Protokoll till ILO:s konvention om arbetarskydd och arbetsmiljö m.m.
Betänkande 2006/07:AU8
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Trycklov
- 2007-03-19
- Avgörande
- 2007-03-28
- Debatt
- 2007-03-28
- Beslut fattades
- 2007-03-28
Hela betänkandet
Beslut i korthet
ILO:s konvention om arbetarskydd och arbetsmiljö (AU8)
Riksdagen godkände ett protokoll till ILO:s konvention om arbetarskydd och arbetsmiljö med mera. ILO är förkortning för Internationella arbetsorganisationen som är FN:s fackorgan för bland annat arbetslivsfrågor. Det protokoll som riksdagen godkände preciserar de bestämmelser om anmälan och registrering av arbetsolyckor och arbetssjukdomar som finns i en av konventionens artiklar.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till proposition. Avslag på motion.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 proposition och 1 motion.
Beredning, Genomförd
Betänkandet bereddes senast i utskott 22 februari 2007, justerades 13 mars 2007 och får trycklov 19 mars 2007.
Alla beredningar i utskottet
2007-02-22
ILO:s konvention om arbetarskydd och arbetsmiljö (AU8)
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner ett protokoll till ILO:s konvention om arbetarskydd och arbetsmiljö med mera. ILO är förkortning för Internationella arbetsorganisationen som är FN:s fackorgan för bland annat arbetslivsfrågor. Det protokoll som riksdagen ska godkänna preciserar de bestämmelser om anmälan och registrering av arbetsolyckor och arbetssjukdomar som finns i en av konventionens artiklar. Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2006/07:AU8
Webb-tv: Protokoll till ILO:s konvention om arbetarskydd och arbetsmiljö m.m.
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 68 Stefan Wikén (S)
Herr talman! Jag är glad. Det är riktigt roligt att vi i dag har ILO:s rekommendation nr 193 om främjande av kooperativ på riksdagens bord.
För mig som har jobbat med kooperativt företagande känns det härligt att riksdagen är på väg att enhälligt ställa sig bakom kooperativens betydelse för både jobb och deltagande i samhällsarbetet.
Det är betydelsefullt att riksdagen så tydligt ställer sig bakom att främjandet av kooperativ ska utgå från de kooperativa principerna och värderingarna.
Men jag och mina medmotionärer menar i en följdmotion till regeringens proposition att det finns en hel del ytterligare att göra för att främja kooperativt företagande och för att uppfylla ILO:s rekommendation.
Herr talman! Den ordinarie socialdemokratiska kongressen år 2005 konstaterade att socialekonomi måste bli erkänt som ett viktigt politiskt område och vara en viktig del i samhällsbygget. Kongressen konstaterade att den sociala ekonomin är en tillväxtfrämjande faktor som är viktig för att utveckla entreprenörskap och företagande. Det är därför också nödvändigt att utveckla politiken för den tredje sektorn.
Utgångspunkten för den socialdemokratiska kongressen var att social ekonomi och kooperativt företagande utgår från människors engagemang och växer fram ur behov att lösa problem. Det förstärker och utvecklar människors tillit och ansvar, och det leder till ansvar, delaktighet och ökad egenmakt som gör att människor växer. Det stimulerar också solidariteten i dess djupaste betydelse, nämligen det ömsesidiga ansvaret mellan människor.
Herr talman! Både i propositionen som ligger till grund för utskottets betänkande och i själva betänkandet upprepar man flera varianter av att kooperativ inte ska gynnas. Det är inte det som är problemet.
Jag tycker att principen är riktig. Det är ju viktigt att det lyfts fram. Men det bör kopplas ihop med två andra saker som står i ILO-rekommendationen, nämligen betoningen av att ett samhälle i balans vid sidan om en offentlig sektor och en privat sektor behöver en stark sektor som baseras på kooperation och social ekonomi. Rekommendationen säger också att kooperativen måste behandlas politiskt och juridiskt utifrån kooperativens karaktär och funktion. Här tycker jag att en del återstår att göra.
Det är lätt att instämma i propositionen och betänkandet när man pratar om att åtgärder för att främja kooperativ bör ske parallellt med annat företagande. Problemet är att det inte riktigt avspeglar den verkliga praktiken.
Om vi hade behandlat de olika associationsformerna neutralt i förhållande till varandra hade självklart den modernisering av aktiebolagslagen som gjordes för några år sedan följts av en motsvarande översyn av lagen om ekonomiska föreningar - det kunde också ha skett parallellt. På detta väntar vi fortfarande.
Herr talman! Många av remissyttrandena om ILO-rekommendationen 193 visar på behovet av åtgärder för att det kooperativa entreprenörskapet ska kunna konkurrera på samma villkor som övrigt företagande. Därför menar jag, och det framgår av den följdmotion som finns, att den företagskooperativa utredningen som lämnade fram sitt slutbetänkande 1996 behöver följas upp med en ny utredning. Den nya utredningen bör ha ett mycket bredare anslag och den bör ha som syfte att lägga grunden till att utveckla en stark tredje sektor helt i enlighet med vad som står i ILO-konventionen. Fokus bör vara förstärkt forskning och utbildning, kooperativens och den sociala ekonomins entreprenörskap och möjligheterna att bidra till ökad konkurrenskraft, ökad sysselsättning och utsatta gruppers möjligheter till arbete och delaktighet.
Utredningen behöver också titta på behovet av lagändringar och regeländringar som kan vara missgynnande för kooperationen och den sociala ekonomins företag på grund av sin särskilda karaktär och funktion.
Jag tycker att det finns all anledning att särskilt uppmärksamma lagen om offentlig upphandling. Jag menar att vi borde jämföra oss med hur det ser ut i den övriga unionen. Om Sverige skulle anpassa sig - harmonisera, som det så fint heter - till hur större delen av länderna i unionen gör skulle det vara positivt både för det kooperativa företagandet och för småföretagandet.
Herr talman! Det finns många andra saker som behöver göras. Det handlar om kunskaper och attityder hos myndigheter och offentliga företagsfrämjare. Det handlar om utbildningsväsendet där insatser behöver göras för att kooperativt företagande ska vara jämställt med övrigt företagande. Det är också viktigt med adekvat forskning på området.
Det finns också skillnader när det gäller kapitalförsörjning, något som inte minst Glesbygdsverket pekar på i sitt remissvar. Även Landsbygdskommittén pekar på det i sitt betänkande.
Herr talman! Det behövs ett sammanhållet ansvar för främjandet av kooperativt företagande och företagande inom den sociala ekonomin. Det behövs ett övergripande och koordinerande ansvar på myndighetsnivå. Det behövs ett brett samrådsforum med representation från själva sektorn. Det behövs också en politisk konstellation för att sektorn ska kunna utvecklas utifrån sin egen norm och sina egna villkor inom hela det politiska fältet.
Stödet till de kooperativa utvecklingscentrumen är viktigt, vilket betänkandet också pekar på. De kooperativa utvecklingscentrumen bedriver en rådgivning, information och utbildning som är väldigt viktig. Jag menar att stödet behöver öka.
Ännu viktigare är att det finns en tydlighet och långsiktighet för att det rådgivningsarbete och utvecklingsarbete som sker i utvecklingscentrumen ska ske på bästa sätt.
Jag vill upplysa den som inte känner till det om att den modell med kooperativa utvecklingscentrum som vi har i Sverige väcker stort intresse i övriga Europa. Jag har diskuterat modellen med både Frankrike, Tyskland, Tjeckien och Estland. Där är man väldigt intresserad av hur vi gör när vi kombinerar det offentliga stödet med underifrånarbete, precis som ILO-konventionen pekar på.
Herr talman! Tillsammans, gemensamt och problemlösande företagande, det vill säga kooperativt företagande, ligger i tiden. Det visar inte minst Nuteks entreprenörsbarometer. Nästan två tredjedelar av dem som kan tänka sig att bli företagare vill helst driva företag tillsammans med andra. Ungdomar har en positiv inställning till företagande. En stor majoritet vill driva företag tillsammans.
Tillväxttakten är tre till fyra gånger så hög för ekonomiska föreningar som för aktiebolag och enskilda firmor.
Sammantaget bekräftar detta bilden av att kooperativt företagande - tillsammansföretagande - ligger i tiden. Därför finns det all anledning att öka våra ansträngningar för detta om vi vill stimulera ett brett entreprenörskap i Sverige.
Vi ska inte nöja oss med att bara anta ILO-rekommendationen 193. Vi ska ta den på allvar och även fortsättningsvis lyfta upp de här frågorna och utmejsla en tydlig målmedveten politik. ILO-konventionen säger att för ett samhälle i balans behövs vid sidan om en offentlig och en privat sektor en sektor som baseras på kooperation och social ekonomi. Det bör vi ta på allvar.
Antagligen återkommer jag, eller också återkommer någon annan i de här frågorna.
Beslut, Genomförd
Betänkandet beslutades i kammaren 28 mars 2007.Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 2.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
2002 års protokoll till ILO:s konvention (nr 155) om arbetarskydd och arbetsmiljö
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen godkänner protokollet.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:44.Kooperativa och sociala företag m.m.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2006/07:A25.
Det här är ett utskottsbetänkande
Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.