäkringssystemen och att RFV:s ADB-avdelning bör
ha det fulla ansvaret för drift och förvaltning.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att
motionerna Sf2 yrkandena 1-4 och Sf223 inte bör
föranleda något yttrande från riksdagens sida.
Motionerna avstyrks.

Socialförsäkringsombud för försäkrade

Motionerna

I motion Sf213 av Siw Persson (fp) begärs ett
tillkännagivande om fristående patientombudsmän.
Motionären anser att det är viktigt ur
rättssäkerhetssynpunkt att det finns fristående
läkare och jurister som patientombudsmän.
Rättshjälpen omfattar inte förvaltningstvister
eftersom myndigheterna har s.k.
utredningsskyldighet. Enligt motionären kommer
försäkringskassa, länsrätt och kammarrätt att
avlastas långdragna ärenden och överklaganden och
det kommer att bli färre JO-anmälningar. En del av
de medel som varje år betalas ut till landsting, RFV
och kassorna kan enligt motionärens förslag betalas
till en stiftelse, vilken bekostar de fristående
läkare och jurister som anställs som ombud.

Thomas Juhlin m.fl. (mp) begär i motion So310
yrkande 8 ett tillkännagivande om
socialförsäkringsombud. Motionärerna anser att det
vore bra med en diskussion om s.k. trygdeombud. I
Norge diskuteras frågan om inrättande av ett
neutralt ombud eller ett brukarkontor som skall
bistå de försäkrade dels genom att ta emot klagomål,
dels genom att slå larm om oförutsedda effekter av
gällande regler.

Utskottets bedömning

Liknande yrkanden har vid ett flertal tillfällen
behandlats av utskottet, senast i det av riksdagen
godkända betänkandet 1997/98:SfU8. Utskottet vill
liksom tidigare uttala sin förståelse för önskemålet
att stärka de enskildas möjligheter att ta till vara
sin rätt i olika avseenden. Utskottet vill också
erinra om att det i förvaltningsärenden åligger
myndigheten att sörja för att erforderlig utredning
tillförs de ärenden som handläggs och att RFV kan
överklaga försäkringskassas och domstols beslut även
till förmån för enskild part. Enligt utskottets
mening har RFV:s möjligheter att verka för en
likformig och rättvis tillämpning av försäkringen
stärkts genom de förändringar av
socialförsäkringsadministrationen som beslutades
våren 1998.

Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker
motionerna Sf213 och So310 yrkande 8.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande kostnader och
produktivitet

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sf2 yrkandena
5-7
och 1998/99:Sf3 i denna del,

2. beträffande handläggningen av
försäkringsärenden

att riksdagen med anledning av förslag 1998/99:RR4 och
motionerna 1998/99:Sf3 i denna del samt
1998/99:Sf212 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

3. beträffande regionala skillnader

att riksdagen med anledning av förslag 1998/99:RR4 och
motion 1998/99:Sf2 yrkande 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande socialförsäkringens
organisation

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sf2 yrkandena 1 och 2,

res. (m)

5. beträffande socialförsäkringsnämnder

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sf2 yrkandena 3 och
4 samt 1998/99:Sf223,

6. beträffande socialförsäkringsombud för
försäkrade

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sf213 och
1998/99:So310 yrkande 8.

Stockholm den 4 maj 1999

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Berit Andnor

I beslutet har deltagit: Berit Andnor (s), Bo
Könberg (fp), Margit Gennser (m), Maud Björnemalm
(s), Ulla Hoffmann (v), Rose-Marie Frebran (kd), Ulf
Kristersson (m), Mariann Ytterberg (s), Lennart
Klockare (s), Ronny Olander (s), Carlinge Wisberg
(v), Fanny Rizell (kd), Göran Lindblad (m), Kerstin-
Maria Stalin (mp), Birgitta Carlsson (c), Cecilia
Magnusson (m) och Göte Wahlström (s).

Reservation

Socialförsäkringens organisation (mom. 4)

Margit Gennser, Ulf Kristersson, Göran Lindblad och
Cecilia Magnusson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i
avsnittet Socialförsäkringens organisation börjar
med "Våren 1997" och slutar med "Motionerna
avstyrks" bort ha följande lydelse:

Socialförsäkringsadministrationens uppbyggnad, med
RFV som central statlig myndighet och med fristående
icke statliga försäkringskassor, innebär ett hinder
för bl.a. den tekniska utvecklingen. Offentlig
verksamhet bör ha rättssäkerhet och likabehandling
av de försäkrade som övergripande mål. Enligt
utskottets mening bör därför den offentliga
socialförsäkringsorganisationen vara juridiskt
enhetlig och statlig. Detta skulle också i hög grad
underlätta IT-utvecklingen. Utskottet anser att
regeringen redan nu bör tillsätta en utredning med
uppgift att följa de administrativa förändringarna
på pensionsområdet och parallellt med detta arbeta
fram en strategi för förändring av
socialförsäkringsadministrationen. Det anförda bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha
följande lydelse:

4. beträffande socialförsäkringens
organisation

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf2 yrkande 2 och
med anledning av motion 1998/99:Sf2 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.