Riksdagen och dess myndigheter m.m.

Betänkande 1994/95:KU39

Konstitutionsutskottets betänkande 1994/95:KU39

Riksdagen och dess myndigheter m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motioner
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation
• Bilaga 1

1994/95
KU39

Sammanfattning

I betänkandet behandlas budgetpropositionens förslag om anslag
för budgetåret 1995/96 under femtonde huvudtiteln, Riksdagen och
dess myndigheter m.m., utom anslaget B 2 Riksdagens revisorer. I
betänkandet behandlas även fyra motioner som berör riksdagens
budget.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår en höjning av
grundbidraget till de riksdagspartier som inte är i
regeringsställning med 450 000 kr per parti och år.
Förvaltningsstyrelsen föreslår också en höjning av
ledamotsstödet från en assistent/utredare per tre ledamöter till
en assistent/utredare per 2,5 ledamöter. Utskottet tillstyrker
förslagen. Mot dessa förslag reserverar sig de moderata
ledamöterna.

Utskottet förordar att frågan om inrättande av ett
EU-informationskontor behandlas senare under våren 1995.

Utskottet avstyrker samtliga övriga motioner.

Propositionen

1994/95:100 bilaga 16 A 1 vari yrkas
1. att riksdagen till Riksdagens ledamöter och partier m.m.
för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 610 610 000
kr,
2. att riksdagen antar lag om ändring i lagen (1994:1066) om
statligt bidrag till partigrupperna i riksdagen enligt bilagan.

1994/95:100 bilaga 16 A 2 vari yrkas att riksdagen till
Riksdagsutskottens resor utom Sverige för budgetåret 1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 3 800 000 kr.

1994/95:100 bilaga 16 A 3 vari yrkas att riksdagen till
Riksdagens förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 anvisar
ett ramanslag på 441 800 000 kr.

1994/95:100 bilaga 16 A 4 vari yrkas att riksdagen till
Riksdagens byggnader m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 57 230 000 kr.

1994/95:100 bilaga 16 B 1 vari yrkas att riksdagen till
Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen, för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 50 437 000 kr.

Motioner

1994/95:K306 av Elving Andersson och Kerstin Warnerbring (c)
vari yrkas att riksdagen uppdrar åt förvaltningsstyrelsen att ta
fram ett handlingsprogram för att miljöanpassa riksdagen som
arbetsplats.

1994/95:K313 av förste vice talman Anders Björck m.fl. (m)
vari yrkas att riksdagen avslår förvaltningsstyrelsens förslag
att höja det statliga bidraget till partigrupperna med 10 800
000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen.

1994/95:K315 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger förvaltningskontoret till
känna vad i motionen anförts om energisnåla glödlampor,
2. att riksdagen som sin mening ger förvaltningskontoret till
känna vad i motionen anförts om byggnadsmaterial och
målarfärger.

1994/95:K318 av Lars Björkman m.fl. (m, c, fp) vari yrkas att
riksdagen hos riksdagens förvaltningskontor begär en utredning
om att minska kostnaderna för ledamöternas resor genom att
erbjuda dem som så önskar ett SLTF-kort i enlighet med vad som
anförts i motionen.

Utskottet

Riksdagens ledamöter och partier m.m. (A 1)

Propositionen

Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till Riksdagens
ledamöter och partier m.m. anvisas ett förslagsanslag på 610 610
000 kr. Från anslaget finansieras arvoden, kostnadsersättningar
och traktamenten till riksdagens ledamöter, arbetsgivaravgifter
samt pensioner och inkomstgarantibelopp åt f.d.
riksdagsledamöter m.fl. Vidare finansieras reseersättningar vid
resor inom Sverige, sjukvårdskostnader och utbildning för
riksdagens ledamöter. Kostnader för ledamöternas deltagande i
internationellt parlamentariskt samarbete såsom Europarådet, IPU
liksom bidragen till ledamöternas enskilda studieresor
finansieras även från anslaget. Särskilda medel har avsatts för
arvoden till Sveriges 22 ledamöter i EU-parlamentet samt för
EU-nämndens verksamhet. I anslaget ingår slutligen även bidrag
till riksdagsledamöternas föreningar/organisationer (bl.a.
RIFO) liksom bidraget till partigrupperna.

För stödet till partigrupperna föreslås dels en ökning av
grundbidraget för partier som inte är i regeringsställning, dels
en uppräkning av ledamotsbidraget för assistent/utredarstöd från
beräkningsgrunden 1 assistent på 3 ledamöter till 1 assistent på
2,5 ledamöter. Höjningen av grundbidraget motiveras av
partikansliernas ökade arbetsbelastning för bevakning av
EU-frågor såväl i EU-nämnden som i fackutskotten. Höjningen av
assistentstödet grundas bl.a. på de synpunkter som framkommit i
en enkät om ledamöternas service som genomfördes under våren
1994 och som utvisade att assistent/utredarstödet till den
enskilde ledamoten bedömts vara otillräckligt.
Förvaltningsstyrelsen föreslår att riksdagen antar ändringar i
lagen (1994:1066) om statligt bidrag till partigrupperna i
riksdagen i enlighet med bilaga 1 till propositionen. Av
lagförslaget framgår att förvaltningsstyrelsens ambition är att
en ny uppräkning skall göras inför budgetåret 1997 med innebörd
att beräkningsgrunden skall vara en assistent på två ledamöter.

Ledamöternas arvoden bestäms fr.o.m. den 1 januari 1994 av en
särskild nämnd, Riksdagens arvodesnämnd. Förvaltningskontoret
har beräknat medel för arvodena enligt nu gällande nivå. Vad
nämnden senare kan komma fram till beträffande arvodenas storlek
kommer att belasta detta anslag.

Motionen

I motion K313 hemställer Anders Björck m.fl. (m) att riksdagen
avslår förvaltningsstyrelsens förslag att höja det statliga
bidraget till partigrupperna med 10 800 000 kr i enlighet med
vad som anförts i motionen.

Enligt motionärerna måste den allvarliga ekonomiska situation,
som landet befinner sig i och som innebär att praktiskt taget
all övrig statlig verksamhet får finna sig i minskade eller i
bästa fall oförändrade anslag, beaktas även av riksdagen som
beslutar om nedskärningar för andra offentliga verksamheter. Det
finns enligt motionärerna en överhängande risk för att
förvaltningsstyrelsens beslut om ökade partibidrag uppfattas som
en provokation av bl.a. allmänheten. De önskemål det här är
fråga om bör enligt motionärerna tillgodoses genom att
partigrupperna själva gör de omfördelningar som behövs inom
befintliga ramar.

Utskottets bedömning

Förvaltningsstyrelsen föreslår en ökning av det ekonomiska
stödet till partier som inte är i regeringsställning med
hänvisning till den ökade arbetsbelastningen på partiernas
kanslier vad avser bevakningen av EU-frågor i EU-nämnden och
utskotten. Utskottet anser för sin del att den föreslagna
ökningen av grundbidraget i dessa fall är väl motiverad och
tillstyrker förslaget. Utskottet tillstyrker i enlighet härmed
förslaget till ändring av 5 § i lagen (1994:1066) om statligt
stöd till partigrupperna i riksdagen.

Utskottet har tidigare (bet. 1992/93:KU9) framhållit att ett
gott personligt stöd till ledamöterna, innefattande såväl
utredar- och handläggarfunktioner som sedvanlig assistenthjälp,
är en förutsättning för att ledamöterna skall ha möjlighet att
på bästa sätt fullgöra sina uppdrag.

Utskottet konstaterar vidare att detta stöd varit oförändrat
sedan den 1 juli 1991, då det höjdes till motsvarande en
assistent per tre ledamöter. Sedan dess har behovet av ett
förbättrat administrativt stöd bekräftats av bl.a. den nämnda
enkäten som genomfördes våren 1994 och som redovisats av
förvaltningskontoret i september 1994.

Med hänvisning till vad utskottet tidigare uttalat
principiellt och till riksdagens ambition att långsiktigt
förbättra ledamöternas administrativa stöd, som präglat besluten
i denna fråga sedan 1988, tillstyrker utskottet
förvaltningsstyrelsens förslag om en uppräkning av
ledamotsstödet såvitt avser budgetåret 1995/96, innebärande att
ledamotsstödet beräknas till en assistent per 2,5 ledamöter.

Av förvaltningsstyrelsens förslag framgår att ambitionen är
att ytterligare förbättra stödet från den 1 januari 1997 genom
en ny uppräkning. Utskottet delar denna uppfattning men anser
det för sin del rimligt att förvaltningsstyrelsen återkommer i
frågan i samband med 1997 års budget. Detta medför att förslaget
till ändring i 10 § lagen (1994:1066) om statligt stöd till
partigrupperna i riksdagen och den föreslagna
ikraftträdandebestämmelsen har förändrats. Utskottets förslag
till ändring framgår av bilaga 2.

Utskottet avstyrker motion K313 med hänvisning till vad
utskottet anfört i det föregående.

Vad gäller föreslagna medel på 14 miljoner kronor till arvoden
m.m. för Sveriges 22 ledamöter i EU-parlamentet bör dessa enligt
utskottets mening brytas ut ur anslaget A 1 enligt
propositionens förslag och redovisas som ett särskilt anslag i
budgeten. I enlighet härmed föreslår utskottet att anslaget A 1
reduceras med den nämnda summan. Utskottet lämnar i ett särskilt
betänkande (bet. 1994/95:KU48) förslag till reglering av
EU-parlamentarikernas arvoden m.m. Beslut om medelsanvisning bör
fattas i samband med behandlingen av detta betänkande.

Utskottet tillstyrker förvaltningsstyrelsens förslag i övriga
delar.

Riksdagsutskottens resor utom Sverige (A 2)

Propositionen

Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till
Riksdagsutskottens resor utom Sverige anvisas ett
reservationsanslag på 3 800 000 kr.

Anslaget för 1995/96 är avsett att täcka medelsbehovet för
mandatperioden. För verksamheten har beräknats de merkostnader
som uppkommer genom att utskottens ledamöter utökats från 15
till 17 samt effekterna av att utskotten i ökad utsträckning
förväntas resa i delegationer. Medel har också beräknats för
EU-nämndens resor som i dessa sammanhang likställs med
utskottens.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker förvaltningsstyrelsens förslag.

Riksdagens förvaltningskostnader (A 3)

Propositionen

Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till Riksdagens
förvaltningskostnader anvisas ett ramanslag på 441 800 000 kr.

Från anslaget utgår medel för riksdagsförvaltningen exkl.
kostnaderna för fastighetsförvaltningen. Kostnaderna avser bl.a.
löner, administration, intern säkerhet, datateknik,
förlagsverksamhet, bibliotek och informationsverksamhet.

Av propositionen framgår bl.a. att medel avsätts för nya
lokala system för personal-, löne- och ekonomiadministration i
linje med utvecklingen inom statsförvaltningen i övrigt. Medel
avsätts också för fortsatt kompetensutveckling, särskilt
språkutbildning. I budgetförslaget ingår även medel för
slutförande av reinvesteringen i ADB-systemet. Målet är att
under 1995 ersätta terminalerna med persondatorer. Medel finns
också avsatta för driften av tidigare beslutat
informationscentrum i kvarteret Neptunus. Vidare har medel i
storleksordningen 3 miljoner kronor beräknats för ett särskilt
informationskontor för EU-information i riksdagens regi.

Medel har också beräknats för viss personalförstärkning till
följd av ianspråktagandet av en ny fastighet, effekterna av
EU-medlemskapet, ökad satsning på information och Rixlex samt
nya behov inom data- och dokumentationsverksamheten. Frågan om
nya permanenta föredragandetjänster inom utskottsorganisationen
har skjutits upp i avvaktan på resultatet av
Riksdagsutredningens arbete. Medel har dock avsatts för en
förstärkning av finansutskottets kansli med hänvisning till
utskottets roll i den nya budgetprocessen.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker förvaltningskontorets förslag med
undantag för de medel -- 3 miljoner kronor -- som är avsedda för
ett EU-informationskontor i riksdagens regi. Frågan om
finansieringen av det tilltänkta informationskontoret behandlas
i samband med ett aviserat förslag i denna fråga i
kompletteringspropositionen.

Riksdagens byggnader (A 4)

Propositionen

Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till Riksdagens
byggnader m.m. anvisas ett reservationsanslag på 57 230 000 kr.

Av propositionen framgår bl.a. att riksdagen disponerar totalt
lokaler till en omfattning av ca 120 000 kvm BTA (totalarea)
exklusive bostäder. Beträffande ombyggnaden av riksdagens hus
uppgår medelsbehovet för 1995/96 till 8 miljoner kronor. Till
detta kommer vissa tillkommande kostnader på totalt ca 14,5
miljoner kronor. Insatser har beräknats för vissa arbetsmiljö-
och ventilationsinvesteringar samt handikappanpassningar av
riksdagens hus. I och med att fastigheterna i kvarteren Neptunus
och Merkurius tas i full drift kan vissa förhyrningar avslutas
och kostnaderna därmed minskas.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker förvaltningsstyrelsens förslag.

Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen (B 1)

Propositionen

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår att till Riksdagens
ombudsmän, Justitieombudsmännen, anvisas ett ramanslag på 50 437
000 kr.

Ämbetet har med hänvisning till det stigande antalet klagomål
och med bibehållet verksamhets- och kvalitetsmål begärt medel
till en personalförstärkning med en föredragandetjänst. Mot
ämbetets medelsberäkning har förvaltningsstyrelsen inget att
erinra. Enligt styrelsen får det ankomma på
konstitutionsutskottet att ta ställning till lämpliga åtgärder
för att komma till rätta med ärendebalansen.

Bemanning, ärendebalanser m.m. vid JO-ämbetet

I en rapport från revisionsavdelningen vid Sveriges riksbank
(dnr 94-3119-REV) om ADB-stödets effekter på verksamheten vid
JO-ämbetet redovisas bl.a. ärendetillströmning, ärendeavverkning
och ärendebalanser för perioden 1989/90 -- 1993/94. Det framgår
att antalet ärenden ökade kontinuerligt under perioden, från
3 688 till 4 741 (29 %). Antalet avgjorda ärenden ökade under
samma period från 3 693 till 4 570 (24 %), vilket resulterade i
en ökande ärendebalans, från 801 till 1 002 (25 %).

Antalet handläggare ökade under den aktuella perioden från 30
till 32, medan biträdespersonalen minskade från 18 till 16. Den
totala personalstyrkan har varit oförändrad under perioden.

Det framgår vidare av rapporten att datoriseringen, som
påbörjades 1989/90, bidragit till en relativt kraftig uppgång i
produktiviteten under de tre första åren. Därefter har
produktiviteten stagnerat, mätt i antal ärenden per
årsarbetande, eller minskat, mätt i antal ärenden per
handläggare och JO.

Av en skrivelse till utskottet (dnr 351/94-95) från chefs-JO
framgår att en klar tendens till ökning av ärendebalansen har
kunnat skönjas sedan cirka ett år tillbaka och att läget
ytterligare förvärrats i början av innevarande år.

Utskottets bedömning

Utskottet finner mot bakgrund av vad som redovisats i det
föregående att JO-ämbetet har kunnat bemästra en ökande
ärendetillströmning utan personalökning tack vare införandet av
ADB-stöd. Den kontinuerliga ökningen av anmälningsärenden gör
enligt utskottets mening att behovet av en ny handläggartjänst
framstår som uppenbart. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet
förvaltningsstyrelsens förslag om en personalförstärkning med en
tjänst som föredragande vid JO-ämbetet.

Utskottet har i särskild ordning (bet. 1994/95:KU33) tagit
initiativ till en förstärkning av JO-ämbetet genom att föreslå
att riksdagen skall kunna utse en eller flera ställföreträdande
ombudsmän, som kan inträda då en ordinarie ombudsman på grund av
en längre tids sjukdom blir förhindrad att utöva sin tjänst
eller det av annat särskilt skäl föreligger behov av
ställföreträdande ombudsmans tjänstgöring. Enligt utskottets
mening kan merkostnaderna för sådana extraordinära åtgärder som
inkallande av ställföreträdande JO av naturliga skäl inte
beräknas i förväg. Dessa kostnader bör dock kunna rymmas i
ämbetets ordinarie budget.

Miljöanpassning av riksdagen

Motionerna

I motion 1994/95:K306 av Elving Andersson och Kerstin
Warnerbring (båda c) hemställs att riksdagen ger
förvaltningsstyrelsen i uppdrag att utarbeta ett
handlingsprogram för att miljöanpassa riksdagen som arbetsplats.

Enligt motionärerna bör riksdagen vara en arbetsplats som
ligger i frontlinjen när det gäller miljöanpassning och därmed
kunna tjäna som ett föredöme. Som exempel på områden att se över
nämns upphandling av kontorsmateriel, elektronisk utrustning och
transporttjänster. Vidare nämns övergång till lågenergilampor
och avskaffande av engångsartiklar.

I motion 1994/95:K315 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) yrkas att
riksdagen som sin mening ger förvaltningskontoret till känna vad
i motionen anförts om energisnåla glödlampor (yrkande 1),
byggnadsmaterial och målarfärger (yrkande 2).

Motionärerna påpekar att många av de tvätt- och
rengöringsmedel som försäljs innehåller ämnen som är farliga för
människa och miljö samt att det finns tillgängliga alternativ
till miljöskadliga produkter. Riksdagen bör därför enligt
motionärerna föregå med gott exempel och ersätta vissa kemiska
medel med miljövänliga alternativ.

Riksdagens förvaltningskontor

Riksdagens förvaltningskontor har tagit initiativ till ett
projekt om hur arbetet i riksdagen skall kunna miljöanpassas.
Projektet kommer att inledas under våren 1995 med en förstudie.
Studien syftar till att ta fram underlag för det fortsatta
arbetet, bl.a. en kartläggning av de produkter som i dag används
och dessas miljökonsekvenser. Kartläggningen syftar till att
mäta flödena av bl.a. energi, kemikalier och papper som passerar
riksdagen. Studien kommer att utföras i samarbete med en extern
konsult.

Utskottets bedömning

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget
att riksdagen miljöanpassas. De frågor som tas upp i motionerna
kommer att behandlas i den kommande utredningen, varför
motionärernas önskemål därmed får anses tillgodosedda. I
avvaktan på projektets genomförande avstyrker utskottet
motionerna K306 och K315 yrkandena 1 och 2.

SLTF-kort för riksdagens ledamöter

Motionen

I motion 1994/95:K318 av Lars Björkman m.fl. (m, c, fp) yrkas
att riksdagen hos riksdagens förvaltningskontor begär en
utredning i syfte att minska kostnaderna för ledamöternas resor
genom att erbjuda dem som så önskar ett s.k. SLTF-kort i
enlighet med vad som anförts i motionen. SLTF är
trafikhuvudmännens organisation, Svenska Lokaltrafikföreningen.

Motionärerna hänvisar till gällande resereglemente, enligt
vilket riksdagens ledamöter utan personligt utlägg kan utnyttja
inrikes järnvägar, reguljära flyglinjer samt statliga
busslinjer. Därutöver får riksdagens förvaltningskontor
föreskriva att annat färdmedel får anlitas. Genom en
komplettering av resereglementet med en generell möjlighet att
utnyttja länstrafiken skulle kostnaderna för ledamöters enskilda
taxiresor kunna minskas och den sammanlagda kostnaden för resor
sänkas, menar motionärerna. En sådan lösning skulle enligt
motionen kunna uppnås genom att riksdagens förvaltningskontor
upptar förhandlingar med trafikhuvudmännen, via deras
huvudorganisation Svenska Lokaltrafikföreningen (SLTF).

Riksdagens förvaltningskontor

På uppdrag av riksdagens förvaltningsstyrelse tog riksdagens
förvaltningskontor i januari 1993 kontakt med Svenska
Lokaltrafikföreningen för att undersöka möjligheterna till en
uppgörelse vad gäller ledamöters resor med länstrafikbolagen.
Det bud som Lokaltrafikföreningen då lade fram ansågs för högt;
det skulle innebära en extra kostnad på 2--3 miljoner kronor för
riksdagen.

Förvaltningskontoret har i januari 1995 åter inlett
förhandlingar med Svenska Lokaltrafikföreningen. Föreningen
kommer under våren att besluta om ett bud avseende
riksdagsledamöters lokala resor till riksdagens
förvaltningskontor. Enligt förvaltningskontoret hyser man denna
gång förhoppningar om att kunna träffa en överenskommelse med
Svenska Lokaltrafikföreningen.

Enligt förvaltningskontoret är det främst de ledamöter som är
bosatta utanför Stockholmsområdet som är i behov av en
komplettering av det här avsedda slaget. Dessa ledamöter saknar
framför allt möjligheten att resa fritt inom Storstockholms
Lokaltrafiks (SL) trafikområde samt med Arlandatrafiken.
Ledamöter bosatta inom Storstockholm har redan dessa förmåner.
De tillkommande möjligheterna till fria lokalresor avses
integreras i det kort omfattande färdbevis för SJ-resor och
betalkort som alla ledamöter har.

Utskottets bedömning

Utskottet bedömer det som värdefullt att riksdagens ledamöter
får enhetliga möjligheter till kostnadsfria resor över hela
landet inklusive lokalresor. Utskottet utgår från att de
pågående förhandlingarna med Svenska Lokaltrafikföreningen leder
till en för riksdagen acceptabel lösning. I avvaktan på detta
avstyrks motion K318.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lag om ändring i lagen (1994:1066) om
statligt bidrag till partigrupperna i riksdagen
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga
16 A 1 och med avslag på motion 1994/95:K313 antar regeringens
förslag till lag om ändring i lagen (1994:1066) om statligt
bidrag till partigrupperna i riksdagen med den ändringen att
10 § och ikraftträdandebestämmelsen erhåller i bilaga 2 som
Utskottets förslag betecknade lydelse,
res. (m)

2. beträffande anslag till riksdagens ledamöter och partier
m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga
16 A 1 till Riksdagens ledamöter och partier m.m. för budgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 596 610 000 kr,

3. beträffande anslag till riksdagsutskottens resor utom
Sverige
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
16 A 2 till Riksdagsutskottens resor utom Sverige för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 3 800 000
kr,

4. beträffande anslag till riksdagens
förvaltningskostnader
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga
16 A 3 till Riksdagens förvaltningskostnader för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 438 800 000 kr,

5. beträffande anslag till riksdagens byggnader m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
16 A 4 till Riksdagens byggnader m.m. för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 57 230 000 kr,

6. beträffande anslag till JO-ämbetet
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
16 B 1 till Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen för budgetåret 1995/96
anvisar ett ramanslag på 50 437 000 kr,

7. beträffande miljöanpassning av riksdagen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:K306 och 1994/95:K315
yrkandena 1 och 2,

8. beträffande SLTF-kort för riksdagens ledamöter
att riksdagen avslår motion 1994/95:K318.

Stockholm den 6 april 1995

På konstitutionsutskottets vägnar

Birgit Friggebo

I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove
Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar
Johnsson (s), Birger Hagård (m), Tone Tingsgård (s), Björn von
Sydow (s), Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s),
Kenneth Kvist (v), Pär-Axel Sahlberg (s), Peter Eriksson (mp),
Håkan Holmberg (fp), Nils-Göran Holmqvist (s), Nils Fredrik
Aurelius (m) och Sivert Carlsson (c).

Reservation

Ökat ekonomiskt stöd till partigrupperna (mom. 1)

Anders Björck, Birger Hagård, Jerry Martinger och Nils Fredrik
Aurelius alla (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar
med "Förvaltningsstyrelsen föreslår" och på s. 4 slutar med "det
föregående" bort ha följande lydelse:

Förvaltningsstyrelsen föreslår en höjning av det statliga
partistödet till partigrupperna i riksdagen med 10,8 miljoner
kronor. 8,1 miljoner kronor avser ledamotsbidrag och 2,7
miljoner kronor avser gruppkanslibidrag. Höjningen av
ledamotsbidraget grundas på att normen för bidraget ändras från
en assistent/utredare per tre ledamöter till en
assistent/utredare per 2,5 ledamöter.

Utskottet anser att behovet av den föreslagna förstärkningen
inte är klarlagt. Dessutom måste enligt utskottets mening den
allvarliga ekonomiska situation som landet befinner sig i
beaktas även av riksdagen. Det finns enligt utskottets mening en
överhängande risk för att ett riksdagsbeslut om ökade
partibidrag enligt den modell som förvaltningsstyrelsen
föreslår skulle uppfattas som provocerande av allmänheten.

Mot denna bakgrund anser utskottet att de önskemål det här är
tal om bör kunna tillgodoses genom att partigrupperna själva gör
de omfördelningar som behövs inom befintliga resursramar.
Utskottet tillstyrker därför motion K313 och avstyrker
förvaltningskontorets förslag i denna del.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande lag om ändring i lagen (1994:1066) om
statligt bidrag till partigrupperna i riksdagen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K313 avslår
regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1066) om
statligt bidrag till partigrupperna i riksdagen.

Propositionens lagförslag

Bilaga 1

Av utskottet föreslagen ändring i regeringens
Bilaga 2

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1994:1066) om statligt bidrag till
partigrupperna i riksdagen

Propositionens förslag Utskottets förslag

10 §

Bidraget är avsett för Bidraget är avsett för
utredar-, assistent- och utredar-, assistent- och
kontorshjälp åt kontorshjälp åt
riksdagsledamöterna. riksdagsledamöterna.
Bidraget bestäms för ett Bidraget bestäms för ett
budgetår i sänder av budgetår i sänder av
riksdagens riksdagens
förvaltningsstyrelse. förvaltningsstyrelse.
Bidraget beräknas efter Bidraget beräknas efter
normen kostnader för en normen kostnader för en
assistent per två assistent per 2,5
ledamöter. ledamöter.

Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft
den 1 juli 1995. den 1 juli 1995.
Beräkningen av bidraget
enligt 10 § skall dock
under tiden från och med
den 1 juli 1995 till och med
den 31 december 1996 göras
efter normen en assistent
för 2,5 ledamöter.