De funktionshindrades behov

Motion 1998/99:So310 av Thomas Julin m.fl. (mp)

Inledning

Miljöpartiets vision av hur vård och omsorg om äldre och
funktionshindrade i alla åldrar skall vara utformad bygger på
insikten om att ett gott samhälle måste ta hänsyn till
människors skilda behov, önskemål och resurser i samtliga
av livets faser. Hela samhället skall vara anpassat efter
förutsättningarna hos enskilda individer för att kunna klara
sin hälsa och dagliga livsföring. Samarbetet mellan olika
huvudmän måste fungera smidigt. Detta gäller också för
vårdkedjor, vilka måste bli tydligare i de fall det finns skilda
huvudmän.

Vi måste också komma ihåg att alltid arbeta för att lagstiftning och
samverkan mellan huvudmän fyller sina funktioner.

Nationellt
handikapprogram

Handikappombudsmannen har konstaterat att Sverige inte
helt uppfyller FN:s standardregler för att tillförsäkra
människor med funktionsnedsättningar delaktighet och
jämlikhet. Å ena sidan är vi bra på individinriktade åtgärder
såsom stöd, service och ekonomiskt bistånd enligt
socialtjänstlagen och LSS. Å andra sidan har vi inte ett
samhälle tillräckligt anpassat efter funktionshindrades behov.
Det saknas ett strategiskt tänkande när det gäller
handikappfrågor.

Rehabiliteringsinsatserna som de funktionshindrade har rätt till är än så
länge av mycket varierande kvalitet och kontinuitet beroende på i vilken
kommun de lever.

De funktionshindrade och deras anhöriga är med rätta upprörda över att
variationerna kan bli så stora och orättvisa. Det är inte hållbart att samhället
skall te sig så olika för så stora grupper med så uppenbara behov.

När det gäller diabetesvården i vårt land kan vi konstatera att man genom
sitt nationella behandlingsprogram har lyckats höja kvaliteten för patienter i
vården samt att det visat sig vara mycket kostnadseffektivt.

Miljöpartiet anser att stora sjukdomsgrupper såsom de epilepsidrabbade
mfl. bör få tillgång till ett liknande program och vill därför stödja
regeringens
beslut att bilda en handikappdelegation med uppgift att utarbeta förslag till
en nationell handlingsplan för handikappområdet.

En sådan nationell handlingsplan bör mynna ut i ett konkret dokument där
de funktionshindrades tillgänglighet inom alla områden analyserats och
möjliggör förändringar. Vi menar att de grupper som på olika sätt har
intresse av att deras frågor blir synliggjorda bör få möjlighet till ett gemen-
samt avstamp i handikappolitiken även om de direkta insatserna för dessa
grupper givetvis skall vara anpassade till den enskilde individen. De med
funktionshinder av alla slag måste bli synliga inom alla områden i samhälls-
livet och på alla politiska nivåer.

Vi vill att även funktionshindrade barn skall ha möjlighet att bättre göra
sin röst hörd och att deras intresseorganisationer därför skall få vara remiss-
instanser inför alla beslut som rör barn på kommun- och landstingsnivå.
Deras intresseorganisationer bör också vara knutna till den särskilda
barnenhet som Miljöpartiet vill inrätta på Regeringskansliet i syfte att föra in
barnperspektivet i alla förslag som läggs fram till riksdagen.

Handikappanpassning skall vara
norm

Människor med funktionshinder är sinsemellan väldigt olika.
De har inte samma behov, men de har alla samma behov som
alla andra att kunna tillgodogöra sig samhällets service på
skilda områden.

Det är inte rimligt att så många utestängs från möjligheten till arbete,
studier, kultur- och föreningsliv och dessutom inte kan utkräva rättsliga
följder genom den diskriminering de utsätts för i och med detta. Miljöpartiet
anser att det är ett steg i rätt riktning med regeringens proposition Lag om
förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder, och
det kommer att bli ytterst intressant att se det fullständiga utrednings-
uppdraget om bemötande av personer med funktionshinder.

Vi anser att ett arbete på att göra samhället tillgängligt också gör samhället
socialt uthålligt.

Likaså är kollektivtrafik och kultur mycket angelägna områden att inte
diskriminera funktionshindrade, och vi vill se att diskriminering upphör inom
dessa områden likaväl som inom arbetslivet. Ett annat bristande område är
tillgängligheten att delta i den demokratiska debatten. I dagsläget saknas t ex
hörselslingor inom ett flertal av landets kommunfullmäktigesalar och detta
trots att en anläggning endast kostar 10.000 kronor att installera!

Miljöpartiet skulle därför vilja att en framtida statsbudget vore utformad
så, att det i samtliga skilda utgiftsområden framgick vad regeringen vill göra
för att stärka funktionshindrades möjligheter till ett aktivt deltagande i
samhällslivet.

Vidare anser vi att deras specifika behov av hur byggnationer bör se ut för
deras tillgänglighet bör skrivas in i plan- och byggnadslagen.

En demokratifråga

Handikappolitiken ryms inom vård och sociala områden,
men måste bli tydlig inom alla politiska områden. Ett
demokratiskt hållbart samhälle måste förbättra de
funktionshindrades villkor då det handlar om att alla
människor har lika rätt att delta i samhällslivet och att
mångfald berikar. Det handlar ytterst om en demokratifråga,
att alla skall kunna vara delaktiga.

De med funktionshinder kan inte resa fritt i vårt land eftersom de flesta
bussar och tåg på olika sätt är otillgängliga. Det handlar inte endast om
ramper eller säten utan i lika hög grad om reseutrymmen som är fredade för
människor med olika slags överkänslighet som funktionshinder.

De funktionshindrade kan inte studera fritt eftersom många universitet och
högskolor inte är fullt tillgängliga. Även här handlar det om tillgänglighet i
den konkret fysiska miljön, men även om allergisaneringar och fredade
utrymmen för dem med överkänslighet av olika slag.

Stöd och ersättningar

När det gäller ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionshinder kan det vara svårt att generalisera eftersom
det inte handlar om en homogen grupp människor. Vi vill
dock framhålla vikten av att ha en helhetssyn även då vi i det
följande tar upp några konkreta exempel som vi anser vara
eftersatta.

Inför högkostnadsskydd!

Få har drabbats så hårt av de senaste årens nedskärningar
som personer med funktionshinder. Avgifterna har höjts och
tillgången försämrats till verksamheter som är nödvändiga
för denna grupp. För många människor med funktionshinder
är avgifterna för hemtjänst, färdtjänst, hjälpmedel,
ledsagarservice tillsammans med utgifter för läkemedel och
sjukvård orimligt höga. Miljöpartiet de gröna anser att vi
behöver en samordnad översyn av kostnader för att få en
helhetssyn av de funktionshindrades kostnader. Vi vill att ett
högkostnadsskydd införs även för hjälpmedel.

LSS

Miljöpartiet de gröna delar uppfattningen om att
assistentreformen är en av de viktigaste reformer som
genomförts under de senaste årtiondena. Vi anser dock att
ansvaret för personlig assistans skall läggas på en huvudman
och det huvudmannaskapet skall ligga på staten. Det delade
huvudmannaskapet för med sig problem för brukarna: dels
bidrar det till ett ökat "krångel" för brukarna, dels medför det
ett system där huvudmännen försöker skicka kostnaderna
mellan sig.

Vad vi saknar vid diskussionen av reformen är det helhetsgrepp som gör
att vi inte bara tittar på de kostnader som reformen för med sig, utan även gör
en beräkning på vad insatser skulle kosta utan reformen. Det är ju inte så att
de funktionshindrade skulle vara utan insatser om vi inte infört personlig
assistans. Det är så att kostnaderna blir tydligare i och med reformen.

Vi anser att vi måste lyssna på brukarna när de upplever problem med
huvudmannaskapet och de orättvisor som uppstår i Sverige. Det kan bli svårt
för små kommuner att upprätthålla en acceptabel nivå, och det innebär att
systemet inte är tillräckligt bra.

Miljöpartiet var emot införandet av en schablonersättning och anser
fortfarande att det vore mer riktigt att ersätta den enskilde brukaren för de
faktiska kostnaderna han eller hon har haft för sin personliga assistans. Idag
tas ingen hänsyn till de faktiska kostnaderna. Om en enskild brukare har
högre kostnader för sin assistans än vad schablonen medger men inte beviljas
högre ersättning från försäkringskassan finns inte någon valfrihet för den
brukaren, han eller hon hänvisas oundvikligen till kommunen som
arbetsgivare för assistenterna, något som strider mot både lagens intentioner
och riksdagens uttalade mening.

Rättstillämpning för
funktionshindrade

Diskriminering av funktionshindrade sker dagligen utan att
det får några rättsliga följder. Det är bra att vi äntligen får en
lag mot förbud av diskriminering av funktionshindrade. Det
blir nu oerhört viktigt att också följa upp lagen bättre än det
sätt på vilket de funktionshindrades rätt till insatser har
behandlats tidigare. Det är inte rimligt att kommuner och
landsting kan vägra verkställa domstolars beslut om
funktionshindrades rätt till insatser utan att åtgärder vidtas
från statens sida.

Är "trygdeombud" något för oss?

I Norge för forskare nu en diskussion med det norska
socialdepartementet om den norska staten bör inrätta ett
"Trygdeombud", det skulle i svenska termer innebära ett
socialförsäkringsombud. Detta ombud skulle bistå
medborgarna vid krångliga ärenden enligt förslag från
norska forskare vid Oslo Universitet.

De anser att det är av oerhörd vikt att socialförsäkringen styrs av juridik
och sträng regeltolkning och inte av omdöme och personliga hänsyn. De
menar att ett neutralt ombud eller ett brukarkontor bör inrättas för att bistå
de
försäkrade dels för att ta emot klagomål, dels för att slå larm om oförutsedda
effekter av gällande regler.

Då vi i Sverige brottas med liknande problem vill vi i Miljöpartiet att
frågan får en aktiv och konstruktiv diskussion även här.

Arbetsmarknadssituationen
för funktionshindrade

Under den senaste tioårsperioden har arbetslösheten ökat
framförallt genom färre arbetstillfällen på arbetsmarknaden
men också på grund av större svårigheter att komma in i
arbetslivet. Detta gäller i stor utsträckning ungdomar men
även alla slags funktionshindrade människor. Det blir allt
svårare för denna mycket heterogena grupp människor att
komma in på arbetsmarknaden trots att de genom olika slags
hjälpmedel och bistånd genom arbetsbiträde och lönebidrag
skulle kunna arbeta och använda sina resurser. Vi anser att
de besitter både kompetens och resurser som behövs på
arbetsmarknaden och att vårt samhälle tjänar på att behålla
och vidareutveckla de stöd vi har i systemet. Vi måste sätta
kostnader i relation till varandra och vi strävar efter att ta ett
helhetsgrepp på välfärds- och arbetsmarknadspolitiken och
se alla människor som en resurs för vårt samhälle och inte
bara i termer av ekonomi.

Bilstöd

Det är inte ofta som vi i Miljöpartiet slåss för bilåkandet,
men på vissa områden är bilen svår att ersätta. Så är det med
bil för många funktionshindrade, där bilen öppnar en
möjlighet att förflytta sig utan att behöva anlita färdtjänst.

I regeringens budgetproposition för 1999 anges att en översyn av anslags-
konstruktionen och det framtida stödbehovet för ökad tillgänglighet pågår
och att regeringen avser att återkomma med förslag i vårpropositionen år
1999. Miljöpartiets förhoppning är att regeringens översyn använder
representanter för handikapprörelsen som sakkunniga.

Att antalet beviljade ansökningar för bilstöd minskat kan bero på att
reglerna är utformade så att de funktionshindrade inte har möjlighet eller råd
att utnyttja stödet.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett nationellt handlingsprogram,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om diskriminering av funktionshindrade,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utformningen av en framtida statsbudget,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om funktionshindrades rätt till tillgänglighet till samhällslivet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett högkostnadsskydd för hjälpmedel,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om LSS,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppföljning av lagen mot förbud av diskriminering av
funktionshindrade,1

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett socialförsäkringsombud, 2

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetsmarknadssituationen för funktionshindrade, 1

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bilstöd.

Stockholm den 25 oktober 1998

Thomas Julin (mp)

Kerstin-Maria Stalín (mp)

Barbro Johansson (mp)

Helena Hillar Rosenqvist (mp)

Marianne Samuelsson (mp)

Gunnar Goude (mp)

1 Yrkandena 7 och 9 hänvisade till AU.

2 Yrkande 8 hänvisat till SfU.