Riksdagen och dess myndigheter

Betänkande 1993/94:KU35

Konstitutionsutskottets betänkande 1993/94:KU35

Riksdagen och dess myndigheter

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1993/94
KU35

Sammanfattning

I betänkandet behandlas budgetpropositionens förslag om anslag
för budgetåret 1994/95 under femtonde huvudtiteln, Riksdagen och
dess myndigheter m.m., utom anslaget B 2. Riksdagens revisorer.
I betänkandet behandlas även ett antal motioner som rör
riksdagens budget och organisationsfrågor m.m.

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker samtliga
motioner. Till betänkandet har fogats tre reservationer och en
meningsyttring.

Propositionen

1993/94:100 bilaga 16 A 1 vari yrkas att riksdagen till
Riksdagens ledamöter och partier m.m. för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 372 625 000 kr.

1993/94:100 bilaga 16 A 2 vari yrkas att riksdagen till
Riksdagsutskottens resor utom Sverige för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 18 500 000 kr.

1993/94:100 bilaga 16 A 3 vari yrkas att riksdagen till
Riksdagens förlagsverksamhet anvisar ett förslagsanslag på 33
914 000 kr.

1993/94:100 bilaga 16 A 4 vari yrkas att riksdagen till
Riksdagens byggnader m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 127 733 000 kr.

1993/94:100 bilaga 16 A 5 vari yrkas att riksdagen till
Riksdagens förvaltningskostnader för budgetåret 1994/95 anvisar
ett ramanslag på 242 101 000 kr.

1993/94:100 bilaga 16 B 1 vari yrkas att riksdagen till
Riksdagens ombudmän, Justitieombudsmännen, för budgetåret
1993/94 anvisar ett ramanslag på 32 280 000 kr.

1993/94:100 bilaga 16 B 3 vari yrkas att riksdagen till
Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 7 960 000 kr.

1993/94:100 bilaga 16 B 4 vari yrkas att riksdagen till
Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i
gemensamma kostnader för Nordiska rådet för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 12 797 000 kr.

Motionerna

1993/94:K301 av Olle Schmidt (fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar att införa 020-nummer till riksdagen.

1993/94:K304 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar öppna en 020-linje till Sveriges riksdag.

1993/94:K310 av Hadar Cars m.fl. (fp, s, c) vari yrkas att
riksdagen ger förvaltningsstyrelsen i uppdrag att utreda
förutsättningarna och kostnaderna för utsändning per radio av
debatterna i kammaren så att många och efter hand allt flera
medborgare själva direkt skall kunna ta del av det som sägs och
avhandlas i riksdagen.

1993/94:K312 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen till Riksdagens förvaltningskostnader för
budgetåret 1994/95 anvisar 230 000 000 kr.

1993/94:K314 av Robert Jousma (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning
med uppgift att belysa problematiken kring affären riksdagen
kontra Olof af Forselles,

2. att riksdagen, om utredningen enligt yrkande 1 påvisar att
af Forselles blivit oskäligt behandlad, reglerar de krav som han
eller av honom utsett ombud eventuellt kommer att ställa,

3. att riksdagen i syfte att rädda de kulturellt värdefulla
riksdagsbyggnaderna ger förvaltningsstyrelsen i uppdrag att
påbörja tredimensionell uppmätning av huskropparnas rörelser.

1993/94:T808 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar ge förvaltningsstyrelsen i uppdrag
att vidta åtgärder så att riksdagen kan kommunicera med
allmänheten via datorpost.

Utskottet

1. Propositionens förslag

Riksdagens ledamöter och partier m.m. (A 1)

Propositionen

Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till Riksdagens
ledamöter och partier m.m. anvisas ett förslagsanslag på
372 625 000 kr. Från anslaget finansieras arvoden,
kostnadsersättningar och traktamenten till riksdagens ledamöter,
arbetsgivaravgifter samt pensioner och inkomstgarantibelopp åt
f.d. riksdagsledamöter m.fl. Vidare finansieras reseersättningar
vid resor inom Sverige, sjukvårdskostnader och utbildning för
riksdagens ledamöter. Kostnader för ledamöternas deltagande i
internationellt parlamentariskt samarbete såsom Europarådet,
EFTA, ESK, IPU liksom bidragen till ledamöternas enskilda
studieresor finansieras även från anslaget. Särskilda medel har
avsatts för EG-delegationens och EES gemensamma
parlamentarikerkommittés verksamhet. I anslaget ingår slutligen
även bidrag till riksdagsledamöternas föreningar/organisationer
(bl.a. RIFO) liksom bidraget till partigrupperna.

Ledamöternas arvoden bestäms fr.o.m. den 1 januari 1994 av
Riksdagens arvodesnämnd. I propositionen framhålls att vad
nämnden kommer fram till beträffande arvodenas storlek kommer
att belasta detta anslag.

Enligt uppgift från förvaltningskontoret kommer även arvodena
till ledamöterna i Riksdagens arvodesnämnd att belasta detta
anslag.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningskontors förslag
till anslag för Riksdagens ledamöter och partier m.m.

Riksdagsutskottens resor utom Sverige (A 2)

Propositionen

Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till
Riksdagsutskottens resor utom Sverige anvisas 18 500 000 kr.
Medlen har enligt uppgift från förvaltningskontoret beräknats
för mandatperioden 1994/95--1996/97.

Från anslaget finansieras utskottens utrikes resor. I anslaget
ingår numera även kostnaderna för medföljande tjänstemän vilka
tidigare belastat annat anslag. Medlen disponeras under en
treårsperiod som reservationsanslag i enlighet med regler som
fastställs av talmanskonferensen.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningskontors förslag
till anslag för riksdagsutskottens resor utom Sverige.

Riksdagens förlagsverksamhet (A 3)

Propositionen

Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till Riksdagens
förlagsverksamhet anvisas ett förslagsanslag på 33 914 000 kr.
Under detta anslag har samlats alla kostnader och intäkter för
de förlagsprodukter som riksdagen ger ut liksom information i
elektronisk form, bl.a. riksdagens publika databaser (Rixlex).
Huvuddelen av kostnaderna avser riksdagstrycket som har
budgeterats för en volym om 60 000 sidor.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningskontors förslag
till anslag för riksdagens förlagsverksamhet för budgetåret
1994/95.

Riksdagens byggnader m.m. (A 4)

Propositionen

Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till Riksdagens
byggnader m.m. anvisas ett reservationsanslag på 127 733 000 kr.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningskontors förslag
till anslag för riksdagens byggnader m.m.

Riksdagens förvaltningskostnader (A 5)

Propositionen

Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till Riksdagens
förvaltningskostnader anvisas ett ramanslag på 242 101 000 kr.
Från anslaget utgår medel för riksdagsförvaltningen exkl.
kostnaderna för förlagsverksamhet och fastighetsförvaltning.
Kostnaderna avser bl.a. löner, administration, intern service,
säkerhet, datateknik, bibliotek och informationsverksamhet.

I propositionen anges att förvaltningskostnaderna, jämfört med
innevarande budgetår, beräknas öka med ca 12 miljoner kronor
till följd av beräknade effekter av valet, ökade aktiviteter
bl.a. på informations- och dataområdena, ianspråktagande av en
ny fastighet samt avtalade ökningar av lönekostnaderna. I
förslaget ingår även en fortsatt reinvestering av ADB-tekniken,
vilken anges vara en förutsättning för fortsatt rationalisering
av verksamheten.

Motionen

I motion 1993/94:K312 yrkande 1 av Ian Wachtmeister m.fl.
(nyd) yrkas att riksdagen till Riksdagens förvaltningskostnader
för budgetåret 1994/95 anvisar 230 000 000 kr.

I motionen framhålls att det är angeläget att riksdagen och
riksdagens myndigheter underkastas samma hårda sparbeting som
gäller för statliga myndigheter och bolag. Därför föreslår
motionärerna att förslaget på 242 101 000 kr reduceras med 5 %
till 230 000 000 kr.

Utskottets bedömning

I motion 1993/94:K312 yrkande 1 föreslås att anslaget av
allmänna besparingsskäl skall reduceras till 230 000 000 kr.
Utskottet avstyrker motionens krav på en reduktion med 5 % och
tillstyrker förvaltningskontorets förslag.

Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen (B 1)

Propositionen

Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till Riksdagens
ombudsmän, Justitieombudsmännen anvisas ett ramanslag på
32 280 000 kr. Anslagsbeteckningen föreslås ändrad från
förslagsanslag till ramanslag.

Av propositionen framgår att ämbetet i anslagsframställningen
redovisat ett ettårigt budgetförslag för 1994/95 och hemställt
att verksamheten även i fortsättningen skall finansieras med
förslagsanslag. Förvaltningskontoret uppger sig inte ha någon
erinran mot Justitieombudsmännens medelsberäkning, men anser att
även denna verksamhet bör kunna bedrivas med ramanslag.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningskontors förslag
till anslag för riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen för
budgetåret 1994/95.

Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli (B 3)

Propositionen

Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till Nordiska
rådets svenska delegation och dess kansli anvisas ett
förslagsanslag av 7 960 000 kr.

Av propositionen framgår att förslaget ges i avvaktan på det
förslag om organisationen av riksdagens internationella
verksamhet som förvaltningskontoret avser att återkomma med
under våren.

Utskottets bedömning

Förvaltningskontoret har under ärendets beredning i utskottet
anmält att man alltjämt avser att under våren lägga fram förslag
om hur Nordiska rådets svenska delegation skall organiseras i
framtiden. I avvaktan på ett sådant eventuellt
organisationsförslag anser utskottet att anslaget kan föras upp
med det i budgetpropositionen föreslagna beloppet.

Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i
gemensamma kostnader för Nordiska rådet (B 4)

Propositionen

Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till Nordiska
rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma
kostnader för Nordiska rådet anvisas ett förslagsanslag på
12 797 000 kr.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningskontors förslag
till anslag för Nordiska rådets svenska delegation och dess
kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet.

2. Telefonsamtal till riksdagen

Motionerna

I motionerna 1993/94:K301 av Olle Schmidt (fp) och
1993/94:K304 av Karl-Göran Biörsmark (fp) yrkas att riksdagen
beslutar införa 020-nummer till riksdagen. I motionerna
framhålls vikten av att underlätta kontakten mellan
riksdagsledamöterna och väljarna. Ett sätt är att se till så att
man för ett telefonsamtal till riksdagen endast behöver betala
en markering, dvs. införa 020-nummer.

Riksdagens tidigare behandling m.m.

Riksdagen har vid ett flertal tillfällen under senare år
behandlat och avstyrkt motioner om inrättande av 020-nummer för
samtal till riksdagen, senast hösten 1992.
Konstitutionsutskottet (bet. 1992/93:KU9) ansåg då att riksdagen
borde avvakta STATTEL-delegationens arbete med frågan om
användning av 020-linjer inom statlig verksamhet.

STATTEL-delegationen tillsattes av regeringen i april 1991 och
har enligt sina direktiv (dir. 1991:29) i uppdrag att genomföra
åtgärder för att effektivisera statliga myndigheters
telekommunikationer. I direktiven uppmärksammas 020-tjänsten,
som innebär att den som abonnerar på denna står för
trafikavgifterna för inkommande samtal med undantag för avgiften
för den första markeringen, vilken den uppringande står för. Det
betonas i direktiven att ett införande av en sådan tjänst bedöms
kraftigt öka statens kostnader, varför även andra lösningar
måste utredas.

Riksdagens förvaltningskontor

Utskottet har från Riksdagens förvaltningskontor inhämtat
följande upplysningar.

STATTEL-delegationen förbereder f.n. en upphandling av en
telefonitjänst för den statliga sidan. Kravspecifikationen
kommer att innehålla krav på en tjänst som gör det billigare för
allmänheten att ringa till myndigheter. En tjänst som
myndigheten själv sedan kan besluta att ansluta sig till eller
ej. Enligt delegationens tidsplan skall en kravspecifikation
vara färdig om ett år och upphandlingen vara avslutad till
slutet av 1995. Telefonitjänsten beräknas vara i bruk under
1996.

Årliga trafikundersökningar har visat en ökning av
teletrafiken till riksdagen med 10--15 % per år. Detta har
medfört att telefonitjänsten, som dimensionerades för 10 år
sedan, är mycket hårt ansträngd under trafiktoppar, med ökade
svarstider som följd. En reinvestering i och utbyggnad av en ny
telefonväxel har föreslagits i årets budgetproposition (prop.
1993/94:100 bil. 16 anslag A 4).

Kostnaderna för att införa 020-nummer till riksdagen ingår
inte i förvaltningskontorets lämnade budgetförslag för
budgetåret 1994/95 men förvaltningskontoret har undersökt
kostnaden för att införa 020-nummer till riksdagen.

Ett 020-nummer till riksdagen kan införas vid sidan om det
vanliga telefonnumret 08-786 40 00. Ett nytt sexsiffrigt
020-nummer kan kopplas till växeln. Direktval kan i detta
alternativ inte väljas, utan samtalet kopplas via växeln, vilket
skulle kräva ytterligare en deltidstjänst. Dessutom skulle
krävas ytterligare utbyggnad av antalet ledningar.

Kostnaderna för teletrafiken med ett 020-nummer är svåra att
beräkna men beräknas uppgå till 1,45 miljoner kronor.

De sammanlagda engångskostnaderna för ett 020-nummer kopplat
till växeln beräknas till 0,11 miljoner kronor och de årliga
kostnaderna för abonnent- och trafikkostnader m.m. till 1,66
miljoner kronor.

En beräkning har även gjorts för alternativet att förse varje
riksdagsledamot med ett eget 020-nummer, som komplement till
ordinarie nummer i riksdagens växel. De sammanlagda
engångsavgifterna för ett individuellt 020-nummer för varje
ledamot beräknas till 1,1 miljoner kronor. De årliga kostnaderna
för abonnent- och trafikkostnader m.m. skulle utgöra 8,5
miljoner kronor.

Sammanställning av kostnader

1) Ett 020-nummer till växeln
Engångsavgifter 0,11 mkr
Abonnent- och trafikkost/år 1,66 mkr

2) Ett individuellt 020-nummer för varje ledamot
Engångsavgifter 1,1 mkr
Abonnent- och trafikkost/år 8,5 mkr

Utöver ovanstående beräkningar tillkommer kostnader för
nytryck av brevpapper, visitkort m.m. för komplettering med
020-nummer.

Utskottets bedömning

Beräknad kostnad för införande av 020-samtal till riksdagen
framgår av förvaltningskontorets redovisning. Vidare framgår att
STATTEL-delegationens arbete med frågan om användning av
020-linjer inom statlig verksamhet fortfarande pågår. Utskottet
vidhåller sin tidigare inställning att detta arbete bör
avvaktas. Motionerna 1993/94:K301 och 1993/94:K304 avstyrks av
utskottet.

3. Direkta radiosändningar av riksdagsdebatter

Motionen

I motion 1993/94:K310 av Hadar Cars m.fl. (fp, s och c) yrkas
att riksdagen ger förvaltningsstyrelsen i uppdrag att utreda
förutsättningarna och kostnaderna för utsändning per radio av
debatterna i kammaren.

Enligt motionärerna vore det värdefullt för förståelsen av och
respekten för den representativa demokratin om medborgarna fick
möjlighet att också direkt -- dvs. utan sovring och bearbetning
av media och vid tidpunkten för debatten -- själva ta del av det
som sägs i kammaren och notera talarnas tonfall och engagemang i
anföranden och repliker. Det skulle enligt motionärerna ge
medborgarna ökad insyn i de parlamentariska arbetsformerna och
sannolikt också bidra till en större stringens i debatten i
kammaren.

Tidigare riksdagsbehandling m.m.

Konstitutionsutskottet avstyrkte vid riksmötet 1989/90 (bet.
1989/90:KU36) en motion med yrkande om att talmanskonferensen
skulle undersöka möjligheterna till sändning i radion av
samtliga kammardebatter. I samband härmed avstyrktes även en
motion som bl.a. gällde utredning av möjligheterna till
förbättrad information om riksdagens arbete. Utskottet delade
den uppfattning som uttryckts i en av motionerna om att
massmediernas rapportering från kammaren delvis är beroende av
när debatterna och voteringarna äger rum. Om kammararbetet
koncentrerades mer var det enligt utskottet möjligt att också
etermedieföretagen gjorde den bedömningen från
nyhetsvärderingssynpunkt att sändningarna från riksdagen bör
öka. Enligt utskottet borde riksdagen inte göra något uttalande
om fler TV- eller radiosända debatter. Riksdagen följde
utskottet.

Vid 1992/93 års riksmöte avstyrkte utskottet (bet.
1992/93:KU9) motioner om ökade TV-sändningar av riksdagsarbetet.
Utskottet ansåg att av den redovisning som då lämnats av
förvaltningskontoret framgick att mycket omfattande insatser
gjorts och var under övervägande inom informationsområdet.
Enligt utskottet hade förvaltningsstyrelsen det övergripande
ansvaret för informationsfrågorna, och styrelsen kunde genom sin
parlamentariska sammansättning under talmannens ledning på
lämpligt sätt initiera de förändringar och den utveckling som
ändrade förhållanden kan motivera. Frågor om ökade resurser fick
aktualiseras i sedvanliga budgetsammanhang. Enligt utskottet
torde den för informationsfrågorna särskilt tillsatta
parlamentariska referensgruppen här ha särskild betydelse. Några
initiativ från utskottets sida med anledning av motionerna ansåg
utskottet inte nu påkallade. Riksdagen följde utskottet.

Riksdagens förvaltningskontor

Utskottet har inhämtat följande upplysningar från riksdagens
förvaltningskontor.

Förvaltningskontoret vill här erinra om sina övergripande mål
att aktivt informera allmänheten om riksdagens arbete och
arbetsformer. Detta görs i olika former bl.a. genom service till
massmedia men också genom information riktad direkt till
allmänheten. För beredning av viktigare policyfrågor inom
informationsområdet finns det inom riksdagen en parlamentarisk
referensgrupp.

Vissa riksdagsdebatter och öppna utskottsutfrågningar m.m.
direktsänds ibland i radio och/eller TV. Beslutet att sända är
helt och hållet massmedias eget medan riksdagen svarar för att
det rent praktiskt m.m. ordnas på bästa sätt för massmedia.

Det är av största vikt att allmänheten informeras om
riksdagens arbete. Det ankommer dock inte på riksdagen att styra
massmedias nyhetsvärdering eller vilka debatter som skall sändas
direkt. Däremot ankommer det på riksdagen att underlätta
massmedias bevakning av riksdagsarbetet.

Fr.o.m. 1993/94 års riksmöte finns en länk mellan riksdagen
och Kaknästornet. Genom paraboler direktöverförs ljud och bild
från kammaren till Kaknäs. Massmediabolag kan sedan direkt,
eller genom markbunden förlängning, "tappa" och sända debatter.
Hyran för länken bekostas av riksdagen med 120 000 kr per år.
Sedan nya rörliga kameror installerades i kammaren för några år
sedan är såväl ljud- som bildkvalitet via länken av mycket hög
kvalitet.

Åtgärderna har vidtagits för att underlätta massmedias
bevakning av riksdagens arbete. Länken har t.ex. gjort det
möjligt för TV 4:s redaktion att vara ständigt uppkopplad till
riksdagen via Kaknästornet.

Förvaltningskontoret anser det inte, bl.a. av kostnadsskäl, i
dag vara realistiskt med egna radiosändningar från riksdagen. En
kontinuerlig utveckling av riksdagens informationsverksamhet är
dock av stor vikt.

Utskottets bedömning

Utskottet anser att det är av stor vikt att riksdagens
informationsverksamhet kontinuerligt utvecklas. I likhet med
föregående år vill utskottet framhålla att förvaltningsstyrelsen
har det övergripande ansvaret för informationsfrågorna och att
styrelsen genom sin parlamentariska sammansättning, under
ledning av talmannen, på ett lämpligt sätt kan initiera de
förändringar och den utveckling som kan motiveras av ändrade
förhållanden.

Av förvaltningskontorets redovisning framgår att åtgärder
vidtas för att underlätta massmedias bevakning av riksdagens
arbete. Utskottet anser inte att det är påkallat med något
initiativ från riksdagens sida med anledning av motionen. Motion
1993/94:K310 avstyrks av utskottet.

4. Kommunikation med allmänheten via datorpost

Motionen

I motion 1993/94:T808 yrkande 2 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
begärs att riksdagen skall besluta ge förvaltningsstyrelsen i
uppdrag att vidta åtgärder så att riksdagen kan kommunicera med
allmänheten via datorpost.

Enligt motionärerna bör riksdagsledamöter och andra
förtroendevalda vara möjliga att nå via elektronisk post.
Offentliga handlingar hos myndigheter bör finnas tillgängliga på
nätet. Datanätet bör enligt motionärerna kompletteras med
"Medborgarnas datakontor" där vem som helst kan få fram material
från myndigheter.

Riksdagens förvaltningskontor

Utskottet har inhämtat följande upplysningar från riksdagens
förvaltningskontor.

Riksdagens datasystem är sedan flera år anslutet till den
internationella standarden för elektronisk post, X.400.
Alla Allin1-användare kan via en tjänst i riksdagens
elektroniska post kommunicera med det publika X.400-nätet.
Således kan även extern elektronisk post sändas till riksdagens
dataanvändare genom X.400-nätet. För kommunikation mellan några
partikanslier i riksdagen och deras partiorganisationer har även
upprättats en speciell kommunikation via X.400.

Sedan hösten 1993 deltar förvaltningskontoret i ett
pilotprojekt där man knyter ihop X.400 med de facto-standarden
Internet. Försöket går ut på att via X.400-koppling kunna ta
emot och skicka elektronisk post även till Internet.
Kommunikationen mellan de två näten och riksdagens datasystem
sker via en dator på det företag som svarar för projektet. Av
säkerhetsskäl föredrar riksdagens ADB-enhet för närvarande en
kommunikation med Internet via en X.400-koppling.

De Allin1-användare som är intresserade av tillgång till
elektronisk post via X.400 och Internet kan således erbjudas
detta genom pilotprojektet. Adresseringen kan dock fortfarande
vara besvärlig men genom ADB-enhetens försorg kan
distributionslistor eller kortnamn skapas. En permanentning av
försöket kommer att övervägas senare under året.

Externa användare av riksdagens databas Rixlex har dessutom
visat intresse för direkt kommunikation via Internet.
Förvaltningskontoret försöker att lösa säkerhetsproblemen i
samband med en anslutning av enbart Rixlex till Internet.

Förvaltningskontoret följer i övrigt utvecklingen på området.

Utskottets bedömning

Motionärerna yrkar att förvaltningsstyrelsen skall få i
uppdrag att vidta åtgärder så att riksdagen kan kommunicera med
allmänheten via datapost. Av förvaltningskontorets redovisning
framgår att flera åtgärder har vidtagits och att ytterligare
åtgärder är under övervägande vad gäller kommunikation via
datanät och informationsspridning i elektronisk form. Mot
bakgrund härav anser inte utskottet att det är påkallat med
något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionen.
Utskottet avstyrker motion 1993/94:T808 yrkande 2.

5. Ersättning till Olof af Forselles

Motionen

I motion 1993/94:K314 yrkandena 1 och 2 av Robert Jousma (nyd)
yrkas att riksdagen skall begära att regeringen tillsätter en
utredning med uppgift att belysa problematiken kring affären
riksdagen kontra Olof af Forselles. Vidare yrkas att riksdagen,
om utredningen påvisar att Olof af Forselles blivit oskäligt
behandlad, reglerar de krav som han eller av honom utsett ombud
eventuellt kommer att ställa.

Riksdagens tidigare behandling

Frågan om ekonomisk ersättning från riksdagens sida till Olof
af Forselles har behandlats vid ett flertal tillfällen med
anledning av motioner, senast våren 1993 (bet. 1992/93:KU29). En
redovisning av frågan har lämnats i betänkandet 1987/88:KU10.

Utskottet erinrade vid riksmötet 1988/89 (bet. 1988/89:KU24)
om att Riksdagens förvaltningskontor den 3 december 1986
beslutat tillerkänna Olof af Forselles ett belopp ex gratia om
5 000 kr i månaden med början den 1 november 1986 och med
upphörande den 30 april 1989 (den månad då Olof af Forselles
uppnådde 65 års ålder). Utskottet avstyrkte motionsyrkande om
ytterligare ersättning under hänvisning till tidigare intagen
principiell ståndpunkt att en fråga av förevarande karaktär
borde behandlas av förvaltningsstyrelsen.

Utskottet avstyrkte under riksmötet 1992/93 (bet.
1992/93:KU29) en motion med yrkande om ersättning till Olof af
Forselles, under hänvisning till utskottets tidigare
ställningstaganden till motioner med samma syfte som den då
behandlade. Den aktualiserade frågan fick enligt utskottet anses
avgjord för riksdagens del genom förvaltningsstyrelsens beslut
den 3 december 1986.

Utskottets bedömning

Utskottet vidhåller sin tidigare inställning i frågan om
ersättning till Olof af Forselles, varför motion 1993/94:K314
yrkandena 1 och 2 avstyrks.

6. Tredimensionell uppmätning av riksdagshusen

Motionen

I motion 1993/94:K314 yrkande 3 av Robert Jousma (nyd) begärs
att riksdagen i syfte att rädda de kulturellt värdefulla
riksdagsbyggnaderna ger förvaltningsstyrelsen i uppdrag att
påbörja tredimensionell uppmätning av huskropparnas rörelse.

Enligt motionären rör sig riksdagshusen rejält, vilket på sikt
kommer att medföra stora skador. Den planerade höjningen av
grundvattennivån kommer enligt motionären inte att återge de av
röta skadade pålarna deras förmåga att bära den last de är
avsedda att göra.

Riksdagens förvaltningskontor

Med anledning av att utskottet begärt upplysningar från
riksdagens förvaltningskontor, har förvaltningskontoret inhämtat
ett yttrande från Statens geotekniska institut som anför
följande.

Statens geotekniska institut (SGI) har 1990 på riksdagens
uppdrag analyserat riksbyggnadernas grundläggning. SGIs
sammanfattande bedömning enligt skriftlig rapport är att
byggnadernas bestånd ej är i fara. Den omfattande pålningen
under byggnaderna innebär att det ej finns risk för att
byggnaderna skall falla sönder. Vad som kan hända är att nya
sprickor inträffar till följd av de långsamma sättningar som
pågår.

Byggnaderna utsattes redan under uppförandet vid seklets
början och under de närmaste åren därpå för betydande
sättningar. Sättningarna har därefter tillväxt i relativt
långsam takt. De är föranledda av s.k. krypdeformationer i
grundkonstruktioner och undergrund och kan förväntas fortsätta
under lång tid framöver. Sättningshastigheten är i genomsnitt
0,3 à 1,0 mm per år.

Sättningsuppföljningar utförs genom s.k. precisionsavvägning.
Mätpunkterna består av särskilt för ändamålet i byggnaderna fast
monterade ståldubbar. Avvägning innebär att mätpunkternas
höjdläge (nivå) vid varje mättillfälle bestäms i förhållande
till fasta referenspunkter. Metoden är erkänd och vedertagen för
noggranna sättningsobservationer av bl.a. byggnader och har
fördelen att mätningarnas noggrannhet kan värderas ur
mätresultaten. Genom mätningarna kan byggnadernas rörelsemönster
kartläggas.

För att kunna följa rörelserna i byggnaderna mer i detalj
installerades ett antal nya mätpunkter inne i byggnaderna under
hösten 1992. Mätningar utförs för närvarande av samtliga
mätpunkter 2 gånger per år.

För uppmätning av de små rörelser, som här är aktuella, krävs
långsiktiga mätningar över flera år med tillförlitliga metoder,
som har känd felmarginal. Nuvarande mätningar ger erforderlig
information. Enligt vår uppfattning kommer kompletterande
horisontella rörelsemätningar för byggnadernas rörelse inte att
ge ytterligare information. Det är således inte meningsfullt att
etablera ett system av mätpunkter, exempelvis i byggnadernas
fasader, för horisontella rörelsemätningar.

Om horisontella mätningar skulle utföras bör sådana mätningar
ske i lokala partier av byggnaderna som uppvisar ojämna
vertikala rörelser och i väggkonstruktioner, exempelvis i
anslutning till sprickor, där noggranna relativa
deformationsmätningar kan utföras.

Utskottets bedömning

Av budgetpropositionen (prop. 1993/94:100 bil. 16, anslag
A 4 Riksdagens byggnader m.m.) framgår att utrednings- och
projekteringsarbetet av åtgärder för att långsiktigt säkra
grundvattennivån på Helgeandsholmen pågår och kommer att
fortsätta under 1994/95. Hela projektet beräknas sannolikt kunna
vara slutfört under 1995/96, då medel kommer att erfordras för
produktionsskedet. Medelsbehovet för det fortsatta arbetet under
1994/95 har beräknats till 7 miljoner kronor.

Mot bakgrund av vad som framkommit i yttrande från Statens
geotekniska institut anser inte utskottet att det finns skäl att
ge förvaltningskontoret ett sådant uppdrag som motionären
önskar. Utskottet avstyrker motion 1993/94:K314 yrkande 3.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande riksdagens ledamöter och partier m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga
16, A 1 till Riksdagens ledamöter och partier m.m. för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 372 625 000 kr,
2. beträffande riksdagsutskottens resor utom Sverige
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga
16, A 2 till Riksdagsutskottens resor utom Sverige för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 18 500 000
kr,
3. beträffande riksdagens förlagsverksamhet
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga
16, A 3 till Riksdagens förlagsverksamhet för budgetåret
1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 33 914 000 kr,
4. beträffande riksdagens byggnader m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga
16, A 4 till Riksdagens byggnader m.m. för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 127 733 000 kr,
5. beträffande riksdagens förvaltningskostnader
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga
16, A 5 och med avslag på motion 1993/94:K312 yrkande 1 till
Riksdagens förvaltningskostnader för budgetåret 1994/95
anvisar ett ramanslag på 242 101 000 kr,
res. 1 (nyd)
6. beträffande Justitieombudsmännen
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga
16, B 1 till Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen för
budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 32 280 000 kr,
7. beträffande Nordiska rådets svenska delegation och dess
kansli
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga
16, B 3 till Nordiska rådets svenska delegation och dess
kansli för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på
7 960 000 kr,
8. beträffande Nordiska rådets svenska delegation och dess
kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga
16, B 4 för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på
12 797 000 kr,
9. beträffande telefonsamtal till riksdagen
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:K301 och 1993/94:K304,
10. beträffande direkta radiosändningar av
riksdagsdebatter
att riksdagen avslår motion 1993/94:K310,
11. beträffande kommunikation med allmänheten via
datorpost
att riksdagen avslår motion 1993/94:T808 yrkande 2,
12. beträffande ersättning till Olof af Forselles
att riksdagen avslår motion 1993/94:K314 yrkandena 1 och 2,
res. 2 (nyd)

13. beträffande tredimensionell uppmätning av
riksdagshusen
att riksdagen avslår motion 1993/94:K314 yrkande 3.
res. 3 (nyd)

Stockholm den 30 mars 1994

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil
Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Stig Bertilsson (m), Catarina
Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Ingvar Johnsson (s), Hans
Göran Franck (s), Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander
(nyd), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Ola Karlsson (m), Elvy
Söderström (s), Björn von der Esch (m) och Ingela Mårtensson
(fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Riksdagens förvaltningskostnader (mom. 5)

Harriet Colliander (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar
med "I motion 1993/94:K312" och slutar med
"förvaltningskontorets förslag" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som uttryckts i motion
1993/94:K312 om att riksdagen och dess myndigheter bör
underkastas samma hårda sparbeting som gäller för statliga
myndigheter och bolag. Utskottet tillstyrker därför motionens
krav enligt yrkande 1 om en reduktion med 5 % och avstyrker
budgetpropositionens förslag till anslagsberäkning.

dels att utskottets hemställan under mom. 5 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande riksdagens förvaltningskostnader
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:K312 yrkande 1
och med avslag på proposition 1993/94:100 bilaga 16, A 5 till
Riksdagens förvaltningskostnader för budgetåret 1994/95
anvisar ett ramanslag på 230 000 000 kr,

2. Ersättning till Olof af Forselles (mom. 12)

Harriet Colliander (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som
börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "1 och 2
avstyrks" bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av vad som förekommit i ärendet delar utskottet
motionärens uppfattning om att en utredning bör tillsättas för
att belysa problematiken kring frågan om affären riksdagen
kontra Olof af Forselles. Riksdagen bör därför hos regeringen
begära tillsättande av en sådan utredning.

I likhet med motionären anser också utskottet att riksdagen,
om denna utredning påvisar att Olof af Forselles blivit oskäligt
behandlad, skall reglera de krav som han eller av honom utsett
ombud eventuellt kommer att ställa. Detta bör riksdagen som sin
mening ge förvaltningskontoret till känna. Utskottets
ställningstagande innebär att motion 1993/94:K314 yrkandena 1
och 2 tillstyrks.

dels att utskottets hemställan under mom. 12 bort ha
följande lydelse:

12. beträffande ersättning till Olof af Forselles
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:K314 yrkandena 1
och 2 dels hos regeringen begär tillsättande av en utredning
i enlighet med vad utskottet anfört, dels som sin mening ger
förvaltningskontoret till känna vad utskottet anfört om
ersättning till Olof af Forselles,

3. Tredimensionell uppmätning av riksdagshusen (mom. 13)

Harriet Colliander (nyd) anser

dels att den del av riksdagens yttrande på s. 12 som
börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "yrkande 3" bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar motionärens uppfattning att en tredimensionell
uppmätning av huskropparnas rörelse bör göras.
Förvaltningskontoret bör få i uppdrag att påbörja en sådan
uppmätning. Utskottet tillstyrker därför motion 1993/94:K314
yrkande 3.

dels att utskottets hemställan under mom. 13 bort ha
följande lydelse:

13. beträffande tredimensionell uppmätning av
riksdagshusen
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:K314 yrkande 3
som sin mening ger förvaltningskontoret till känna vad utskottet
anfört.

Meningsyttring

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Bengt Hurtig (v) anför:

Kommunikation med allmänheten via datorpost (mom. 11)

Det är viktigt att riksdagen vidtar åtgärder för att
underlätta en kommunikation mellan allmänheten och
riksdagsledamöterna. Användning av datapost är ett enkelt sätt
att åstadkomma en sådan kommunikation. Av förvaltningskontorets
redovisning framgår att arbete pågår med dessa frågor och att
man bl.a. försöker lösa säkerhetsproblemen. Enligt min mening är
det viktigt att förvaltningskontoret så snart som möjligt vidtar
åtgärder som innebär att riksdagen och allmänheten kan komma i
kontakt med varandra via datapost.