Rättsintyg
Betänkande 2004/05:JUU23
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 23 mars 2005
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Hela betänkandet
Beslut
Rättsmedicinalverket får huvudansvaret för rättsintygen (JuU23)
Bättre kvalitet på de rättsintyg som utfärdas i samband med brott. Det är meningen med det regeringsförslag som riksdagen sagt ja till. Rättsmedicinalverket kommer från och med den 1 januari 2006 att ha huvudansvaret för rättsintygen. Rättsintyg är sådana läkarintyg som innehåller en bedömning av hur en skada har uppkommit och är mycket viktiga i de flesta polisutredningar om våldsbrott, till exempel misshandel och våldtäkt. De rättsintyg som utfärdas inom sjukvården motsvarar inte alltid de krav som bör ställas på den här typen av intyg. Språkliga brister, långa handläggningstider och höga kostnader är exempel på kritik som ibland förts fram. Rättsmedicinalverket får ta ut en avgift för det rättsintyg som verket utfärdar. Dessutom får landstingen rätt att ta ut en avgift för de intyg som utfärdas av läkare inom den offentliga vården. Lagen om rättsintyg träder ikraft den 1 januari 2006.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionerna
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner: 2
Propositioner: 1
Propositioner: 1
Från regeringen
- Ny ordning för utfärdande av rättsintygProposition 2004/05:64
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2005-02-10
Justering: 2005-03-08
Trycklov till Gotab och webb: 2005-03-10
Trycklov: 2005-03-10
Justering: 2005-03-08
Trycklov till Gotab och webb: 2005-03-10
Trycklov: 2005-03-10
Reservationer: 4
Betänkande 2004/05:JUU23
Betänkande 2004/05:JUU23
Alla beredningar i utskottet
2005-02-10
Rättsmedicinalverket får huvudansvaret för rättsintygen (JuU23)
Bättre kvalitet på de rättsintyg som utfärdas i samband med brott. Det är meningen med det regeringsförslag som justitieutskottet föreslår att riksdagen ska ställa sig bakom. Rättsmedicinalverket kommer från och med den 1 januari 2006 att ha huvudansvaret för rättsintygen. Rättsintyg är sådana läkarintyg som innehåller en bedömning av hur en skada har uppkommit och är mycket viktiga i de flesta polisutredningar om våldsbrott, till exempel misshandel och våldtäkt. De rättsintyg som utfärdas inom sjukvården motsvarar inte alltid de krav som bör ställas på den här typen av intyg. Språkliga brister, långa handläggningstider och höga kostnader är exempel på kritik som ibland förts fram. Rättsmedicinalverket får ta ut en avgift för det rättsintyg som verket utfärdar. Dessutom får landstingen rätt att ta ut en avgift för de intyg som utfärdas av läkare inom den offentliga vården. Lagen om rättsintyg träder ikraft den 1 januari 2006.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2005-03-18
Debatt om förslag 2004/05:JUU23
Webb-tv: Rättsintyg
Dokument från debatten
- 2005-03-18Protokoll 2004/05:93
Protokoll från debatten
Anf. 22 Cecilia Magnusson (M)
Fru talman! Äntligen står jag i talarstolen. Det är en lätt travesti på de första raderna i
Gösta Berlings saga
. Anledningen till att jag använder mig av den är att jag så länge har väntat på att få besluta i riksdagen om en reglering av rättsintygen.
Vi moderater har under många år drivit denna fråga. Nu är den här. Det är bra, men det är sent. Det borde utskottet ha kunnat kosta på sig i sitt betänkande. Både för tre och fyra år sedan uttalade utskottet att en kvalitetshöjning av rättsintygen borde komma till stånd snarast möjligt. Lång tid har gått. Regeringen har haft god tid på sig att förbereda bra förslag. Tyvärr kan jag konstatera att de inte har kommit särskilt långt.
Det är bra att Rättsmedicinalverket får huvudansvaret för att utfärda rättsintyg. Det kan garantera att vi med tiden får en tillfredsställande rättssäkerhet vad gäller rättsintygen. Vi som lagstiftare borde faktiskt kunna ställa högre krav och ge bättre resurser för denna verksamhet än vad majoriteten inser är nödvändigt, tyvärr.
Varför är det då viktigt med rättsintyg i rättsprocessen? Utskottets majoritet antyder att vi moderater skulle anse att rättsintygen är ett självständigt mål, inte ett medel i det brottsbekämpande arbetet. Det är precis tvärtom. Det är vi som driver att rättsintygen är ett oerhört viktigt verktyg och har en väsentlig del i bevisningen i ett brottmål. Vi vill hjälpa till att skärpa rättssäkerheten med hjälp av rättsintygen. Det är ett viktigt verktyg.
Rättsintygen kan fria eller fälla en person som är misstänkt för ett grovt brott. Man kan säga att de som utfärdar rättsintygen har rättvisan i sin hand. Därför är det viktigt att man kan ställa krav på kvalitet och tillräckligt stort antal.
Vi moderater har tre viktiga krav när det gäller rättsintygen. Så många som möjligt ska utfärdas av rättsläkare. Alla brottsoffer och alla misstänkta förövare ska kunna tillförsäkras ett rättsintyg av högsta kvalitet. Detta ska kunna ske i hela landet. Så är inte fallet i dag och inte med de förslag som ligger.
Jag börjar med antalet rättsintyg. De används alldeles för lite i brottsutredningar. Jag har tittat på siffrorna för anmälda våldsbrott. Det anmäldes 73 000 brott 2004. Då har jag räknat med misshandel, grov misshandel, försök till dråp, våldtäkter och sexuellt tvång. 73 000 hamnar det på. Denna höga siffra ska fördubblas. Bakom varje brott finns ett brottsoffer och en förövare. 146 000 blir siffran. I hur många fall utfärdades då ett rättsintyg? Fru talman kanske har en gissning om hälften. Kan det vara en bra uppskattning? Nej, i 6 % av fallen utfärdades det ett rättsintyg. 9 000 rättsintyg utfärdades 2004. En viktig invändning är att det inte behöver tas in rättsintyg i alla fall. Jag håller med om det. Det är sant. Man behöver inte ta in det i 146 000 fall, men det låga antal där det tas in rättsintyg är inte acceptabelt för oss moderater.
Från antalet går jag över till kvaliteten på de 9 000 rättsintyg som ändå tas in. Hur är det med den? Vi vet att kritiken från polis, åklagare och domare är väldigt omfattande när det gäller kvaliteten. Det finns ingen officiell statistik på hur många rättsintyg som grundar sig på undersökning av personen eller där det bara tas journalkopior. Påverkar det då kvaliteten? Ja, väsentligt. Vi vet att i allt större utsträckning grundar sig rättsintygen på journalkopior, systematiskt.
Vad är problemet med detta? När en person söker sig till sjukvården för att få sina skador omsedda möts han eller hon inte av en person som är utbildad i att se skadorna ur ett brottsligt perspektiv, utan av en vanlig läkare som har läkande uppgift.
Vad kommer då att hända? I undersökningen gör man inte någon omfattande och noggrann skadebeskrivning. Man kan inte göra någon bedömning av hur och när skadorna uppkommit eller om de varit förenade med livsfara eller risk för framtida men. Vid undersökningen gör man inte heller någon rättskemisk, kriminalteknisk eller fotografisk dokumentation. Om man sedan skriver ett rättsintyg på journalen har det ett ringa bevisvärde i en utredning om brott eller i en rättegång. Det är allvarligt.
Till detta ska läggas att även om allmänläkare kan ha intresse för arbetet att kolla hur skadorna har uppkommit har inte Rättsmedicinalverket under de senare åren haft möjlighet att hjälpa till i vidareutbildning av allmänläkare på grund av att det finns alldeles för få rättsläkare och att de har en mycket ansträngd arbetssituation. Det gör att kvaliteten går ned. Det måste faktiskt åtgärdas.
Rättsintyg utfärdade av en rättsläkare har den kvalitet som man kan begära i en rättsprocess. 2 000 rättsintyg utfärdades av rättsläkare förra året. Kommer talmannen ihåg att jag nämnde siffran 146 000 förut? 2 000 av det är 1 %. Det var alltså 1 % av alla rättsintyg som utfärdades av rättsläkare. Det anser inte vi moderater är acceptabelt i en rättsstat.
En rättsläkare är specialist på att bedöma mänskliga skador ur ett brottsperspektiv. Det finns alldeles för få. Enligt Rättsmedicinalverket finns det i dagsläget behov av att fördubbla antalet rättsläkare. Vi moderater tror att behovet är större än så.
Finns det då möjlighet att få till en förbättring med det förslag som ligger på bordet och som vi debatterar i dag?
Vi talar ju ofta om att rättsprocessen tar alldeles för lång tid. Så är fallet i dag. Det tar allt längre tid att få till ett rättsintyg. Antalet efterfrågade rättsintyg har ökat med hela 77 % sedan 1999. Det är inte något som jag bara står här och säger, utan det är hämtat ur riksrevisorernas rapport om stödet till polisens brottsutredningar.
Eftersom antalet rättsläkare inte har ökat nämnvärt tar det längre tid för dem att utfärda varje rättsintyg. Så kommer det att fortsätta.
Rättsmedicinalverket står nu inför en viktig utmaning att få huvudansvar för denna verksamhet och ska under året förbereda denna viktiga uppgift. Kommer de att ha möjlighet att göra ett bra jobb? Tyvärr finns det många oroande tecken på det motsatta.
Redan i dag har man en ansträngd arbetssituation. Man har för få läkare och en stor efterfrågan. Nu har man det viktiga arbetet med att identifiera de av tsunamins offer som återstår att identifiera. Det tar mycket tid och kraft. Dessutom ska det ringa antal rättsläkare vi har utbilda konsultläkare. Samtidigt ska det ordinarie arbetet utföras. Är det möjligt?
Vi moderater skulle ha velat se ett helt annat förslag. Vi vill att vi ska ha en helt annan målsättning. Vi anser att rättssäkerheten kräver att så många rättsintyg som möjligt ska utfärdas av rättsläkare. Alla brottsoffer och misstänkta förövare ska kunna försäkras ett rättsintyg av högsta kvalitet och det ska kunna ske varsomhelst i landet. Det kommer tyvärr inte att åstadkommas med detta betänkande.
Fru talman! Med detta vill jag säga att jag står bakom alla våra reservationer, men jag vill yrka bifall till reservation 2.
Anf. 23 Peter Althin (Kd)
Fru talman! Det är trevligt att se så många från justitieutskottet här i dag. Det är också trevligt att se att det finns åhörare. Jag hade gärna sagt detsamma till justitieministern som även denna gång saknas. Han kan möjligen tycka att detta är en fråga av mindre värde. Jag håller inte med. Jag ska peka på det.
Fru talman! Jag yrkar bifall till Kristdemokraternas reservation nr 1 under punkt 2 som naturligtvis handlar om rättsintyg, mera precist skyldigheten att tillhandahålla yttrande på begäran av enskild part. Jag kommer att utveckla det.
Jag vill säga att det här betänkandet innehåller många bra saker. - De gånger jag kan säga något positivt vill jag gärna göra det. - Det är inte så konstigt eftersom syftet med den nya ordningen är att höja kvaliteten på rättsintygen. Det är syftet med det hela. Det är svårt att säga att jag inte kan ställa mig bakom det syftet. Det är viktigt att kunna säga det. Jag står bakom att höja rättsintygens kvalitet.
Varför är det så viktigt? I brottmålsprocessen är den tekniska bevisningen oerhört viktig. Den tekniska, den medicinska bevisningen har stor - ibland rent avgörande - betydelse. Då är det naturligtvis viktigt att den har hög kvalitet.
Det är ju parterna som tar in bevisningen i processen, det vill säga åklagaren eller den tilltalade i vissa fall. Mycket undantagsvis kan domstolen plocka in det. Normalt är det parterna. Normalt är det polis- eller åklagarmyndighet som begär ett rättsintyg. Det görs oftast redan under förundersökningen, alltså den tid som föregår frågan om det ska bli en huvudförhandling och ett åtal. Rättsintygen har betydelse för frågan om det ska bli ett åtal och frågan om vilken rubrik åtalet då ska ha. Jag vill understryka att rättsintygen är av stor betydelse, Thomas Bodström.
Då kommer jag till min poäng, hoppas jag, nämligen att det är viktigt att det finns en balans mellan parterna i rättegången så att inte den ena parten gynnas på bekostnad av den andra. Därför är det av rättssäkerhetsskäl nödvändigt att även en enskild part har möjlighet att få in ett rättsintyg, att en tilltalad kan få in ett rättsintyg - inte via åklagare eller polis utan själv.
Varför är det så viktigt? Det är viktigt av rättssäkerhetsskäl och av skäl som jag återkommer till om en kort stund. Den tilltalade har, som det är i dag, möjlighet att begära komplettering av rättsintyg. Då går det genom åklagaren. Det är inte alltid som den tilltalade och hans försvarare vill ha det så, utan de vill ha det direkt från rättsläkaren eller Rättsmedicinalverket.
Det är, som jag sade, viktigt av rättssäkerhetsskäl, men också av skäl som Europakonventionens sjätte artikel visar, nämligen skyddet för de mänskliga rättigheterna och för att understryka vikten av en rättvis rättegång. Jag skulle vilja höra om någon här inte står bakom målet med en rättvis rättegång. Jag utgår ifrån att alla står bakom det. Det är väl i alla fall ingen som vågar gå upp här och påstå något annat. Det hoppas jag verkligen.
Då frågar jag mig: Varför motsätter sig majoriteten det som jag tycker är en självklarhet, nämligen att alla parter i processen ska vara jämlika och att alla ska ha rätt till samma möjlighet att ta in ett rättsintyg? Varför motsätter man sig detta från majoritetens sida?
För att försöka hitta någon lösning gick jag först till propositionen. Vad säger man där? Varför går man inte på den här linjen? Det finns på s. 18, för den som vill titta närmare. Man hänvisar till Sveriges Advokatsamfund, som skrev till Justitiedepartementet och hemställde att just denna skyldighet att på begäran av enskild part utge ett rättsintyg skulle införas. Man svarar så här: "Denna fråga kommer att övervägas i annat sammanhang. Det finns därför inte här anledning att utgå från annat än vad som gäller i dag."
Då undrar jag: Vilket annat sammanhang är bättre än det här sammanhanget, som ju rör rättsintygen - kvaliteten, vem som ska utforma dem och vilka som ska ha möjlighet att införskaffa dem? Vilket annat sammanhang är bättre än det här? Jag får uppfattningen, fru talman, att man har förstått problematiken men inte vill ta tag i den.
Jag är ju envis, så jag gick vidare och tittade på betänkandet. Hur formulerar man här den motsättning som gör att man inte går på Kristdemokraternas linje? Ja, det är ungefär samma sak. Det finns på s. 6 i betänkandet. Först konstaterar man: "Någon skyldighet att på begäran av enskild part" - alltså till exempel en tilltalad - "utföra undersökningar och utfärda rättsintyg finns inte i den nya lagen." Och varför? Då kommer svaret, som jag vill att representanten för regeringspartiet nu ska utveckla: "Frågan om Rättsmedicinalverket även skall tillhandahålla yttranden på begäran av enskild har berörts under ärendets beredning" - och så hänvisar man till precis det jag läste upp på s. 18 i proppen. "Enligt vad utskottet inhämtat från Justitiedepartementet har det inte bedömts som möjligt att ta upp denna fråga redan i detta sammanhang." Inte varit möjligt - det har väl varit jättemöjligt eftersom man tagit upp alla andra frågor runt rättsintyget. Jag vill ha ett svar på det. "Frågan är dock alltjämt aktuell och föremål för beredningsarbete inom departementet."
Vad händer? Det här är ju inte någon jättestor sak. Man tar vissa delar och släpper en väldigt viktig del, och så säger man: Den är fortfarande aktuell, men vi har inte haft tid. Den passar inte in i det här sammanhanget. Den kommer att övervägas i något annat sammanhang. Vilket sammanhang då? Det vill jag gärna ha reda på.
Det här är inga bra svar. Av anledningar som är obegripliga för utomstående säger man: Vi funderar. Det kommer i något annat sammanhang, någon annan gång, med något annat svar. Ingen vet, i varje fall inte jag, och ingen kan dra någon slutsats av att läsa detta.
Avslutningsvis, fru talman: Om vi vill ha ett rättssamhälle - och det utgår jag också från att de flesta vill ha - är det en rättssäkerhetsfråga och en trovärdighetsfråga för rättssamhället att alla i en brottmålsprocess får möjlighet till likvärdig behandling, det vill säga får möjlighet att införskaffa ett rättsintyg från Rättsmedicinalverket. Detta tycker jag egentligen är så självklart att man inte skulle ha behövt använda de här åtta nio minuterna till det. Men jag inväntar med spänning svaren på mina frågor - varför man inte tar med detta i sammanhanget och varför man inte anser att det är lika viktigt för en enskild part att få ta in ett rättsintyg med hög kvalitet.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1.
Anf. 24 Kerstin Andersson (S)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.
Med detta sagt vill jag trots allt påpeka att jag inte kan se annat än att vi i stort sett är eniga i utskottet om de föreslagna förändringarna.
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition
Ny ordning för utfärdande av rättsintyg
och två med anledning av propositionen väckta motioner.
Rättsintyg kan låta lite intetsägande för den oinvigde, men de fyller en otroligt viktig funktion när det gäller att upptäcka, utreda och lagföra brott - men också för att kunna utesluta att brott har blivit begångna. Genom läkarundersökning och rättsintyg kan man fastställa skador på en målsägande eller en misstänkt gärningsman, och därigenom kan polis och åklagare få kunskap om huruvida de medicinska fynden talar för eller emot ett påstått händelseförlopp. Därför är rättsintygen av stor betydelse.
Det finns en del problem med den ordning som i dag råder runt rättsintygen. I dag är ansvaret för verksamheten med utfärdande av rättsintyg uppdelat på olika aktörer. Undersökning och utfärdande av rättsintyg utförs dels av rättsläkare vid rättsmedicinska avdelningen inom Rättsmedicinalverket, dels av läkare inom den offentligt bedrivna hälso- och sjukvården och dels av läkare som är verksamma inom den enskilda hälso- och sjukvården. Ingen myndighet ansvarar särskilt för eller leder verksamheten med utfärdande av rättsintyg. Det innebär att det inte heller finns någon myndighet som har det sammanhållande och övergripande ansvaret för så viktiga frågor som utbildning, fortbildning och kvalitetssäkring.
Rättsläkarna inom Rättsmedicinalverket har specialistkompetens i rättsmedicin, medan det inte finns något särskilt krav på kompetens i rättsmedicin för de övriga läkare som i dag utfärdar rättsintyg. Detta har medfört att kvaliteten på de rättsintyg som utfärdas inom hälso- och sjukvården inte alltid har motsvarat de krav som ska ställas på sådana intyg.
Den nya ordningen handlar alltså om att förbättra rättssäkerheten både för målsägande och för svarande.
I regeringens proposition föreslås också en ny ordning och en rättslig reglering för utfärdande av rättsintyg. Innebörden av den nya ordningen är att Rättsmedicinalverket nu ska få huvudansvaret för verksamheten med utfärdande av rättsintyg med anledning av brott. Rättsmedicinalverket ska också ta ut en avgift för rättsintyg som utfärdas genom verkets försorg. I dag är de rättsintygen kostnadsfria för beställaren. Förslaget innehåller även en ny lag om rättsintyg med anledning av brott. Lagen innehåller grundläggande bestämmelser om rättsintyg och gäller både läkare och tandläkare. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2006.
Fru talman! Med den korta bakgrund jag här gett kan vi gemensamt konstatera att det inte är bra med den ordning som råder i dag. Därför välkomnar vi socialdemokrater den här propositionen, i synnerhet som vi vet att rättsintygen och de läkarundersökningar som föregår dem fyller en viktig funktion som bevismedel.
Den nya ordningen kommer att innebära att såväl kvaliteten som effektiviteten förbättras. Resurskrävande förundersökningar kan i vissa fall kanske läggas ned i ett förhållandevis tidigt skede då det efter en rättsmedicinsk undersökning står klart att skadorna är självförvållade. Men bra rättsintyg kan också vara en del av den grund som åklagaren har att bedöma för att väcka åtal. Rättsintyget kan med andra ord utgöra en del av grunden för en fällande dom i ett brottmål men också leda till en friande dom. Även vid rättens bedömning av brottsrubriceringen och skadeståndsfrågan kan rättsintyget ha betydelse.
Genom regeringens proposition tydliggörs nu ansvaret för att vidareutveckla verksamheten genom utbildning, föreskrifter och allmänna råd. Man kan också tillvarata den specialistkompetens som finns inom Rättsmedicinalverket. I dag svarar verkets 23 rättsläkare för endast 20 % av alla utfärdade rättsintyg, som Cecilia Magnusson nämnde tidigare.
Cirka 2 000 av de 9 000 rättsintyg som utfärdas per år görs av rättsläkare som har särskild kompetens och erfarenhet för uppgiften. Det är därför nödvändigt att åstadkomma en ordning där de övriga läkare som utfärdar rättsintyg får särskild utbildning och där det också finns möjlighet att bygga upp en erfarenhet av bedömning av skador.
Utfärdandet av rättsintyg kommer med det nya förslaget att koncentreras till läkare med särskild kompetens. Uppdraget att utfärda rättsintyg knyts därmed också till läkare som har särskilt intresse för den här uppgiften.
Rättsmedicinalverket har under detta år påbörjat arbetet med att dels rekrytera läkare som verket avser kontraktera för att utfärda de här rättsintygen, dels genomföra nödvändig utbildning som ska påbörjas under hösten 2005. Det är viktigt att detta sker så snart som möjligt. Denna fråga har också tagits upp i en av reservationerna, och vi delar den uppfattningen.
Här skulle jag också vilja skjuta in frågeställningen om skyldighet att tillhandahålla yttrande på begäran av enskild part, som tas upp i en annan reservation. Jag är inte helt avvisande till denna möjlighet, men som det står i betänkandet är denna fråga fortfarande under beredning inom departementet. Jag kommer att följa detta arbete och vill vänta tills jag får ta del av de avvägningar som görs.
Herr talman! Det kan inte nog understrykas hur viktig samverkan mellan olika myndigheter är, inte minst när det gäller kvinnors och barns utsatthet. Rättsmedicinalverket får nu en ännu viktigare roll framöver för spridning av kunskap, utbildning, fortbildning och kvalitetssäkring, både för dem som är verksamma inom verket och för andra myndigheter. Redan i dag pågår vid flera av verkets sex rättsmedicinska avdelningar olika projekt i samarbete med bland annat polis och åklagare. Jag ska ta upp några exempel.
I Västmanland och Gävleborgs län genomförs ett samarbete mellan rättsläkare och åklagare där dokumentationen ska förbättras genom att en rättsmedicinsk undersökning görs av offer eller misstänkt förövare vid en befarad misshandel mot närstående. På så sätt kan bevisningen mer systematiskt stärkas. Därmed kan fler fall leda till dom. Erfarenheterna från Västmanland visar hittills på mer än en fördubbling av antalet lagförda fall.
I Lund deltar den rättsmedicinska avdelningen i ett relativt nystartat kriscentrum för barn och ungdomar från 0 till 18 år som varit utsatta för misshandel eller sexuella övergrepp. I en mycket väl fungerande samverkan mellan socialtjänst, åklagare, polis och barn- och ungdomspsykiatri har rättsläkaren en given roll. När en anmälan om barnmisshandel eller sexuella övergrepp inkommer till socialtjänsten tas det ställning till om ärendet ska aktualiseras på Barnkriscentrum. Vid samrådsmötet, som då blir aktuellt, bestämmer polis och åklagare om det är befogat att barnet läkarundersöks. Rättsläkaren kommer då till Barnkriscentrum och genomför undersökningen.
Denna ordning kommer att gälla även i fortsättningen, det vill säga att en rättsmedicinsk undersökning sker när det är befogat. Vi i utskottet har sagt i betänkandet att vi utgår från att så sker. Därför avstyrker vi den reservation i ämnet som tar upp en obligatorisk undersökning för barn som utsatts för våldsbrott.
Herr talman! Avslutningsvis: För att vi ska uppnå en genomgående hög kvalitet i bemötandet av brottsoffer måste myndigheter samarbeta. Det får inte finnas en enda svag länk i rättskedjan. Om en insats inte håller tillräckligt god kvalitet påverkas ju det samlade stödet negativt. Därför måste var och en av myndigheterna i rättsväsendet som möter brottsoffer ha välutvecklade rutiner för bemötande och för att ge information. Detta är nog så viktigt vid en rättsmedicinsk undersökning. Att rättsintygen håller hög kvalitet är en mycket viktig länk i kedjan.
Med det förslag som vi i dag diskuterar och som vi kommer att fatta beslut om tar vi ändå ett steg framåt för rättssäkerheten.
Anf. 25 Cecilia Magnusson (M)
Herr talman! Nej, Kerstin, vi är inte eniga i detta - tyvärr. Regeringen har haft lång tid på sig att förbereda en reform. En sådan är oerhört viktig, det sades härifrån talarstolen. Men det finns inte verktyg för detta i det betänkande som ligger här. Var är visionen för Socialdemokraterna och majoriteten? Vad vill man åstadkomma? Kerstin Andersson tog upp exemplet med Västmanland. Det är jättebra att man har fördubblat antalet åtal till fällande dom. Men från vilka nivåer? Från 18 % till 44 % - är det en acceptabel nivå? Vill inte Kerstin Andersson och Socialdemokraterna nå längre, att kvinnofridskränkare och kvinnomisshandlare, när det väl har gått till åtal, fälls i mycket större utsträckning? Och en hjälp i det arbetet är ju faktiskt ett rättsintyg. Om man nu tycker att det här är viktigt, varför fortsätter man då att tillåta rättsintyg byggda på journalkopior? Kan vi få ett svar på det? Hur ser framtiden ut för Socialdemokraterna och rättssäkerheten när det gäller rättsintygen? Är det tillräckligt med inte ens hälften dömda för kvinnomisshandel? Är det tillräckligt för Kerstin Andersson och Socialdemokraterna?
Anf. 26 Kerstin Andersson (S)
Herr talman! Antalet rättsintyg i dag är ca 9 000 per år. Cecilia Magnusson nämnde själv att det är 2 000 av dem som i dag utfärdas av rättsläkare. Det vi vill uppnå med denna nya reform är ju att det nu kontrakteras kanske mellan 110 och 120 läkare. Det har gjorts, och görs, en inventering under detta år. Man rekryterar. Man tittar på samtliga sex rättsmedicinska avdelningar. Utifrån regionerna har man också gjort bedömningen att det i ett första steg behövs 110-120 kontrakterade läkare. Dessa kommer nu att få utbildning för att man ska få en högre kvalitet i de rättsintyg som skrivs framöver.
Det måste väl ändå vara ett bra steg att vi får läkare därute som också har kunskap, kompetens och erfarenheter att bedöma skador. Det skulle innebära att vi, om man tar med de här kontrakterade läkarna, är uppe i en siffra på 5 600 rättsintyg som kommer att skrivas utifrån en högre kvalitetssäkring.
Anf. 27 Cecilia Magnusson (M)
Herr talman! Jag har inget emot att man har en högre kvalitetssäkring, men vi måste ställa kraven ännu högre. Det är inte nog med 5 600 rättsintyg med högre kvalitet. Jag tycker att vi ska ha målsättningen att alla rättsintyg ska ha god kvalitet. Alla brottsoffer och misstänkta gärningsmän ska garanteras att få ett rättsintyg av högsta kvalitet. Och det ska göras överallt i landet, inte bara i Västmanland och inte bara i Lund utan också i Luleå, i Haparanda, i Smygehuk, på Öland eller var som helst där brottet inträffar. Tycker Kerstin Andersson och Socialdemokraterna att det är tillräckligt att det inte ens handlar om hälften av alla anmälda fall av misshandel av kvinnor inomhus där kvinnan är bekant med förövaren, 13 500 fall förra året? Med den målsättning som Socialdemokraterna har i dag skulle inte ens hälften av dem få möjlighet att få ett högkvalitativt rättsintyg. Är ni nöjda med detta, eller ska man ställa högre krav än så på rättstryggheten och rättssäkerheten?
Om man ska åstadkomma en förbättring, har ni då gett de ekonomiska möjligheterna för Rättsmedicinalverket att kontraktera läkare och se till att de kan få fördubbla sin rättsläkarstat och att fler rättsläkare blir utbildade? Det har ni ju inte gjort. Det ska ske med tillgängliga medel och inom ramen. Hur ska det gå till? Berätta!
Anf. 28 Kerstin Andersson (S)
Herr talman! Givetvis delar vi uppfattningen att alla rättsintyg ska ha god kvalitet. Cecilia Magnusson kan inte se att detta är ett steg i en positiv riktning eftersom hon påpekar att inga verktyg finns angivna i betänkandet. Men det är just det som finns när vi nu lägger ansvaret på Rättsmedicinalverket att genomföra en utbildning för dessa kontrakterade 110-120 läkare ute på de rättsmedicinska avdelningarna ute i regionerna för att de ska finnas där med sin kunskap och kompetens för att kunna skriva rättsintyg av god kvalitet. Det är det målet som vi vill uppnå, och detta är ett första steg.
Som Cecilia Magnusson känner till framgår det av regleringsbrevet till Rättsmedicinalverket att man har ett uppdrag att se över personalförsörjningen i fråga om rättsläkare. Och under förra året satte Rättsmedicinalverket upp en bemanningsnorm för vad man ville åstadkomma med utbildning och rekrytering. Man satte upp ett bemanningsmål som siktade 10-15 år framåt i tiden. Man kommer under detta år att jobba med denna bemanningsnorm för att se hur man ska nå målet. Man kommer också att jobba med en strategi under detta år.
Om man tittar tillbaka i tiden fanns det 2003 16,3 rättsläkare. I dag finns det 23 rättsläkare och 11 underläkare som är under utbildning för specialisering. Rättsmedicinalverket gör bedömningen att det med nuvarande verksamhet behövs 30-35 rättsläkare.
Rättsmedicinalverket har hela tiden detta uppdrag, och till detta har det tillförts budgetmedel.
Anf. 29 Peter Althin (Kd)
Herr talman! Det som är märkligt i detta ärende, Kerstin Andersson, är att vi egentligen är överens om det mesta. Vi är överens om att rättsintygen ska ha en hög kvalitet. Vi är överens om att de kan ha avgörande betydelse i brottmålsprocessen när det gäller rubricering och när det gäller fällande dom eller friande dom. Vi är alltså överens nästan ända fram till mål. Då tycker jag att det blir mycket märkligt. Varför kan man inte ställa upp och se till att det blir balans i processen?
Enligt propositionen är regeringens förslag att denna lag ska innehålla bestämmelser om sådana skriftliga medicinska utlåtanden av läkare som inhämtas av polismyndighet eller åklagarmyndighet i syfte att användas i en brottsutredning eller som bevis i en rättegång i anledning av brotten.
Varför släpper man den andra parten? Var finns balansen när det gäller den andra parten? Varför får inte den andra parten, alltså den tilltalade, samma möjlighet?
Min första fråga till Kerstin Andersson är med utgångspunkt från propositionen. Och jag väntar nu med spänning på svaret. Sveriges Advokatsamfund tyckte att det var rimligt att även den enskilda parten, alltså den tilltalade, skulle ha rätt att få ett sådant yttrande. Svaret blev då, vilket står på s. 18 i propositionen:
"Denna fråga kommer att övervägas i annat sammanhang."
Min första fråga är då: Vilket sammanhang då? Jag ska ta upp min penna och försöka skriva ned det. I vilket sammanhang ska denna fråga, som har så stor anknytning till just den här propositionen, tas upp?
Anf. 30 Kerstin Andersson (S)
Herr talman! Jag vill bara understryka något som Peter Althin tog upp från talarstolen. Givetvis innebär kraven på rättssäkerhet också rätt till en rättvis rättegång. Därför är det också nödvändigt att dessa beslut och åtgärder är korrekta och sker på ett sådant sätt som sägs i reservationen, det vill säga att de grundläggande fri- och rättigheterna respekteras.
Den fråga som Peter Althin tar upp är alltjämt aktuell. Den bereds för tillfället på departementet, och vi får avvakta tills den beredningen kommer fram till något. I vilket sammanhang som den ska tas fram kan jag inte svara Peter Althin på i dag. Jag vet att frågan bereds på departementet. Och till dess får både Peter Althin och jag nöja oss med den ordning som råder i dag, nämligen att polismyndighet och åklagare, när de finner det befogat, är de som i dag har rätten att begära att det sker en läkarundersökning för rättsintyg.
Anf. 31 Peter Althin (Kd)
Herr talman! Kerstin Andersson börjar låta som en riktig politiker. Det blir inget riktigt svar, utan det blir lite vevande fram och tillbaka. Så kanske det ska vara. Jag vet inte.
Det skulle vara intressant att höra vilket annat sammanhang som skulle vara bättre än detta sammanhang. Det kan ju inte ha med bostäder att göra, och det kan inte ha med trafiken att göra. I vilket sammanhang skulle det vara bättre? Det var min ena fråga. Och jag ger Kerstin Andersson ytterligare en chans att svara på det.
Men jag ska bygga på med ytterligare en liten fråga med utgångspunkt i betänkandet som jag också vill ha ett besked om. Det gäller s. 6 i betänkandet där man har redogjort för bakgrunden, vilket jag också har gjort här. Där står det:
"Enligt vad utskottet inhämtat från Justitiedepartementet", vilket är ett känt departement för Kerstin Andersson, "har det inte bedömts som möjligt att ta upp denna fråga redan i detta sammanhang."
Då skulle jag vilja veta: Varför har det inte varit möjligt att ta upp denna fråga som har så stor anknytning till alla andra frågeställningar om antalet läkare, kvaliteten, vilka som ska göra det och hur många som ska göra det och så vidare. Varför har det inte varit möjligt att ta upp denna fråga?
Sammanfattningsvis, Kerstin Andersson, var det två frågor som jag ställde.
För det första: Ge ett förslag på ett annat sammanhang som är bättre än sammanhanget som är knutet till rättsintyget. För det andra: Förklara för mig varför det inte har varit möjligt att ta upp detta i detta sammanhang.
Anf. 32 Kerstin Andersson (S)
Herr talman! Ja, Peter Althin, jag hoppas att jag låter som en politiker eftersom jag är politiker, och jag tar mitt uppdrag på största allvar.
När det gäller den enskildas rätt skriver vi att denna fråga fortfarande är aktuell, att den bereds på departementet och att den inte kunde tas upp i detta sammanhang. Det är en bedömning som departementet har gjort. Detta är nämligen inte en helt enkel fråga, och det finns avvägningar som måste göras, och det är denna bedömning som har gjorts. Jag kan inte svara Peter Althin på när den frågan kommer upp och i vilket sammanhang. Det kommer upp när den är färdigberedd. Då har vi den på vårt bord, och låt oss då ta ställning till den.
Till dess, Peter Althin, får både du och jag ha tilltro till och förtroende för de myndigheter som på alla tänkbara sätt nu ser till att en rättvis rättegång genomförs och att det bevisunderlag som behövs just i brottsutredningen för att fria eller fällas tas in. Har inte Peter Althin den tilltron?
Beslut, Genomförd
Beslut: 2005-03-23
Förslagspunkter: 5, Acklamationer: 3, Voteringar: 2
Protokoll med beslut
- 2005-03-23Protokoll 2004/05:95
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Ny ordning för utfärdande av rättsintyg
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om rättsintyg i anledning av brott.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:64.Skyldighet att tillhandahålla yttrande på begäran av enskild part
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju31.- Reservation 1 (kd)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (kd) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 126 0 0 18 m 43 0 0 12 fp 41 0 0 7 kd 0 28 0 5 v 23 0 0 6 c 20 0 0 2 mp 14 0 0 3 - 1 0 0 0 Totalt 268 28 0 53 Tidsplan för utbildning av läkare
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju32 yrkande 1.- Reservation 2 (m)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (m) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 126 0 0 18 m 0 43 0 12 fp 40 0 0 8 kd 28 0 0 5 v 23 0 0 6 c 19 1 0 2 mp 14 0 0 3 - 1 0 0 0 Totalt 251 44 0 54 Rättsmedicinsk undersökning av barn
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju32 yrkande 3.- Reservation 3 (m, c)
Resurser till Rättsmedicinalverket
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju32 yrkandena 2 och 4.- Reservation 4 (m)