Rättspsykiatriskt forskningsregister

Betänkande 1998/99:JuU25

Justitieutskottets betänkande 1998/99:JUU25

Rättspsykiatriskt forskningsregister

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1998/99

JuU25

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett
regeringsförslag som går ut på att ett särskilt
register, det rättspsykiatriska forskningsregistret,
inrättas för att tillgodose behovet av
personuppgifter för sådan forskning inom
rättspsykiatrin som har godkänts av en
forskningsetisk kommitté. Uppgifterna i registret
skall härutöver få användas för
Rättsmedicinalverkets uppföljning, utvärdering och
kvalitetssäkring av sin verksamhet inom samma
område.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag med vissa
justeringar. I ärendet föreligger tre reservationer
(kd, c, fp respektive fp).

Propositionen

I propositionen 1998/99:72 (Socialdepartementet) har
regeringen bl.a. föreslagit att riksdagen antar
regeringens förslag till

1. lag om rättspsykiatriskt forskningsregister,

2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Ett tredje lagförslag om ytterligare en ändring i
sekretesslagen (lagförslag 2.3) har överlämnats till
trafikutskottet för beredning. De lagförslag som
justitieutskottet behandlar har fogats till
betänkandet, se bilaga 1. Förslagen har granskats av
Lagrådet.

Motionerna

1998/99:Ju16 av Margareta Andersson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i lagen
om rättspsykiatriskt forskningsregister att
Socialstyrelsen ges tillstånd att föra registret,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om etisk prövning av
hur uppgifter får användas för utvecklingsändamål.

1998/99:Ju17 av Siw Persson och Johan Pehrson (båda
fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om etisk prövning vid
användning av det rättspsykiatriska
forskningsregistret för forskning, kvalitetssäkring
och utvärdering,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om informerat samtycke
vid användning av det rättspsykiatriska
forskningsregistret,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om insyn och
uppföljning av beslut i en forskningsetisk kommitté
om användning av det rättspsykiatriska
forskningsregistret.

1998/99:Ju18 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar om sådana ändringar i 4 § andra
stycket i förslaget till lag om rättspsykiatriskt
forskningsregister att registrering av uppgifter
endast får göras om den undersökte döms för den
gärning som föranlett undersökningen eller för
gärning som är relevant för undersökningen.

1998/99:Ju19 av Ingemar Vänerlöv m.fl. (kd) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att en etisk
prövning av Rättsmedicinalverkets utvecklingsarbete
sker,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
hur en sådan etisk prövning skall utföras.

Utskottet

Ärendet

Utredningen om register för forskning inom
rättspsykiatrin lade i maj 1996 fram betänkandet
Rättspsykiatriskt forskningsregister (SOU 1996:72).
I betänkandet föreslås att ett särskilt register,
det rättspsykiatriska forskningsregistret, inrättas
för att tillgodose behovet av personuppgifter för
forskning inom rättspsykiatrin och för
Rättsmedicinalverkets (RMV) utvecklingsarbete.
Betänkandet har remissbehandlats. Remissyttrandena
finns tillgängliga hos Socialdepartementet (dnr
S96/3928/S). Förslagen i propositionen bygger på
betänkandet och remissbehandlingen av det.

Bakgrund

I brottmål där det ifrågasätts om den tilltalade -
med nuvarande terminologi - är i behov av
rättspsykiatrisk vård eller har begått brottet under
inflytande av en allvarlig psykisk störning inhämtas
intyg enligt 7 § lagen (1991:2041) om särskild
personutredning i brottmål, m.m. eller, med stöd av
lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning,
ett rättspsykiatriskt utlåtande. Det handlar i båda
fallen om läkarundersökningar med psykiatrisk
inriktning, där en s.k. §7-undersökning, som är
mindre omfattande, ofta syftar till att ta reda på
om det finns anledning att göra en mer omfattande
rättspsykiatrisk undersökning.

Sedan mitten av 1930-talet har samtliga
rättspsykiatriska utlåtanden i landet arkiverats.
Arkivet som numera betecknas Rättsmedicinalverkets
centrala arkiv (RCA) administreras sedan år 1992 av
RMV. Från och med samma år arkiveras även samtliga
§7-intyg. Också de yttranden över rättspsykiatriska
undersökningar som domstolarna i vissa fall har
möjlighet att inhämta från Socialstyrelsen arkiveras
normalt hos RCA.

Det rättspsykiatriska ärenderegistret är ett
databaserat register som förs av RMV med tillstånd
av Datainspektionen. Registret innehåller uppgifter
ur rättspsykiatriska undersökningar och §7-intyg och
förs vid såväl RCA som vid undersökningsenheterna,
det vill säga de vårdinrättningar där
rättspsykiatriska undersökningar utförs. Bland annat
registreras personuppgifter, diagnos och
påföljdsförslag respektive utdömd påföljd.
Uppgifterna förs in kontinuerligt och måste tas bort
vid en friande dom. Ändamålet med registret är att
utgöra ett administrativt hjälpmedel för
undersökningsenheterna vad gäller rättspsykiatriska
ärenden. Registret skall också utgöra underlag för
statistik och planering av verksamheten.
Personuppgifter i registret avidentifieras
beträffande klienter som inte varit aktuella vid
någon av RMV:s enheter under de senaste fem åren.

Under senare år har det gjorts 500-600
rättspsykiatriska undersökningar och knappt 2 000
§7-undersökningar varje år.

Utlåning av akter från RCA sker i princip endast i
två fall. RMV medger sålunda utlåning av en akt till
den som tjänstgör inom den rättsmedicinska
undersökningsverksamheten och som behöver en akt för
en pågående undersökning. Lån medges också till
forskare vars projekt har prövats och godkänts av en
etisk kommitté.

Statistiska sammanställningar ur det
rättspsykiatriska ärenderegistret lämnas ut till den
som behöver uppgifterna i tjänsten, för studier
eller för forskning. Sådana sammanställningar
innehåller ingen information som kan härledas till
en speciell individ. Om uppgifterna i en
sammanställning går att härleda ställs samma krav
som vid utlåning av akter.

I detta sammanhang bör också det arbete som
bedrivits inom Kommittén om forskningsetik nämnas.
Kommittén som tillkallades år 1997 (dir. 1997:68)
avlämnade i början av innevarande år sitt
slutbetänkande God sed i forskningen (SOU1999:4). I
betänkandet aktualiseras en rad etiska spörsmål som
har bäring även på frågor som avhandlas i detta
ärende. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.
Remisstiden går ut i slutet av juni månad.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att ett särskilt register
skall få inrättas, vilket skall få användas för två
ändamål; forskning inom rättspsykiatrin samt
Rättsmedicinalverkets uppföljning, utvärdering eller
kvalitetssäkring av sin verksamhet inom
rättspsykiatrin. Rättsmedicinalverket skall ansvara
för registret, som benämns det rättspsykiatriska
forskningsregistret. Registret skall i huvudsak
regleras i en särskild lag. En förutsättning för att
uppgifter om en person skall få registreras är att
vederbörande har genomgått en rättspsykiatrisk
undersökning eller en §7-undersökning eller
motsvarande undersökningsformer enligt äldre
lagstiftning. Registret får dock inte innehålla
uppgifter om en person vilka avser ett brottmål där
åtalet mot denne helt har ogillats. Ytterligare ett
krav för att uppgifter skall få föras in i registret
är att domen i det brottmål i vilket utlåtande eller
intyg över undersökningen har inhämtats har vunnit
laga kraft. En ändring föreslås i sekretesslagen
(1980:100) så att uppgifterna i det
rättspsykiatriska forskningsregistret och
verksamheten i anslutning till detta kommer att
omfattas av samma sekretess som normalt gäller inom
hälso- och sjukvården för uppgift om den enskildes
hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden.

Om inte annat följer av den föreslagna lagen om
rättspsykiatriskt forskningsregister gäller
personuppgiftslagen (1998:204) vid behandling av
personuppgifter för registret.

Överväganden

Behovet av forskning och utvecklingsarbete inom
rättspsykiatrin är mycket stort. Det behövs ökade
kunskaper om bl.a. effekterna av vård och behandling
av psykiskt störda lagöverträdare. Det behövs också
bättre metoder för att göra farlighetsbedömningar
beträffande personer som dömts till rättspsykiatrisk
vård. Forskning av angivet slag underlättas genom
tillgång till systematiskt sparade uppgifter inom
området, främst rättspsykiatriska undersökningar och
§7-undersökningar samt uppgifter om domar och
verkställighet av utdömda påföljder.

Mot den bakgrunden kan utskottet dela regeringens
bedömning att det behövs ett rättspsykiatriskt
forskningsregister med det innehåll regeringen
föreslår. I likhet med regeringen vill utskottet
också understryka vikten av att all möjlig hänsyn
tas till att registret kommer att innehålla mycket
integritetskänsliga uppgifter. Detta medför inte
bara att de praktiska förhållandena kring registret
måste anordnas på ett sådant sätt att obehörig
åtkomst till uppgifter ur registret förhindras. Det
är också nödvändigt att noggranna överväganden sker
kring vem som får registreras, vad som får
registreras och, inte minst, vem som får använda
uppgifterna och för vilket ändamål. Enligt
utskottets bedömning har regeringen i varje fråga
redovisat de svårigheter som finns och anfört goda
skäl för sitt förslag. Utskottet är alltså berett
att i stort tillstyrka propositionen. Till några
enskildheter i förslaget återkommer utskottet nedan.

Regeringen föreslår (1 §) att registret skall föras
av RMV medan det i motion Ju16 (c) framförs krav på
att registret skall föras av Socialstyrelsen.

Utskottet konstaterar först att både RMV och
Socialstyrelsen kan förväntas använda uppgifter ur
registret för forskningsändamål. RMV för emellertid
redan i dag register med samma inriktning som det
föreslagna. Inom RMV finns således redan skalskydd
och rutiner som är anpassade till de
integritetskänsliga uppgifter som kommer att
registreras. Vidare bör det framhållas att
uppgifterna som kommer att ingå i registret
produceras i RMV:s verksamhet och att RMV, som
berörs nedan, behöver uppgifter ur registret för
sitt utvecklingsarbete. Mot den bakgrunden delar
utskottet regeringens bedömning att RMV också i
fortsättningen bör anförtros uppgiften att föra
registret. Motion Ju16 i denna del avstyrks.

Också förutsättningarna för registrering i
registret är som nämnts begränsade. - Det bör dock
nämnas att undersökningsakten kommer att finnas i
RCA också i de fall när registrering av uppgifter
inte får ske, t.ex. om åtalet ogillas. Att
uppgifterna inte finns i registret medför dock att
dessa blir mer svårtillgängliga. - Enligt förslaget
(4 §) gäller sålunda dels att registrering får ske
först sedan domen vunnit laga kraft, dels att åtalet
till någon del måste ha bifallits. Det ställs dock
inte något krav på att åtalet beträffande just den
gärning som föranlett undersökningen skall ha
bifallits. Önskemål med denna inriktning framförs i
motion Ju18 (fp) där det framförs som ett minimikrav
att den fällande domen avser en gärning som är
relevant för undersökningen även om domen inte avser
just den konkreta gärning som föranlett beslutet om
undersökning.

Utskottet konstaterar att en utgångspunkt vid
registreringen bör vara att registrator inte skall
behöva göra någon saklig prövning av domen för att
bestämma om uppgifter skall registreras. Denna
ståndpunkt innebär att motion Ju18 bör avslås.
Utskottet avstyrker bifall till motionen.

I propositionen (3 §) föreslås vidare att en
förutsättning för att uppgifter ur registret skall
få användas för forskningsändamål är att en
forskningsetisk kommitté först har godkänt
forskningsprojektet. Något motsvarande krav på
godkännande ställs inte när det gäller RMV:s
utvecklingsarbete, det vill säga uppföljning,
utvärdering och kvalitetssäkring av verkets
verksamhet inom rättspsykiatrin. Ett sådant krav
framställs emellertid i motionerna Ju16 (c), Ju17
(fp) och Ju19 (kd).

Först bör nämnas att RMV enligt sin instruktion har
i uppdrag att svara för utvecklingsarbete av
betydelse för verksamheten i enlighet med vad som
uttalades i den av riksdagen år 1991 behandlade
propositionen om den rättspsykiatriska
undersökningsverksamheten (prop. 1990/91:120, bet.
1990/91: SoU13, rskr. 1990/91:329). Inriktningen på
utvecklingsarbetet är sedan länge att genom fortsatt
kvalitets- och metodutvecklingsarbete nå ännu bättre
enhetlighet i de diagnostiska bedömningarna och
förbättrad säkerhet i bedömningen av graden av
farlighet och risken för återfall i allvarlig
brottslighet. I årets regleringsbrev understryks
detta genom preciserade verksamhetsmål och krav på
återrapportering. Bland annat skall arbete med
diagnostiska instrument för bedömningar om risk för
farlighet och återfall i allvarlig brottslighet
prioriteras. Det bör i sammanhanget också nämnas att
det inom RMV sedan år 1995 finns en särskild
rådgivande forsknings- och utvecklingsnämnd.
Majoriteten av ledamöterna i nämnden är aktiva
forskare knutna till myndigheten. I nämnden finns
också en epidemiolog/statistiker samt en medicinsk
etiker och en forskare från Kriminalvårdsstyrelsen.
Slutligen bör nämnas att det vid utvecklingsarbete
ofta - men inte alltid - gäller att de uppgifter som
används inte behöver vara individrelaterade.

Utskottet kan för sin del ha en viss förståelse för
kravet i motionerna. Det kan, som motionärerna
anför, vara svårt att tydliggöra gränsen mellan
RMV:s egen forskning och det utvecklingsarbete som
sker inom verket. Likaså gör sig integritetshänsynen
naturligtvis gällande här likaväl som när det gäller
forskning. Man måste dock ifrågasätta det
meningsfulla i att kräva ett godkännande av en
forskningsetisk kommitté för utvecklingsarbete inom
ramen för verkets uppdrag. En annan sak är att
gränsen mot forskning som kräver godkännande måste
upprätthållas. Ett lämpligt forum för hithörande
frågor synes vara den nyssnämnda forsknings- och
utvecklingsnämnden. Utskottet tillstyrker alltså
regeringens förslag och avstyrker motionerna Ju16,
Ju17 och Ju19 i motsvarande delar. Avslutningsvis
vill utskottet dock anföra att det inte kan
uteslutas att frågan behöver aktualiseras på nytt,
t.ex. när remissutfallet på betänkandet God sed i
forskningen (SOU 1999:4) föreligger.

I motion Ju17 begärs vidare att forskare som får
tillgång till uppgifter ur registret skall åläggas
återrapporteringsskyldighet till den
forskningsetiska kommitté som godkänt
forskningsprojektet.

I denna del kan utskottet konstatera att det inte
föreligger någon sådan skyldighet för närvarande
gentemot de forskningsetiska kommittéerna. I
betänkandet God sed i forskningen finns dock ett
förslag med den inriktningen. Enligt utskottets
mening bör remissutfallet och den fortsatta
beredningen av betänkandet avvaktas, och utskottet
avstyrker bifall till motion Ju17 i denna del.

I motion Ju17 tas slutligen upp frågan om samtycke
vid användning av uppgifter ur registret.
Motionärerna anser att det bör ankomma på den
forskningsetiska kommittén att ta ställning till
frågan om samtycke i samband med prövningen av
forskningsprojektet.

I denna del föreslår regeringen (12 §) att den
registrerade skall få information om bl.a.
registreringen och de sekretess- och
säkerhetsbestämmelser som gäller för behandlingen av
uppgifterna i samband med registreringen. Däremot
avvisar regeringen (prop. s. 49 f) tanken att
samtycke av den registrerade skulle krävas för
registreringen eller när uppgifterna används.

Utskottet delar för sin del de bedömningar
regeringen gör och som sammanfattningsvis innebär
att registret skulle bli oanvändbart för sitt
ändamål om samtycke krävdes för registrering på
grund av det bortfall som i sådana fall kunde
förväntas. När det gäller användningen av
uppgifterna i registret kan utskottet i likhet med
regeringen konstatera att de forskningsetiska
kommittéerna normalt kräver att samtycke inhämtas
från de berörda. Någon anledning att nu ålägga de
forskningsetiska kommittéerna - vars verksamhet för
övrigt inte är lagreglerad - vidare skyldigheter
härvidlag är knappast erforderligt för att uppfylla
motionsönskemålet. Utskottet vill snarare
understryka att de forskningsetiska kommittéernas
huvudregel om samtycke innebär att en sådan prövning
görs som efterfrågas i motionen. Någon anledning
till åtgärder med anledning av motion Ju17 i denna
del finns alltså inte, och utskottet föreslår att
motionen avstyrks.

Övrigt

I 10 § första stycket förslaget till lag om
rättspsykiatriskt forskningsregister åläggs
Socialstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen att lämna
vissa uppgifter till registret. Enligt utskottets
mening bör Statens institutionsstyrelse, som har
hand om verkställigheten av den nya påföljden sluten
ungdomsvård, åläggas motsvarande skyldighet.
Utskottets lagförslag har utformats i enlighet
härmed.

Utskottet har också noterat att förslaget till
ändring i sekretesslagen behöver samordnas med ett
förslag till ändring i samma lag som behandlas i
propositionen 1998/99:71. Samordningen bör ske på
det sätt som framgår av utskottets lagförslag.

I övrigt har utskottet ingenting att anföra med
anledning av propositionen och motionerna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande registerförare

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ju16 yrkande 1,

2. beträffande förutsättningarna för
registrering

att riksdagen med avslag på motion 1998/99:Ju18 antar
regeringens (i proposition 1998/99:72 framlagda)
förslag till lag om rättspsykiatriskt
forskningsregister såvitt avser 4 §,

3. beträffande forskningsetisk prövning

att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Ju16 yrkande
2, 1998/99:Ju17 yrkande 1 och 1998/99:Ju19 antar
det i moment 2 nämnda lagförslaget såvitt avser
3 § 2,

res. 1 (kd, c, fp)

4. beträffande återrapportering

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ju17 yrkande 3,

res. 2 (fp)

5. beträffande samtycke

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ju17 yrkande 2,

res. 3 (fp)

6. beträffande myndigheternas
rapporteringsskyldighet

att riksdagen antar det i moment 2 nämnda lagförslaget
såvitt avser 10 § med den ändringen att
lagrummet ges den lydelse som framgår av
Utskottets lagförslag, se bilaga 2,

7. beträffande förslaget till lag om
rättspsykiatriskt forskningsregister i övrigt

att riksdagen antar det i moment 2 nämnda lagförslaget i den
mån det inte omfattas av utskottets hemställan
ovan,

8. beträffande sekretesslagen

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring
i sekretesslagen (1980:100) med den ändringen
att lagen ges den lydelse som framgår av
Utskottets lagförslag, se bilaga 2.

Stockholm den 4 maj 1999

På justitieutskottets vägnar

Gun Hellsvik

I beslutet har deltagit: Gun Hellsvik (m), Ingvar
Johnsson (s), Märta Johansson (s), Margareta
Sandgren (s), Alice Åström (v), Ingemar Vänerlöv
(kd), Anders G Högmark (m), Ann-Marie Fagerström
(s), Maud Ekendahl (m), Helena Frisk (s), Yvonne
Oscarsson (v), Ragnwi Marcelind (kd), Jeppe Johnsson
(m), Kia Andreasson (mp), Gunnel Wallin (c), Siw
Persson (fp) och Göran Norlander (s).

Reservationer

1. Forskningsetisk prövning

Ingemar Vänerlöv (kd), Ragnwi Marcelind (kd), Gunnel
Wallin (c) och Siw Persson (fp) anför:

Enligt vår mening måste både RMV:s utvecklingsarbete
och forskning anses förenade med lika stora risker
för integritetskränkning. När det gäller
integritetsskyddet bör alltså samma regler gälla för
utvecklingsarbetet som för forskningen. Ett
väsentligt inslag i integritetsskyddet är prövningen
i en oberoende forskningsetisk kommitté. En sådan
prövning bör alltså göras också när det gäller RMV:s
utvecklingsarbete. Det sagda förutsätter ett tillägg
i 3 § 2 förslaget.

Vi anser att utskottets hemställan under moment 3
bort ha följande lydelse:

3. beträffande forskningsetisk prövning

att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:72 och
motionerna 1998/99:Ju16 yrkande 2, 1998/99:Ju17
yrkande 1 och 1998/99: Ju19 antar regeringens
förslag till lag om rättspsykiatriskt
forskningsregister såvitt avser 3 § 2 med den
ändringen att det efter ordet
"(utvecklingsarbete)" tilläggs orden "om
utvecklingsarbetet har godkänts av en
forskningsetisk kommitté".

2. Återrapportering

Siw Persson (fp) anför:

Enligt min mening bör det åligga den som bedriver
rättspsykiatrisk forskning med godkännande av en
forskningsetisk kommitté att hålla kommittén
underrättad om hur forskningen framskrider och vilka
etiska spörsmål som väcks likaväl som om
forskningens resultat. Detta är ett viktigt inslag i
kontrollen av att forskningen också i praktiken
upprätthåller en hög etisk nivå. Samtidigt blir det
möjligt för brukarorganisationerna att hålla sig
informerade om forskningen och de problem som
uppstår. Regeringen bör således få i uppdrag att
snarast återkomma till riksdagen med ett förslag som
beaktar vad jag nu anfört.

Jag anser att utskottets hemställan under moment 4
bort ha följande lydelse:

4. beträffande återrapportering

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Ju17 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i reservation 2.

3. Samtycke

Siw Persson (fp) anför:

Enligt min mening bör det direkt av lagen framgå att
huvudregeln när uppgifter ur det rättspsykiatriska
forskningsregistret används är att detta skall ske
med s.k. informerat samtycke från den som
uppgifterna avser. Om avsteg måste göras från denna
huvudregel bör beslut härom fattas i den
forskningsetiska kommittén. På så sätt utformas
reglerna med största möjliga hänsyn till den
enskildes integritet samtidigt som det blir möjligt
att också beakta de krav som forskningen ställer.
Regeringen bör få i uppdrag att snarast återkomma
till riksdagen med ett förslag som beaktar vad jag
nu anfört.

Jag anser att utskottets hemställan under moment 5
bort ha följande lydelse:

5. beträffande samtycke

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Ju17 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i reservation 3.

Regeringens lagförslag

Utskottets lagförslag

1. Förslag till ändring i regeringens
förslag till lag om rättspsykiatriskt
forskningsregister

-----------------------------------------------------
Regeringens förslag Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
10 §
-----------------------------------------------------
Socialstyrelsen Socialstyrelsen,
respektive Kriminalvårdsstyrelsen
Kriminalvårdsstyrelsen respektive Statens
skall lämna uppgifter institutionsstyrelse
enligt 6 § 7, 8 § och 9 § skall lämna uppgifter
till det enligt 6 § 7, 8 § och 9 §
rättspsykiatriska till det
forskningsregistret. rättspsykiatriska
forskningsregistret.
-----------------------------------------------------
Om allmän domstols uppgiftsskyldighet finns
särskilda bestämmelser.
-----------------------------------------------------

2. Förslag till lag om ändring i
sekretesslagen

Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen
(1980:100)[1]

dels att 16 kap. 1 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf,
7 kap. 40 §, av följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Regeringens förslag Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
7 kap. 7 kap.

39 § 40 §

-----------------------------------------------------
Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av
eller uttag ur register som förs enligt lagen
(1999:000) om rättspsykiatriskt forskningsregister
för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra
personliga förhållanden som har tillförts registret,
om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan
att den enskilde eller någon honom närstående lider
men.

Sekretessen enligt första stycket gäller också i
förhållande till en registrerad person som är vård-
eller behandlingsbehövande i fråga om uppgift om
hans hälsotillstånd, om det med hänsyn till
ändamålet med vården eller behandlingen är av
synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller
sekretessen i högst sjuttio år.
-----------------------------------------------------

16 kap.

1 §[2]

Nuvarande lydelse1

Att friheten enligt 1 kap. 1 §
tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §
yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och
offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad
framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 §
1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av
5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första stycket 1
och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av
uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka
nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och
5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §
första stycket och 3 § första stycket 3
yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är
de där tystnadsplikten följer av

----------------------------------------------------
----------------------------------

3. denna lag enligt

---------------------------------------------------
-----------------------------------

7 kap. 39 §

8 kap. 3 §, 5 § första stycket 2, 6 §

första stycket 2

----------------------------------------------------
---------------------------------

Utskottets förslag

Att friheten enligt 1 kap. 1 §
tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §
yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och
offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad
framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 §
1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av
5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första stycket 1
och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av
uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka
nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och
5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §
första stycket och 3 § första stycket 3
yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är
de där tystnadsplikten följer av

----------------------------------------------------
----------------------------------

3. denna lag enligt

----------------------------------------------------
----------------------------------

-----------------------------------------------------
7 kap. 39 §

-----------------------------------------------------
7 kap. 40 § såvitt avser uppgift om
annat än verkställigheten
av beslut om vård utan
samtycke
-----------------------------------------------------

8 kap. 3 §, 5 § första stycket 2, 6 §

första stycket 2

----------------------------------------------------
----------------------------------

____________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

**FOOTNOTES**

[1]: Lagen omtryckt 1992:1474.

[2]: Lydelse enligt 1998/99:SoU13.