Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

Betänkande 2004/05:KU24

Konstitutionsutskottets betänkande2004/05:KU24

Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

Sammanfattning
I detta betänkande behandlas regeringens skrivelse 2004/05:75 Redogörelse
för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen jämte en motion
(fp) som väckts med anledning av skrivelsen. Utskottet, som förutsätter
att rutinerna i Regeringskansliet ses över i syfte att undvika onödig
tidsutdräkt, avstyrker motionen och föreslår att riksdagen lägger
regeringens skrivelse till handlingarna.
I ärendet finns en reservation (m, fp).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Regeringens skrivelse
Riksdagen lägger skrivelse 2004/05:75 till handlingarna.

2. Förbättrade rutiner
Riksdagen avslår motion 2004/05:K14 yrkande 1.

3. Återrapportering om strategi
Riksdagen avslår motion 2004/05:K14 yrkande 2.
Reservation (m, fp)

Stockholm den 17 maj 2005
På konstitutionsutskottets vägnar

Göran Lennmarker
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran Lennmarker (m),
Göran Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Tobias Krantz (fp),
Pär Axel Sahlberg (s), Ingvar Svensson (kd), Inger Jarl Beck (s), Anders
Bengtsson (s), Helena Bargholtz (fp), Kerstin Lundgren (c), Helene
Petersson (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Gustav Fridolin (mp), Karin
Åström (s), Carl-Erik Skårman (m) och Yoomi Renström (s).

Redogörelse för ärendet
Sedan år 1961 har regeringen lämnat redogörelser till riksdagen för
vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av riksdagens olika
beslut. Redogörelsen är knuten till de skrivelser i vilka riksdagen
meddelar regeringen sina beslut. Redogörelsen upptar samtliga
riksdagsskrivelser från det senaste kalenderåret som är ställda till regeringen,
men även äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har rapporterats
som slutbehandlade finns med.
Årets skrivelse med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser
till regeringen har föranlett en följdmotion (fp).
Skrivelsen och motionen finns förtecknade i bilaga 1.
Konstitutionsutskottet har berett samtliga övriga utskott möjlighet att
yttra sig över skrivelsen och motionen. Yttranden har inkommit från
skatte-, lag-, socialförsäkrings-, social-, trafik-, arbetsmarknads-
och bostadsutskotten, bilagorna 2-8.
Utskottet har den 10 maj 2005 hållit en utfrågning med statssekreteraren
i Finansdepartementet Katinka Hort som åtföljts av rättssakkunniga Klara
Cederlund.

Utskottets överväganden
Skrivelsen
Redogörelsen för de beslut regeringen fattat med anledning av
riksdagsskrivelser omfattar huvudsakligen åtgärder som vidtagits under år
2004. För att underlätta för riksdagsutskotten att vid sitt utvärderings-
och uppföljningsarbete få en så aktuell bild som möjligt omfattar
redovisningen även vissa regeringsbeslut efter den egentliga
redovisningsperiodens
utgång i de fall riksdagsskrivelserna därigenom anses slutbehandlade.
Utöver
själva redogörelsen för riksdagsskrivelsernas behandling har regeringen
i de senaste årens skrivelser lämnat redovisningar av regelbeståndet
och regelregistreringen. Vidare lämnas i skrivelsen information om
regelverket och en redogörelse för det pågående reformarbetet avseende
reglers kvalitet och språkvård. Information lämnas dessutom om det
offentliga rättsinformationssystemet (Lagrummet).
Antalet gällande författningar var 3 533 den 1 mars 2005. Av dessa var
1 077 lagar. Motsvarande siffror den 1 mars 2004 var 3 497 grundförfattningar,
varav 1 054 lagar. Antalet kungjorda grund- och ändringsförfattningar
i SFS under år 2004 var 1 388 att jämföra med 1 309, 1 227 och 1 175
under åren 2001, 2002 respektive 2003.
Av de 1 388 författningarna år 2004 var 136 grundförfattningar (38 lagar
och 98 förordningar m.m.).
Antalet rubriker i myndigheternas regelförteckningar den sista december
2004 beräknas till ca 8 100, en minskning med ca 100 sedan föregående
år.
Under år 2004 har EG-direktiv genomförts i 79 ändringsförfattningar (36
lagar och 43 förordningar) och 37 nya grundförfattningar (15 lagar och
22 förordningar) enligt de nothänvisningar som finns på varje författning
som innehåller EG-regler.
I detta sammanhang kan nämnas att i Europeiska gemenskapernas tjugoförsta
årsrapport om kontrollen av gemenskapsrättens tillämpning (KOM (2004)
839 slutlig) redovisas statistik för år 2003. Antalet förfaranden
avseende underlåtenhet att anmäla genomförandeåtgärder till kommissionen
hade år 2003 nästan fördubblats jämfört med 2001 och 2002. Statistiken
för år 2003 visade på en ökning med 92,1 % jämfört med föregående år.
Den 2 maj 2005 hade Sverige enligt Europeiska kommissionens webbplats
notifierat om implementering av 98,46 % av direktiven. Sverige hamnade
därigenom på 19:e plats. Anmärkas kan att när Sverige åren 2001-2003
stod på 2:a plats var procentsatserna omkring 97,5 %.
I regeringens skrivelse redovisas liksom förra året 155 riksdagsskrivelser
som inte slutbehandlade. Av dem är 32 från riksmötet 1999/2000 eller
tidigare. Liksom förra året är 3 inte slutbehandlade skrivelser (KrU,
TU respektive KU) mer än tio år gamla. Sedan regeringens redovisning
förra året (skr. 2003/04:75) har 13 skrivelser från riksmötena
1988/89-1999/2000 slutbehandlats, liksom 4 riksdagsskrivelser från 2000/01
och 11 från riksmötet 2001/02. Liksom tidigare är den äldsta inte
slutbehandlade riksdagsskrivelsen från riksmötet 1986/87. Den riksdagsskrivelsen
gäller ett tillkännagivande (KrU) om obligatorisk ansvarsförsäkring för
fritidsbåtar.
Motionen
I motion 2004/05:K14 av Tobias Krantz m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande
till regeringen om skärpta rutiner i fråga om verkställandet av riksdagens
beslut (yrkande 1). Dessutom begärs ett tillkännagivande om att regeringen
bör återkomma till riksdagen med en strategi för hur hanteringen av
riksdagens skrivelser till regeringen skall effektiviseras och stramas
upp senast i samband med nästa års redogörelse för riksdagens skrivelser
till regeringen (yrkande 2).
Motionärerna anser att regeringen trots att den är ansvarig inför
riksdagen på ett anmärkningsvärt sätt visar nonchalans gentemot riksdagens
beslut genom att år efter år dröja med att verkställa beställningar
från riksdagen.
Som exempel nämns att regeringen på socialförsäkringsområdet och när
det gäller frågan om könsneutrala äktenskap tillsatt enmansutredningar
i stället för de parlamentariska utredningar som riksdagens tillkännagivande
gällde. Vidare nämns i motionen att regeringen har låtit bli eller har
dröjt med att verkställa och/eller givit bristfällig information till
riksdagen bl.a. när det gäller avskaffandet av den s.k. pomperipossaeffekten,
finansiell samordning mellan sjukförsäkring och försäkringskassa samt
sanktionssystem för nätbolag som inte uppfyller kraven vid byte av
elleverantör.
Motionärerna anser att i de fall det finns särskilda skäl för regeringen
att inte följa riksdagens beslut skall regeringen skyndsamt upplysa
riksdagen om detta och noggrant redovisa skälen. Regeringens beteende
är enligt motionen ett återkommande problem som kräver omedelbara
åtgärder. Antalet icke slutbehandlade skrivelser måste kraftigt reduceras.

Konstitutionsutskottets område
Regeringens skrivelse 2004/05:75 omfattar för konstitutionsutskottets
del 41 riksdagsskrivelser, varav 19 inte är slutbehandlade. I regeringens
motsvarande skrivelse förra riksmötet (skr. 2003/04:75) togs upp 45
riksdagsskrivelser på grundval av betänkanden från konstitutionsutskottet.
Antalet inte slutbehandlade ärenden var då 16.
De tre äldsta inte slutbehandlade skrivelserna är samma som både under
förra och förrförra riksmötet. Den äldsta inte slutbehandlade skrivelsen
(rskr. 1994/95:243) gäller ett tillkännagivande om regeringens arbete
mot våld och om förslag till riksdagen om lämpliga åtgärder i betänkande
1994/95:KU14 Vissa tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frågor, mom. 1.
Utskottet anförde att det erfarit att regeringen skulle inleda ett
brett upplagt arbete mot våld i samhället. Utskottet utgick ifrån att
regeringen skulle redovisa resultatet av arbetet och förelägga riksdagen
förslag till lämpliga åtgärder. De ämnen som tagits upp i de behandlade
motionerna borde enligt utskottets mening kunna bli föremål för en samlad
analys och bedömning i det sammanhanget. Regeringen hänvisar bl.a. till
att regelverket när det gäller offentlig visning av film och video ses
över och till att en lagrådsremiss beslutats med förslag till ändring
av 4 § lagen (1980:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram.
Ärendet bereds.
Den nästäldsta riksdagsskrivelsen (rskr. 1998/99:147) gäller
personuppgiftslagen (bet. 1998/99:KU15 mom. 1 och mom. 2). Ett av
tillkännagivandena
gäller revidering av EG-direktivet. Enligt utskottet borde siktet vara
inställt på att åstadkomma en teknikoberoende lagstiftning till skydd
för den personliga integriteten. Utskottet fann anledning framhålla att
EG-direktivet i dag får anses omodernt och att en revidering av direktivet
måste ske. I skrivelse 75 anges att arbetet med att förmå kommissionen
att lägga fram förslag till ändringar i direktivet och vidta andra
åtgärder i önskvärd riktning fortsätter. Det andra tillkännagivandet
gällde missbruk av personuppgifter. Enligt utskottets mening borde en
översyn av personuppgiftslagen komma till stånd med syfte att så långt
det är möjligt inom direktivets ram åstadkomma en förändring av
lagstiftningen, som syftar till att ingripa mot missbruk av personuppgifter
och inte mot själva hanteringen av sådana uppgifter. I skrivelse 75
hänvisas till att personuppgiftslagens överföringsregler och straffbestämmelse
ändrats från den 1 januari 2000 så att lagstiftningen närmar sig den
missbruksinriktade regleringsmodell som riksdagen uttalat sig för. - I
januari 2004 överlämnade Personuppgiftslagsutredningen sitt betänkande
Personuppgiftslagen (SOU 2004:6), vari föreslås en mer missbruksinriktad
lagstiftning. Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu inom
Justitiedepartementet.
I flera fall hänvisar regeringen till det pågående arbetet i
Grundlagsutredningen. Det gäller tillkännagivanden om folkomröstningsutredning
och lagprövningsfrågor (bet. 2000/01:KU11 mom. 9 och mom. 18, rskr.
149) samt folkinitiativ för folkomröstning och kommunala extraval (bet.
2001/02:KU14 mom. 42, rskr. 190 samt bet. 2003/04:KU3 mom. 11 respektive
9, rskr. 33-34), liksom tillsättning av högre tjänster (bet. 2003/04:KU11
mom. 5, rskr. 173).
I ett par fall hänvisas till pågående arbete i andra utredningar. Det
gäller ett tillkännagivande om upphovsrätten och offentlighetsprincipen
- frågans fortsatta bedrivande (bet. 1999/2000:KU14 mom. 3, rskr. 134).
I skrivelse 2001/02:75 uttalade regeringen att det inte hade framkommit
att det finns något praktiskt behov av ytterligare lagändringar. Regeringen
hade därför för avsikt att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna.
Med anledning härav uttalade konstitutionsutskottet i sitt betänkande
2001/02:KU35 att regeringen inte borde lägga riksdagsskrivelsen till
handlingarna innan något förslag till permanent lösning har presenterats
eller, i enlighet med vad Offentlighets- och sekretesskommittén förordade,
efter att en bredare översyn av de aktuella frågorna har skett. Regeringen
redovisade i förra årets skrivelse 75 sin avsikt mot denna bakgrund att
tillsätta en utredning som får till uppgift att överväga frågan om en
permanent lösning. Den 15 december 2004 beslutade departementschefen
att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda frågan om upphovsrätten
och handlingsoffentligheten. Utredaren skulle den 18 mars 2005 anmäla
om han såg behov av grundlagsändringar och i övrigt redovisa uppdraget
senast den 31 maj 2005. Även när det gäller ett tillkännagivande om IT
och demokrati (bet. 2003/04:KU19 mom. 29 res. 23, rskr. 277) hänvisar
regeringen till pågående utredningsarbete. Reservationen som riksdagen
ställde sig bakom gällde handlingar och samhällsinformation m.m. som
borde ligga på Internet, användningen av Internet i demokratiska
beslutsprocesser och diskussionsforum på Internet. Enligt skrivelse 75
beslutade regeringen den 16 december 2004 att ge Örebro universitet i
uppdrag att utreda användningen av informationsteknik i demokratiska
processer och förekomsten av eventuella rättsliga och tekniska hinder
för detta samt föreslå möjliga åtgärder för att undanröja hindren. I
uppdraget ingår också att kartlägga förekomsten av kommunala initiativ
för att öka deltagandet i demokratiska beslutsprocesser med hjälp av IT
samt lämna förslag på hur sådana initiativ kan uppmuntras. Uppdraget
skall redovisas till regeringen senast den 30 juni 2005.
I några fall hänvisar regeringen till nära förestående proposition
respektive skrivelse till riksdagen. Det gäller bl.a. tillkännagivanden
om vissa bestämmelsers placering i budgetlagen eller riksdagsordningen
samt om rättelse i röstlängd beträffande utlandssvenskar (bet. 2000/01:KU23
mom. 7, rskr. 274 och bet. 2001/02:KU8 mom. 6, rskr. 147).
I flera fall hänvisas till utredningsförslag som är föremål för beredning
i Regeringskansliet. Den gäller kommundelningar (bet. 1998/99:KU21 mom.
1, rskr. 163 samt 2003/04:KU3 mom. 18, rskr. 34). Regeringen hänvisar
till att en särskild utredare getts i uppdrag att bl.a. undersöka
förutsättningarna för att beslutanderätten rörande landstingsindelningarna
skall kunna övergå från regeringen till riksdagen. Utredningsbetänkandet
har varit föremål för remissbehandling. Statssekreteraren Katinka Hort
har vid en utfrågning den 10 maj 2005 inför utskottet framhållit att
flera remissinstanser haft invändningar som gällt förslagets grundlagsenlighet.
Remissvaren tar upp rättsligt sett mycket svåra frågor, vilket gör att
utsikterna för att lämna en proposition i maj är dåliga. Anledningen
till att detta inte redovisades i regeringens nu aktuella skrivelse är
att remisstiden inte gått ut när skrivelsen beslutades.
När det gäller sponsring av statliga myndigheter (bet. 2001/02:KU19,
rskr. 176) hänvisar regeringen till förslag från Statskontoret,
Högskoleverket och Nämnden för offentlig upphandling som bereds inom
Regeringskansliet med inriktning på att nya bestämmelser med anknytning
till förslagen skall införas under 2005. - I förra årets skrivelse 75
angavs inriktningen vara att ett regelverk skulle införas under
2004.
Hänvisningar till beredningen av utredningsförslag görs också i fråga
om tre tillkännagivanden i betänkande 2001/02:KU21, Yttrandefrihetsgrundlagen
och Internet (rskr. 2001/02:233) om ett utvidgat grundlagsskydd för ny
kommunikation som sker med hjälp av elektromagnetiska vågor (mom. 1),
skyddet för den personliga integriteten (mom. 3), samt utvärdering av
brottskatalogen i tryckfrihetsförordningen (mom. 6). Enligt regeringsskrivelsen
behandlades frågorna av den beredning på tryck- och yttrandefrihetsområdet
som tillsatts i april 2003. Beredningen redovisade sitt arbete med bl.
a. mom. 6 i betänkande SOU 2004:114. Översynen av brottskatalogen mynnade
ut i bedömningen att inget brott nu bör utmönstras ur brottskatalogen.
Betänkandet remissbehandlas under våren 2005.
Regeringen hänvisar till frågans beredning också när det gäller de
digitala TV-sändningarnas tillgänglighet och riktlinjer för tillståndsgivning
(bet. 2002/03:KU33 mom. 6-7, rskr. 196). Radio- och TV-lagsutredningens
betänkande Nytt regelverk för marksänd digital-TV (SOU 2004:39) har
remissbehandlats och är föremål för beredning i Regeringskansliet.
I ett fall aviseras en utredning. En inte slutbehandlad skrivelse (rskr.
2000/01:274) från riksmötet 2000/01 gäller budgetlagen och grundar sig
på betänkande 2000/01:KU23 mom. 8 om en utvärdering av effekterna av
omläggningen av budgetprocessen. Regeringen hänvisar till att den har
för avsikt att under hösten 2005 initiera en utvärdering av bl.a.
effekterna för budgetprocessens innehåll och budgetmässiga resultat.
Utvärderingen förutsätts ske i samråd med riksdagen.
I några fall hänvisar regeringen till pågående överväganden. Det gäller
konsekvenserna av ramlagstiftning (bet. 2001/02:KU29 mom. 2, rskr. 212).
Enligt tillkännagivandet borde regeringen i lämpligt sammanhang mer
samlat analysera konsekvenser av ramlagstiftning. Enligt den nu aktuella
skrivelse 75, liksom i motsvarande skrivelse förra riksmötet, överväger
regeringen på vilket sätt och i vilket sammanhang frågan lämpligen bör
behandlas. Också frågan om redovisning av anslaget till hovstaten (bet.
2003/04:KU9 mom. 11, rskr. 148) bereds inom Regeringskansliet, bl.a.
genom diskussioner med Riksmarskalksämbetet, med inriktningen att i
budgetpropositionen för år 2006 kunna redogöra för en överenskommelse
med Riksmarskalksämbetet om större öppenhet och insyn i fråga om anslaget.

Yttrande från skatteutskottet
Skatteutskottet (yttr. 2004/05:SkU3y) anser inte att det på utskottets
område finns behov av något tillkännagivande till regeringen om skärpta
rutiner eller stramare hantering. Skatteutskottet tar i sitt yttrande
särskilt upp tre tillkännagivanden. Det gäller yrkesfiskares
konkurrenssituation i förhållande till andra länder (bet. 1996/97:SkU13 mom.
11, rskr. 133), skyddade identiteter i folkbokföringen (bet. 2001/02:SkU19
mom. 20, rskr. 200) samt avskaffande av reklamskatten (bet. 2001/02:SkU20,
rskr. 201).
När det gäller det förstnämna tillkännagivandet hänvisar skatteutskottet
till att utskottet nyligen avstyrkt några motioner i frågan och anser
därför att det saknas skäl att rikta någon kritik mot regeringen angående
den formella handläggningen trots att det gått lång tid sedan
tillkännagivandet gjordes. När det gäller frågan om skyddade identiteter avstår
skatteutskottet - trots att ärendet börjat dra väl långt ut på tiden -
från att rikta kritik mot regeringen för den formella handläggningen
eftersom regeringen har aviserat en proposition senare i år. Till saken
hör också att Skatteverket tillsammans med bl.a. Datainspektionen,
Rikspolisstyrelsen och Riksförsäkringsverket under år 2004 i syfte att
förbättra skyddet för personuppgifter i folkbokföringen har utformat en
vägledning för hantering av sekretessmarkerade personuppgifter. I fråga
om avskaffande av reklamskatten kan det enligt skatteutskottets mening
inte hävdas att regeringen inte skulle ha efterkommit riksdagens begäran
att pröva frågan eftersom den varje år sedan riksdagen gjorde sitt
tillkännagivande redovisat sina bedömningar för riksdagen i respektive
budgetproposition. Till saken hör också att det från regeringens sida
uttryckts att den fortfarande anser att reklamskatten bör avskaffas och
att den i enlighet med riksdagens beslut kommer att prioritera frågan
i budgetberedningen för år 2006. Någon kritik från konstitutionell
synpunkt kan enligt skatteutskottets uppfattning inte riktas mot regeringen
för dess hantering av frågan.
I en avvikande mening (m, fp, kd, c) framhålls att regeringen under den
senaste mandatperioden underlåtit att efterkomma riksdagens beslut i
ett stort antal ärenden och att det för den allmänna tilltron till det
politiska systemet är viktigt att regeringen uppfyller riksdagens
önskemål som det finns en politisk majoritet för. Som exempel nämns
tillkännagivandet om att regeringen borde göra något åt yrkesfiskarnas
sämre konkurrenssituation som tillkom för nio år sedan. Sverige bör
kräva största skyndsamhet i handläggningen av frågan i Bryssel. Som
läget är nu bör regeringen vidta alla åtgärder för snabbt kunna redovisa
ett resultat som tillgodoser tillkännagivandet. Att regeringen inte
lagt fram ett förslag som tillgodoser behovet av en bättre ordning kring
skyddade personuppgifter i folkbokföringen är ett annat exempel på ett
ärende som dröjt för länge. Att regeringen ännu inte lagt fram ett
förslag är enligt den avvikande meningen anmärkningsvärt, desto mer som
de vars personuppgifter skall skyddas ofta är misshandlade, trakasserade
och hotade kvinnor. I den avvikande meningen framförs också att regeringen
förtjänar kraftig kritik för sitt agerande i reklamskattefrågan. Vidare
framhålls att frågan om beskattningen av andelsbyten som skett med
förlust för säljaren (den s.k. pomperipossaeffekten) är ytterligare ett
exempel på ett riksdagsbeslut som regeringen dröjt med att verkställa.
Skatteutskottet har tidigare kritiserat regeringens förfarande, och
fortfarande har regeringen enligt den avvikande meningen försummat att
lösa vissa kvarvarande problem trots ett enhälligt uttalande av
skatteutskottet om att regeringen borde återkomma i ärendet under våren
2005, vilket regeringen uppenbarligen inte hade för avsikt att göra.
I den avvikande meningen framhålls avslutningsvis att riksdagen bör ge
regeringen till känna dessa synpunkter och tillstyrka motion K14.
I ett särskilt yttrande (v) förutsätts att det inte blir något ytterligare
dröjsmål med avlämnandet av en proposition i frågan om en bättre ordning
kring skyddade personuppgifter i folkbokföringen. När det gäller frågan
om avskaffande av reklamskatten framhålls att man hade kunnat kräva en
betydligt fylligare och mer uttömmande redovisning av de skäl som
förelegat för att inte lägga fram ett förslag om slopande för riksdagen
men att finansministern uttalat att han åter kommer att prioritera frågan
i budgetberedningen för 2006.
Yttrande från lagutskottet
Lagutskottet (yttr. 2004/05:LU2y) aktualiserar inledningsvis frågan om
man från regeringens sida i framtiden inte kunde göra ifrågavarande
skrivelser än mer överblickbara för riksdagen genom att redogörelserna
ställs upp utskottsvis i stället för som hittills departementsvis. Med
nuvarande teknik borde en sådan redovisningsmetod inte vara ett
oöverstigligt problem.
Lagutskottet konstaterar med tillfredsställelse att regeringen under
senare år har slutbehandlat ett antal äldre skrivelser och att dessa
har behandlats på ett omsorgsfullt och korrekt sätt. Vad gäller de icke
slutbehandlade skrivelserna finner lagutskottet inte annat än att
regeringens redovisning i allt väsentligt ger en god bild av beredningsläget
i de enskilda ärendena och att pågående beredningsarbete ligger väl i
linje med riksdagens beslut. Lagutskottet vill dock fästa
konstitutionsutskottets
uppmärksamhet på några skrivelser där regeringen inte till fullo kan
anses ha uppfyllt de krav som följer av uttalanden från konstitutionsutskottet.

Det gäller tre tillkännagivanden rörande fastighetsmäklarlagen (bet.
1997/98:LU15, rskr. 158), namnlagen (bet. 2000/01:LU11, rskr. 140)
respektive återvinningsförbudet avseende skatter och allmänna avgifter
(bet. 2002/03:LU17, rskr. 222).
Tillkännagivandet om ett förslag till ändring i fastighetsmäklarlagen
beslutades våren 1998, och frågan har därefter vid ett flertal tillfällen
behandlats av riksdagen, senast i mars 2005. Utskottet konstaterade då
att det gått sju år sedan riksdagens tillkännagivande utan att regeringen
påbörjat något arbete i syfte att få till stånd de begärda lagändringarna.
Enligt lagutskottets mening var en sådan tidsutdräkt oacceptabel.
Utskottet noterade dock att justitieministern i två skriftliga frågesvar
i februari och mars 2005 anfört att det finns behov av en övergripande
översyn av fastighetsmäklarlagen och att avsikten är att en utredning
skall tillsättas under 2005. Utskottet förutsatte att den aviserade
utredningen nu kom till stånd utan ytterligare dröjsmål och att den
aktuella frågeställningen blev föremål för överväganden inom ramen för
det arbetet. Lagutskottets kritik kvarstår men mot bakgrund av frågesvaren
saknas skäl för riksdagen att i förevarande sammanhang vidta någon
ytterligare åtgärd i saken.
När det gäller namnlagen konstaterar lagutskottet att det under flera
år inte vidtagits några egentliga beredningsåtgärder i syfte att få
till stånd den av riksdagen begärda utredningen. Regeringens saktfärdighet
är enligt lagutskottets mening anmärkningsvärd. Utskottet förutsätter
att regeringen i enlighet med riksdagens senaste tillkännagivande i
frågan (bet. 2004/05:LU13, rskr. 180) snarast tar initiativ till en
översyn av lagen.
Lagutskottet konstaterar när det gäller tillkännagivandet i juni 2003
om att regeringen omgående borde ta fram ett förslag om avskaffande av
återvinningsförbud avseende skatter och avgifter att med det av regeringen
valda upplägget av arbetet kommer det begärda lagförslaget inte att
kunna föreläggas riksdagen inom de närmaste åren, vilket inte står i
överensstämmelse med tillkännagivandets uttryckliga innebörd. Regeringen
bör enligt lagutskottets mening inte behandla frågan inom ramen för det
aviserade utredningsarbetet utan i särskild ordning och med förtur.
Yttrande från socialförsäkringsutskottet
Socialförsäkringsutskottet (yttr. 2004/05:3y) anger att det äldsta
ärendet som redovisas inom socialförsäkringsutskottets område är från
våren 1998 och avser vinstandelsmedel (bet. 1997/98:SfU10 mom. 8, rskr.
165). En utredning bedöms kunna påbörjas tidigast under 2006, och
socialförsäkringsutskottet förutsätter att ärendet i nästkommande skrivelse
därmed kommer att redovisas som slutbehandlat. När det gäller
tillkännagivandet om ny instans- och processordning i utlänningsärenden (bet.
2001/02:SfU2 mom. 12, rskr. 70) konstaterar socialförsäkringsutskottet
att regeringen remitterat ett förslag till Lagrådet. Vad gäller ett
tillkännagivande om utvärdering av transportörsansvaret (bet. 2003/04:SfU11
mom. 4, rskr. 214) har utskottet erfarit att regeringen avser att ge
Migrationsverket och Posten i uppdrag att under oktober 2005 redovisa
hur och i vilken omfattning bestämmelserna om transportörsansvar har
tillämpats. När det gäller riksdagens tillkännagivanden om ensamkommande
barn (bet. 2001/02:SfU15 mom. 7, rskr. 287, bet. 2003/04:SfU2 mom. 12,
rskr. 86 och bet. 2004/05:SfU2 mom. 19, rskr. 79) anser
socialförsäkringsutskottet
det otillfredsställande att regleringen av ansvarsfrågan ännu inte är
löst. Utskottet, som förutsätter att regeringen senast i september 2005
lägger fram förslag till reglering av återstående mycket angelägna frågor
om ansvaret m.m. för mottagandet av ensamkommande barn, finner mot denna
bakgrund att något påpekande från konstitutionsutskottet nu inte är
nödvändigt.
I en avvikande mening (m, fp, kd, c) anförs när det gäller vinstandelsmedel
att beredningen av ärendet tagit orimligt lång tid. När det gäller
ensamkommande barn anförs att med hänsyn till frågans vikt och de upprepade
tillkännagivandena i frågan har beredningen tagit alltför lång tid,
vilket konstitutionsutskottet bör påpeka.
Vidare framhålls i den avvikande meningen att riksdagens tillkännagivande
om ett snart tillsättande av en parlamentarisk utredning om
socialförsäkringarna (bet. 2004/05:SfU1 mom. 1, rskr. 112) inte åtgärdats av
regeringen och ärendet därför skall redovisas som icke slutbehandlat,
vilket konstitutionsutskottet bör göra ett påpekande om.
I ett särskilt yttrande (v) anförs att regeringen bör lägga ned den
inledda utredningen om socialförsäkringarna.
Yttrande från socialutskottet
Socialutskottet har på flera punkter invändningar mot regeringens sätt
att redogöra för behandlingen av riksdagsskrivelser. Det gäller
redovisningen av behandlingen av riksdagsskrivelse 2004/05:114 (bet.
2004/05:SoU1) där uppgifterna om avslutade moment blivit missvisande.
Socialutskottet ifrågasätter att regeringen anser att skrivelser redovisats
som slutbehandlade trots att de åtgärder som begärts genom riksdagens
tillkännagivanden inte vidtagits. Det gäller riksdagsskrivelserna
2001/02:178 och 2003/04:154 om anhörigstöd och ett förnyat tillkännagivande
i samma fråga genom riksdagsskrivelse 2004/05:114. När det gäller ett
tillkännagivande om att regeringen borde överväga hur utvecklingen av
Pion kan ges nationellt stöd anför regeringen i skrivelsen att man inte
har för avsikt att tillföra medel till regionala satsningar som Pion.
Socialutskottet ifrågasätter redovisningssättet samt saknar närmare
analys i anslutning till den frågeställning som tillkännagivandet avser.

När det gäller mom. 34 om kommunala handlingsplaner i rskr. 2004/05:114
anser utskottet inte heller att detta moment kan sägas vara slutbehandlat
eftersom tillkännagivandet omfattar krav på återrapportering till
riksdagen. Regeringen skulle enligt tillkännagivandet bl.a. återkomma
till riksdagen med förslag om hur kommunerna skall kunna ta ett
systematiskt ansvar för arbetet med våldsutsatta kvinnor.
Yttrande från trafikutskottet
Trafikutskottet (yttr. 2004/05:4y) konstaterar att flertalet av de
sammanlagt 17 tillkännagivanden som anges i skrivelsen, där riksdagen
med utgångspunkt från utskottets betänkanden riktat krav på åtgärder
till regeringen, ännu inte är färdigbehandlade trots att det gått flera
år sedan besluten fattades. Det äldsta icke slutbehandlade ärendet bereds
sålunda fortfarande efter tio år. Trafikutskottet understryker betydelsen
av att tillkännagivandena hanteras skyndsamt. Det bör endast i undantagsfall
förekomma att ärenden inte är slutbehandlade efter flera år. Trafikutskottet
delar därmed den uppfattning som kommer till uttryck i konstitutionsutskottets
tidigare betänkanden samt i den nu aktuella motionen K14.
När det gäller den riksdagsskrivelse om farledsavgifterna (bet. 2001/02:TU1,
rskr. 125) som redovisats som slutbehandlad konstaterar trafikutskottet
att den förordning som regeringen hänvisar till inte behandlar den fråga
tillkännagivandet avser. Trafikutskottet förutsätter att regeringen
inom snar framtid återkommer till riksdagen i enlighet med tillkännagivandet.

Trafikutskottet konstaterar också att informationen om åtgärder med
anledning av riksdagsskrivelser i några fall är knapphändig. Enligt
trafikutskottets mening bör det tydligare framgå hur de olika ärendena
bereds, vilka åtgärder som planeras och om möjligt en prognos när ärendet
bedöms kunna vara slutbehandlat. Detta är särskilt angeläget när
skrivelserna inte slutbehandlats trots behandling under flera år.
Yttrande från arbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet understryker (yttr. 2004/05:AU3y) i flera fall
att ytterligare dröjsmål med att efterkomma riksdagens tillkännagivande
inte kan godtas. När det gäller frågan om översyn av bemanningsföretagen
(bet. 1999/2000:AU1 mom. 9, rskr. 83) pekar utskottet på att det vid
förra årets behandling förutsattes att regeringen skulle återkomma till
riksdagen utan ytterligare dröjsmål. En skrivelse är nu aviserad till
april 2005 men är enligt underhandsuppgift något försenad.
Arbetsmarknadsutskottet förutsätter att skrivelsen kan överlämnas inom kort och
har därmed ingen erinran mot att skrivelsen i denna del kvarstår som
inte slutbehandlad.
När det gäller frågan om att bevilja lönebidrag i ett bestående
anställningsförhållande (bet. 1999/2000:AU1 mom. 37, rskr. 83) framgår av
skrivelsen att regeringsuppdraget efter förlängning redovisats den 31
oktober 2003. Utredningen har remissbehandlats. Enligt underhandsuppgift
från Näringsdepartementet bereds nu frågan om lönebidrag i bestående
anställningsförhållanden inom ramen för en kommande arbetsmarknadspolitisk
proposition. Propositionen är tänkt att överlämnas till riksdagen i
höst. Också vid förra årets behandling av motsvarande skrivelse (yttr.
2003/04:AU4y) hade utskottet uppgift från Näringsdepartementet att
frågan skulle behandlas inom ramen för en arbetsmarknadspolitisk
proposition som då var tänkt att lämnas till riksdagen i maj 2004, vilket
var skälet till att utskottet kunde godta att skrivelsen fortfarande
inte var slutbehandlad. Arbetsmarknadsutskottet vill nu med kraft betona
vikten av att regeringen återkommer till riksdagen i höst så att skrivelsen
kan slutbehandlas utan ytterligare dröjsmål.
Riksdagsskrivelse 1999/2000:149, betänkande 1999/2000:AU5, avser i den
del som inte är slutbehandlad ett tillkännagivande om en utredning om
arbetsrätten m.m. Av regeringens skrivelse framgår att regeringen i
juli 2000 respektive i oktober 2001 beslutade om uppdrag till
Arbetslivsinstitutet (ALI) om översyn av vissa arbetsrättsliga frågor. Den 12
november 2002 redovisades uppdraget (Ds 2002:56) och remissbehandling
har förevarit. En departementspromemoria baserad delvis på förslagen
från ALI är under utarbetande inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet).
Proposition planeras till hösten 2005. Ärendet bereds vidare.
Arbetsmarknadsutskottet noterar att det är mer än fem år sedan
riksdagsskrivelsen
överlämnades till regeringen och att det gått nästan två och ett halvt
år sedan ALI redovisade sitt uppdrag. Vid förra årets behandling av
motsvarande skrivelse (yttr. 2003/04:AU4y) hade utskottet fått en
underhandsuppgift från Näringsdepartementet om att en lagrådsremiss
planerades före sommaruppehållet 2004 och en proposition till hösten samma
år. Även i detta fall vill arbetsmarknadsutskottet kraftfullt betona
vikten av att regeringen återkommer till riksdagen med förslag så att
skrivelsen kan bli slutbehandlad. Ytterligare dröjsmål kan inte godtas.

När det gäller frågan om förstärkt skydd för föräldralediga (bet.
2000/01:AU9, rskr. 179), framgår av regeringens skrivelse att proposition
planeras till hösten 2005. Arbetsmarknadsutskottet hade vid förra årets
behandling av motsvarande skrivelse (yttr. 2003/04:AU4y) ingen erinran
mot att riksdagsskrivelsen kvarstod som inte slutbehandlad. Vid det
tillfället fanns en uppgift från Näringsdepartementet om att det planerades
en lagrådsremiss före sommaruppehållet 2004 och en proposition till
hösten samma år. Arbetsmarknadsutskottet har i denna fråga samma
uppfattning som i fråga om en utredning om arbetsrätten m.m. Det är angeläget
att förslag kan föreläggas riksdagen snarast möjligt. Ytterligare
dröjsmål kan inte godtas.
När det gäller företagares rätt till a-kassa (bet. 2003/04:AU6, rskr.
185) har arbetsmarknadsutskottet ingen erinran mot att skrivelsen
kvarstår som inte slutbehandlad, men förutsätter att den fortsatta
beredningen inte fördröjs i onödan.
Med anledning av det som sägs i motion K14 (fp) framhåller
arbetsmarknadsutskottet att det inte är tillfredsställande om riksdagen på
grundval av uppgifter som lämnas i regeringens redogörelse för behandlingen
av riksdagsskrivelserna godtar att en viss skrivelse kvarstår som inte
slutbehandlad - t.ex. därför att en proposition aviseras - för att ett
senare år vid behandlingen av motsvarande redogörelse finna att
riksdagsskrivelsen i fråga fortfarande inte är slutbehandlad.
Arbetsmarknadsutskottet
poängterar den stora principiella betydelsen av att regeringen följer
riksdagens beslut och tillgodoser de önskemål som omfattas av
tillkännagivandena. Därför bör det enligt arbetsmarknadsutskottets mening
vara en prioriterad uppgift för regeringen att se till att riksdagsskrivelserna
kan avslutas. I de särskilda fall då regeringen inte anser sig kunna
efterkomma riksdagsbeslutet bör regeringen utan dröjsmål redovisa sin
inställning till riksdagen på det sätt som konstitutionsutskottet
tidigare angett.
Yttrande från bostadsutskottet
Bostadsutskottet redovisar (yttr. 2004/05:BoU3y) sin tidigare framförda
inställning att det i regeringens propositioner uttryckligen bör redovisas
vilka riksdagens tillkännagivanden som berörs av förslagen och regeringens
ställningstagande till om den aktuella riksdagsskrivelsen är slutbehandlad
eller inte samt att orsaken till tidsutdräkter bör anges på ett mer
preciserat sätt.
Bostadsutskottet framhåller att efterfrågade utredningsinsatser när det
gäller rätten att använda allmän plats (rskr. 2001/02:204) och
ersättningsreglerna i expropriationslagen (rskr. 2003/04:151) ännu inte kommit
till stånd. I det förstnämna fallet finns inte ens någon uppgift om
formerna för den fortsatta beredningen. Bostadsutskottet erinrar om
sina tidigare uttalanden om att regeringen dels utan något egentligt
dröjsmål vidtar de åtgärder som erfordras, dels skyndsamt för riksdagen
redovisar sitt dröjsmål och skälen för detta. Bostadsutskottet förutsätter
med hänvisning härtill att regeringen snarast vidtar de åtgärder som
föranleds av riksdagens tillkännagivanden i de nu aktuella fallen. När
det gäller frågan om rätten att använda offentlig plats innebär det att
regeringen i lämpligt sammanhang snarast bör redovisa såväl skälen för
tidsutdräkten som formerna för den fortsatta beredningen. I fråga om
den aviserade översynen av expropriationslagens ersättningsregler innebär
bostadsutskottets ställningstagande att den aviserade utredningen bör
påbörja sitt arbete så snart som möjligt och allra senast vid den
tidpunkt som justitieministern angivit i ett frågesvar den 23 mars 2005.
Av svaret framgår att utredningen kommer att påbörja sitt arbete under
slutet av året.
I en avvikande mening (m, fp, kd, c) framhålls att det finns all anledning
för riksdagen att skärpa kraven på regeringen när det gäller behandlingen
av riksdagens skrivelser. Målet bör vara att korta hanteringstiden i
Regeringskansliet och nedbringa antalet riksdagsskrivelser som redovisas
som ej slutbehandlade. Ledamöterna bakom den avvikande meningen delar
de uppfattningar i motion K14 som kommer till uttryck i motionen,
yrkandena 1 och 2.
Konstitutionsutskottets tidigare ställningstaganden i fråga om
tillkännagivanden till regeringen, m.m.
Konstitutionsutskottet har vid flera tillfällen granskat frågor kring
efterkommandet av riksdagens tillkännagivanden till regeringen. I
betänkande 1994/95:KU30 (s. 42 f.) underströk utskottet att utgångspunkten
måste vara att det önskemål som tillkännagivandet avser bör tillgodoses.
Om det visar sig föreligga omständigheter som hindrar ett genomförande
eller om regeringen gör en annan bedömning än riksdagen, måste regeringen
dock kunna underlåta att vidta de åtgärder tillkännagivandet avser. En
förutsättning borde då enligt utskottet vara att regeringens bedömningar
i detta avseende redovisas för riksdagen.
Våren 2003 granskade utskottet finansministerns hantering av frågan om
de s.k. 3:12-reglerna (bet. 2002/03:KU30 s. 28). Utskottet uttalade:
Som konstitutionsutskottet tidigare anfört förutsätter utskottet att
regeringen hörsammar riksdagens tillkännagivanden och att regeringen
redovisar för riksdagen sina bedömningar om de begärda åtgärderna inte
vidtas. Om regeringen inte avser att vidta en begärd åtgärd i enlighet
med riksdagsbeslutet måste detta enligt utskottets mening redovisas för
riksdagen inom tidsramen, om en sådan uppställts av riksdagen. Även
skälen för att riksdagsbeslutet inte följs bör tas upp i sammanhanget.
Om en redovisning inte kan ges i skrivelse eller proposition till
riksdagen bör den enligt utskottets mening lämnas till riksdagen i annan
form som gör den tillgänglig för riksdagens samtliga ledamöter.
Hösten 1999 underströk utskottet (bet. 1999/2000:KU10 s. 74), när det
gäller mer än ett år gamla riksdagsskrivelser som inte slutbehandlats,
tidigare uttalanden (senast bet. 1995/96:KU30 s. 20) om att orsakerna
till att regeringen inte vidtagit någon åtgärd borde redovisas för
riksdagen med uppgift om när åtgärderna beräknas vidtas.
Vid förra årets behandling av skrivelse 75 (bet. 2003/04:21 s. 18 f.)
underströk utskottet sitt tidigare ställningstagande att en utgångspunkt
måste vara att riksdagens tillkännagivanden till regeringen efterkoms.
Den då lämnade redogörelsen för behandlingen av riksdagens tillkännagivanden
hade i flera fall gett anledning för riksdagsutskott att i yttrandena
till konstitutionsutskottet rikta kritik mot uppkomna dröjsmål med att
vidta åtgärder. Konstitutionsutskottet ville med anledning av de redovisade
synpunkterna starkt understryka vikten av att regeringen gör ansträngningar
för att undvika onödig tidsutdräkt.
Ett par utskott hade tagit upp behovet av att regeringen redovisar
fördröjningar till riksdagen. Konstitutionsutskottet framhöll vikten av
att det särskilt i fråga om längre tidsutdräkter ges fullgod information
om orsakerna för tidsutdräkterna och att informationen självfallet bör
kunna ges också i andra sammanhang än i skrivelse 75.
Vidare anförde utskottet att frågan om riksdagens tillkännagivanden
till regeringen och tillkännagivandenas roll i förhållandet mellan
riksdagen och regeringen var ett ämne som lämpade sig väl för utskottets
uppföljnings- och utvärderingsverksamhet. I ett sådant sammanhang kan
göras undersökningar i fråga om t.ex. utvecklingen när det gäller antalet
tillkännagivanden, innebörden av tillkännagivandena, hur regeringen
följer tillkännagivandena och regeringsskiftenas betydelse för efterkommandet
av tillkännagivandena. Konstitutionsutskottet avsåg att genomföra en
sådan utvärdering under påföljande riksmöte.
Utskottets ställningstagande
Ett par utskott tar upp frågor av teknisk karaktär. Lagutskottet
aktualiserar ånyo frågan om inte redogörelserna borde ställas upp utskottsvis
i stället för departementsvis för att bli mer överblickbara för riksdagen.
Med nuvarande teknik borde detta enligt lagutskottet inte vara ett
oöverstigligt problem. Bostadsutskottet redovisar sin tidigare framförda
inställning att det i regeringens propositioner uttryckligen bör redovisas
vilka riksdagens tillkännagivanden som berörs av förslagen och regeringens
ställningstagande till om den aktuella riksdagsskrivelsen är slutbehandlad
eller inte.
Konstitutionsutskottet förutsätter, liksom vid tidigare behandling av
motsvarande regeringsskrivelse, att arbetet med att förbättra
tillgängligheten av regeringens redovisning av behandlingen av riksdagens
skrivelser fortsätter och att de synpunkter som lagutskottet och
bostadsutskottet nu tar upp övervägs i det sammanhanget.
I flertalet yttranden riktas kritik mot att behandlingen av vissa
riksdagsskrivelser dragit ut på tiden.
Lagutskottet pekar på några skrivelser, där regeringen inte kan anses
ha till fullo uppfyllt de krav som följer av konstitutionsutskottets
uttalanden. Det gäller bl.a. ett tillkännagivande från våren 1998, och
lagutskottet förutsatte i mars 2005 (bet. 2004/05:LU13) att den utredning
som aviserats nu kommer till stånd utan ytterligare dröjsmål. Det har
nu gått sju år sedan tillkännagivandet beslutades utan att regeringen
påbörjat något arbete med de begärda lagändringarna, vilket enligt
lagutskottet var en oacceptabel tidsutdräkt. I fråga om ett tillkännagivande
från riksmötet 2000/01 anser lagutskottet att regeringens saktfärdighet
är anmärkningsvärd. Ett tillkännagivande om återgivningsförbud avseende
skatter och avgifter från juni 2003 innebar att regeringen omgående
borde ta fram ett lagförslag. Trafikutskottet konstaterar att flertalet
av de sammanlagt 17 tillkännagivanden som anges i skrivelsen, där
riksdagen riktat krav på åtgärder till regeringen, ännu inte är
färdigbehandlade trots att det gått flera år sedan besluten fattades - som
längst tio år. Trafikutskottet understryker betydelsen av att
tillkännagivandena hanteras skyndsamt. Det bör endast i undantagsfall förekomma
att ärenden inte är slutbehandlade efter flera år.
Arbetsmarknadsutskottet understryker beträffande tillkännagivanden från
riksmötet 1999/2000 respektive 2000/01 att ytterligare dröjsmål inte
kan godtas och förutsätter i fråga om ett tillkännagivande från förra
riksmötet om företagares rätt till a-kassa att den fortsatta beredningen
inte fördröjs i onödan. Arbetsmarknadsutskottet anför att det inte är
tillfredsställande att riksdagen på grundval av uppgifter i regeringsskrivelsen
godtar att en viss skrivelse kvarstår som inte slutbehandlad t.ex. för
att en proposition aviserats för att senare år finna att riksdagsskrivelsen
fortfarande inte är slutbehandlad. Arbetsmarknadsutskottet poängterar
den stora principiella betydelsen av att regeringen följer riksdagens
beslut. Det bör därför vara en prioriterad uppgift för regeringen att
se till att riksdagsskrivelserna kan avslutas.
Bostadsutskottet konstaterar när det gäller två tillkännagivanden från
riksmötet 2001/02 och 2003/04 att efterfrågade utredningsinsatser ännu
inte kommit till stånd. När det gäller ett tillkännagivande om rätten
att använda offentlig plats finns det inte ens någon uppgift om formerna
för den fortsatta beredningen. Bostadsutskottet anser att regeringen i
lämpligt sammanhang snarast bör redovisa såväl skälen för tidsutdräkten
som formerna för den fortsatta behandlingen.
Socialförsäkringsutskottet anser när det gäller tre riksdagsskrivelser
om ensamkommande barn att det är otillfredsställande att frågan ännu
inte lösts. Socialförsäkringsutskottet förutsätter att regeringen senast
i september lägger fram ett förslag till reglering och anser inte att
ett påpekande från konstitutionsutskottets sida är nödvändigt.
Skatteutskottet tar särskilt upp tre skrivelser som gäller yrkesfiskares
konkurrenssituationer i förhållande till andra länder från riksmötet
1996/97, skyddade identiteter i folkbokföringen respektive avskaffande
av reklamskatten - de båda sistnämnda från riksmötet 2001/02. Skatteutskottet
pekar dock på omständigheter som gör att fördröjningarna är godtagbara,
nämligen att motioner i frågan nyligen avstyrkts, att en proposition
aviserats i fråga om skyddade identiteter i folkbokföringen samt när
det gäller avskaffandet av reklamskatten att det inte kan hävdas att
regeringen underlåtit att efterkomma tillkännagivandet.
Konstitutionsutskottet vill för egen del peka på riksdagsskivelse
2001/02:212 som gäller konsekvenserna av ramlagstiftning. Regeringen har
nu två är i följd redovisat att den överväger hur frågan lämpligen bör
behandlas. Enligt utskottets mening borde den tid som nu förflutit räcka
till för att göra de överväganden som behövs. När det gäller riksdagens
tillkännagivande med begäran om ett lagförslag om kommundelning senast
den 1 september 2004 konstaterar utskottet att den proposition som
tillkännagivandet gäller förmodligen inte kommer att lämnas i maj 2005,
vilket tidigare aviserats.
Sammantaget ger utskottens yttranden vid handen att det inte är ovanligt
att behandlingen av riksdagens skrivelser fördröjs på ett otillfredsställande
sätt. Kritiken från förra årets behandling av motsvarande regeringsskrivelse
för dröjsmål med att vidta åtgärder kvarstår därmed. Konstitutionsutskottet
har tidigare påtalat vikten av att regeringen utan något egentligt
dröjsmål vidtar de åtgärder som är nödvändiga med anledning av ett
tillkännagivande. Förra året underströk utskottet med anledning av synpunkter
från övriga utskott starkt vikten av att regeringen gör ansträngningar
för att undvika onödig tidsutdräkt. Konstitutionsutskottet delar
arbetsmarknadsutskottets uppfattning att det bör vara en prioriterad uppgift
för regeringen att se till att riksdagsskrivelserna slutbehandlas.
Konstitutionsutskottet förutsätter att rutinerna ses över som ett led i
ansträngningarna att komma till rätta med onödiga tidsutdräkter. Något
tillkännagivande till regeringen om detta är enligt utskottets mening
inte nödvändigt. Motion K14 (fp) yrkande 1 avstyrks följaktligen.
En översyn av rutinerna kan självfallet leda till att det utarbetas
någon form av strategi för att uppnå syftet att i framtiden undvika
onödiga fördröjningar. En sådan strategi kan visserligen väl tjäna sitt
syfte men utskottet anser inte att det behövs ett tillkännagivande till
riksdagen om detta eller om en återrapportering till riksdagen. Motion
K14 yrkande 2 avstyrks därför.
Yttrandena från övriga utskott innehåller också synpunkter på de skäl
som angetts för att åtgärder inte vidtagits. I de flesta fall anses
skälen godtagbara men i ett par fall anses att informationen är för
knapphändig. Socialutskottet saknar närmare analys när regeringen i
skrivelsen anför att den inte har för avsikt att tillföra medel som
svar på ett tillkännagivande om att regeringen borde överväga hur
utvecklingen av ett visst IT-system kunde ges ett nationellt stöd.
Trafikutskottet framhåller i fråga om tillkännagivanden om inrättande av
trafikofferjourer från riksmötet 1999/2000 och om körkort för deltagare
i försöksverksamhet m.m. från riksmötet 2002/03 att det endast anges i
regeringens skrivelse att ärendena bereds. Enligt trafikutskottets mening
bör det i redogörelsen framför allt när det gäller äldre tillkännagivanden
framgå tydligare hur ärendena bereds, vilka åtgärder som planeras och
om möjligt en prognos för när ärendet bedöms vara slutbehandlat.
Konstitutionsutskottet har tidigare framhållit att regeringen måste
kunna underlåta att vidta en åtgärd som avses i ett tillkännagivande
men att en förutsättning då är att regeringens bedömningar i detta
avseende redovisas för riksdagen. Det är självfallet angeläget att
redovisningen då inte är för knapphändig. Konstitutionsutskottet vill med
anledning av vad trafikutskottet anfört understryka sitt tidigare
uttalande att i fråga om mer än ett år gamla riksdagsskrivelser som inte
slutbehandlats bör orsakerna till att regeringen inte vidtagit någon
åtgärd redovisas för riksdagen med uppgift om när åtgärderna beräknas
vidtas.
Lagutskottet vänder sig mot åtgärder som redovisas i regeringsskrivelsen
med anledning av tillkännagivande med en begäran om ett omedelbart
lagförslag. Lagutskottet konstaterar att med det valda upplägget kommer
ett förslag inte att kunna föreläggas riksdagen inom de närmaste åren,
vilket inte står i överensstämmelse med tillkännagivandets uttryckliga
innebörd. Regeringen borde därför inte enligt lagutskottet behandla
frågan inom ramen för ett utredningsarbete som aviserats utan i särskild
ordning och med förtur. Trafikutskottet tar upp ett tillkännagivande om
att en översyn av farledsavgifterna snarast borde genomföras i syfte
att skapa ett avgiftssystem som ger ett konkurrensneutralt förhållande
mellan trafikslagen. Trafikutskottet konstaterar att den förordning som
regeringen hänvisar till inte behandlar den fråga om ett konkurrensneutralt
avgiftssystem mellan trafikslagen som tillkännagivandet avser utan bara
inom ett trafikslag. Trafikutskottet förutsätter att regeringen inom
snar framtid återkommer till riksdagen i frågan i enlighet med tidigare
tillkännagivande. Socialutskottet anger att en riksdagsskrivelse i flera
delar felaktigt redovisats som slutbehandlad.
Konstitutionsutskottet, som inte har anledning att gör några andra
bedömningar i fråga om redovisningen av åtgärder än de ovannämnda utskotten,
vill understryka vikten av att redovisningen i regeringens redogörelse
är omsorgsfull och rättvisande. De redovisade åtgärderna bör svara mot
de krav som uppställs i de tillkännagivanden som avses. Det är angeläget
att utskotten i sitt arbete bl.a. med uppföljning och utvärdering skall
kunna utgå från att de redovisade uppgifterna är korrekta utan att behöva
göra vidare efterforskningar.
I detta sammanhang kan nämnas att det inom ramen för konstitutionsutskottets
uppföljnings- och utvärderingsarbete pågår en undersökning om
tillkännagivandena till regeringen som kan beräknas bli avslutad under våren
2006.
Det är vidare angeläget att frågan om riksdagens tillkännagivanden
behandlas inom ramen för Grundlagsutredningens (Ju 2004:11) arbete.
Tillkännagivandena berörs i regeringens direktiv till Grundlagsutredningen
(dir. 2004:96), där det även anges att i samband med att kommittén ser
över valsystemet och bestämmelserna om regeringsbildning är det naturligt
att den också i stort ser över regeringens förhållande till riksdagen.
I uppdraget ingår att föreslå de förändringar som kommittén finner
motiverade.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse 2004/05:75
till handlingarna.

Reservation
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservation. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Återrapportering om strategi, punkt 3 (m, fp)
av Göran Lennmarker (m), Tobias Krantz (fp), Helena Bargholtz (fp),
Nils Fredrik Aurelius (m) och Carl-Erik Skårman (m).

Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:K14
yrkande 2.
Ställningstagande
Det är inte ovanligt att regeringen dröjer år efter år med att tillgodose
tillkännagivanden från riksdagen. Av den nu aktuella regeringsskrivelsen
framgår att 32 av de icke slutbehandlade riksdagsskrivelserna var mer
än fem år gamla. Det är inte en rimlig ordning att riksdagen återkommande
skall behöva påpeka dröjsmålen. I de yttranden som avgetts från skilda
utskott ges en rad exempel på tillkännagivanden som under en följd av
år inte lett till de efterfrågade åtgärderna trots att regeringen inte
upplyst riksdagen om att den inte avser att följa ett tillkännagivande.

Ett anmärkningsvärt ärende är riksdagens tillkännagivande i december
2004 om att en parlamentarisk utredning av socialförsäkringarna snarast
borde tillsättas, där regeringen endast redovisar sin bedömning om
tidpunkten för när en sådan kommitté bör tillsättas men ändå redovisar
riksdagsskrivelsen som slutbehandlad. När det gäller riksdagens
tillkännagivande om prioritering av en avveckling av reklamskatten har
regeringen trots att flera år förflutit inte tagit något initiativ i
riktning mot att avskaffa skatten.
Raden av påpekanden om tidsutdräkter kräver att åtgärder vidtas omedelbart.
Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med strategi för hur
hanteringen av riksdagens skrivelser till regeringen skall effektiviseras
och stramas upp, senast i samband med nästa års redogörelse för riksdagens
skrivelser till regeringen. Detta bör med bifall till motion K14 yrkande
2 ges regeringen till känna.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Skrivelsen
Regeringens skrivelse 2004/05:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens
skrivelser till regeringen.
Följdmotion
2004/05:K14 av Tobias Krantz m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att regeringen bör införa skärpta rutiner gällande
verkställandet av riksdagens beslut.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att regeringen skall återkomma till riksdagen med en
strategi för hur hanteringen av riksdagens skrivelser till regeringen
skall effektiviseras och stramas upp, senast i samband med nästa års
redogörelse för riksdagens skrivelser till regeringen.

Bilaga 2
Skatteutskottets yttrande 2004/05:SkU3y

Bilaga 3
Lagutskottets yttrande 2004/05:LU2y

Bilaga 4
Socialförsäkringsutskottets yttrande 2004/05:SfU3y

Bilaga 5
Socialutskottets yttrande

Bilaga 6
Trafikutskottets yttrande 2004/05:TU4y

Bilaga 7
Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2004/05:AU3y

Bilaga 8
Bostadsutskottets yttrande 2004/05:BoU3y