Anf. 133 Kent Persson (V)
Fru talman! Det ska bli enklare, roligare och lönsammare att driva företag i Sverige! Det tror jag är en devis som vi alla skriver under på och en ambition som vi alla delar, därför att det är bara genom att många fler människor vill starta företag, driva företag och låta företag växa som vi bygger en ännu stabilare grund för vårt framtida välstånd. I den internationella konkurrens som varje dag blir allt skarpare och där många fler aktörer finns med på den gemensamma världsmarknaden ställs kraven för varje dag högre på villkoren i vårt land. Vi vet också att för jobb och inkomster blir vi mer och mer beroende av mindre företag och av att små företag vill växa.
Därför är regelförenklingsarbetet, att minska regelbördan, väldigt centralt för oss alla i vårt land, tror jag, när vi vill bygga bättre villkor för företag och jobb.
Det här är, precis som tidigare påpekats, inte någon ny snilleblixt som alliansregeringen har kommit på eller som vi kom på i valrörelsen 2006, utan det här har varit någonting som har förenat oss under ganska många år - en ambition att arbeta i den här riktningen.
Regelförenklingsarbetet, arbetet med att minska regelbördan, handlar om företagens administrativa kostnader, vilka är mätbara, men också om den kostnad som oron för att göra fel innebär. Den är också en del av regelbördan. Häromdagen träffade jag ett antal företagare på LRF. En av dem berättade att han varje morgon när han vaknar tänker: I dag ska jag följa 400 olika regelverk. Jag undrar vilka jag kommer att råka bryta emot i dag?
Det här är också en väldigt viktig del i det hela, nämligen oron för att göra fel och den så att säga mentala process som det innebär som gör att man tappar fokus på det man är duktig på: Ska jag råka ut för ett skattetillägg därför att jag har råkat periodisera momsredovisningen på ett felaktigt sätt?
Det här är svårare att mäta och finns inte med i de mätningar som Nutek jobbar med, men jag tycker att det är väldigt viktigt att vi också har den aspekten med i regelförenklingsarbetet. Det måste bli lättare att förstå, lättare att förutse och mindre risker för att man ska göra fel av misstag.
Det mål som är satt är att minska regelbördan, det vill säga regelkostnaden - inte nödvändigtvis antalet regler - med 25 procent till 2010, och det är ett väldigt ambitiöst mål. Det ligger också väl i linje med det mål som EU därefter har satt upp om 25 procent till 2012. Det är samtidigt så att eftersom Sverige är en integrerad del av Europa och väldigt mycket av våra egna regelverk styrs av EG-direktiv skulle det bli väldigt svårt att på kort tid uppnå en minskning av regelkostnadsbördan inom Sverige med 25 procent om vi inte också kan använda regelförenklingsarbete inom EU som ett avstamp för det.
Det här är som sagt var ett arbete som har pågått under ganska lång tid. Vi kan dock se att det för varje år i stort sett har gått i fel riktning, trots höga ambitioner. Då är det bara att konstatera att det inte är viljan som brister. Det tror i varje fall inte jag. Åtminstone har det inte varit så på senare år. Jag tror att det var en process som vi skulle gå igenom för att förstå hur viktig den här frågan var. Jag vet att redan den folkpartiregering som regerade så länge sedan som 1979 satte upp ett jätteambitiöst mål - det kanske stod lite mer i politisk konflikt med omgivningen - om att man skulle införa 100 förslag för att förenkla, och man hade väldigt svårt att till slut lyckas processa igenom hela myndighets- och departementskedjan dessa 100 förslag.
Jag tror inte att det har varit viljan som har fattats från den tidigare regeringen och dess samarbetspartier, i vart fall inte under den senare mandatperioden, utan det handlar om att välja ut rätt metoder. Här går processen framåt. Metoderna blir bättre och bättre. Det handlar också om attityd och värderingar i hela regelgivningskedjan och attityd och värdering av frågan i sig gentemot andra angelägna mål när de står mot varandra.
Jag tror att det är viktigt att vi fortsätter att arbeta in detta. Det tas delvis upp i den synpunkt som Vänsterpartiet för fram i sin motion om kvalitativa - inte bara kvantitativa - mål med arbetet, att man ska väga vikten av regelverket i sig mot kostnaden, inte bara vad det kostar och inte bara om det går att göra på ett enklare sätt.
Vi måste ha riktiga och funktionella redskap som hela tiden förbättras. I det arbetet handlar det om att verkligen se varje enskilt träd och inte bara se skogen. Om vi bara ser skogen är det svårt att gå in och bli en duktig arborist och skära bort och ägna sig åt skogsvård, för att anknyta till mitt besök på LRF häromdagen.
Målet är 25 procent. Räcker inte de redskap som nu är redovisade i rapporten är det min bestämda uppfattning att vi måste skaffa fler och framför allt bättre redskap.
En del säger att regelkrånglet i Sverige inte är så farligt om man jämför med Italien och andra. Det kan man ju göra, men det handlar om de sammanlagda konkurrensvillkoren. Vi vet att vi i vårt land, även med de skattelättnader som alliansregeringen arbetar för, alltid kommer att ha högre skatt på de flesta områden än många andra länder. Det är den sammanlagda konkurrenssituationen som avgör konkurrenskraften. Har vi högre skatter kanske vi måste ha enklare regler eller minska kostnaden för regelbördan.
Det är givetvis oerhört bestickande att regelkostnaderna ökade mellan 2006 och 2007, delvis på grund av vissa beslut som föreslogs av den här regeringen och har röstats igenom av den här riksdagsmajoriteten, men framför allt till stor del på grund av beslut av den tidigare majoriteten - exempelvis den omvända byggmomsen och personalliggare.
När man mäter regelbördan ska man veta att det är en lång process fram. Det gör också att jag är helt övertygad om att den här trenden kommer att vända nu när vi har fler verktyg på plats.
Beräkningen av de förslag som är under genomförande detta år handlar om minus 10 miljarder, det vill säga 10 procent av regelbördan som är beräknad till ungefär 100 miljarder kronor.
I skrivelsen redovisar regeringen sitt arbete. 12 departement och 52 myndigheter har lämnat underlag. 600 konkreta förslag är antingen genomförda eller under beredning och utarbetande. Förslag kommer in från näringsliv och enskilda. Många viktiga sådana kan läggas samman.
Det är fem nyckelverktyg. Vi har mätningarna, givetvis. Det gäller att inte försöka fly från bassituationen. Den mätning som Börje Vestlund hänvisade till tidigare kom tre månader efter det att den här skrivelsen var gjord. Det är lite svårt att få in den i efterhand.
Vi har regelkonsekvensförordningen, regelråd, samråd löpande hela tiden med näringslivet och genomförande av den här handlingsplanen.
Till syvende och sist handlar det om ett handfast arbete varje dag inom ramen för verktygen och att nöta in det i alla processer. Det är viktiga organ. Därför är jag övertygad om att när vi väl har detta på plats och nöter in det kommer trenden att vända.
Det är viktigt att det finns ett sammanhållet ansvar med en helikoptersyn på Näringsdepartementet, men varje enskild aktör, myndighet och departement måste ta ansvar.
Det här handlar ju om verktygen, men det handlar också om de konkreta förslagen i sig som till exempel uppdraget till Bolagsverket att lägga samman ungefär 90 register till en portal, i praktiken ett. Det är stor skillnad.
Det handlar om förslagen i budgetproposition på skatteområdet. Det dundrar in propositioner varje dag med konkreta lagstiftningsförändringar. Så sent som i dag kom det en som gäller förenklad revisorsgranskning vid fusion av aktiebolag - förvisso ingen regelbörda som drabbar de flesta dagligen, men de gånger det händer är det viktigt.
Vi i utskottet har konstaterat att vi tror att de fem huvudsakliga verktygen är ändamålsenliga. Därför är det viktigt att Regelrådet kommer i gång med sitt arbete ordentligt.
Jag anser att motionerna, som i huvudsak har rätt generella förslag, i hög grad är tillgodosedda med den här handlingsplanen, konsekvensförordningen med mera.
Fru talman! Jag tycker att det är viktigt att det är en konstruktiv process. Vi är överens om målet. Precis som det var bra att oppositionen, som jag tillhörde före valet, ständigt jagade regeringen då är det bra att oppositionen gör det nu eftersom det leder oss framåt.
Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag att lägga skrivelsen till handlingarna och ser fram emot nästa skrivelse i maj 2009 med nya mätningsresultat i rätt riktning.