Rattfylleri

Betänkande 1997/98:JuU3

Justitieutskottets betänkande 1997/98:JUU03

Rattfylleri

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation
• Innehållsförteckning

1997/98
JuU3

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett antal motioner om rattfylleri.
Motionerna har väckts under den allmänna motionstiden år 1996.
Samtliga motionsyrkanden avslås.
I ärendet föreligger en reservation (c, fp och kd).

Motionerna

1996/97:Ju707 av Monica Widnemark (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en klar gräns vid
bilkörning och användande av narkotiska preparat och lugnande medel,
1996/97:Ju713 av Sigge Godin och Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag till lag mot alkoholförtäring efter trafik-
olycka,
1996/97:Ju903 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nollgräns för narkotika i trafiken,
1996/97:So656 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om drograttfylleriet,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sållningsprov,
1996/97:So657 av Rolf Åbjörnsson m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett absolut förbud att framföra motorfordon med narkotiska preparat
i kroppen,
1996/97:T214 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en strategiplan för bekämpning av alkohol, narkotika och farliga
mediciner i trafiken.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet några motioner om rattfylleri. Med
undantag för en motion rörande s.k. eftersupning avser samtliga
motionsyrkanden s.k. drograttfylleri. Motionerna har väckts under den allmänna
motionstiden år 1996.

Gällande rätt m.m.
Enligt 4 § första stycket trafikbrottslagen (1951:649) skall den dömas för
rattfylleri som fört ett motordrivet fordon eller en spårvagn efter att ha
förtärt alkoholhaltiga drycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen under
eller efter färden uppgår till minst 0,2 promille i hans blod eller 0,10
milligram per liter i hans utandningsluft. Straffbara gränsvärden finns alltså
endast uppställda för alkohol.
Av andra stycket i samma paragraf framgår att även den som vid förandet av
ett motordrivet fordon eller en spårvagn är så påverkad av alkoholhaltiga
drycker eller något annat medel att det kan antas att han inte på betryggande
sätt kan föra fordonet skall dömas för rattfylleri (s.k. kliniskt
rattfylleri).
Med annat medel avses i paragrafen samtliga medel som kan påverka förmågan
att framföra ett fordon på ett betryggande sätt (prop. 1989/90:2 s. 35). Hit
hör till en början sådana medel som juridiskt klassas som narkotika. Exempel
på narkotika är opiater som morfin och heroin, centralstimulerande medel som
amfetamin och kokain, olika cannabispreparat som marijuana och hasch samt
hallucinogena droger som LSD. Under uttrycket annat medel i paragrafen faller
också trafikfarliga läkemedel såsom bedövningsmedel, smärtstillande medel,
medel mot epilepsi, olika psykofarmaka, medel mot allergier och vissa
hostmediciner. Även organiska lösningsmedel som bensin och eter omfattas av
uttrycket.
Straffet för rattfylleri är böter eller fängelse i högst sex månader.
Är brottet grovt, skall föraren enligt 4 a § trafikbrottslagen dömas för
grovt rattfylleri till fängelse i högst två år. Vid bedömande av om brottet är
grovt skall särskilt beaktas om föraren har haft en alkoholkoncentration som
uppgått till minst 1,0 promille i hans blod eller 0,50 milligram per liter i
hans utandningsluft, om föraren annars har varit avsevärt påverkad av alkohol
eller något annat medel eller framförandet av fordonet har inneburit en
påtaglig fara för trafiksäkerheten.
I sammanhanget kan nämnas att enligt 17 a § körkortslagen (1977:477) skall
en läkare som vid undersökning av en körkortshavare finner att denne av
medicinska skäl är uppenbart olämplig att inneha körkort anmäla det till den
länsstyrelse som meddelat körkortstillståndet. En sådan anmälan kan få till
följd att körkortet återkallas. Läkaren får dock underlåta att göra anmälan om
det finns anledning anta att körkortshavaren kommer att följa läkarens
anvisning att avstå från att föra körkortspliktigt fordon.
1994 års körkortsutredning (dir. 1994:90) har i sitt betänkande En
körkortsreform (SOU 1996:114) föreslagit att en läkare som vid undersökning av
en körkortshavare finner att denne av medicinska skäl är olämplig att inneha
körkort skall vara skyldig att anmäla förhållandet till länsstyrelsen.
Anmälningsskyldigheten skulle således bli obligatorisk och kravet på att
olämpligheten skall vara uppenbar tas bort. Utredningens förslag bereds för
närvarande i Kommunikationsdepartementet.

Drograttfylleri
I motionerna Ju707 (s), Ju903 (c), So656 (fp), So657 (kd) och T214 (fp) begärs
att trafikbrottslagen skall uppta gränsvärden även för narkotika och liknande
preparat eller fastställa en s.k. nollgräns för dessa medel. Flera av
motionärerna efterfrågar dessutom rätt för polisen att, även när någon
brottsmisstanke inte föreligger, kontrollera om en bilförare är drogpåverkad.
Utskottet har flera gånger tidigare behandlat motionsyrkanden rörande s.k.
drograttfylleri, dvs. sådant rattfylleri där föraren inte är påverkad av
alkohol utan av något annat medel. Senast behandlade utskottet sådana yrkanden
i betänkandet 1994/95:JuU24. Utskottet anförde den gången att det fanns starka
skäl att se över rattfyllerilagstiftningen när det gällde narkotika och
liknande preparat. Syftet med en sådan översyn borde vara att förbättra
möjligheterna att upprätthålla trafiksäkerheten och en tillräcklig kontroll av
trafikanternas körförmåga med avseende på sådana droger. En möjlig åtgärd
kunde, enligt utskottets mening, vara att införa en reglering som angav
tillåtna gränsvärden för narkotika m.m. på liknande sätt som gäller för
alkohol. I det sammanhanget var det, anförde utskottet, en naturlig
frågeställning om det vore lämpligt och möjligt att införa en s.k. nollgräns i
trafiken för narkotika och liknande droger som påverkar körförmågan. Utskottet
framhöll samtidigt att det var medvetet om att en rad olika överväganden
behövdes innan en lagstiftning av angivet slag kunde införas. Utskottet
konstaterade att justitieministern i ett anförande i kammaren den 12 januari
1995 angivit att hon avsåg att ta initiativ till att undersöka
förutsättningarna för att komplettera lagstiftningen om rattfylleri med
gränsvärden för olika narkotiska preparat och att ett arbete i frågan inletts
inom Regeringskansliet. Med hänsyn härtill fann utskottet att något särskilt
initiativ från riksdagens sida inte erfordrades. Utskottet förutsatte dock att
arbetet bedrevs med den skyndsamhet som var möjlig och under beaktande av vad
utskottet anfört (bet. s. 11 f).
Inom Justitiedepartementet upprättades år 1995 promemorian Drograttfylleri
(Ds 1995:65). I promemorian analyserades olika sätt att effektivisera
bestämmelserna om drograttfylleri. Med hänsyn till de olika ställningstaganden
av bl.a. medicinsk natur som måste göras för att åstadkomma en önskvärd
effektivisering av lagen borde dock, enligt promemorian, det fortsatta
reformarbetet ske inom ramen för en utredning.
Regeringen beslöt den 9 november 1995 att tillkalla en särskild utredare med
uppgift att se över bestämmelserna i trafikbrottslagen om s.k. drograttfylleri
(dir. 1995:138). Utredningen, som antog namnet Drograttfylleriutredningen,
överlämnade i september 1996 betänkandet Droger i trafiken (SOU 1996:125).
I sitt betänkande finner utredningen inte skäl att föreslå vare sig
gränsvärden eller s.k. nollgräns för narkotika eller andra droger vid förande
av motordrivet fordon eller spårvagn. I fråga om gränsvärden motiverar
utredningen sitt ställningstagande bl.a. med att det för närvarande inte är
vetenskapligt möjligt att påvisa att en viss koncentration av droger i blodet
ger en viss grad av påverkan. När det gäller nollgräns, menar utredningen att
det inte är klart belagt att en nollgräns har sådan effekt på trafiksäkerheten
att en straffrättslig reglering är motiverad. En sådan gräns skulle också
träffa ett flertal läkemedel, och utredningen finner det svårt att motivera en
reglering som skulle begränsa rörelsefriheten för sjuka personer även när
någon trafikfara inte föreligger. Utredningen föreslår i stället förändringar
i fråga om straffansvaret för s.k. kliniskt rattfylleri. Enligt utredningens
förslag skall sålunda den dömas för rattfylleri som för ett motordrivet fordon
eller spårvagn efter att ha intagit annat medel än alkoholhaltiga drycker, om
medlet under eller efter färden förekommer i hans blod i sådan mängd att han
typiskt sett kan antas vara påverkad därav eller av flera medel i förening.
Vidare skall en sådan förare kunna dömas för rattfylleri, om han är påverkad
av alkoholhaltiga drycker, annat medel eller av flera medel i förening. Det
nuvarande kravet på att påverkan skall ha medfört att föraren kan antas inte
på betryggande sätt ha kunnat föra fordonet tas alltså bort.
Vad gäller polisens möjligheter att kontrollera om en förare är
drogpåverkad, föreslår utredningen att polisen, under motsvarande
förutsättningar som gäller för alkoholutandningsprov, skall få undersöka en
persons ögon eller ögonrörelser i syfte att utröna om han är påverkad av annat
medel än alkohol. När det gäller förare av motorfordon eller vissa spårbundna
fordon skall sålunda undersökningen kunna äga rum även om någon
brottsmisstanke inte föreligger. En sådan undersökning skall endast få utgöras
av yttre iakttagelser av ögonens utseende och funktion. Vid undersökningen
skall som hjälpmedel få användas bl.a. s.k. pupillometer.
Drograttfylleriutredningens betänkande har remissbehandlats och bereds för
närvarande i Justitiedepartementet.

Eftersupning
I motion Ju713 (fp) begärs lagstiftning mot alkoholförtäring efter trafik-
olycka. Motionärerna efterlyser en lagstiftning i Sverige efter mönster av vad
som gäller i t.ex. Norge.
Enligt den norska lagstiftningen får en förare av motorfordon inte inta
alkohol eller annat berusande eller bedövande medel under de första sex
timmarna efter en körning, om han förstår eller måste ha förstått att
körningen kan leda till polisundersökning. Förbudet mot eftersupning gäller
dock inte efter det att blodprov eller alkoholutandningsprov tagits eller
efter det att polisen har beslutat att något sådant prov inte skall tas.
Utskottet har vid flera tillfällen behandlat och avstyrkt motioner angående
eftersupning, se t.ex. 1993/94:JuU11 och 1994/95:JuU24. I sistnämnda
betänkande hänvisade utskottet till tidigare uttalanden, i vilka utskottet
framhållit att problemet med påstådd eftersupning torde vara relativt litet
sett i förhållande till samtliga trafiknykterhetsbrott och att tungt vägande
invändningar av bl.a. rättssäkerhetsnatur kunde riktas mot att införa ett
förbud mot eftersupning. Utskottet vidhöll denna uppfattning (1994/95:JuU24 s.
12 f).

Bedömning
Vad först gäller drograttfylleri, vill utskottet på nytt understryka det
angelägna i att rattfyllerilagstiftningen får en sådan utformning att den
förbättrar möjligheterna att upprätthålla trafiksäkerheten och att kontrollera
trafikanternas körförmåga efter användning av andra droger än alkohol. Som
utskottet anfört ovan pågår beredningen av Drograttfylleriutredningens
betänkande, och en lagrådsremiss kan, enligt vad utskottet erfar, förväntas
under våren 1998. Utskottet anser att det pågående beredningarbetet bör
avvaktas. Utskottet avstyrker därmed bifall till motionerna Ju707, Ju903,
So656, So657 och T214.
I fråga om s.k. eftersupning finner utskottet inte skäl att frångå den
inställning utskottet tidigare vid åtskilliga tillfällen intagit och avstyrker
bifall till motionen Ju713.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande drograttfylleri
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ju707, 1996/97:Ju903 yrkande 10,
1996/97:So656 yrkandena 16 och 19, 1996/97:So657 yrkande 1 och
1996/97:T214 yrkande 8,
res. 1 (c, fp, kd)
2. beträffande eftersupning
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ju713.

Stockholm den 18 september 1997

På justitieutskottets vägnar

Gun Hellsvik

I beslutet har deltagit: Gun Hellsvik (m), Birthe Sörestedt (s), Göran
Magnusson (s), Sigrid Bolkéus (s), Göthe Knutson (m), Märta Johansson (s),
Ingbritt Irhammar (c), Margareta Sandgren (s), Anders G Högmark (m), Siw
Persson (fp), Alice Åström (v), Kia Andreasson (mp), Helena Frisk (s), Jeppe
Johnsson (m), Michael Stjernström (kd) och Cinnika Beiming (s).

Reservation

1. Drograttfylleri (mom. 1)
Ingbritt Irhammar (c), Siw Persson (fp) och Michael Stjernström (kd) anför:
Många trafikolyckor orsakas av bilförare som är påverkade av alkohol eller
narkotika eller andra droger, och bilförare som är påverkade av narkotika
eller andra droger utgör sannolikt en lika stor trafikfara som de förare som
är påverkade av alkohol. Den nuvarande rattfyllerilagstiftningens utformning
ger inte tillräckliga möjligheter att ingripa mot den förstnämnda kategorin av
förare. Enligt vår mening innebär detta förhållande ett mycket allvarligt
problem. Vi anser att lagstiftningen genast bör ändras så att det blir
otillåtet att föra bil med narkotika eller andra droger i kroppen. Vidare bör
polisen få möjlighet att rutinmässigt kontrollera förares drogpåverkan under
motsvarande förutsättningar som i dag gäller för alkoholutandningsprov. Härvid
kan undersökning med s.k. pupillometer komma till användning. Det får ankomma
på regeringen att under hösten återkomma till riksdagen med förslag i enlighet
med vad vi nu anfört. Vad vi nu med anledning av motionerna Ju707, Ju903,
So656, So657 och T214 anfört, bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Vi anser att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande drograttfylleri
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Ju707, 1996/97:Ju903 yrkande
10, 1996/97:So656 yrkandena 16 och 19, 1996/97:So657 yrkande 1 och
1996/97:T214 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i reservation 1.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1
Motionerna............................................1
Utskottet.............................................2
Gällande rätt m.m. 2
Drograttfylleri 3
Eftersupning 4
Bedömning 5
Hemställan 5
Reservation...........................................6
1. Drograttfylleri (mom. 1) 6