Reglering av Partibidragsnämnden

Betänkande 2012/13:KU24

2012/13:KU24 Reglering av Partibidragsnämnden

Konstitutionsutskottets betänkande

2012/13:KU24

Reglering av Partibidragsnämnden

Sammanfattning

I framställningen Reglering av Partibidragsnämnden (2012/13:RS3) föreslår riksdagsstyrelsen ett delvis nytt regelverk för Partibidragsnämnden. Förslaget innebär att Partibidragsnämnden får en instruktion i form av lag. Regler föreslås om verksamhetsansvar, att nämnden ska ha en arbetsordning och att nämnden ska lämna en verksamhetsredogörelse till riksdagen. För Partibidragsnämnden har det saknats regler om arvoden och om kostnadsersättningar vid resor m.m. Arvoden till ledamöter i nämnden föreslås, liksom för flertalet av riksdagens nämndmyndigheter, regleras i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Arvoden ska fastställas i form av årsarvoden. Nämnden ska besluta om ersättning till sekreterare och andra som tjänstgör hos nämnden. För resor som ledamöter, sekreterare och andra som tjänstgör hos nämnden gör i sitt uppdrag föreslås Riksdagsförvaltningen betala resekostnadsersättning och traktamente enligt de bestämmelser som gäller för arbetstagare vid Riksdagsförvaltningen. Riksdagsstyrelsen föreslår också att det i lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av Riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter ska införas ett uttryckligt författningsstöd för att överklaga Partibidragsnämndens beslut om att avslå, eller med förbehåll inskränka, en begäran om utlämnande av allmänna handlingar.

Ändringarna bedöms ge en viss kostnadsökning.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2013.  

Det har inte väckts några motioner med anledning av framställningen.

Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens förslag.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reglering av Partibidragsnämnden

Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till

1. lag med instruktion för Partibidragsnämnden

2. lag om ändring i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ, med den ändringen att ingressen ska lyda "Härigenom föreskrivs att 1 a § lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ ska ha följande lydelse"

3. lag om ändring i lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av Riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter, med följande ändringar

a) ingressen ska lyda "Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av Riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter ska ha följande lydelse"

b) i 1 § andra stycket e) ska kommatecknet efter ordet Valprövningsnämnden utgå

4. lag om ändring i lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen, med den ändringen att ingressen ska lyda "Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen ska ha följande lydelse"

5. lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier, med den ändringen att ingressen ska lyda "Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier ska ha följande lydelse"

6. lag om ändring i lagen (2010:473) om statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer.

Därmed bifaller riksdagen framställning 2012/13:RS3 punkterna 1 och 6 samt bifaller delvis framställning 2012/13:RS3 punkterna 2–5.

Stockholm den 2 maj 2013

På konstitutionsutskottets vägnar

Peter Eriksson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Peter Eriksson (MP), Per Bill (M), Björn von Sydow (S), Andreas Norlén (M), Helene Petersson i Stockaryd (S), Lars Elinderson (M), Billy Gustafsson (S), Karl Sigfrid (M), Phia Andersson (S), Karin Granbom Ellison (FP), Hans Hoff (S), Hans Ekström (S), Kajsa Lunderquist (M), Tuve Skånberg (KD), Jonas Åkerlund (SD), Mia Sydow Mölleby (V) och Göran Lindell (C).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I framställningen Reglering av Partibidragsnämnden (2012/13:RS3) föreslår riksdagsstyrelsen att riksdagen antar förslag till lag med instruktion för Partibidragsnämnden m.m.

Riksdagsstyrelsen redogör i framställningen för ärendets beredning fram till dess att framställningen beslutades.

Framställningens huvudsakliga innehåll

I framställningen Reglering av Partibidragsnämnden (2012/13:RS3) föreslår riksdagsstyrelsen ett delvis nytt regelverk för Partibidragsnämnden. Förslaget innebär att Partibidragsnämnden får en instruktion i form av lag. Regler om verksamhetsansvar, att nämnden ska ha en arbetsordning och att nämnden ska lämna en verksamhetsredogörelse till riksdagen införs. För Partibidragsnämnden har det saknats regler om arvoden och om kostnadsersättningar vid resor m.m. I fråga om arvodet till ledamöter i nämnden föreslås att det ska, liksom för flertalet av riksdagens nämndmyndigheter, regleras i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Arvoden ska fastställas i form av årsarvoden. Nämnden ska besluta om ersättning till sekreterare och andra som tjänstgör hos nämnden. För resor som ledamöter, sekreterare och andra som tjänstgör hos nämnden gör i sitt uppdrag ska Riksdagsförvaltningen betala resekostnadsersättning och traktamente enligt de bestämmelser som gäller för arbetstagare vid Riksdagsförvaltningen. Riksdagsstyrelsen föreslår också att det i lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av Riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter ska införas ett uttryckligt författningsstöd för att överklaga Partibidragsnämndens beslut om att avslå, eller inskränka med förbehåll, en begäran om utlämnande av allmänna handlingar.

Ändringarna bedöms ge en viss kostnadsökning.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2013.

Utskottets överväganden

Reglering av Partibidragsnämnden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller riksdagsstyrelsens förslag om reglering av Partibidragsnämnden, som bl.a. innebär att nämnden får en instruktion i lag.

Bakgrund

Under riksdagen lyder flera nämndmyndigheter med olika slags uppdrag och verksamhet. Det tidigare regelverket för nämndmyndigheterna har ansetts svåröverskådligt och i vissa avseenden ofullständigt. Lagar med instruktioner för en rad nämndmyndigheter under riksdagen m.m. trädde i kraft den 1 januari 2013. (Se vidare 2012/13:RS1, 2012/13:KU9, rskr. 2012/13:62–66.)

I den nu aktuella framställningen föreslår riksdagsstyrelsen bl.a. en ny lag med instruktion för Partibidragsnämnden.

Framställningen

Riksdagsstyrelsen föreslår ett regelverk för Partibidragsnämnden som i huvudsak motsvarar det som gäller för övriga nämndmyndigheter under riksdagen. Bland förslagen kan följande noteras.

Verksamhetsansvar

Riksdagsstyrelsen framhåller att nämnden är oberoende i förhållande till riksdagen i de ärenden där nämnden fattar beslut i sak (11 kap. 3 § och 12 kap. 2 § regeringsformen). Det finns enligt riksdagsstyrelsen inget hinder för att nämnden i sin egenskap av ledningsorgan i myndigheten har ett administrativt verksamhetsansvar inför den som gett nämnden dess uppdrag, dvs. riksdagen. Sammanfattningsvis föreslår riksdagsstyrelsen att bestämmelsen om verksamhetsansvar för Partibidragsnämnden utformas på samma sätt som för övriga nämndmyndigheter under riksdagen.

Delegering

Riksdagsstyrelsen konstaterar att Partibidragsnämnden, liksom riksdagens övriga nämnder, kan ha behov av att delegera beslut inom kärnverksamheten. Beslutsfattande i ärenden som är av det slaget att de inte kräver prövning av nämnden ska därför kunna delegeras enligt förslaget. Härutöver bör enligt riksdagsstyrelsen delegering vara möjlig i fråga om förberedande åtgärder och beslut. Det slutliga avgörandet i ärenden enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier respektive lagen (2010:473) om statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer föreslås dock inte kunna delegeras. Inte heller föreslås beslut om arbetsordning kunna delegeras. Delegering föreslås kunna ske till ordföranden, sekreteraren eller någon annan hos en myndighet som utför kansligöromål för nämnden.

Av tydlighetsskäl föreslår riksdagsstyrelsen att möjligheten att delegera beslutsfattande i fråga om allmänna handlingar regleras särskilt, i likhet med vad som gäller för övriga nämndmyndigheter under riksdagen. Riksdagsstyrelsen pekar på att uppdraget som sekreterare i nämnden, liksom i övriga nämndmyndigheter, är en bisyssla. Det är mot den bakgrunden svårt, särskilt i semestertider, att leva upp till tryckfrihetsförordningens krav på skyndsamhet vid begäran om utlämnande av allmänna handlingar. Riksdagsstyrelsen föreslår därför att det ska vara möjligt att delegera handläggningen av frågor som rör allmänna handlingar till någon hos en myndighet som utför kansligöromål för nämnden. Sådan delegering ska också kunna innefatta att pröva framställningar om att lämna ut allmänna handlingar.

Riksdagsstyrelsen framhåller i sammanhanget att en sådan delegering inte får bli slentrian och att nämnden får förutsättas lägga sig vinn om en noggrann prövning och en tydlig avgränsning av varje delegering (jfr bet. 2012/13:KU9).

Underrättelse om vissa beslut

Enligt riksdagsstyrelsen står det klart att Partibidragsnämnden ska vara skyldig att underrätta den myndighet som ska betala ut de bidrag som nämnden beslutar om. För Riksdagsförvaltningen – som disponerar anslaget – är det viktigt att känna till dessa beslut. Underrättelseskyldigheten bör även omfatta beslut som innebär att 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag tas i anspråk, dvs. beslut om förvaltningskostnader för nämnden.

Mot bakgrund av den ordning som gäller för anslag som belastas med anledning av Partibidragsnämndens beslut i kärnverksamheten kan en bestämmelse om underrättelseskyldighet inte utformas på samma sätt som för riksdagens övriga nämnder, dvs. som en skyldighet att underrätta den myndighet som har anvisats anslagen. Här anvisar riksdagen anslagen till regeringen som sedan genom regleringsbrev överlåter dispositionen till Riksdagsförvaltningen. Riksdagsstyrelsen föreslår att bestämmelsen utformas så att Partibidragsnämnden ska vara skyldig att underrätta den myndighet som disponerar det anslag som tas i anspråk till följd av nämndens beslut. En bestämmelse utformad på detta sätt kommer således att omfatta både beslut i kärnverksamheten och beslut om kostnader som utgör förvaltningskostnader för nämndens verksamhet.

Tillfälliga ersättare i Partibidragsnämnden

En ledamot av Partibidragsnämnden kan få förhinder att utföra sitt uppdrag. Ett sådant förhinder kan bero på jäv, men också andra orsaker kan tänkas. För riksdagens övriga nämndmyndigheter har det utsetts eller kan det utses ersättare när en ordinarie ledamot har fått förhinder. När det gäller Partibidragsnämnden finns det dock inte någon sådan uttrycklig möjlighet. Nämnden består av tre ledamöter och är beslutför endast när alla tre är närvarande. Det finns därför enligt riksdagsstyrelsens uppfattning ett behov av att kunna ersätta en ledamot som är förhindrad att tjänstgöra.

Det kan sägas ligga inom ramen för riksdagsstyrelsens rätt att utse ledamöter i Partibidragsnämnden att också besluta om tillfälliga ersättare. Eftersom det för övriga nämndmyndigheter har angetts att ersättare kan utses i viss ordning samt för att göra det tydligt, bör det uttryckligen slås fast att det finns möjlighet att utse tillfälliga ersättare. En bestämmelse om detta bör införas i nämndens instruktion.

Arvode till ledamöter i nämnden

Arvoden till ledamöter i riksdagens övriga nämndmyndigheter betalas antingen som årsarvoden eller som sammanträdesarvoden. Riksdagsstyrelsen anser att ersättning till ledamöterna i Partibidragsnämnden inte längre bör betalas både som månadsarvoden och sammanträdesarvoden, utan endast som en arvodesform. På detta sätt uppnås enhetlighet i fråga om arvoden till ledamöter i samtliga nämndmyndigheter. Styrelsen konstaterar att arbetsbelastningen i Partbidragsnämnden är förhållandevis jämn från år till år. Mot denna bakgrund bör ersättningen till Partibidragsnämndens ledamöter betalas i form av ett årsarvode. I fråga om ordningen för hur arvodet ska bestämmas anser styrelsen att det saknas skäl att föreslå en särlösning för Partibidragsnämnden. Tvärtom talar nämndens starka behov av oberoende för att arvodena till ledamöterna bör följa av lag. Riksdagsstyrelsen föreslår därför att arvodena till ledamöter i Partibidragsnämnden regleras i arvodeslagen (jfr framst. 2012/13:RS1, bet. 2012/13:KU9, rskr. 2012/13:62).

Hur högt ett arvode ska vara bör bero på verksamhetens art och omfattningen av arbetsinsatsen. Partibidragsnämnden har kärnuppgifter som har stor betydelse för tilltron till det demokratiska statsskicket. Nämnden har domstolsliknande uppgifter, och dess beslut kan inte överklagas. Arvodena till Partibidragsnämndens ledamöter har inte justerats sedan 2003. Nämnden fick 2010 nya uppgifter enligt lagen (2010:473) om stöd till de politiska partiernas kvinnoorganisationer. Genom förslagen i framställningen kommer arbetsbördan i viss mån att öka. Nämnden ska upprätta en verksamhetsredogörelse och en arbetsordning. Den ska också fatta beslut om ersättning till sin sekreterare. Vid en samlad bedömning anser riksdagsstyrelsen att ersättningen till ledamöterna i Partibidragsnämnden bör höjas. Ordföranden i nämnden har ett större ansvar och en större arbetsbörda än övriga ledamöter. Ersättningen till ordföranden föreslås därför vara högre än den till övriga ledamöter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i de bedömningar som riksdagsstyrelsen gör i framställningen.

Liksom när det gällde regleringen av andra nämndmyndigheter under riksdagen vill utskottet framhålla att Partibidragsnämndens självständiga ställning inte försvagas av de nu aktuella ändringarna utan om något förtydligas. När det gäller förslaget om delegering till någon hos en myndighet som utför kansligöromål för nämnden att pröva frågor om utlämnande av allmänna handlingar delar utskottet riksdagsstyrelsens uppfattning att en sådan delegering inte får bli slentrian och att nämnden får förutsättas lägga sig vinn om en noggrann prövning och en tydlig avgränsning av varje delegering.

Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens förslag.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Framställningen

Framställning 2012/13:RS3 Reglering av Partibidragsnämnden:

1.	Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till lag med instruktion för Partibidragsnämnden.
2.	Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ.
3.	Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av Riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter.
4.	Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.
5.	Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier.
6.	Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (2010:473) om statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer.

Bilaga 2

Riksdagsstyrelsens lagförslag