Riksbankens förvaltning år 1993

Betänkande 1993/94:FiU14

Finansutskottets betänkande 1993/94:FIU14

Riksbankens förvaltning år 1993 (redog. 1993/94:RB1 och RR5)

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motion
• Utskottet
• Hemställan
• Bilaga 1

1993/94

FiU14

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker att riksbanksfullmäktige beviljas
ansvarsfrihet för sin förvaltning under år 1993.

Utskottet biträder också fullmäktiges förslag till disposition
av Riksbankens resultat samt föreslår att riksdagen fastställer
Riksbankens balansräkning och resultaträkning.

I betänkandet behandlar utskottet också en under allmänna
motionstiden väckt motion om en myntreform. Motionen avstyrks av
utskottet.

Redogörelserna m.m.

Riksbanksfullmäktiges förvaltningsberättelse för år 1993

I berättelsen (redog. 1993/94:RB1) lämnar fullmäktige en
redogörelse för den förda kredit- och valutapolitiken samt för
bankens verksamhet i övrigt. Vidare lämnar fullmäktige förslag
till disposition av Riksbankens resultat.

Fullmäktige föreslår

1. att riksdagen fastställer Riksbankens i
förvaltningsberättelsen återgivna balans- och resultaträkningar
för år 1993,

2. att riksdagen beslutar att av Riksbankens resultat, 14 622
miljoner kronor, skall

a) 9 500 miljoner kronor levereras in till statsverket och

b) 5 122 miljoner kronor överföras till dispositionsfonden.

Riksdagens revisorers berättelse över granskningen av
Riksbankens verksamhet under år 1993

I berättelsen (redog. 1993/94:RR5) tillstyrker Riksdagens
revisorer

1. att riksdagen beviljar fullmäktige i Riksbanken
ansvarsfrihet för Riksbankens förvaltning under år 1993,

2. att riksdagen fastställer Riksbankens i
förvaltningsberättelsen återgivna balans- och resultaträkningar
för år 1993.

Riksdagens revisorer har också tillställt utskottet en mer
utförlig granskningsrapport (daterad 1994-02-09) som utarbetats
gemensamt av Riksbankens revisionsavdelning och den
revisionsbyrå som på Riksdagens revisorers uppdrag svarar för
granskningsarbetet.

Fullmäktiges protokoll

Utskottet har som underlag för sin prövning även haft tillgång
till riksbanksfullmäktiges särskilda och allmänna protokoll samt
registraturskrivelser för år 1993.

Motion

1993/94:Fi601 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om färre nollor i Sverige.

Inkommen skrivelse

I en till konstitutionsutskottet ställd skrivelse (daterad
1994-01-21) har personalen vid Riksbankens kontor i Umeå
hemställt att konstitutionsutskottet granskar Riksbankens beslut
att lägga ner kontoret i Umeå. Skrivelsen har av
konstitutionsutskottet överlämnats till finansutskottet.

Utskottet

Riksbankens förvaltning

Riksbankens resultat har under senare år disponerats i
enlighet med riktlinjer som fullmäktige lade fast i anslutning
till 1988 års bokslut. Riktlinjerna har godkänts av riksdagen.
Enligt dessa skall Riksbanken varje år till statsverket leverera
in ett belopp som motsvarar 80 % av de fem senaste årens
genomsnittliga resultat före bokslutsdispositioner. Beloppet
skall avrundas till jämnt 100-tal miljoner kronor. Dessutom
skall till dispositionsfonden varje år avsättas 10 % av samma
genomsnittliga resultat. Återstoden av årets resultat skall
avsättas till ett resultatutjämningskonto.

Beslutar fullmäktige att skriva upp eller skriva ned kronans
värde skall enligt samma riktlinjer effekterna av en sådan
åtgärd inte påverka inleveranserna till statsverket. I stället
skall dispositionsfonden utnyttjas för att balansera den effekt
som en ändrad växelkurs har på resultatet. Avsikten härmed är
att man inte skall ta i anspråk ett resultat som uppkommit genom
en större omvärdering av tillgångar och skulder.

Riktlinjerna utgår från en situation med en fast växelkurs.
Med en flytande växelkurs kan emellertid kronans värde komma att
ändras så mycket att det motsvarar tidigare formellt beslutade
upp- eller nedskrivningar. Så har också varit fallet under
framför allt år 1992 men även år 1993.

I 1992 års bokslut skrevs Riksbankens utländska tillgångar och
skulder upp med 17 miljarder kronor med hänsyn till den
depreciering kronan undergått efter den 19 november då den
tilläts flyta fritt. Eftersom uppskrivningen balanserades av en
ungefär lika stor omräkning av de valutakontrakt
(terminspositioner) som Riksbanken hade utestående i slutet av
1992 gjordes inte någon motsvarande avsättning till
dispositionsfonden detta år.

I 1993 års bokslut har i första hand kronans fortsatta
depreciering bidragit till att Riksbankens utländska tillgångar
och skulder inklusive terminspositioner skrivits upp med netto
3,9 miljarder kronor. Annorlunda uttryckt har alltså kronans
fortsatta fall under år 1993 förbättrat Riksbankens resultat med
ett lika stort belopp. Eftersom valutakurseffekten är
förhållandevis stor finner fullmäktige det naturligt att den
exkluderas från det resultat som läggs till grund för
inleveransen till staten. Riksdagens revisorer har vid sin
granskning inte haft något att erinra mot en sådan lösning. I
sin granskningsberättelse noterar revisorerna att
riksbanksfullmäktige sedermera (1994-02-03) beslutat om en
översyn av riktlinjerna för Riksbankens bokslutsdispositioner
och inleveranser av vinstmedel till statsverket.

Finansutskottet har för egen del inget att erinra mot
fullmäktiges förslag till disposition av 1993 års resultat. Det
innebär att 9,5 miljarder kronor levereras in till statsverket
samt att 5,1 miljarder kronor sätts av till dispositionsfonden.
Resterande 12,0 miljarder kronor förs till ett
resultatutjämningskonto.

Utskottet har vid sin granskning av Riksbankens förvaltning i
övrigt inte funnit något som föranleder särskilt uttalande. I
likhet med Riksdagens revisorer tillstyrker utskottet därför att
fullmäktige beviljas ansvarsfrihet för sin förvaltning under år
1993.

Utskottet biträder också revisorernas förslag att riksdagen
skall fastställa de balans- och resultaträkningar för år 1993
som finns intagna i Riksbankens förvaltningsberättelse.
Balansräkningen och resultaträkningen finns även fogade till
detta betänkande som bilaga 1 resp. bilaga 2.

Myntreform

I motion Fi601 av Bertil Persson (m) begärs att en
myntreform skall genomföras varvid en ny krona skall motsvara
100 av dagens.

Samme motionär har under de tre senaste åren väckt motioner av
snarlik innebörd, vilka avstyrkts av utskottet. Utskottet är i
sakfrågan alltjämt av samma uppfattning och avstyrker därför
även den nu aktuella motionen Fi601 (m).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ansvarsfrihet för Riksbankens förvaltning

att riksdagen beviljar fullmäktige i Riksbanken ansvarsfrihet
för förvaltningen av Riksbanken under år 1993,
2. beträffande Riksbankens balans- och resultaträkningar
att riksdagen fastställer Riksbankens i bilagorna 1 och
2 återgivna balansräkning och resultaträkning för år 1993,

3. beträffande dispositionen av Riksbankens resultat
att riksdagen beslutar att av Riksbankens resultat, 14 622
miljoner kronor, skall
dels 9 500 miljoner kronor levereras in till statsverket
under budgetåret 1993/94,
dels 5 122 miljoner kronor överföras till
dispositionsfonden,

4. beträffande myntreform
att riksdagen avslår motion 1993/94:Fi601.

Stockholm den 12 april 1994

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson
I beslutet har deltagit:
Per-Ola Eriksson (c),
Roland Sundgren (s),
Lars Leijonborg (fp),
Lisbet Calner (s),
Tom Heyman (m),
Yvonne Sandberg-Fries (s),
Arne Kjörnsberg (s),
Roland Larsson (c),
Sonia Karlsson (s),
Lennart Hedquist (m),
Alf Egnerfors (s),
Christel Anderberg (m),
Marianne Carlström (s),
Dan Eriksson i Stockholm (nyd) och
Dan Ericsson i Kolmården (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Särskilt yttrande

Dan Eriksson i Stockholm (nyd) anför:

Riksbanksfullmäktige beslöt den 19 november 1992 att låta
kronans värde flyta fritt. Beslutet kom efter en kaotisk höst
med återkommande räntechocker och krispaket.

Ny demokrati krävde på ett tidigt stadium att man skulle
släppa kronan fri och kombinera åtgärden med ett tufft
sparprogram som visade att man på allvar var beredd att komma
till rätta med problemen. Trots att fullmäktige från början
borde ha insett det ohållbara i situationen gjorde man flera
fruktlösa försök att upprätthålla kronans värde. Till slut
tvingades man emellertid att ge upp. Dröjsmålet förorsakade
svensk ekonomi stor skada. Helt i onödan kom valuta att välla ut
ur landet samtidigt som de höga räntenivåerna slog ut företag
och utgjorde en effektiv hämsko för nya investeringar.

Ny demokrati ansåg mot denna bakgrund att riksbanksfullmäktige
hade förbrukat sitt förtroende och inte borde beviljas
ansvarsfrihet för sin förvaltning under 1992.

Under 1993 har situationen klarnat ytterligare och
följdverkningarna av den kaotiska hösten kan nu bättre
överblickas. Trots att fullmäktiges förvaltningsberättelse är
fylld av kommentarer kring penning- och valutapolitiken berörs
emellertid inte denna viktiga fråga.

Ny demokrati anser att det är en stor brist att fullmäktige i
sin förvaltningsberättelse inte har redovisat de
samhällsekonomiska konsekvenserna av den kaotiska hösten 1992.

Riksbankens bokslut

Bilaga 1

Balansräkning

Resultaträkning
Bilaga 2