Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet under år 1995

Betänkande 1995/96:UbU12

Utbildningsutskottets betänkande 1995/96:UBU12

Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet under år 1995

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Utskottet
• Hemställan

1995/96
UbU12

Sammanfattning

Till riksdagen har överlämnats
Riksbankens Jubileumsfonds
verksamhetsberättelse för år 1995 och
Riksdagens revisorers berättelse
angående granskningen av fondens
verksamhet under nämnda år. Utskottet
föreslår i detta betänkande att
riksdagen lägger de båda berättelserna
till handlingarna.

I betänkandet behandlas även en motion
om att Jubileumsfonden bör ge fler
projektanslag till humanistisk
forskning, bl.a. med inriktning mot
kvinnoforskning, och till kvinnliga
forskare. Motionen avstyrks med
hänvisning till att frågorna är
uppmärksammade inom fonden.

Redogörelserna

Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens
Jubileumsfond har i enlighet med 10 § i
fondens stadgar till riksdagen och
Riksdagens revisorer avgivit berättelse
över stiftelsens verksamhet och
förvaltning under år 1995 (redog.
1995/96:RJ1).

Enligt lagen (1988:46) om revision av
riksdagsförvaltningen m.m. skall
Riksdagens revisorer granska Stiftelsen
Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet.
Revisorerna skall särskilt se till att
fondens organisation av och kontroll
över redovisningen samt medels- och
värdeförvaltningen är
tillfredsställande.

Efter granskning av Jubileumsfondens
verksamhet under år 1995 och fondens
årsbokslut har revisorerna till
riksdagen överlämnat revisionsberättelse
(redog. 1995/96:RR6), varav framgår att
granskningen inte givit anledning till
anmärkning.

Motionen

1995/96:Ub12 av Britt-Marie Danestig-
Olofsson och Johan Lönnroth (v) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
Riksbankens Jubileumsfond till känna vad
i motionen anförts om principerna för
fondens fördelning av projektanslag.

Utskottet

Inledning

Riksbankens Jubileumsfond är en
fristående stiftelse som har till
ändamål att främja och understödja
vetenskaplig forskning.

Stiftelsen grundades år 1962 genom en
donation från Sveriges Riksbank, som
därmed ville uppmärksamma bankens 300-
årsjubileum år 1968. Den årliga
avkastningen av jubileumsdonationen
skulle användas till att främja
vetenskaplig forskning med anknytning
till Sverige.

I nuvarande stadgar för stiftelsen
(Riksdagens förvaltningskontors
författningssamling, RFS, 1988:1) anges
bl.a. att företräde skall ges åt
forskningsområden, vilkas medelsbehov
inte är så väl tillgodosedda på annat
sätt, att fondens medel speciellt skall
användas för att stödja stora och
långsiktiga forskningsprojekt, att nya
forskningsuppgifter, som kräver snabba
och kraftiga insatser, därvid särskilt
skall uppmärksammas samt att fonden
skall söka främja kontakter med
internationell forskning.

Våren 1993 beslutade riksdagen att en
donation på 1 500 miljoner kronor av de
tidigare löntagarfondsmedlen skulle
överlämnas till Jubileumsfonden för att
där förvaltas och användas för
kulturvetenskaplig forskning (prop.
1992/93:171, bet. UbU16, rskr. 387).
Överlämnandet verkställdes genom
regeringsbeslut den 2 december 1993.
Såväl avkastningen av de donerade medlen
som själva kapitalet får disponeras.
Förvaltningen skall handhas så att
särredovisning kan ske i förhållande
till andra medel som Jubileumsfonden
disponerar.

Den kulturvetenskapliga donationen
skall användas bl.a. till att stödja
projekt och program som innebär
gränsöverskridanden mellan discipliner,
att etablera nätverk eller andra fastare
samverkansformer nationellt och
internationellt t.ex. genom
internationella forskarutbytesprogram,
att befordra forskarutbildning och
forskarrekrytering samt att stödja
forskarrörlighet internationellt och
mellan universitet, högskolor och andra
verksamheter.

Jubileumsfondens stöd till viss
forskning

I motion 1995/96:Ub12 (v) påpekas att
ett av de viktigaste målen för
Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet är
att understödja forskningsområden,
vilkas medelsbehov inte är så väl
tillgodosedda på annat sätt. Ett annat
viktigt mål för fondens verksamhet är
att stödja projekt och program som
innebär gränsöverskridanden mellan
discipliner. Efter att ha granskat
Jubileumsfondens årsredovisning för år
1995 noterar motionärerna att endast en
mindre del av de 51 nya projekt som
Jubileumsfonden beviljat anslag detta år
tillhör det humanistiska
forskningsområdet, ett område som har
svårt att få externa anslag. Humaniora
är också det område där kvinnorna
dominerar bland de yrkesverksamma
forskarna. Bland de
samhällsvetenskapliga projekt som
beviljats anslag finns många inom
traditionellt stora forskningsområden,
såsom t.ex. företagsekonomi och
nationalekonomi. Motionärerna finner det
även anmärkningsvärt att samtliga
forskare som fått anslag inom humaniora
är män. Ett forskningsområde som
motionärerna särskilt tar upp är
kvinnoforskningen som håller på att
utvecklas och där möjligheterna till
externa medel är små. Endast ett av
forskningsprojekten inom humaniora och
samhällsvetenskap nämner en inriktning
mot kvinnoforskning, hävdar
motionärerna. De anser att det är
angeläget att Jubileumsfonden anpassar
sin anslagspolitik till de ursprungliga
intentionerna. Detta bör riksdagen som
sin mening ge Jubileumsfonden till
känna.

Utskottet behandlade under hösten 1995
en motsvarande motion angående
principerna för fondens fördelning av
projektanslag (mot. 1994/95:Ub37, bet.
1995/96:UbU2). Ett skriftligt yttrande
över motionen inhämtades från
Jubileumsfonden (bilaga till bet.).
Under beredningen av ärendet hölls också
i november 1995 en överläggning mellan
utskottets ledamöter och representanter
för Jubileumsfonden, varvid de senare
informerade om inriktningen på den
forskningsstödjande verksamheten och om
arbetet med att fördela anslag till
forskningsprojekt. Det markerades att
bl.a. humaniora genom den
kulturvetenskapliga donationen givits en
mer framskjuten ställning i fondens
anslagspolicy. Vid överläggningen
redogjordes också för strategier för att
öka antalet kvinnliga forskare som
beviljas forskningsanslag i framtiden.

Utskottet konstaterade i sitt
betänkande att Jubileumsfondens
inriktning mot humanistisk forskning
väsentligt förstärkts i och med att den
kulturvetenskapliga donationen
tillkommit. Utskottet hade vidare
erfarit att styrelsen avsåg att i nya
anvisningar för ansökan om projektanslag
kräva att namnen på medarbetare i
forskningsprojekt skall anges. Därmed
kan styrelsen få belagt i vilken
utsträckning kvinnliga doktorander är
engagerade i de olika projekten. I
anvisningarna skulle också kvinnor
uppmuntras att ansöka om anslag för post-
doktorala studier. Utskottet såg
positivt på utvecklingen inom
Jubileumsfonden och på de åtgärder
styrelsen avsåg att vidta för att
stimulera kvinnliga forskare att söka
projektanslag samt avstyrkte bifall till
motionen. Riksdagen följde utskottet.

Enligt vad utskottet - med anledning av
den nu aktuella motionen -inhämtat från
Jubileumsfonden blir bilden vad gäller
fördelningen under år 1995 av anslag
till nya humanistiska och
samhällsvetenskapliga projekt betydligt
mer gynnsam, om man också fördelar
projektanslagen från den
kulturvetenskapliga donationen på
ämnesområden (tabell 9 i fondens
årsredovisning för 1995).

Från fonden bekräftas att kvinnliga
forskare är underrepresenterade bland de
forskare/projektledare som fått anslag
beviljade. Inom fonden har man
emellertid kunnat märka att i allt fler
ansökningar om projektanslag finns
kvinnliga doktorander med som deltagare
i projekten. På några års sikt kommer
detta förhoppningsvis att bidraga till
att fler kvinnor leder egna
forskningsprojekt.

Som aviserades från fondens sida vid
överläggningen med utskottet i november
1995 har anvisningarna till
anslagssökandena setts över. På ett
antal punkter har anvisningarna ändrats
så att de i ännu högre grad skall
stimulera kvinnliga forskare och yngre
forskare (där andelen kvinnor är större)
att ansöka om projektmedel.
Erfarenheterna av årets genomgång av
inkomna anslagsansökningar med de nya
anvisningarna kommer att analyseras i
fondens årsredovisning för år 1996.
Också genusforskningen och dess andel av
projektanslagen kommer då att
undersökas.

Utskottet vill erinra om att
Jubileumsfonden så sent som i november
inför utskottet diskuterade fondens
anslagspolitik och lade fram sina
förslag till åtgärder för att stimulera
kvinnliga forskare att söka
projektanslag. Eventuella förändringar
kunde därmed inte rimligen få genomslag
under anslagsåret 1995. Utskottet tar
fasta på att Jubileumsfonden, som fonden
uppgett, även fortsättningsvis kommer
att följa frågor om anslag till
humaniora och kvinnliga forskare med
uppmärksamhet, intresse och engagemang.
Därvid är det viktigt att tydliggöra
inte bara projektledarna för de olika
projekten utan också vilka kvinnliga
doktorander som deltar i dessa.

Utskottet anser med hänvisning till det
anförda att motion 1995/96:Ub12 bör
avslås av riksdagen.

Granskningen av Jubileumsfondens
verksamhet

Riksdagens revisorers granskning av
Jubileumsfondens verksamhet under år
1995 och fondens årsbokslut har inte
givit anledning till anmärkning, vilket
redovisats ovan under rubriken
Redogörelserna.

Då utskottet vid sin granskning av
Jubileumsfondens förvaltning inte funnit
något som påkallar särskilt uttalande
från riksdagens sida, föreslår utskottet
att riksdagen lägger Jubileumsfondens
verksamhetsberättelse och revisorernas
granskningsberättelse till handlingarna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Riksbankens
Jubileumsfonds stöd till viss
forskning

att riksdagen avslår motion
1995/96:Ub12,

2. beträffande Riksbankens
Jubileumsfonds verksamhet under år
1995

att riksdagen lägger Jubileumsfondens
verksamhetsberättelse (redog.
1995/96:RJ1) och revisorernas
granskningsberättelse (redog.
1995/96:RR6) till handlingarna.

Stockholm den 9 maj 1996

På utbildningsutskottets vägnar

Beatrice Ask

I beslutet har deltagit: Beatrice Ask
(m), Bengt Silfverstrand (s), Eva
Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s),
Rune Rydén (m), Agneta Lundberg (s),
Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson
(s), Ulf Melin (m), Britt-Marie Danestig-
Olofsson (v), Majléne Westerlund Panke
(s), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson
(kds), Nalin Baksi (s), Nils-Erik
Söderqvist (s), Margareta E Nordenvall
(m) och Ola Ström (fp).

Särskilt yttrande

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anför:

Vänsterpartiet ser den ökade insikten,
som finns hos allt fler aktörer inom den
högre utbildningen, om hur
forskarsamhället förstärker och
återskapar könsskillnader i samhället
som glädjande och hoppfull. Den
självklara utgångspunkten för en analys
av situationen anser jag måste vara att
problematisera utbildningsväsendet i
stället för de kvinnor som finns i det.
Vi har långt kvar till ett samhälle där
kvinnor och män har samma möjligheter
att ta del av och bidra till
kunskapsutvecklingen i vårt samhälle.

Det faktum att frågan om jämställdhet
skär tvärs igenom sociala och kulturella
strukturer gör frågan både komplex och
svårhanterlig. Debatten fokuseras på de
formellt lika möjligheterna och man
bortser från den faktiska verkligheten
där de reella chanserna är långt ifrån
jämställda. Man negligerar betydelsen av
att förväntningar på och omdömen om
prestationer många gånger är beroende av
kön, vilket omöjliggör en objektiv och
saklig kompetensvärdering.

En arbetsprocess för att nå
jämställdhet kan inledas med en kontroll
av jämställdhetsläget där man
konstaterar om det exempelvis finns en
snedfördelning av forskningsmedel mellan
könen. Min uppfattning är att
Riksbankens Jubileumsfond inte lägger
tillräcklig vikt vid
jämställdhetsfrågan. Jag noterar att
Riksbankens Jubileumsfond med anledning
av vår motion har presenterat siffror på
antalet kvinnor som sökt anslag. Det är
beklagligt att dessa uppgifter inte
ingår i de statistiska tabellerna som
presenteras i årsredovisningen för år
1995.

Gotab, Stockholm 1996