Regeringens redovisning av resurser inom olika politikområden

Betänkande 2000/01:FiU16

Finansutskottets betänkande 2000/01:FIU16

Regeringens redovisning av resurser inom olika politikområden (förs. 2000/01:RR3)

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Följdmotion
• Utskottets överväganden
• Utskottets förslag till riksdagsbeslut

2000/01

FiU16

Sammanfattning

Finansutskottet behandlar i detta betänkande
förslagen i Riksdagens revisorers rapport
2000/01:RR3 angående regeringens redovisning av
resurser inom olika politikområden. I betänkandet
behandlas också en motion som väckts med anledning
revisorernas förslag.

Riksdagens revisorer efterlyser i rapporten en
ökad användning av tidsserier och internationella
jämförelser avseende statsbudgetens utgifter i rege-
ringens redovisning till riksdagen. Revisorerna
föreslår att regeringen utreder hur detta bör göras.
Utskottet tillstyrker delvis revisorernas förslag
och föreslår ett tillkännagivande om att regeringen
återkommer till riksdagen med utökad användning av
jämförande information. Revisorerna föreslår också
en reglering som säkerställer tillgången till
jämförande information när anslagsstrukturen ändras.
Utskottet är inte berett att tillstyrka detta
förslag eftersom en reglering av möjligheterna att
ändra anslagsstrukturen som revisorerna föreslår
skulle kunna leda till att politiskt önskvärda
strukturförändringar inte kan genomföras utan
dröjsmål. Utskottet föreslår emellertid att
riksdagen tillkännager för regeringen att det är
angeläget att regeringen tydligt förklarar hur varje
strukturförändring påverkar redovisningen i budgeten
och i största möjliga utsträckning skapar
förutsättningar att följa utgifternas utveckling
över tiden. Utskottet ställer sig också bakom
förslaget att regeringen bör öka inslaget av
internationella jämförelser i sin rapportering till
riksdagen. Utskottet avstyrker motionens båda
yrkanden.

Följdmotion

2000/01:Fi8 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
strukturförändringar och tidsserier i
budgetredovisningen.

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer till
riksdagen senast i samband med riksmötet 2001/02 om
vilka åtgärder som vidtagits med anledning av
Riksdagens revisorers förslag.

Utskottets överväganden

Bakgrund

Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat
regeringens redovisning av resurser.

Riksdagens revisorer har i tidigare rapporter
kritiserat regeringens redovisning av resurser inom
olika politikområden. Granskningarna har behandlat
rättsväsendet, det svenska biståndet, det militära
försvaret, grundskoleutbildningen och primärvården.
Revisorerna har pekat på att redovisningen utelämnat
viktiga förhållanden, saknat jämförelseobjekt eller
på annat sätt inte varit helt rättvisande. Genom att
använda jämförande information, dvs. tidsserier och
internationella jämförelser, har revisorerna kunnat
visa en annan bild av resursförbrukningen än den som
framträder i regeringens redovisning.

I rapporten visar revisorerna exempel på hur
jämförande information skulle kunna tas fram och
föreslår ökade krav på regeringens resursredovis-
ning, införande av regler för ändringar i
anslagsstrukturen och högre prioritet för
regeringens utvecklingsarbete avseende jämförande
information. Revisorerna lämnar också förslag om att
bättre samordna den internationella statistik-
rapporteringen.

I rapporten lämnar revisorerna fem förslag till
beslut, tre om användning av jämförande information
i redovisningen till riksdagen, ett om samordningen
av den internationella statistikrapporteringen och
ett om tidpunkten för regeringens återrapportering
med anledning av revisorernas förslag (se
förteckning över behandlade förslag).

Betänkandet består av tre delar. I den första
delen, användning av jämförande information i
regeringens redovisning till riksdagen, behandlas
revisorernas yrkanden 1, 2 och 3 samt motionens
yrkande 1. Den andra delen, internationella
jämförelser och Sveriges rapportering av statistik
till internationella organ, behandlar revisorernas
yrkande 4 och i den sista delen, tidpunkt för
regeringens återrapportering, behandlas revisorernas
yrkande 5 och motionens yrkande 2.

1. Användning av jämförande
information i regeringens
redovisning till riksdagen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening att regeringen
i högre grad än i dag bör använda jämförande
information över tiden avseende
statsbudgetens utgifter i sin rapportering
till riksdagen. Utskottet anser dock inte att
regeringens möjligheter att föreslå
förändringar i statsbudgetens anslagsstruktur
bör regleras. Därmed tillstyrker utskottet
delvis Riksdagens revisorers yrkanden 1, 2
och 3 samt avstyrker motion Fi8 (fp) yrkande
1.

Revisorernas rapport

I rapporten konstaterar Riksdagens revisorer att
förändringar i redovisningsstrukturen orsakar
problem när man i efterhand skall ta fram tidsserier
över resursförbrukningen, och presenterar även
exempel på alternativa sätt att redovisa information
om statsbudgetens utgifter. Syftet med exemplen är
att visa att det går att ta fram och rapportera
jämförande information. Det finns dock problem med
att i efterhand skapa tidsserier över statsbudgetens
utgifter. I granskningen analyseras problem på grund
av s.k. engångshändelser, ändrade budgeterings- och
redovisningsprinciper, förändringar i
budgetstrukturen samt den snabba förändringen av
anslagens omfattning, syfte, benämning o.d.

Revisorerna anser att regeringens redovisning till
riksdagen inte i tillräcklig omfattning innehåller
jämförande information om resursförbrukningen inom
de olika politikområdena. Regeringen bör enligt
revisorernas uppfattning redovisa information om hur
resursförbrukningen för verksamheter som finansieras
över statsbudgeten förändrats under en längre tid.
Regeringen bör också göra internationella
jämförelser av resursförbrukningen i den mån
relevant statistik för andra länder finns att
tillgå. Redovisningen till riksdagen av jämförande
information bör ske regelbundet.

Det grundläggande problemet - om man i efterhand
vill skapa sig en uppfattning om utgiftsutvecklingen
inom ett specifikt område - är att anslagsstrukturer
ändras med jämna mellanrum. För att komma till rätta
med detta anser Riksdagens revisorer att regeringens
agerande vid ändringar i anslagsstrukturen bör
regleras. Regeringen skall inte kunna ändra vare sig
enskilda anslag eller hela anslagsstrukturer utan
att först se till att det finns system som gör det
möjligt att på ett enkelt sätt relatera anslagen
före och efter ändringen.

Revisorerna anser dock inte att riksdagens och
regeringens möjligheter att förändra
redovisningsstrukturen bör begränsas. Man
understryker också vikten av att det finns
underliggande system och beräkningsmetoder som
möjliggör jämförelser före och efter en
strukturförändring. Revisorerna framhåller att
jämförande information inte bör tas fram som
engångshändelse utan efterlyser i detta sammanhang
ett systemtänkande. Tillgången till jämförande
information är, enligt revisorernas mening, av
avgörande betydelse för att systemet med mål- och
resultatstyrning skall kunna fungera. Beslut om att
anvisa medel till en viss verksamhet måste bygga på
rättvisande information om verksamhetens tidigare
resultat och resursförbrukning. Jämförelser över
tiden måste kunna göras, och informationen skall
lämnas till riksdagen. Det räcker enligt revisorerna
inte med att tidsserier publiceras inom ramen för
Sveriges officiella statistik.

Revisorerna förespråkar också en komplettering av
lagen (1996:1059) om statsbudgeten så att det
tydligt framgår att jämförande information avseende
resursförbrukningen, t.ex. i form av långa
tidsserier och internationella jämförelser, utgör
ett sätt att uppfylla lagens krav på rättvisande
information.

Revisorerna menar att frågan om jämförbarhet över
tiden generellt sett inte fått tillräcklig
uppmärksamhet när man förändrat strukturen för
statsbudgeten vilket kan innebära problem om man i
efterhand vill skapa tidsserier. Revisorerna
framhåller även vikten av att redovisade tidsserier,
tabeller och diagram följs av kommentarer som på ett
tydligt sätt förklarar förändringar och trender i
resursutvecklingen. Utan förklarande kommentarer är
inte den jämförande informationen lika användbar som
beslutsunderlag.

Regeringskansliet, Ekonomistyrningsverket och
Statistiska centralbyrån bedriver olika verksamheter
som har det gemensamma syftet att ta fram jämförande
information. Revisorerna menar att detta arbete
måste ges högre prioritet. Frågan om att utveckla
jämförande information måste beaktas i regeringens
och myndigheternas parallella utvecklingsprojekt.
Det gäller bl.a. det s.k. Vestaprojektet.

Motionen

En motion, Fi8 av Karin Pilsäter m.fl. (fp), har
väcks med anledning av revisorernas rapport.
Motionärerna framhåller att politikerna har ett
rättmätigt behov av att kunna göra
strukturförändringar av olika slag och att det
därför är naturligt att ansvaret för den aktuella
budgetredovisningen med strukturförändringar och
omläggningar av olika budgetposter ligger på
Regeringskansliet. Motionärerna anser dock att
arbetet med att ta fram längre jämförbara tidsserier
är svårt att passa in i Regeringskansliets arbete
och i stället bör sortera under
Ekonomistyrningsverket.

Utskottets ställningstagande

Riksdagens revisorer framhåller i sin granskning att
regeringens rapportering till riksdagen om
statsbudgetens utgifter är bristfällig. Man pekar på
att redovisningen skulle kunna vara fylligare och
utgöra ett bättre beslutsunderlag om regeringen i
högre grad än i dag använde sig av jämförande
information, dvs. tidsserier och internationella
jämförelser. Revisorerna har även i tidigare
rapporter visat att användningen av längre
tidsserier och jämförelser med andra länder kan ge
en annan bild av den statliga resursförbrukningen än
den som framträder i regeringens redovisning.

Redovisningen i de ekonomiska propositionerna har
förbättrats väsentligt sedan den nya budgetprocessen
infördes och budgetåret gjordes om till att
överensstämma med kalenderåret. I
budgetpropositionen förekommer redovisning av
tidsserier avseende svensk ekonomi, men i termer av
statsbudgeten är redovisningen av tidsserier mer
begränsad. Revisorerna visar i sin rapport två sätt
att redovisa tidsserier över statsbudgetens utgifter
genom att använda information som redan i dagsläget
finns tillgänglig. Revisorerna har gjort egna
beräkningar av utgifterna för några utvalda områden
genom att använda uppgifter från en rad
budgetpropositioner och korrigera dessa för omflytt-
ningar som gjorts inom budgeten. Revisorerna har
också med hjälp av ESV tagit fram tidsserier över
utgiftsområden för åren 1995 till 1998. Revisorerna
nämner också den redovisning som ESV gör av
statsbudgeten fördelad på ändamål enligt det s.k.
COFOG-systemet (Classification Of Functions Of
Government) men konstaterar att denna indelning inte
överensstämmer med utgiftsområdena eller de
underliggande verksamhetsområdena.

Det vore av stort värde för utskottet om riksdagen
vid sin behandling av t.ex. budgetpropositionen hade
tillgång till långa tidsserier i samma struktur som
det aktuella budgetförslaget och på så vis kunde
göra en enkel och tydlig koppling mellan den
historiska utvecklingen och de budgetbeslut som
skall fattas för framtiden. Utskottet har emellertid
förståelse för att en redovisning av tidsserier i
statsbudgetens struktur skulle medföra avsevärda
svårigheter.

Statsbudgetens struktur ändras ofta som en
konsekvens av att budgeten används som ett verktyg
för att styra resurser. Statsbudgetens anslag byter
namn, flyttas inom budgeten, lyfts in i respektive
ut ur budgeten, redovisningsprinciper ändras,
anslagens användning och ändamål skiftar m.m.
Budgeten föreläggs riksdagen i en viss struktur, och
beskrivningar av utgifternas utveckling framåt i
tiden görs i samma struktur. Att återskapa
tidsserier bakåt i samma indelning är ett svårt
arbete som i vissa fall även kan visa sig omöjligt.
Svårigheterna med att redovisa tidsserier över
statsbudgetens utgifter varierar dock i hög grad
mellan olika områden. Inom vissa områden kan
anslagsstrukturen vara relativt stabil. Redovisning
av ett sådant anslags utveckling över en längre tid
kan mycket väl vara både praktiskt möjlig och utgöra
relevant information till riksdagen. Inom andra
områden kan omläggningar av politiken,
organisationsförändringar eller andra faktorer
omöjliggöra en jämförelse bakåt i tiden.

En konsekvens av att redovisa tidsserier i
respektive års aktuella budgetstruktur är att
tidsserierna, för att återspegla den aktuella
strukturen, skulle behöva revideras varje gång
budgetstrukturen ändras. Detta innebär att de
redovisade utgifterna för ett avslutat år inte
skulle vara stabila. En sådan redovisning skulle
kunna bli svårbegriplig och motverka syftet att ge
rättvisande och tydlig information.

I budgetpropositionen för 2001 presenterades
budgetens utgifter för första gången indelade i 47
politikområden. Utskottet diskuterade denna
indelning i betänkandena 2000/01:FiU1 och FiU2 och
uttryckte då tveksamhet på flera punkter. Utskottet
framhöll bl.a. att eftersom
politikområdesindelningen i hög grad följer
departementen finns en risk att
politikområdesindelningen kontinuerligt kommer att
behöva anpassas till förändringar i
departementsorganisationen.

Det skulle mot ovanstående bakgrund kunna
övervägas om inte redovisningen av tidsserier borde
göras i en annan struktur än statsbudgetens. Redo-
visning av tidsserier skulle kunna göras med hjälp
av system och indelningar som är stabila över tiden
och oberoende av statsbudgetens aktuella utformning.
Sådana indelningar finns och används bl.a. till att
skapa jämförbarhet över långa tidsperioder och
mellan länder som sinsemellan redovisar sina
budgetar på olika sätt.

En möjlighet som utskottet vill peka på vore att
använda det s.k. COFOG-systemet, vilket är ett
internationellt etablerat system som bygger på att
utgifterna delas in efter sina ändamål.
Ekonomistyrningsverket (ESV) gör löpande en sådan
indelning av statsbudgetens utgifter och levererar
den i något bearbetad form till Statistiska
centralbyrån som sedan använder uppgifterna som
underlag för redovisningen av staten i
nationalräkenskaperna. Därutöver publicerar ESV
serier över statsbudgetens utgifter indelade i
COFOG-kategorier i skriften Statens finanser.

Grupperingen i COFOG-kategorier överensstämmer som
revisorerna påpekar inte med budgetens
utgiftsområden, men eftersom varje anslag klassifi-
ceras till en och endast en COFOG-kategori blir
kopplingen mellan COFOG- indelningen och
statsbudgeten relativt okomplicerad. En redovisning
av tidsserier i COFOG-termer löser förvisso inte
alla de problem som finns med jämförbarheten över
tiden och redovisning av tidsserier bör, som
revisorerna framhåller, givetvis åtföljas av
textförklaringar. Verksamheter som lyfts in i
respektive ut ur budgeten skapar brott i COFOG-
serierna liksom ändrade redovisningsprinciper och
engångshändelser. Omflyttningar inom budgeten och
ändrad departementsindelning skapar dock inte några
problem. Övergången från brutet budgetår till
kalenderbudgetår kan också göras på ett korrekt
sätt.

Utskottet delar således Riksdagens revisorers
uppfattning att redovisningen skulle kunna vara
fylligare och utgöra ett bättre beslutsunderlag om
regeringen i högre grad än i dag använde sig av
jämförande information, dvs. tidsserier och
internationella jämförelser. En reglering av
möjligheterna att ändra anslagsstrukturen som
revisorerna föreslår skulle emellertid kunna leda
till att politiskt önskvärda strukturförändringar
inte kan genomföras utan dröjsmål. Utskottet är mot
denna bakgrund inte berett att för närvarande
tillstyrka yrkande 2 i revisorernas förslag. Det är
emellertid angeläget att regeringen tydligt
förklarar hur varje strukturförändring påverkar
redovisningen i budgeten och i största möjliga
utsträckning skapar förutsättningar att följa
utgifternas utveckling över tiden.

Vad utskottet här redovisat med anledning av
revisorernas yrkanden 1, 2 och 3 bör riksdagen som
sin mening tillkännage för regeringen. Utskottet
avstyrker motion Fi8 (fp) yrkande 1.

2. Internationella jämförelser och
Sveriges rapportering av statistik
till internationella organ

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillkännager för regeringen som sin
mening sin syn på samordning av
rapporteringen av ekonomisk statistik till
olika internationella organ. Revisorernas
yrkande 4 tillstyrks därmed delvis.

Revisorernas rapport

Det finns flera olika internationella organ som
producerar ekonomisk statistik baserad på olika
typer av nationell information. Statistiska
centralbyrån rapporterar in nationalräkenskapsdata
till Eurostat. Ekonomistyrningsverket levererar
annan ekonomisk statistik till den Internationella
valutafonden samt till OECD som även får statistik
direkt från Finansdepartementet.

Det grundläggande problemet som begränsar
möjligheterna att göra rättvisande internationella
jämförelser är enligt revisorerna att rapporteringen
till de internationella organ som tillhandahåller
sådan statistik inte är fullständig. Granskningen
visar att detta särskilt gäller statistik om
statsbudgetens utfall fördelat på politikområden
eller offentlig konsumtion fördelad på ändamål.
Ansvaret för den internationella rapporteringen är
delat. Olika myndigheter redovisar till olika
internationella organ enligt olika system. I dag
finns en struktur med ett tjugotal
statistikansvariga myndigheter. Var och en av dessa
myndigheter ansvarar, inom sina avgränsade områden,
för produktion av statistik. Revisorernas granskning
och förslag i rapporten avser dock inte produktionen
av statistik utan endast ansvaret för rapporteringen
till internationella organ.

Revisorerna efterlyser större samordning av
rapporteringen av statistiken. Detta skulle i
förlängningen kunna innebära att en myndighet ges
det övergripande ansvaret för den svenska
rapporteringen av statistiska uppgifter kring
statsbudgetens utfall och den offentliga
konsumtionen.

Utskottets ställningstagande

Ansvaret för rapportering till internationella organ
av statistik över statens finanser är uppdelat
mellan flera olika myndigheter. SCB som ansvarar för
nationalräkenskaperna följer ett internationellt
system som på ett mycket detaljerat sätt reglerar
statistiken. Reglerna bestäms på EU-nivå, och
Sverige är skyldigt att rapportera i enlighet med
dem. ESV:s rapporteringen till Internationella
valutafonden följer också ett klart definierat
internationellt system som Sverige har åtagit sig
att följa.

Sveriges rapportering av ekonomisk statistik till
olika internationella organ styrs i mycket stor
utsträckning av krav från de olika beställarna, krav
som sinsemellan inte helt överensstämmer. Detta
innebär med nödvändighet att uppgifterna som Sverige
rapporterar till olika internationella organ inte är
och heller inte skall vara enhetliga.

Även om det således föreligger olika typer av
definitionsskillnader mellan de olika systemen bör
det enligt utskottet vara möjligt för regeringen att
öka inslaget av internationella jämförelser av den
statliga ekonomin i sin rapportering till riksdagen
och därmed också underlätta det internationella
arbete som pågår för att öka jämförbarheten av olika
statistikmaterial.

Vad utskottet anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening. Utskottet tillstyrker
därmed delvis revisorernas yrkande 4.

3. Tidpunkt för regeringens
återrapportering

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att regeringen återkommer
till riksdagen senast under riksmötet 2002/03
med förslag som ökar möjligheterna att göra
jämförelser över längre tidsperioder avseende
statsbudgetens utgifter. Utskottet
tillstyrker därmed delvis revisorernas
yrkande 5 och avstyrker motion Fi8 (fp)
yrkande 2. Jämför reservation (fp).

Revisorernas rapport

Revisorerna anser att regeringen så snart som
möjligt bör påbörja det arbete som krävs för att
genomföra de förslag som revisorerna lagt fram.
Detta är inte minst viktigt med tanke på de
förändringar av statsbudgetens struktur som
regeringen föreslagit i budgetpropositionen för 2001
samt de förslag till förändringar som förväntas bli
resultatet av utvecklingsarbetet inom det s.k.
Vestaprojektet. Utvecklingsarbetet inom
Vestaprojektet skall enligt projektets egen tidsplan
leda till att regeringen från och med år 2003 skall
kunna presentera en statsbudget baserad på
information om kostnader.

Enligt revisorernas mening är det lämpligt att
regeringens redovisning av vilka åtgärder som
vidtagits med anledning av revisorernas förslag sker
i samband med slutförandet av utvecklingsarbetet
inom ramen för Vestaprojektet.

Motionen

Motionärerna, Karin Pilsäter m.fl. (fp), anser att
regeringen bör återkomma till riksdagen med en
avrapportering av vilka åtgärder man vidtagit med
anledning av revisorernas förslag under riksmötet
2001/02, dvs. ett år tidigare än revisorerna
föreslår. Det är viktigt, anför motionärerna, att
riksdagen ges möjlighet att bedöma möjligheterna
till en bättre redovisning innan slutlig ställning
tas till de förändringar som kan komma att
föranledas av Vesta-projektet.

Utskottets ställningstagande

Revisorerna anser att regeringen snarast bör börja
arbetet med att förbättra rapporteringen av
jämförande information. Ökad användning av
tidsserier och internationella jämförelser borde
enligt utskottets uppfattning kunna åstadkommas
oavsett vilka förändringar av statsbudgeten som blir
resultatet av Vestaprojektet. Utskottet ser därför
inte skäl att knyta rapporteringen till hur
Vestaprojektet fortskrider.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan föreslår
utskottet att riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening att regeringen senast under riksmötet
2002/03 återkommer med förslag som ökar
möjligheterna att göra jämförelser över längre
tidsperioder avseende statsbudgetens utgifter som
utskottet föreslagit. Därmed tillstyrker utskottet
delvis revisorernas yrkande 5 och avstyrker motion
Fi8 (fp) yrkande 2.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservation. I rubriken anges inom parentes
vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Tidpunkt för regeringens återrapportering
(punkt 3)

av Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att regeringen senast under riksmötet 2001/02
återkommer till riksdagen med anledning av
utskottets förslag. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:Fi8 yrkande 2 samt avslår Riksdagens
revisorers förslag 2000/01:RR3 yrkande 5.

Ställningstagande

Jag anser att det är av vikt att riksdagen i ett
sammanhang får underlag för att bedöma behovet av
och möjligheterna till en bättre redovisning av
användningen av olika resurser innan slutgiltig
ställning ska tas till de förändringar som kan komma
att föranledas av Vestaprojektet. Dessa förändringar
syftar bl.a. till att redovisa statsbudgeten i
kostnader och intäkter, inbetalningar och
utbetalningar samt tillgångar och skulder.
Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med
den av utskottet föreslagna redovisningen senast
under riksmötet 2001/02.

Förteckning över behandlade
förslag

Revisorernas skrivelse

Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat
regeringens redovisning av resurser och föreslår i
en skrivelse till riksdagen (2000/01:RR3)

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad revisorerna i avsnitt 2.1 anfört om att
regeringen utreder hur jämförande information om
resursförbrukningen för de verksamheter som
finansieras över statsbudgeten kan redovisas, med
vilken periodicitet denna redovisning ska göras
samt hur bestämmelser avseende detta ska utformas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad revisorerna i avsnitt 2.2 anfört om att
regeringen överväger hur regler ska utformas, som
ska säkerställa tillgången till jämförande
information innan en förändring av statsbudgetens
struktur eller av enskilda anslag genomförs,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad revisorerna i avsnitt 2.3 anfört om att
regeringen ger ökad prioritet åt arbetet med
utveckling av system för att tillgodose behovet av
jämförande information,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad revisorerna i avsnitt 2.4 anfört om att
regeringen överväger hur ansvaret för den
internationella statistikrapporteringen kan
samordnas antingen under en myndighet eller i
andra former,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad revisorerna i avsnitt 2.5 anfört om att
regeringen återkommer till riksdagen senast i sam-
band med riksmötet 2002/03 om vilka åtgärder som
vidtagits med anledning av revisorernas förslag.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som
framförs under Utskottets överväganden
föreslår utskottet att riksdagen fattar
följande beslut:

1. Användning av jämförande information i
regeringens redovisning till riksdagen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anför om att regeringen, i
den form man finner lämplig, återkommer till
riksdagen med utökad användning av jämförande
information över tiden avseende statsbudgetens
utgifter. Därmed bifaller riksdagen delvis
Riksdagens revisorers förslag 2000/01:RR3
yrkandena 1, 2 och 3 samt avslår motion
2000/01:Fi8 yrkande 1.

2. Internationella jämförelser och Sveriges
rapportering av statistik

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anför angående
internationella jämförelser och samordning av
Sveriges rapportering av ekonomisk statistik till
olika internationella organ. Därmed bifaller
riksdagen delvis Riksdagens revisorers förslag
2000/01:RR3 yrkande 4.

3. Tidpunkt för regeringens återrapportering

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att regeringen senast under riksmötet
2002/03 återkommer med anledning av utskottets
förslag. Därmed bifaller riksdagen delvis
Riksdagens revisorers förslag 2000/01:RR3 yrkande
5 och avslår motion 2000/01:Fi8 yrkande 2.

Reservation (fp)

Stockholm den 6 mars 2001

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m),
Bengt Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s), Johan
Lönnroth (v), Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson
(s), Carin Lundberg (s), Kjell Nordström (s), Per
Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m), Lena Ek (c),
Karin Pilsäter (fp), Gunnar Axén (m), Marie Engström
(v) och Matz Hammarström (mp).