Redovisning av fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 1999 och revisorernas förslag ang. Allmänna arvsfonden RR9

Betänkande 2000/01:SoU2

Socialutskottets betänkande 2000/01:SOU02

Redovisning av fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 1999 och Riksdagens revisorers förslag angående Allmänna arvsfonden

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Utskottet
• Hemställan

2000/01

SoU2

Sammanfattning

I betänkandet behandlas dels regeringens skrivelse
1999/2000:125 med redovisning av fördelningen av
medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret
1999, dels Riksdagens revisorers förslag
1999/2000:RR9 angående Allmänna arvsfonden. Vidare
behandlas tre motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden 1999 och ett motionsyrkande som väckts
med anledning av revisorernas förslag.

Utskottet föreslår med anledning av Riksdagens
revisorers rapport att en utredning får i uppdrag
att ge en allsidig belysning av de olika
frågeställningar som väckts i sammanhanget samt, om
det behövs, föreslå förändringar. Utskottet föreslår
ett tillkännagivande.

Regeringens skrivelse bör inte
föranleda någon åtgärd från
riksdagens sida.

Regeringens skrivelse

I skrivelsen 1999/2000:125 lämnas en redogörelse för
förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en
översiktlig beskrivning av fördelningen av stöd ur
fonden. Vidare redovisas hur regeringen och
Arvsfondsdelegationen fördelat medlen ur Allmänna
arvsfonden under budgetåret 1999. Slutligen anges
några områden som enligt regeringens mening särskilt
bör uppmärksammas vid kommande fördelning av stöd ur
fonden.

Riksdagens revisorers förslag
1999/2000:RR9

I Riksdagens revisorers förslag 1999/2000:RR9
hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad revisorerna har anfört i avsnitt 2.1 om
Allmänna arvsfondens och Arvsfondsdelegationens
rättsliga ställning och revision av verksamheten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad revisorerna har anfört i avsnitt 2.2 om
stödfördelningen ur Allmänna arvsfonden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad revisorerna har anfört i avsnitt 2.3 om
Arvsfondsdelegationens verksamhet,

4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad revisorerna har
anfört i avsnitt 2.4 om rapporteringen till
riksdagen.

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1999

1999/2000:So268 av Jan Backman och Lennart Fridén
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av att förändra Allmänna arvsfondens
ställning.

1999/2000:So318 av Håkan Juholt och Ann-Marie
Fagerström (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om stöd för en modell
med ändrade villkor för mark och gårdar som kommit i
Arvsfondens ägo,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att storskalighetens
effekter på landsbygdens jord- och skogsbruk bör
studeras ur ett 50-årsperspektiv.

Motion väckt med anledning av Riksdagens revisorers
förslag

1999/2000:So48 av Chris Heister m.fl. (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om handläggningen av
arvsfondsärendena.

Utskottet

Allmänna arvsfondens förvaltning m.m.

Allmänna arvsfonden tillkom enligt ett beslut av
1928 års riksdag i samband med att kusiner och
avlägsnare släktingar genom ändringar i ärvdabalken
uteslöts från arvsrätt. Kvarlåtenskap efter personer
utan nära släktingar, och som inte har skrivit
testamente, skall i stället tillfalla Allmänna
arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja
verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn,
ungdomar och personer med funktionshinder. Närmare
bestämmelser om Allmänna arvsfonden finns i lagen
(1994:243) om Allmänna arvsfonden. Allmänna
arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en
särskild fond. En tiondel av de medel som tillfallit
fonden under ett år läggs till fonden. Återstoden
får tillsammans med direktavkastningen delas ut.
Fondens bokförda värde uppgick den 31 december 1999
till ca 1 064 miljoner kronor och marknadsvärdet
till ca 3 755 miljoner kronor. För budgetåret 2000
finns det ca 284 miljoner kronor att dela ut.

Fördelning av medel m.m.

Enligt 8 § lagen (1994:243) om allmänna arvsfonden
(arvsfondslagen) beslutar regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, Arvsfondsdelegationen
eller annan myndighet om fördelningen av stöd ur
Allmänna arvsfonden. I förordningen (1994:952) om
Allmänna arvsfonden regleras Arvsfondsdelegationens
arbetsuppgifter. Delegationen skall fördela stöd ur
fonden, följa upp projekt som beviljats stöd samt
informera allmänheten om fondens ändamål och
användningsområde. Delegationen skall överlämna till
regeringen att avgöra ärenden som är av principiell
betydelse eller annars är av större vikt eller när
delegationen anser att stöd bör lämnas med mer än
300 000 kronor.

Stöd ur Allmänna arvsfonden skall enligt 5-7 §§
arvsfondslagen främja verksamhet av ideell karaktär
till förmån för barn, ungdomar och personer med
funktionshinder. Verksamhet som beviljas stöd skall
vara nyskapande och utvecklande och kunna särskiljas
från en organisations reguljära verksamhet. Stöd kan
beviljas organisationer som bedriver ideell
verksamhet. Offentlig huvudman kan beviljas stöd för
utvecklingsverksamhet om det finns särskilda skäl.
Så kan t.ex. en kommun tillsammans med en förening
beviljas stöd för att genomföra ett projekt. I
sådana fall ställs särskilt höga krav på att
projektet är nyskapande och av ideell karaktär.
Utvecklingsverksamhet som redan finns som reguljär
verksamhet på annan ort beviljas inte stöd. Ett
projekt kan enligt praxis beviljas stöd ur Allmänna
arvsfonden under högst tre år. Stöd ges inte till
reguljär föreningsverksamhet. Stöd får ej heller ges
till enskilda personer.

Under budgetåret 1999 har ca 243 miljoner kronor
delats ut. Därav har 62,8 miljoner kronor fördelats
genom 99 beslut med syfte att utveckla och förnya
verksamhet till förmån för barn under 12 år. Stöd
har beviljats 93 olika projekt. Av besluten rör 22
projekt barn med funktionshinder. Regeringen har
ställt sammanlagt 15 miljoner kronor av dessa medel
till Folkhälsoinstitutets förfogande, att fördela
till organisationer som bedriver ideell verksamhet,
för alkohol- och drogförebyggande arbete samt för
att motverka rökning bland barn och ungdomar.

Verksamhet till förmån för ungdomar i åldern 12-25
år har genom sammanlagt 125 beslut tilldelats ca
68,2 miljoner kronor. Av dessa medel har
Ungdomsstyrelsen, genom fem regeringsbeslut,
erhållit sammanlagt 36 miljoner kronor att fördela
till särskilda satsningar inom ungdomsområdet.
Regeringen har vidare fördelat sammanlagt 6,2
miljoner kronor ur den gemensamma satsningen
Utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet,
främst på lokal nivå.

Till verksamhet till förmån för personer med
funktionshinder har ca 128 miljoner kronor avsatts.
Av dessa medel har 26,7 miljoner kronor genom tre
regeringsbeslut avsatts för särskilda satsningar. Av
samtliga avsatta medel har 121 miljoner kronor
beviljats i stöd till 219 projekt.

Särskilda satsningar för de olika
målgrupperna

I regeringens skrivelse redovisas också de särskilda
satsningarna, dvs. att regeringen avsätter medel ur
Allmänna arvsfonden för särskilda ändamål under en
viss tidsperiod.

Vad beträffar satsningar för alla målgrupperna
pekar regeringen på att den i september 1998
beslutat att under tre år avsätta medel ur Allmänna
arvsfonden för utveckling och förnyelse av
idrottsverksamhet för fondens alla målgrupper främst
på lokal nivå. Satsningens övergripande syfte är att
stödja initiativ från främst lokala organisationer
att inom några utpekade områden utveckla nya former
för idrottsverksamhet i föreningslivet för barn,
ungdomar och personer med funktionshinder. För
budgetåret 1999 avsattes
20 miljoner kronor i denna satsning.

Vad beträffar satsningar till förmån för barn under
12 år anförs att regeringen år 1998 beslutade att
ställa sammanlagt 10 miljoner kronor till Folkhäl-
soinstitutets förfogande att fördelas till ideella
organisationers projekt för att motverka rökning
bland barn och ungdomar. Stöd har sedan 1997 även
beviljats projekt som avser drogförebyggande arbete.
Vidare har sedan 1996 beslutats om en satsning för
bättre kunskaper om FN:s konvention om barnets
rättigheter.

Vad beträffar satsningar till förmån för ungdomar
12-25 år pekar regeringen på att medel har avsatts
till bl.a. Ungdomars egen kulturverksamhet (1999-),
Lokal utveckling av ungdomars fritidsverksamhet
(1999-), Utveckling av ungdomars egen organisering
(1998-) och Talangsatsning inom handikappidrotten
(1998 -).

Vad beträffar satsningar till förmån för personer
med funktionshinder anförs bl.a. att
Hjälpmedelsinstitutet på regeringens uppdrag har
utarbetat förslag till IT-program för
funktionshindrade och äldre. För tre av de punkter i
förslaget som rör personer med funktionshinder har
regeringen tidigare beslutat att under en beräknad
treårsperiod från och med 1998 avsätta sammanlagt 60
miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden. Vidare
beslutade regeringen i mars 1997 att under en
treårsperiod sammanlagt 30 miljoner kronor skulle
avsättas ur Allmänna arvsfonden för ideella
organisationers kostnader för att tillsammans med
berörda kommuner utveckla och pröva verksamhet som
kan förbättra situationen för personer med psykiska
funktionshinder.

Kommande inriktning för stöd ur Allmänna
arvsfonden

Regeringen redovisar i skrivelsen den framtida
inriktningen av stöd till respektive målgrupp men
anför även att det inom vissa områden finns anled-
ning att göra insatser som är gemensamma för de
olika målgrupperna.

Angående verksamheter till förmån för barn sägs att
regeringen avser att avsätta särskilda medel för
projekt som långsiktigt förebygger och motverkar
rasism, främlingsfientlighet, intolerans och
diskriminering. Vidare anförs att nya verksamhets-
former och metodutveckling för att bidra till
integrationsmöjligheter, språk- och psykosocial
utveckling bör prioriteras för barn i segregerade
områden och omkring storstäderna. Regeringen anför
vidare att det är viktigt att både pojkar och
flickor har goda förebilder varför projekt som
syftar till att stimulera till arbete med de
grundläggande värderingarna i samhället och hur
dessa påverkar relationer mellan unga människor
särskilt bör uppmärksammas.

I fördelningen av medel för verksamhet till förmån
för ungdomar, kommer projekt som stärker jämlikheten
mellan olika ungdomsgrupper och jämställdheten
mellan pojkar och flickor att prioriteras, anförs
det. Regeringen anser det vidare angeläget, i syfte
att aktivt motverka sexism och våld mot unga
kvinnor, att stödja projekt som lyfter fram frågor
om bl.a. könsroller och samlevnad.

Vad beträffar fördelningen av medel för verksamhet
till förmån för personer med funktionshinder anförs
det att regeringen i den nationella handlingsplanen
för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79) har
slagit fast att det handikappolitiska arbetet
särskilt skall inriktas på att identifiera och
undanröja hinder för full delaktighet i samhället
för personer med funktionshinder, att förebygga och
bekämpa diskriminering samt att ge barn och vuxna
med funktionshinder förutsättningar för själv-
ständighet och självbestämmande. Genom stöd ur
Allmänna arvsfonden kan handikapporganisationer och
andra organisationer som bedriver ideell verksamhet,
i enlighet med brukarnas egna behov och önskemål,
utveckla och pröva olika verksamheter och insatser
som kan komplettera och utveckla samhällets stöd,
enligt skrivelsen.

Riksdagens revisorers förslag

Den granskning som ligger till grund för
revisorernas förslag har redovisats i rapporten
Allmänna arvsfonden (Rapport 1999/2000:2).

Riksdagens revisorer har på eget initiativ och efter
beslut härom i april 1999 granskat Allmänna
arvsfonden och stödgivningen via Arvsfondsdelegatio-
nen. Granskningen har främst inriktats på områdena
Allmänna arvsfondens och Arvsfondsdelegationens
rättsliga ställning samt Arvsfondsdelegationens
verksamhet. Den rättsliga ställningen har bl.a.
betydelse för frågan om ansvaret för revisionen. Hur
verksamheten bedrivs visar hur arvsfondens ända-
målsparagraf, och regeringens riktlinjer för
verksamheten, tolkas. Rapporten har
remissbehandlats.

Allmänna arvsfondens och Arvsfondsdelegationens
rättsliga ställning och revision av verksamheten

Revisorerna föreslår i avsnitt 2.1 sammanfattningsvis att
regeringen tar initiativ till att förtydliga de
regler som gäller för Allmänna arvsfondens och
Arvsfondsdelegationens verksamhet samt klargör
förhållandena kring arvsfondens och delegationens
redovisning och revision. Revisorerna föreslår även
att Allmänna arvsfondens och Arvsfondsdelegationens
redovisning samordnas i ett gemensamt bokslut, som
revideras av Riksrevisionsverket. Revisorerna
föreslår dessutom att en myndighet skall ansvara för
samtliga de myndighetsuppgifter som rör arvsfonden
samt att regeringen överväger att placera denna
myndighet utanför Regeringskansliet. Myndigheten bör
i princip utformas och styras på motsvarande sätt
som andra traditionella myndigheter. Vid
utformningen av myndigheten bör särskilt
eftersträvas att ta till vara den typ av
flexibilitet och öppenhet för nya projekt och
verksamhetsidéer som finns hos
Arvsfondsdelegationen. Arvsfondens unika ställning
bör dessutom bestå.

Stödfördelning ur Allmänna arvsfonden

Revisorerna föreslår i avsnitt 2.2 att regeringens fastslagna
riktlinjer för den framtida stödgivningen beaktas i
en större omfattning. Revisorerna föreslår dessutom
att regeringen på ett tydligare sätt redovisar hur
stor andel av de utdelningsbara medlen som fördelats
via s.k. särskilda satsningar under året samt att
regeringen redovisar hur mycket som kan komma att
fördelas på detta sätt under det kommande
budgetåret.

Arvsfondsdelegationens verksamhet

Revisorerna föreslår i avsnitt 2.3 att stöd på högre belopp,
förslagsvis stöd som beviljats av regeringen,
föranleder krav på revision av auktoriserad eller
godkänd revisor. Revisorerna föreslår även att
uppföljningen och utvärderingen av projekten och
stödverksamheten utvecklas och att externa personer
i större omfattning anlitas för ändamålet.

Rapporteringen till riksdagen

Revisorerna föreslår i avsnitt 2.4 sammanfattningsvis att
regeringens rapportering till riksdagen ses över.
Det bokslut som bifogas, angående arvsfondens medel
på Kammarkollegiet, bör vara reviderat.
Möjligheterna att följa verksamhetens utveckling
under budgetåren bör förbättras. Det bör dessutom
redovisas mer information om effekterna av
verksamheten och mindre av projektbeskrivningar.

Motioner med anledning av revisorernas förslag samt
motioner från den allmänna motionstiden 1999

I motion So48 yrkar Chris Heister m.fl. (m) att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om handläggningen av arvsfondsärendena.
Motionärerna anför att det för närvarande finns
omfattande oklarheter kring arvsfondens och
Arvsfondsdelegationens rättsliga ställning och kring
revisionen av verksamheten. Motionärerna delar
revisorernas uppfattning att detta är
otillfredsställande och välkomnar i huvudsak
revisorernas förslag under 2.1. Oklarheterna medför
såväl bristande insyn som bristande kontroll och
uppföljning. Styrningen från riksdag och regering av
till vilka ändamål stöd lämnas blir vidare otydlig
och oklar. Nuvarande placering av arvsfondens kansli
hos Regeringskansliet i kombination med
Arvsfondsdelegationens tydliga koppling till ledande
politiska tjänstemän i departementen riskerar
enligt motionärerna att allvarligt minska
förtroendet för arvsfondens användning. Motionärerna
anser att handläggningen av arvsfondsärendena till
fullo bör ske utanför Regeringskansliet.

I motion So268 av Jan Backman och Lennart Fridén (m) begärs
ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om
behovet av att förändra Allmänna arvsfondens
ställning. Motionärerna anför att det är uppenbart
att gällande beslutsordning medför utomordentligt
stora risker för att beslut om utdelning politiseras
på ett olämpligt sätt.

I motion So318 av Håkan Juholt och Ann-Marie Fagerström (s)
begärs tillkännagivanden om hanteringen av mark som
kommit i arvsfondens ägo.

Utskottets bedömning

Socialutskottet anser att Riksdagens revisorers
rapport ger stöd för att flera olika
frågeställningar i anslutning till Allmänna
arvsfonden och Arvsfondsdelegationen bör bli föremål
för ytterligare utredning. Utskottet föreslår därför
att en utredning bör få i uppdrag att ge en allsidig
belysning av olika frågeställningar i sammanhanget
samt, om det behövs, föreslå förändringar.

Vad utskottet nu anfört med anledning av Riksdagens
revisorers förslag samt motionerna So48 (m) och
So268 (m) bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

Det ankommer inte på riksdagen att vidta några
särskilda åtgärder beträffande hanteringen av mark
som kommit i arvsfondens ägo. Motion So318 (s)
avstyrks.

Skrivelsen, som inte föranlett någon motion, bör
inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Riksdagens revisorers
förslag m.m.
att riksdagen med anledning av Riksdagens revisorers förslag
samt motionerna 1999/2000:So48 och
1999/2000:So268 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande mark i arvsfondens ägo m.m.

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So318,

3. beträffande regeringens skrivelse

att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Stockholm den 24 oktober 2000

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

I beslutet har deltagit: Ingrid Burman (v), Susanne
Eberstein (s), Margareta Israelsson (s), Chatrine
Pålsson (kd), Leif Carlson (m), Conny Öhman (s),
Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Lars U Granberg (s),
Elisebeht Markström (s), Rolf Olsson (v), Cristina
Husmark Pehrsson (m), Kenneth Johansson (c),
Catherine Persson (s), Lars Elinderson (m), Ester
Lindstedt-Staaf (kd) och Harald Nordlund (fp).