Redovisning och värdering av finansiella instrument

Betänkande 2003/04:LU2

Lagutskottets betänkande2003/04:LU2

Redovisning och värdering av finansiella instrument

---

Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition
2002/03:121 Redovisning och värdering av finansiella instrument. I
propositionen lämnas förslag till lagändringar för genomförandet i svensk
rätt av ett EG-direktiv som innehåller redovisningsregler för icke-finansiella
företag och för kreditinstitut och värdepappersbolag. Förslaget innefattar
bl.a. nya värderingsbestämmelser och nya krav på tilläggsupplysningar.
Regeringen föreslår en möjlighet att tillämpa de nya reglerna fr.o.m. den
1 januari 2004. Beträffande kreditinstitut och värdepappersbolag föreslås
att dessa skall vara skyldiga att tillämpa värderingsreglerna fr.o.m. år
2005.
Ingen motion har väckts med anledning av propositionen. Utskottet
anser emellertid att övergångstiden för kreditinstitut och värdepappersbolag
bör förlängas något och föreslår därför att sådana företag skall vara
skyldiga att tillämpa de nya reglerna vid upprättandet av redovisningar
från det räkenskapsår som inleds den 1 januari 2006 eller senare. I övrigt
föreslår utskottet att riksdagen antar regeringens lagförslag.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redovisning och värdering av
finansiella instrument
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag
om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),
2. lag om ändring i lagen
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag med
den ändringen att i punkt 2 övergångsbestämmelserna årtalet "2004" skall
bytas ut mot "2005",
3. lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning
i försäkringsföretag,
4. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385).
Därmed
bifaller riksdagen delvis proposition 2002/03:121.

Stockholm den 30
oktober 2003
På lagutskottets vägnar
Inger René
Följande ledamöter har
deltagit i beslutet: Inger René (m), Marianne Carlström (s), Raimo Pärssinen
(s), Jan Ertsborn (fp), Christina Nenes (s), Hillevi Larsson (s), Tasso
Stafilidis (v), Maria Hassan (s), Bertil Kjellberg (m), Rezene Tesfazion
(s), Martin Andreasson (fp), Anneli Särnblad Stoors (s), Henrik von Sydow
(m), Niclas Lindberg (s), Johan Löfstrand (s), Ingemar Vänerlöv (kd) och
Annika Qarlsson (c).

Redogörelse för ärendet
I maj 2001 antogs ett EG-direktiv om redovisning
och värdering av finansiella instrument (2001/65/EG). Genom direktivet
ändrades redovisningsdirektiven och bankredovisningsdirektivet.
Inom
Justitiedepartementet upprättades därefter en promemoria som behandlar
genomförandet av direktivet såvitt gäller icke-finansiella företag (Ds
2002:42), och inom Finansdepartementet upprättades en promemoria som
behandlar motsvarande frågor för finansiella företag (Ds 2002:61). I
promemoriorna behandlas även en fråga om redovisning av s.k. omvända
förvärv.
Promemoriorna har remissbehandlats och ligger till grund för
förslagen i propositionen.
I propositionen föreslår regeringen - efter
hörande av Lagrådet - att riksdagen antar i propositionen framlagda förslag
till ändringar i årsredovisningslagen (1995:1554), lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, lagen (1995:1560)
om årsredovisning i försäkringsföretag samt aktiebolagslagen
(1975:1385).
Regeringens förslag återfinns i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga
2.
Propositionen har inte föranlett något motionsyrkande.
Företrädare
för Svenska Bankföreningen, Svenska Handelsbanken, AB Svensk Exportkredit
och Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB har inför utskottet
framfört synpunkter på propositionens lagförslag. Vidare har en utfrågning
ägt rum med företrädare för Justitiedepartementet och Finansdepartementet.
I ärendet har även inkommit tre skrivelser, en från Svenska Bankföreningen,
en från Fristående Sparbankers Riksförbund samt en gemensam från AB Svensk
Exportkredit, Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB och Kommuninvest
i Sverige AB.

Utskottets överväganden
Redovisning och värdering av finansiella
instrument
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens
lagförslag med den ändringen att övergångstiden för kreditinstitut och
värdepappersbolag förlängs med ett år. Ändringen innebär att kreditinstitut
och värdepappersbolag skall vara skyldiga att tillämpa de nya reglerna
vid upprättandet av redovisningar från det räkenskapsår som inleds den
1 januari 2006 eller senare.
Bakgrund
Inom EG har det utfärdats flera
direktiv som behandlar frågor om företagens redovisning. Direktiven har
till syfte att inom gemenskaperna skapa en minsta gemensam skyddsnivå för
delägare, borgenärer och andra som träder i förbindelse med ett företag.
Redovisningsdirektiven innehåller bl.a. bestämmelser om årsredovisning i
aktiebolag och vissa handelsbolag samt bestämmelser om skyldigheten för
samma företag att upprätta koncernredovisning. Särskilda direktiv har
antagits beträffande redovisningen för kreditinstitut och värdepappersbolag
(bankredovisningsdirektivet) samt för försäkringsföretag
(försäkringsredovisningsdirektivet).
I syfte att anpassa den svenska lagstiftningen
på redovisningsområdet till EG-direktiven infördes den 1 januari 1996 tre
nya lagar, årsredovisningslagen (1995:1554), lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag samt lagen (1995:1560)
om årsredovisning i försäkringsföretag (prop. 1995/96:10, bet. LU4).
Årsredovisningslagen skall tillämpas av samtliga företag som är skyldiga
att avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning, med undantag
för finansiella företag som skall tillämpa lagen om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag respektive lagen om årsredovisning i
försäkringsföretag. Årsredovisningslagen innehåller bestämmelser angående
företagens offentliga redovisning, dvs. om årsredovisning, koncernredovisning
och delårsrapporter m.m.
Kommissionen publicerade år 1995 ett meddelande
om en ny strategi på redovisningsområdet. Den nya strategin innebar att
Europeiska unionen skall lägga hela sin tyngd bakom det internationella
harmoniseringsförfarande som International Accounting Standards Board
(IASB) står bakom. Enligt kommissionen är det nödvändigt att vidta åtgärder
som garanterar att befintliga International Accounting Standards (IAS) -
dvs. de redovisningsstandarder som IASB har gett ut - är förenliga med
EG:s redovisningsdirektiv och att kommande standarder kommer att överensstämma
med gemenskapslagstiftningen. I ett senare meddelande från år 2000
konstaterade kommissionen bl.a. att de standarder som IASB står bakom borde
utgöra en utgångspunkt för den europeiska harmoniseringen på
redovisningsområdet.
Medlemsstaterna har därefter i olika sammanhang ställt sig
bakom en utveckling i den riktning som kommissionen har föreslagit. Det
har bl.a. kommit till uttryck genom antagandet den 1 maj 2001 av ett
EG-direktiv om redovisning och värdering av finansiella instrument. Genom
direktivet ändrades redovisningsdirektiven och bankredovisningsdirektivet.
Innehållet i ändringsdirektivet svarar mot en standard som IASB antog
under år 1998, IAS 39. I standarden behandlas frågor om redovisning och
värdering av finansiella instrument. Av standarden följer att vissa
finansiella instrument löpande skall värderas till verkligt värde. Ett
finansiellt instrument definieras av IASB som varje form av avtal som ger
upphov till en finansiell tillgång i ett företag och en finansiell skuld
eller ett egetkapitalinstrument i ett annat företag. Standarden kommer
därmed att beröra en mycket stor del av de poster som vanligen förekommer
i ett företags redovisning.
I sammanhanget bör även nämnas att kommissionen
har tagit initiativ till en förordning om tillämpning av internationella
redovisningsstandarder. Förordningen antogs den 7 juni 2002 (IAS-förordningen).
Enligt IAS-förordningen skall alla europeiska företag vars värdepapper är
noterade på en reglerad marknad senast fr.o.m. år 2005 upprätta sina
koncernredovisningar enligt de IAS som kommissionen godkänner för tillämpning
inom EU. Detta krav gäller direkt i medlemsstaterna, utan att några
nationella lagstiftningsåtgärder behöver eller ens får vidtas. Medlemsstaterna
kan utsträcka tillämpningsområdet för de antagna redovisningsstandarderna,
t.ex. genom att föreskriva att även andra företag skall följa
standarderna.
Propositionen
I propositionen anförs att Sverige till följd av
sitt medlemskap i EU är skyldigt att införliva bestämmelserna i direktivet
om redovisning och värdering av finansiella instrument med den svenska
rättsordningen. Regeringen föreslår att direktivets bestämmelser tas in
i årsredovisningslagen och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag.
Enligt direktivet skall medlemsstaterna i fråga om
samtliga bolag eller vissa kategorier av bolag tillåta eller fordra en
värdering till verkligt värde av finansiella instrument. Medlemsstaterna
får alltså själva besluta om bestämmelserna om värdering till verkligt
värde skall vara tvingande eller inte. De får också utforma de nationella
bestämmelserna så att dessa omfattar antingen alla eller enbart vissa
kategorier av bolag.
När det gäller de icke-finansiella företagen föreslås
en reglering där alla årsredovisningsskyldiga företag skall ges en möjlighet,
men inte en skyldighet, att använda sig av de nya värderingsreglerna.
Varje företag får således en möjlighet att på egen hand avgöra om det
finns anledning att gå över till de nya reglerna. Enligt regeringen kan
detta visserligen leda till sämre jämförbarhet mellan olika företag.
Beträffande de företag som har störst allmänt intresse, nämligen de noterade
företagen, torde emellertid de nya reglerna ändå komma att bli tvingande
fr.o.m. år 2005 när IAS-förordningen träder i kraft. Dessa företag kommer
alltså, anför regeringen, under alla förhållanden att upprätta jämförbara
redovisningar inom en nära framtid.
Beträffande kreditinstitut och
värdepappersbolag anför regeringen att finansiella instrument utgör ett
dominerande inslag i sådana företags balansräkningar. Enhetliga
värderingsprinciper är därför avgörande för att finansiell information skall
vara jämförbar mellan dessa företag. De nya reglerna överensstämmer också
med vad som på internationell nivå betraktas som en rättvisande redovisning.
Goda möjligheter till jämförelser mellan olika kreditinstitut och
värdepappersbolag samt en rättvisande redovisning är, anför regeringen, också
viktigt med hänsyn till de särskilda skyddsintressen som finns i dessa
företag. En värdering till verkligt värde överensstämmer vidare bäst med
kreditinstitutens och värdepappersbolagens interna styr- och kontrollsystem.
I propositionen konstaterar regeringen att kreditinstitut och värdepappersbolag
i hög grad har utnyttjat den nuvarande optionen att värdera derivat och
vissa överlåtbara värdepapper till verkligt värde. Vidare understryker
regeringen att de finansiella företagen under alla förhållanden måste ha
rutiner och resurser för att värdera sina finansiella instrument till
verkligt värde bl.a. för att kunna lämna de tilläggsupplysningar som krävs
enligt Finansinspektionens redovisningsföreskrifter. Mot denna bakgrund
anser regeringen att kreditinstitut och värdepappersbolag skall vara
skyldiga att tillämpa direktivets värderingsprinciper.
Den i propositionen
föreslagna lagregleringen i övrigt innebär sammanfattningsvis följande.
Icke-finansiella företag skall ha möjlighet att använda sig av de nya
bestämmelserna om värdering av finansiella instrument såväl vid upprättandet
av årsredovisningen som vid upprättandet av koncernredovisningen.
Kreditinstitut och värdepappersbolag skall vara skyldiga att tillämpa
bestämmelserna både i årsredovisningen och i koncernredovisningen. Regeringen
gör bedömningen att huvudregeln liksom hittills bör vara att samma
värderingsprinciper skall tillämpas i både koncernredovisningen och
årsredovisningen. Huvudregeln bör, liksom hittills, kunna frångås om det finns
särskilda skäl. Finansiella instrument skall - med vissa undantag - kunna
redovisas till verkligt värde. Det verkliga värdet skall bestämmas på
grundval av det finansiella instrumentets marknadsvärde eller med hjälp
av sådana värderingsmetoder som ger en god uppskattning av marknadsvärdet.
Säkrade poster som redovisas i balansräkningen skall värderas enligt samma
principer som säkringsinstrumentet. Värdeförändringar på finansiella
instrument skall som huvudregel redovisas i resultaträkningen. Vissa slag
av värdeförändringar skall dock redovisas direkt i eget kapital. Nuvarande
regler i lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
om värdering till verkligt värde av överlåtbara värdepapper som är
omsättningstillgångar tas bort och det preciseras att vissa värderingsregler
i lagen inte skall gälla för finansiella instrument som värderas enligt
de nya reglerna om verkligt värde. Regeringen gör bedömningen att det med
hänsyn till direktivet inte finns någon möjlighet för kreditinstitut och
värdepappersbolag att anskaffningsvärdera finansiella instrument som
används för att säkra värdeförändringar eller framtida kassaflöden hänförliga
till finansiella instrument som anskaffningsvärderas. Icke-finansiella
företag skall i sina årsredovisningar och, i förekommande fall,
koncernredovisningar lämna de tilläggsupplysningar om finansiella instrument
m.m. som anges i ändringsdirektivet. Bland annat skall upplysningar lämnas
om förekommande derivatinstrument. Företag som inte har värderat sina
finansiella instrument till verkligt värde och som har högst tio anställda
och högst 24 miljoner kronor i tillgångar skall dock inte vara skyldiga
att lämna uppgifter om derivatinstrument. I förvaltningsberättelsen skall
lämnas särskilda upplysningar om risker m.m., knutna till företagets
finansiella instrument. Detta skall dock inte gälla för företag med högst
tio anställda och högst 24 miljoner kronor i tillgångar. Kreditinstitut
och värdepappersbolag skall i sina årsredovisningar och, i förekommande
fall, koncernredovisningar lämna de tilläggsupplysningar som anges i
ändringsdirektivet. Dessa bolag skall vidare, i not eller i balansräkningen,
upplysa om det belopp av fritt eget kapital som inte kan anses utdelningsbart
med beaktande av tillämpliga stabilitetsregler för rörelsen. Vissa andra
regler om tilläggsupplysningar i lagen om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag justeras med hänsyn till de nya reglerna för värdering
av finansiella instrument. Kreditinstitut och värdepappersbolag skall i
förvaltningsberättelsen lämna särskilda upplysningar om risker m.m. knutna
till företagens finansiella instrument.
I propositionen behandlas även
frågor om orealiserade vinster och kapitalskydd. Den föreslagna lagregleringen
på det området innebär sammanfattningsvis följande. Beträffande orealiserade
vinster i icke-finansiella företag gör regeringen bedömningen att det för
närvarande inte bör införas några utdelningsbegränsningar som särskilt
avser orealiserade vinster. Vad gäller orealiserade vinster i finansiella
företag föreslår regeringen att den nuvarande skyldigheten för kreditinstitut
och värdepappersbolag att sätta av vissa orealiserade vinster till en
särskild fond för orealiserade vinster under bundet eget kapital avskaffas.
Regeringen gör bedömningen att skyldigheten för försäkringsföretag att
sätta av vinster till sådana fonder bör inte behandlas i detta sammanhang.
Vidare gör regeringen bedömningen att det för närvarande inte bör införas
några nya upplysningskrav i förvaltningsberättelsen när det gäller av
styrelsen föreslagna vinstdispositioner i ett aktiebolag eller en ekonomisk
förening. Regeringen föreslår att styrelsen i kreditinstitut och
värdepappersbolag skall, i sitt förslag till vinstdisposition, lämna
upplysningar
om de överväganden som gjorts med hänsyn till tillämpliga ekonomiska
stabilitetsregler för den finansiella rörelse som bedrivs. Regeringen gör
bedömningen att det för närvarande inte bör införas några nya upplysningskrav
i förvaltningsberättelsen när det gäller av styrelsen föreslagna
vinstdispositioner i skadeförsäkringsbolag och livförsäkringsbolag som får
dela ut vinst.
Propositionen innehåller också ett förslag beträffande
s.k. omvända förvärv. Regeringen föreslår att om ett företag har förvärvat
ett annat företag genom att betala med andelar som det självt har gett ut
och kontrollen över det förvärvande företaget som en följd av det övergår
till nya ägare (omvänt förvärv), skall vid åtföljande upprättande av
koncernredovisning det förvärvade företaget anses som moderföretag och det
förvärvande företaget som dotterföretag.
De nya bestämmelserna föreslås
träda i kraft den 1 januari 2004. I fråga om icke-finansiella företag
skall bestämmelserna tillämpas vid upprättande av redovisningar för
räkenskapsår som inleds den 1 januari 2004 eller senare. Kreditinstitut och
värdepappersbolag får tillämpa bestämmelserna första gången vid upprättandet
av redovisningar för det räkenskapsår som inleds den 1 januari 2004 eller
senare. De skall dock vara skyldiga att tillämpa bestämmelserna vid
upprättandet av redovisningar för det räkenskapsår som inleds den 1 januari
2005 eller senare.
Utskottets ställningstagande
Propositionen innehåller
alltså förslag till lagändringar för genomförande i svensk rätt av ett
EG-direktiv som bygger på redovisningsstandarden IAS 39. Regeringen
föreslår att icke-finansiella företag skall ges en möjlighet att tillämpa
värdering till verkligt värde för finansiella instrument medan det för
kreditinstitut och värdepappersbolag föreslås tvingande bestämmelser.
Enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag har
kreditinstitut och värdepappersbolag redan i dag en möjlighet att värdera
många finansiella instrument till verkligt värde. Betydelse i sammanhanget
har även att noterade företag, enligt IAS-förordningen, senast fr.o.m. år
2005 skall upprätta sina koncernredovisningar enligt de IAS som kommissionen
godkänner för tillämpning inom EU.
Ingen motion har väckts med anledning
av propositionen. Under beredningen av ärendet har utskottet emellertid
erfarit att redovisningsstandarden IAS 39 är föremål för omarbetningar
och att IASB har för avsikt att senast i mars 2004 anta en reviderad IAS
39. Utskottet har vidare erfarit att EU-kommittén för redovisningsfrågor
avvaktar med att godkänna IAS 39 för obligatorisk tillämpning för noterade
företag inom EU enligt IAS-förordningen till dess att den omarbetade
versionen fastställts av IASB.
Med hänvisning till den pågående revideringen
av IAS 39 har Svenska Bankföreningen, Svenska Handelsbanken och Fristående
Sparbankers Riksförbund framfört synpunkten att kreditinstitut och
värdepappersbolag, på samma sätt som föreslås för de icke-finansiella företagen,
skall ges en möjlighet - inte en skyldighet - att tillämpa direktivets
värderingsregler. AB Svensk Exportkredit, Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag
SBAB och Kommuninvest i Sverige AB har framfört synpunkten att övergångstiden
för kreditinstitut och värdepappersbolag bör förlängas så att direktivets
värderingsbestämmelser blir tvingande för kreditinstitut och värdepappersbolag
först fr.o.m. den 1 januari 2007.
Vad först gäller frågan om de nya
värderingsbestämmelserna bör vara tvingande för kreditinstitut och
värdepappersbolag anser utskottet att enhetliga värderingsprinciper är avgörande
för att finansiell information skall vara jämförbar mellan finansiella
företag. Med hänsyn till den erfarenhet av finansiella instrument som
sådana företag har kan det inte, enligt utskottets mening, anses betungande
med en redovisning till verkligt värde. Därtill kommer att en majoritet
av företagen redan i dag tillämpar en liknande marknadsvärdering för vissa
finansiella instrument. Mot denna bakgrund har utskottet inte någon annan
uppfattning än regeringen och anser således att kreditinstitut och
värdepappersbolag skall vara skyldiga att tillämpa direktivets
värderingsprinciper.
Utskottet övergår härefter till att behandla frågan från vilken
tidpunkt kreditinstitut och värdepappersbolag skall vara skyldiga att
tillämpa de nya värderingsreglerna. I propositionen har regeringen, som
tidigare redovisats, föreslagit att reglerna skall vara tvingande för
sådana företag fr.o.m. 2005. Om de föreslagna ändringarna av IAS 39 antas
är det osäkert om dessa kommer att vara helt förenliga med samtliga
bestämmelser som föreslås i förevarande proposition. En anpassning till den
reviderade IAS 39 blir då nödvändig, eventuellt efter det att motsvarande
justeringar gjorts i det underliggande direktivet. En sådan anpassning
hinner inte genomföras så att de kan tillämpas av bolagen fr.o.m. år 2005.
I sammanhanget måste även beaktas att EU-kommittén för redovisningsfrågor
har för avsikt att godkänna IAS 39 för obligatorisk tillämpning för
noterade företag inom EU enligt IAS-förordningen så snart en reviderad
version fastställts av IASB. Detta innebär att noterade företag fr.o.m. år
2005 kommer att bli skyldiga att tillämpa de nya värderingsprinciperna
vid upprättandet av sina koncernredovisningar. För att undvika att olika
värderingsprinciper tillämpas i koncernredovisningen respektive
årsredovisningen anser utskottet att det är angeläget att övergångstiden inte
förlängs längre än nödvändigt. Enligt utskottets mening torde en förlängning
med ett år vara tillräcklig för att nödvändiga anpassningar till en
reviderad IAS 39 skall kunna genomföras.
Utskottet föreslår således att en
ändring görs i övergångsbestämmelserna till lagen om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag som innebär att sådana företag skall
vara skyldiga att tillämpa de nya reglerna vid upprättandet av redovisningar
för det räkenskapsår som inleds den 1 januari 2006 eller senare. För det
fall det skulle visa sig att övergångstiden behöver förlängas ytterligare
förutsätter utskottet att regeringen omgående återkommer med erforderliga
lagförslag. Utskottet har i övrigt inte något att erinra mot lagförslagen
eller de bedömningar som görs i propositionen och föreslår därför att
riksdagen antar lagförslagen.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition
2002/03:121 Redovisning och värdering av finansiella instrument:
Riksdagen
antar de i propositionen framlagda förslagen till
lag om ändring i
årsredovisningslagen (1995:1554),
lag om ändring i lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,
lag om ändring i
lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag,
lag om ändring
i aktiebolagslagen (1975:1385).

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

2 Förslag till lag om
ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag

3 Förslag till lag om ändring i lagen
(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag

4 Förslag till
lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)