Presstöd

Betänkande 1991/92:KU27

Konstitutionsutskottets betänkande 1991/92:KU27

Presstöd

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1991/92
KU27

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas budgetpropositionens förslag till
anslag till presstödsnämnden och taltidningsnämnden, drifts-,
utvecklings- och distributionsstöd till dagspressen, täckande av
förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen, stöd till
radio- och kassettidningar samt bidrag till Stiftelsen för
lättläst nyhetsinformation och litteratur. Vidare behandlas 20
motionsyrkanden som väckts i anledning av förslagen samt en
motion som tar upp frågan om synskadades behov av läns- och
kommunaltaltidningar. Utskottet avstyrker propositionens förslag
om förändring av beräkningsgrunderna för driftsstödet till
dagspressen. Vidare föreslår utskottet en minskning av anslagen
till utvecklingsstöd och distributionsstöd med 6 milj.kr.
vardera.

Till betänkandet har fogats 13 reservationer, ett särskilt
yttrande och en meningsyttring.

ELFTE HUVUDTITELN

Propositionen

I proposition 1991/92:100 bilaga 12 (kulturdepartementet) har
regeringen föreslagit att riksdagen

till Presstödsnämnden och taltidningsnämnden för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 4 394 000 kr.
(punkt C 4, s. 124),

godkänner vad som i propositionen förordas om en förändring av
beräkningsgrunderna för driftsstöd till dagspressen (punkt C 5,
1, s. 125),

till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 416 000 000 kr. (punkt C 5, 2, s.
125),

till Utvecklingsstöd till dagspressen för budgetåret
1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 13 800 000 kr. (punkt
C 6, s.126),

till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till
dagspressen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag
på 1 000 kr. (punkt C7, s.126),

till Distributionsstöd till dagspressen för budgetåret
1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 81 000 000 kr. (punkt C 8,
s. 127),

godkänner de riktlinjer som i propositionen förordats om
utgivningsformer (punkt C 10, 1, s. 130),

till Stöd till radio- och kassettidningar för budgetåret
1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 90 238 000 kr. (punkt C
10, 2, s. 130),

till Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation
och litteratur för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 8 168 000 kr. (punkt C 11, s. 132).

Motionerna

1991/92:K802 av Lars Stjernkvist och Ingvar Björk (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att inom tillgängliga resurser
höja högsta stödbeloppet för radio- och kassettidningar med
liten upplaga.

1991/92:K803 av Ulla Pettersson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att tidningar som uppbär distributionsstöd
ej skall kunna utesluta återförsäljare från distribution på
grund av för liten försäljning.

1991/92:K805 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ökat stöd till radio- och kassettidningar.

1991/92:K806 av Jan Andersson och Börje Nilsson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökat stöd till LL-stiftelsen.

1991/92:K810 av Thage G Peterson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om en nedskrivning
med 5 % av bidragssatser och maximibelopp enligt vad som anförts
i motionen,

2. att riksdagen beslutar att höja bidragssatser och
maximibelopp med 5 % enligt vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen till Driftsstöd till dagspressen för
budgetåret 1992/93 anvisar 20 000 000 kr. utöver vad regeringen
har föreslagit eller således 436 000 000 kr.,

4. att riksdagen till Utvecklingsstöd till dagspressen för
budgetåret 1992/93 anvisar 22 000 000 kr. utöver vad regeringen
har föreslagit eller således 35 800 000 kr.

1991/92:K815 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen till Bidrag till Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur för budgetåret 1992/93 anvisar
3 206 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således
11 374 000 kr.

1991/92:K816 av Jan Andersson och Börje Nilsson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om läns- och kommuntaltidningarnas betydelse.

1991/92:K817 av Johan Lönnroth (v) vari yrkas

1. att riksdagen till Driftsstöd till dagspressen (C 5) för
budgetåret 1992/93 anslår 11 000 000 kr. utöver vad regeringen
har föreslagit eller således 427 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Utvecklingsstöd till dagspressen (C 6)
för budgetåret 1992/93 anslår 22 000 000 kr. utöver vad
regeringen har föreslagit eller således 35 800 000 kr.,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att omfördela presstödet,

1991/92:K818 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär ett detaljerat förslag
till en successiv avveckling av presstödet inom tre år,

2. att riksdagen till Driftsstöd till dagspressen för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 310 000 000 kr.
(elfte huvudtiteln C 3),

3. att riksdagen till Distributionsstöd till dagspressen för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 54 000 000 kr.
(elfte huvudtiteln C 8).

1991/92:K819 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förändrade regler för stöd till radio- och
kassettidningar.

1991/92:K823 av Bengt Kindbom (c) vari yrkas

1. att riksdagen till Driftsstöd till dagspressen för
budgetåret 1992/93 anvisar 12 000 000 kr. utöver vad regeringen
har föreslagit eller således 428 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Utvecklingsstöd till dagspressen för
budgetåret 1992/93 anvisar 6 000 000 kr. mindre än vad
regeringen har föreslagit eller således 7 800 000 kr.,

3. att riksdagen till Distributionsstöd till dagspressen för
budgetåret 1992/93 anvisar 6 000 000 kr. mindre än vad
regeringen föreslagit eller således 75 000 000 kr.,

1991/92:Kr271 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur anvisar 2 000 000 kr. utöver
vad regeringen föreslagit eller således 10 168 000 kr.

Utskottet

Presstödet i allmänhet

Motionerna

I motion K817 (yrkande 3) av Johan Lönnroth (v) framhålls att
fördelningen av presstödet måste ifrågasättas långsiktigt. Det
finns uppgifter som visar att det direkta presstödet i form av
drifts-, utvecklings- och distributionsstöd (totalt ca 450
milj.kr. under 1990) klart understiger det stöd som tidningarna
får i form av momsbefrielse och reklamskattereduktion
(1765milj.kr.). Det visar sig då enligt motionären att de
tre största bidragstagarna, om detta andra stöd medräknas, är
Dagens Nyheter, Expressen och Aftonbladet. En utredning bör mot
denna bakgrund tillsättas för att se över om presstödet kan
omformas så att det bättre tillgodoser målen om mångfald och
allsidighet i pressen.

I motion K818 (yrkande 1) av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)
yrkas att riksdagen hos regeringen begär ett detaljerat förslag
till en successiv avveckling av presstödet inom tre år. Det
finns enligt motionärerna anledning att misstänka att
särreglerna för dagspressen i första hand kommit till för att
tillfredsställa de stora särintressena inom det ekonomiskt
politiska etablissemanget.

Utskottets bedömning

Presstödet reformerades den 1 juli 1990 på grundval av ett
treårigt utredningsarbete av dagstidningskommittén. I
proposition 1989/90:78 om reformerat presstöd framhölls att
pressens roll i fråga om information, kommentarer, granskning
samt kommunikation mellan olika grupper--kort sagt
dagstidningarnas roll för demokratin--motiverar ett statligt
stöd. Om inte de tidningar som befinner sig i ett
konkurrensmässigt underläge fick stöd skulle mångfalden minska,
vilket skulle få negativa konsekvenser för läsarnas valfrihet
och för opinionsbildningen.

Riksdagen godtog i huvudsak (1989/90:KU31) den utformning av
presstödet som föreslogs i propositionen. Utskottet är inte
berett att nu göra en annan bedömning än den som då gjordes.
Motionerna K817 yrkande 3 och K818 yrkande 1 avstyrks.

Presstödsnämnden och taltidningsnämnden

I budgetpropositionen beräknas anslaget till presstödsnämnden
och taltidningsnämnden till 4 394 000 kr.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker förslaget i budgetpropositionen.

Driftsstöd till dagspressen

Propositionen

För budgetåret 1991/92 anvisades ett förslagsanslag på 440,3
milj.kr. Presstödsnämnden räknar med att anslagsbehovet för
budgetåret 1992/93 kommer att minska till 427 milj.kr. mot
bakgrund av att stödet till fyra tidningar som omfattas av
övergångsbestämmelser upphör. I budgetpropositionen förordas med
hänvisning till det statsfinansiella läget en nedskrivning med
5% av bidragssatser och maximibelopp för driftsstödet.
Anslaget beräknas mot denna bakgrund till 416 milj.kr.

Motionerna

I samtliga tre motioner som behandlar driftsstödet till
dagspressen understryks vikten av presstödet för mångfald och
fri opinionsbildning. I motion K810 (yrkandena 1--3) av Thage G
Peterson m.fl. (s) framhålls att den föreslagna minskningen av
driftsstödet med 5 % allvarligt skulle försvåra för
dagstidningar med en svag marknadsposition. Dessa tidningar
brottas för närvarande med betydande ekonomiska svårigheter till
följd av minskade annonsintäkter. Till detta kommer att
kostnadsökningen för tidningsbranschen kan beräknas till 5 %
under perioden den 1 juli 1990--den 1 januari 1992. Det är
enligt motionärerna svårt att finna en mer olämplig tidpunkt att
minska presstödet med hänsyn till svårigheter som dagspressen
för närvarande är utsatt för. Sådana upplageminskningar har
inträffat för några tidningar samtidigt som en tidning har lagts
ned att oförändrade regler för nästa budgetår i och för sig ryms
inom ramen för de föreslagna 416 milj.kr. Med tanke på
kostnadsutvecklingen bör emellertid driftsstödet enligt motionen
öka med 5 % i förhållande till nu gällande regler, och anslaget
bör mot denna bakgrund ökas till 436 milj.kr.

Bengt Kindbom (c) yrkar i motion K823 (yrkande 1) inom ramen
för en totalt sett minskad anslagsram att anslaget till
driftsstöd till dagspressen skall utgå med 12 milj.kr. utöver
vad regeringen har föreslagit. Enligt motionärens uppfattning
bör riksdagen inte nu besluta om en reducering med 5 % av
bidragssatser och maximibelopp i bidragsförordningen.
Förändringar måste i stället föregås av en mer långsiktig
bedömning och ge de enskilda tidningsföretagen möjlighet till
anpassning av sina budgetar och sin verksamhet.

I motion K817 av Johan Lönnroth (v) framhålls att presstödet
behövs för att mildra hotet mot mångfalden. En neddragning av
presstödet under den nuvarande lågkonjunkturen för annonser
skulle slå ut en rad tidningar. Motionären yrkar att till
driftsstöd till dagspressen anvisas ett 11 milj.kr. högre belopp
än vad regeringen föreslagit (yrkande 1).

I motion K818 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) sägs däremot att
presstödet successivt bör avvecklas på tre år, med ett första
steg redan i år. Motionärerna begär (yrkande 2) att till
anslaget till driftsstöd anvisas 106 milj.kr. mindre än vad
regeringen föreslagit.

Gällande regler

Enligt 1 kap. 4 § presstödsförordningen (SFS 1990:524, jfr
prop. 1989/90, KU31) består driftsstödet av allmänt driftsstöd,
begränsat driftsstöd och driftsstöd i särskilt fall. Det
allmänna driftsstödet utgår enligt 2 kap. 1 § till hög- och
medelfrekventa dagstidningar med en abonnerad upplaga om minst
2000 exemplar och vars hushållstäckning på utgivningsorten är
högst 40 %. För en högfrekvent storstadstidning beräknas det
årliga allmänna driftsstödet genom att tidningens veckovolym
multipliceras med 225 000 kr. (bidragssats), dock maximum 49,5
milj.kr. För andra högfrekventa tidningar och för medelfrekventa
tidningar multipliceras veckovolymen med 162 000 kr., och
maximibeloppet är 11,6 milj.kr. (2 kap. 2 §).

Även för lågfrekventa dagstidningar gäller att den abonnerade
upplagan skall vara minst 2 000 exemplar. Täckningsgraden på
utgivningsorten får dock vara högst 25 %. För en tidning som
kommer ut en gång per vecka och har riksspridning lämnas årligen
allmänt driftsstöd med 2090000kr.--3050000kr.
beroende på den abonnerade upplagans storlek, dock minst 7000
exemplar (2kap. 4 §). För en tidning som kommer ut två gånger
per vecka och har riksspridning varierar driftsstödet mellan
2400000kr. och 3400000kr. beroende på
upplagestorlek. För tidningar som har en abonnerad upplaga
som är lägre än 7000 lämnas årligt driftsstöd med
1540000kr.

Begränsat driftsstöd kan lämnas för en dagstidning vars
utgivningsort är Gotlands, Borgholms, Mörbylånga eller Laholms
kommun. Begränsat driftsstöd kan också lämnas till tidningar i
Tornedalen som till väsentlig men inte övervägande del är
skrivna på finska.

Driftsstöd i särskilt fall kan lämnas dels till tidningar som
i huvudsak är skrivna på annat språk än svenska, dels till
tidningar som i huvudsak distribueras till svenska medborgare
utomlands.

Storleken på begränsat driftsstöd och driftsstöd i särskilt
fall bestäms av presstödsnämnden efter vad som i det enskilda
fallet är skäligt, men får inte överstiga 1 540 000 kr.

Driftsstödet beräknas för kalenderår. Stödet skall betalas ut
efter den 1 juli det år som stödet avser.

Utskottets bedömning

I propositionen föreslås med hänvisning till det rådande
statsfinansiella läget att statens kostnader för driftsstödet
sänks. Mot den bakgrunden förordas att de bidragssatser och
maximibelopp som enligt presstödsförordningen gäller för
driftsstödet sänks med 5 % och att anslaget förs upp med 416
milj.kr.

Enligt uppgift från presstödsnämnden har det inträffat sådana
upplageförändringar m.m. inom dagspressen att nu gällande
bidragssatser och maximibelopp kan beräknas rymmas inom ramen
för det föreslagna anslaget. Det statsfinansiella läget är
visserligen sådant att en sänkning av bidragssatserna ändå
framstår som motiverad. Emellertid är tidningskonjunkturerna för
närvarande mycket besvärande och stora svårigheter kan uppstå om
verksamheten med förhållandevis kort varsel måste anpassas till
de nya förutsättningarna. Mot denna bakgrund talar övervägande
skäl enligt utskottets mening för att nuvarande bidragssatser
och maximibelopp för driftsstödet tills vidare behålls
oförändrade. De neddragningar av presstödet som det
statsfinansiella läget kräver bör i stället gå ut över andra
delar av presstödet. Utskottet avstyrker således propositionens
förslag om godkännande av vad som förordats om en förändring av
beräkningsgrunderna för driftsstöd till dagspressen. Motion K810
yrkande 1 tillstyrks medan dess yrkande 2 avstyrks.
Propositionens anslagsyrkande tillstyrks. Syftet med motion K823
(c) yrkande 1 som i princip vänder sig mot de föreslagna
förändringarna av beräkningsgrunderna får därmed anses
tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks. Likaledes avstyrks
motionerna K810 yrkande 3 (s), K817 yrkande 1 och K818 yrkande
2.

Utvecklingsstöd

Propositionen

Mot bakgrund av det rådande statsfinansiella läget förordas i
budgetpropositionen att statens kostnader för utvecklingsstödet
minskas med 22 milj.kr. i förhållande till nuvarande budgetårs
anslag och att ett reservationsanslag på 13,8 milj.kr. anvisas.

Motionerna

I motion K810 (yrkande 4) av Thage G Peterson m.fl. (s) anförs
att det är oförsvarligt att minska utvecklingsstödet med 62 %.
Detta stöd är avsett att stimulera till och underlätta större,
nödvändiga investeringar och skall inriktas särskilt på
dagstidningar med svag ekonomi och därmed svårigheter att
finansiera nödvändiga investeringar. Det är svårt att finna en
mer olämplig tidpunkt att minska presstödet med hänsyn till de
svårigheter som dagspressen för närvarande är utsatt för bl.a.
genom de dåliga annonskonjunkturerna. I likhet med motion K817
yrkande 2 av Johan Lönnroth (v) begärs att till anslaget
Utvecklingsstöd till dagspressen anvisas oförändrade 35,8
milj.kr.

Bengt Kindbom (c) begär i motion K823 (yrkande 2) att
minskningen av anslagen till presstöd tas ut så att till
anslaget till Utvecklingsstöd till dagspressen anvisas 7,8
milj.kr. eller 6 milj.kr. mindre än vad regeringen föreslagit.

Gällande regler

Utvecklingsstödet regleras i 3 kap. presstödsförordningen.
Stödet kan beviljas för rationalisering av förpressproduktion om
rationaliseringsprojektet bidrar till fortlevnad och förbättrat
kostnadsläge för tidningen. Det kan då uppgå till högst 75 % av
de beräknade totala kostnaderna för rationaliseringsprojektet,
men får inte överstiga 7,5 mkr per projekt.

Tidningsföretag som avser att tillsammans göra investeringar i
tryckerianläggningar kan beviljas utvecklingsstöd om projektet
bidrar till mångfalden inom dagspressen genom att medföra
tryggad fortlevnad eller förbättrat kostnadsläge för deltagande
företag med svag ekonomi. Detta stöd utgår i form av bidrag till
räntekostnaden för lån eller i form av statlig lånegaranti.
Utvecklingsstöd kan vidare betalas ut för samverkan genom
legotryck. Stödet får då lämnas när ett dagstidningsföretag
upphör med att trycka sin dagstidning i eget tryckeri och i
stället t.ex. samtrycker med annat tidningsföretag. Stödet
lämnas med tolv öre per tryckt och betalat exemplar per
kalenderår, dock längst under sju år.

För sådana rationaliseringsåtgärder som är avsedda att på
längre sikt förbättra en dagstidnings ekonomi kan det lämnas
utvecklingsstöd i vissa fall. Detta stöd får uppgå till högst 75
% av de vid ansökningstillfället beräknade kostnaderna för
rationaliseringsprojektet, dock högst med 1 milj.kr. för
lågfrekventa tidningar och högst 2 milj.kr. för hög- eller
medelfrekventa tidningar.

De tidigare stödformerna utvecklingsbidrag och
samverkansbidrag ersattes den 1 juli 1990 av utvecklingsstöd.
Under en övergångstid belastas anslaget även av samverkansbidrag
som beviljats men inte slutförts under den tidigare
stödordningen. Budgetåret 1990/91 betalade nämnden ut sammanlagt
21,1 milj.kr. i utvecklingsstöd till 31 tidningar. Dessutom
utgick 500 000 kr. till universitetet i Göteborg som stöd för
utveckling av utbildning i tidningsledning. Sedan
utvecklingsstödet infördes den 1 juli 1990 har 100,6 milj.kr.,
varav 29 milj.kr. som ingående reservation, funnits disponibla
för denna form av stöd. I januari 1992 hade enligt uppgift från
presstödsnämnden beviljats tillhopa 74,4 milj.kr. i
utvecklingsstöd och 2,2 milj.kr. av tidigare beviljat
samverkansbidrag betalats ut.

Utskottets bedömning

Utskottet delar den bedömning som görs i propositionen att
utvecklingsstödet mot bakgrund av det rådande statsfinansiella
läget bör sänkas. I propositionen har föreslagits en minskning
med 22 milj.kr. i förhållande till nuvarande budgetårs anslag.
Med hänsyn till utskottets tidigare redovisade ställningstagande
till förmån för ett oförändrat driftsstöd anser utskottet
emellertid att det statsfinansiella läget gör att anslaget till
utvecklingsstöd i stället bör minskas med ytterligare 6 milj.kr.
Utskottet förordar således att ett reservationsanslag på
7800000kr. anvisas till Utvecklingsstöd till dagspressen.
Motion K823 yrkande 2 är således tillgodosett. Motionerna K810
yrkande 4 (s) och K817 yrkande 2 (v) avstyrks.

Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till
dagspressen

I budgetpropositionen föreslås att anslaget i likhet med
föregående år förs upp med 1000kr. för budgetåret 1992/93.
Frågan om statlig kreditgaranti har hittills inte aktualiserats
i något fall.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker budgetpropositionens förslag.

Distributionsstöd till dagspressen

Propositionen

I budgetpropositionen föreslås i enlighet med
presstödsnämndens förslag ett förslagsanslag på 81 milj.kr.

Motionerna

Bengt Kindbom (c) yrkar i motion K823 (yrkande 3)--för att
driftsstödet skall kunna ökas--att till distributionsstödet
skall anslås 6 milj.kr. mindre än vad regeringen föreslagit.
Också i motion K818 yrkande 3 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)
förordas en minskning av anslaget till distributionsstöd till
dagspressen, nämligen till 54 milj.kr.

Ulla Pettersson m.fl. (s) begär i motion K803 ett
tillkännagivande till regeringen om att de tidningar som uppbär
distributionsstöd inte skall kunna utesluta återförsäljare från
distribution på grund av för liten försäljning. Enligt
motionärerna har DN meddelat sina mindre kunder att man inte
längre tillhandahåller tidningar till försäljningsställen med
mycket liten försäljning. Om tidningsföretagen, och då särskilt
de riksspridda tidningarna, vägrar leverans till små
försäljningsställen står detta enligt motionärerna i strid med
syftet med de olika formerna av stöd från statsmakterna till
tidningsproduktion och framför allt för distribution. En
förutsättning för sådant stöd borde vara att tidningar
distribueras till de återförsäljare som är beredda att sälja
produkten.

Utskottets bedömning

Av 4 kap. 1 § presstödsförordningen framgår att
distributionsstödet avser distribution av abonnerat exemplar av
en dagstidning som samdistribueras. Distributionsstöd lämnas
enligt 4 kap. 8 § årligen med fem, sex, åtta resp. tio öre per
exemplar beroende på antalet stödberättigade exemplar.

Enligt utskottets mening är det med hänsyn till utskottets
ställningstagande i det föregående motiverat med en sänkning
även av distributionsstödet. Beräkningsgrunderna för
distributionsstödet bör därför förändras och stödbeloppen
minskas med ungefär 7,5 %. Minskningen bör genomföras så att det
relationsmässigt blir så små förändringar som möjligt. Detta bör
ges regeringen till känna. Mot denna bakgrund förordar utskottet
att anslaget förs upp med ett 6 milj.kr. lägre belopp än det som
föreslås i propositionen eller med 75 milj.kr. Motion K823
yrkande 3 (c) tillgodoses följaktligen. Motion K818 yrkande 3
(nyd) avstyrks.

När det gäller yrkandet i motion K803 (s) om att tidningar som
uppbär distributionsstöd inte skall kunna utesluta
återförsäljare från distribution på grund av för liten
försäljning får utskottet hänvisa till att distributionsstödet
är kopplat till abonnemang på dagstidning. Utskottet vill i
sammanhanget erinra om vad som sades i propositionen om ett
reformerat presstöd (prop. 1989/90:78 s. 46) om behovet av att
presstödsnämnden noga följer utvecklingen på
samdistributionsområdet och snarast inkommer till regeringen med
förslag till åtgärder om förändringar ger anledning till det.
Yrkandet i motion K803 om ett tillkännagivande till regeringen
avstyrks.

Stöd till radio- och kassettidningar

Propositionen

I propositionen konstateras att utbyggnaden av radio- och
kassettidningar har gått så snabbt att det år 1988 (se prop.
1987/88:145, KU39) uppsatta målet att minst 50 dagstidningar
skulle ges ut som taltidning redan uppnåtts. Riksdagen har vid
flera tillfällen (jfr 1990/91:KU29) uttalat att 50 dagstidningar
endast utgör ett delmål och att utbyggnaden bör fortsätta. I
augusti 1991 hade 52 dagstidningar beviljats ersättning för
taltidningsutgivning, och Taltidningsnämnden räknar med att
verksamheten under nästa budgetår kommer att omfatta 69
dagstidningar. Nämnden räknar också med att utbyggnaden under
1992/93--1994/95 i huvudsak kommer att gälla distribution enligt
RATS-metoden (radiosända talsyntestidningar för synskadade).

Riksdagens beslut år 1988 om utgivningsformer innebar bl.a.
att det statliga stödet i första hand skulle fördelas så att
flerdagarstidningar kan ges ut som inlästa radiotidningar och
där befinns lämpligt kompletteras med radioöverföring enligt
den datorbaserade RATS-metoden. För närvarande distribueras två
radiotidningar enligt denna metod medan ca 40 radiotidningar ges
ut som redigerade och förlagetrogna inlästa talutgåvor. I
budgetpropositionen föreslås att den nuvarande stödordningen
ändras för att möjliggöra en satsning på RATS-tekniken. Fråga om
utgivningsform bör enligt propositionen inte ha betydelse när
det gäller att fördela stöd till taltidningar. Riksdagen
föreslås godkänna dessa riktlinjer om utgivningsformerna. Vidare
föreslås i enlighet med Taltidningsnämndens förslag en höjning
av förslagsanslaget med 27 230 000 kr.

Motionerna

Samtliga tre motioner om stödet till radio- och
kassettidningar vänder sig mot de begränsningar för högsta
stödbelopp per abonnemang resp. för tidningsexemplar och
abonnemang som godtogs av riksdagen våren 1991 (1990/91:KU29). I
motion K802 av Lars Stjernkvist och Ingvar Björk (båda s)
framhålls att bidragstaket drabbar flerdagarstidningar med liten
upplaga, dvs. ofta andratidningen på orten, och därigenom utgör
ett hot mot den politiska mångfalden. I syfte att öka de
handikappades valfrihet bör därför stödbeloppet höjas från
25000 till förslagsvis 40000kr. för de minsta
dagstidningarna, och en motsvarande höjning begärs också för
endagstidningar med liten upplaga. Motionärerna hemställer att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av
att inom tillgängliga resurser höja högsta stödbeloppet för
radio- och kassettidningar med liten upplaga. Också i motion
K805 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (båda s)
understryks behovet av att särskild hänsyn tas till tidningar
med små upplagor så att inte synskadades valfrihet begränsas.
För tidningar med en upplaga under 10000 exemplar måste det
enligt motionärerna kunna utgå ett högre stödbelopp per
abonnemang med motsvarande höjningar för endagstidningar med
liten upplaga. Motionärerna yrkar att att regeringen ges till
känna vad som anförts om ökat stöd till radio- och
kassettidningar. Dan Ericsson i Kolmården (kds) begär också i
motion K819 ett tillkännagivande till regeringen om ändrade
regler för stöd till radio- och kassettidningar för att ta
hänsyn till tidningar med små upplagor. Inom rådande stödformer
bör införas ändrade regler som gynnar mångfald och valfrihet på
radio- och kassettidningsområdet.

Jan Andersson och Börje Nilsson (båda s) tar i motion K816 upp
synskadades behov av läns- och kommuntaltidningar. Motionärerna
framhåller att synskadade saknar information som
samhällsinformation, tidningar/tidskrifter,
organisationsinformation, konsumentupplysning m.m. Kommun- och
länstaltidningarna har även innehållit sådan information, dock
hittills i alltför begränsad omfattning.

Utskottets bedömning

I förra årets budgetproposition (prop. 1990/91:100 bilaga 10)
framhölls att subventionen per abonnemang låg mellan 6 000 och
50000 kr. När det gällde lågfrekventa tidningar kunde
subventionen i något enstaka fall uppgå till 150 kr. per
tidningsexemplar och abonnemang. Enligt föredragande statsrådets
mening var det svårt att försvara stödbelopp till enskilda
prenumeranter i nämnda storleksordningar. I propositionen
föreslogs restriktioner bl.a. i form av ett högsta stödbelopp
per abonnemang på 25000 kr. samt genom att bidragsbeloppet per
exemplar och abonnemang för lågtäckningstidningar inte fick
överstiga 100 kr.

Utskottet framhöll (1990/91:KU29) att det är viktigt att den
stora satsning som gjorts på radio- och kassettidningar också
resulterar i ett så stort utnyttjande som möjligt i målgruppen.
Stödets utformning borde därför vara sådant att det stimulerar
till marknadsföringsåtgärder från tidningsföretagens sida i
syfte att få ett större antal abonnenter. Enligt utskottet fick
de föreslagna begränsningarna för högsta stödbelopp per
abonnemang resp. för tidningsexemplar och abonnemang antas verka
i denna riktning, och utskottets majoritet godtog förslaget i
budgetpropositionen.

Utskottet gör i dag inte någon annan bedömning. Utskottet vill
dock hänvisa till vad som sägs i budgetpropositionen om att
handikapputredningens slutbetänkande och den fördjupade
prövningen av det framtida stödet till taltidningar kan komma
att leda till förändrade stödformer. Utskottet godtar således
propositionens anslagsförslag. Vidare godtas de riktlinjer om
utgivningsformer som förordats i propositionen. Motionerna K802
(s), K805 (s) och K819 (kds) avstyrks.

Utskottet tog i betänkandet 1990/91:KU29 också upp synskadades
särskilda behov av samhälls- och myndighetsinformation.
Utskottet erinrade i detta sammanhang om den betydelse för
spridning av myndighets- och samhällsinformation som de s.k.
läns- och kommuntidningarna för synskadade har. Utskottet vill
på nytt understryka denna betydelse men anser inte att ett
tillkännagivande till regeringen behövs. Utskottet förutsätter
därvid att frågan kommer att behandlas under beredningen av
handikapputredningens aviserade slutbetänkande. Motion K816
avstyrks följaktligen.

LL-stiftelsen

Propositionen

Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur har
enligt de stadgar som regeringen fastställt år 1988 till ändamål
att äga och ge ut en nyhetstidning för begåvningshandikappade
samt att ge ut lättlästa böcker (LL-böcker). Mellan staten och
stiftelsen träffades den 21 juni 1990 avtal för perioden den 1
juli 1990--den 30 juni 1993. Avtalet reglerar bl.a. frågor om
bidrag till stiftelsens verksamhet och om prenumerationsavgift
för tidningen. I sin fördjupade anslagsframställning för
budgetperioden 1992/93--1994/95 begärde stiftelsen en
nivåhöjning med 1740000 kr. för att kunna höja
ambitionsnivån för verksamhetens båda sidor och att
stiftelsekapitalet genom ett engångsanslag skulle höjas till
2000000kr. I budgetpropositionen föreslås ett
reservationsanslag till stiftelsen på 8 168 000 kr. Därvid har
beräknats kompensation endast för kostnadsökningar. En fördjupad
prövning av verksamheten bör enligt propositionen i avbidan på
resultatet av handikapputredningens arbete anstå till nästa års
budgetarbete.

Motionerna

Jan Andersson och Börje Nilsson (båda s) framhåller i motion
K806 att stiftelsens verksamhet ännu är i ett uppbyggnadsskede
och att etappmålet 20 böcker årligen och en nyhetstidning varje
vecka ännu inte uppnåtts. Tvärtom har utgivningen av såväl
böcker som tidning sjunkit, och stiftelsen riskerar att komma in
i en ond cirkel genom att stiftelsens produkter inte är nog
kända bland de konsumenter man vänder sig till samtidigt som en
effektiv marknadsföring inte kan bedrivas av ekonomiska skäl.
Ett ökat stöd till LL-stiftelsen begärs i motionen. I motion
Kr271 av Åke Gustavsson m.fl. (s) begärs ett ökat stöd till
stiftelsen med 2000000kr. utöver vad regeringen föreslagit
för att ambitionsnivån i utgivningen inte skall behöva sänkas i
avvaktan på handikapputredningens betänkande. Enligt
motionärerna spelar stiftelsen en viktig roll för de
läshandikappades möjligheter att följa samhälls- och
kulturdebatten. I motion K815 av Elisabeth Persson m.fl. (v)
yrkas att till LL-stiftelsen anvisas 3206000kr. utöver vad
regeringen föreslagit. Enligt motionärerna finns inte
tillräckliga skäl att avvakta resultatet av
handikapputredningen. Det framhålls att det är synnerligen
angeläget att LL-stiftelsen ges möjlighet att fortsätta sin
verksamhet och utveckla den.

Utskottets bedömning

I propositionen har hänvisats till att vissa av
handikapputredningens förslag kan komma att beröra LL-stiftelsen
och att fördjupad prövning av stiftelsens verksamhet därför
kommer att genomföras i samband med nästa års budgetarbete.
Enligt utskottets mening bör anslaget i avvaktan på
utredningsförslaget och den fördjupade prövningen inte höjas med
högre belopp än det som föreslagits i propositionen.
Propositionens förslag tillstyrks således, och motionerna K806
(s), Kr271 (s) och K815 (v) avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande presstödet i allmänhet

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:K817 yrkande 3 och
1991/92:K818 yrkande 1,
res. 1 (nyd)
men. (v) - delvis

2. beträffande presstödsnämnden och taltidningsnämnden

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100, bilaga
12, punkt C 4 för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln
till Presstödsnämnden och taltidningsnämnden anvisar ett
förslagsanslag på 4 394 000 kr.,
res. 2 (nyd)

3. beträffande beräkningsgrunderna för driftsstödet

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:K810 yrkande 1,
med anledning av motion 1991/92:K810 yrkande 2 samt med avslag
på proposition 1991/92:100, bilaga 12, punkt C 5, 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 3 (s) - motiv.
res. 4 (nyd)

4. beträffande anslaget till driftsstödet

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100, bilaga
12, punkt C 5, 2 och med avslag på motionerna 1991/92:K810
yrkande 3, 1991/92:K817 yrkande 1, 1991/92:K818 yrkande 2 och
1991/92:K823 yrkande 1 för budgetåret 1992/93 under elfte
huvudtiteln till Driftsstöd till dagspressen anvisar ett
förslagsanslag på 416000000kr,
res. 5 (nyd)

5. beträffande utvecklingsstöd

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:K823 yrkande 2,
med anledning av proposition 1991/92:100, bilaga 12, punkt C6
samt med avslag på motionerna 1991/92:K810 yrkande 4 och
1991/92:K817 yrkande 2 för budgetåret 1992/93 under elfte
huvudtiteln till Utvecklingsstöd till dagspressen anvisar
ett reservationsanslag på 7800000kr.,

res. 6 (s)
res. 7 (nyd)
men. (v) - delvis

6. beträffande kreditgaranti

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga
12, punkt C 7 till Täckande av förluster vid statlig
kreditgaranti till dagspressen för budgetåret 1992/93 under
elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,

7. beträffande beräkningsgrunderna för distributionsstöd

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om förändrade beräkningsgrunder för
distributionsstödet,
res. 8 (s)
res. 9 (nyd) - motiv.
men. (v) - delvis

8. beträffande anslaget till distributionsstöd

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:K823 yrkande 3
samt med anledning av proposition 1991/92:100, bilaga 12, punkt
C 8 och motion 1991/92:K818 yrkande 3 till Distributionsstödet
till dagspressen för budgetåret 1992/93 under elfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 75000000kr.,
res. 10 (s)
res. 11 (nyd)
men. (v) - delvis

9. beträffande återförsäljare

att riksdagen avslår motion 1991/92:K803,

10. beträffande utgivningsformer för radio- och
kassettidningar

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100, bilaga
12, punkt C10, 1 godkänner de riktlinjer som förordats i
propositionen om utgivningsformer,

11. beträffande stöd till radio- och kassettidningar

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100, bilaga
12, punkt C 10, 2 samt med avslag på motionerna 1991/92:K802,
1991/92:K805 och 1991/92:K819 till Stöd till radio- och
kassettidningar för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 90238000kr.,
res. 12 (s)
men. (v) - delvis

12. beträffande läns- och kommuntaltidningar

att riksdagen avslår motion 1991/92:K816,

13. beträffande bidrag till LL-stiftelsen

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100, bilaga
12, punkt C 11 och med avslag på motionerna 1991/92:K806,
1991/92:K815 och 1991/92:Kr271 yrkande 4 till Bidrag till
Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur för
budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 8168000 kr.
res. 13 (s)
men. (v) - delvis
Stockholm den 24 mars 1992

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Birger
Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina Rönnung (s), Ylva
Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s), Sören Lekberg (s),
Torgny Larsson (s), Harriet Colliander (nyd), Ulla Pettersson
(s), Inger René (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Henrik S
Järrel (m), Christina Linderholm (c) och Roland Lében (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Presstödet i allmänhet (mom. 1)

Harriet Colliander (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "Presstödet reformerades" och slutar med "yrkande 1
avstyrks" bort ha följande lydelse:

För svensk dagspress gäller i dag mycket särskilda regler och
subventioner. Sålunda är dagstidningarna genomgående befriade
från skyldighet att betala mervärdesskatt, vilket är
anmärkningsvärt med tanke på den utvidgning av mervärdesskatten
som genomförts och som annars drabbar praktiskt taget alla varor
och tjänster. Dessutom erhåller dagstidningarna stora summor
från skattemedel i form av presstöd.

Enligt utskottets mening kan dagspressens särställning i
samhället starkt ifrågasättas. Det finns--liksom i andra
sammanhang--anledning att anta att särreglerna inte kommit till
i första hand för att skydda det fria ordet, den fria
opinionsbildningen och konsumenternas bästa utan för att
tillfredsställa det ekonomiskt politiska etablissemanget.

Det kan enligt utskottets mening inte anses vara en rimlig
ordning att riksdagens ledamöter som ju är partipolitiker
beslutar om subventioner och skattelättnader för dagstidningarna
som nästan samtliga har partipolitisk bindning. I ett fritt,
öppet och demokratiskt land, där fri konkurrens och mindre
statlig styrning eftersträvas, hör inte presstödet hemma.
Presstödet hör i stället hemma i ett sådant planekonomiskt
system som statsmakterna numera försöker komma bort ifrån. En
fri opinionsbildande dagspress bör enligt utskottet inte få
styras av politiska beslut.

Utskottet föreslår mot denna bakgrund att presstödet
avvecklas. Avvecklingen bör genomföras under en treårsperiod med
ett första steg redan i år. Regeringen bör under innevarande år
återkomma till riksdagen med en detaljerad plan för en sådan
avveckling. Detta bör ges regeringen till känna. Utskottet
tillstyrker således motion K818 yrkande 1. Motion K817 yrkande 3
avstyrks.

dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha
följande lydelse:

1. beträffande presstödet i allmänhet

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:K818 yrkande 1
och med avslag på motion 1991/92:K817 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en plan för
avveckling av presstödet.

2. Presstödsnämnden och taltidningsnämnden (mom.2)

Harriet Colliander (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "budgetpropositionen"
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att presstödet bör avvecklas successivt under
en treårsperiod. I linje med detta bör också anslaget till
presstödsnämnden och taltidningsnämnden nu minskas med 30 %.

dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha
följande lydelse:

2. beträffande presstödsnämnden och taltidningsnämnden

att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100, bilaga
12, punkt C 4 till Presstödsnämnden och taltidningsnämnden
för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 3 075 0000 kr.

3. Beräkningsgrunderna för driftsstödet (mom.3
--motiveringen)

Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören
Lekberg, Torgny Larsson, Ulla Pettersson och Lisbeth
Staaf-Igelström (alla s) anser att den del av utskottets
yttrande som på s. 6 börjar med "Det statsfinansiella" och
slutar med "delar av presstödet" bort ha följande lydelse:

Till detta kommer att tidningskonjunkturerna är mycket
besvärande, och stora svårigheter kan uppstå om verksamheten på
kort tid måste anpassas till nya förutsättningar. Mot denna
bakgrund och med hänsyn till det angelägna intresset av
valfrihet och mångfald inom dagspressen talar övervägande skäl
enligt utskottets mening för att nuvarande bidragssatser och
maximibelopp för driftsstödet behålls minst oförändrade.

4. Beräkningsgrunderna för driftsstödet (mom. 3)

Harriet Colliander (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "I propositionen" och slutar med "yrkande 2 avstyrks" bort
ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör driftsstödet avvecklas under den
närmaste treårsperioden. En sådan avveckling får till följd att
beräkningsgrunderna för driftsstödet måste förändras. Utskottet
förordar att bidragssatserna och maximibeloppet minskas med 30
%. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:

3. beträffande beräkningsgrunderna för driftsstödet

att riksdagen med avslag på proposition 1991/92:100, bilaga
12, punkt C 5, 1 och motion 1991/92:K810 yrkandena 1 och 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
30-procentig nedsättning av bidragssatser och maximibelopp.

5. Anslaget till driftsstödet (mom. 4)

Harriet Colliander (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Propositionens anslagsyrkande" och på s. 7 slutar med "K818
yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att presstödet bör avvecklas successivt under
den närmaste treårsperioden. I linje med detta bör anslaget till
driftsstödet minskas med 106 000000 kr. mer än regeringen
föreslagit.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:

4. beträffande anslaget till driftsstödet

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:K818 yrkande 2,
med anledning av proposition 1991/92:100, bilaga 12, punkt C 5,
2 och motion 1991/92:K823 yrkande 1 samt med avslag på
motionerna 1991/92:K810 yrkande 3 och 1991/92:K817 yrkande 1
till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1992/93
under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
310000000kr.

6. Utvecklingsstöd (mom. 5)

Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören
Lekberg, Torgny Larsson, Ulla Pettersson och Lisbeth
Staaf-Igelström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 2 (v) avstyrks"
bort ha följande lydelse:

Utskottet vill hänvisa till att avsikten med utvecklingsstödet
är att stimulera till och underlätta större nödvändiga
investeringar och till att detta stöd särskilt skall inriktas på
dagstidningar med svag ekonomi och därmed med svårigheter att
finansiera nödvändiga investeringar. Det är därför enligt
utskottets mening oförsvarligt att minska utvecklingsstödet med
62 % i ett läge där lågkonjunkturen försatt många s.k.
andratidningar i betydande ekonomiska svårigheter.
Utvecklingsstödet bör mot denna bakgrund bibehållas på samma
nivå som för närvarande eller 35,8 milj.kr., dvs. 22 milj.kr.
mer än regeringen föreslagit.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:

5. beträffande utvecklingsstöd

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:K810 yrkande
4 och 1991/92:K817 yrkande 2, med anledning av proposition
1991/92:100, bilaga 12, punkt C 6 samt med avslag på motion
1991/92:K823 yrkande 2 till Utvecklingsstöd till dagspressen
för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 35800000kr.

7. Utvecklingsstöd (mom. 5)

Harriet Colliander (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 2 (v) avstyrks"
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att presstödet bör avvecklas successivt under
den närmaste treårsperioden. Utvecklingsstödet är av den arten
att det i princip skulle kunna avvaras nästan omedelbart utan
att det uppstår övergångssvårigheter för tidningarna. Mot denna
bakgrund vill utskottet förorda en särskilt kraftig minskning av
denna form av presstöd eller ner till 5460000kr.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:

5. beträffande anslaget till utvecklingsstöd

att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100, bilaga
12, punkt C 6 och motion 1991/92:K823 yrkande 2 och med avslag
på motionerna 1991/92:K810 yrkande 4 och 1991/92:K817 yrkande 2
till Utvecklingsstöd till dagspressen för budgetåret 1992/93
under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
5460000 kr.

8. Beräkningsgrunderna för distributionsstöd (mom.7)

Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören
Lekberg, Torgny Larsson, Ulla Pettersson och Lisbeth
Staaf-Igelström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Enligt utskottets mening" och slutar med "ges regeringen
till känna" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening fyller distributionsstödet en viktig
funktion som stödform för dagstidningarna. För de många
dagstidningar som i dag brottas med stora ekonomiska svårigheter
på grund av de rådande konjunkturerna skulle en minskning av
distributionsstödet få allvarliga konsekvenser. Utskottet vill
understryka att det statsfinansiella läget inte får tillåtas
påverka nivån på detta stöd. Detta bör ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:

7. beträffande beräkningsgrunderna för distributionsstöd

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om oförändrade beräkningsgrunder för
distributionsstöd.

9. Beräkningsgrunderna för distributionsstöd (mom.
7--motiveringen)

Harriet Colliander (nyd) anser att den del av utskottets
yttrande som på s. 9 börjar med "Enligt utskottets mening" och
slutar med "regeringen till känna" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör presstödet i sin helhet avvecklas
successivt under den närmaste treårsperioden.
Presstödsförordningens beräkningsgrunder bör mot denna bakgrund
ändras så att stödet under nästa budgetår betalas med 30 % lägre
belopp än det som i dag gäller. Detta bör ges regeringen till
känna.

10. Anslaget till distributionsstöd (mom. 8)

Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören
Lekberg, Torgny Larsson, Ulla Pettersson och Lisbeth
Staaf-Igelström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Mot denna bakgrund" och slutar med "yrkande 3 (nyd)
avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker budgetpropositionens förslag. Motionerna
K818 yrkande 3 och K823 yrkande 3 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:

8. beträffande anslaget till distributionsstöd

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga
12, punkt C 8 och med avslag på motionerna 1991/92:K818 yrkande
3 och 1991/92:K823 yrkande 3 till Distributionsstöd till
dagspressen för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 81000000kr.

11. Anslaget till distributionsstöd (mom. 8)

Harriet Colliander (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Mot denna bakgrund" och slutar med "yrkande 3 (nyd)
avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör presstödet i sin helhet avvecklas
successivt under den närmaste treårsperioden. I enlighet därmed
bör anslaget till distributionsstöd för nästa budgetår sänkas
med 27000000kr.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:

8. beträffande anslaget till distributionsstöd

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:K818 yrkande 3
samt med anledning av proposition 1991/92:100, bilaga 12, punkt
C8 och motion 1991/92:K823 yrkande 3 till Distributionsstöd
till dagspressen för budgetåret 1992/93 under elfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 54000000kr.

12. Stöd till radio- och kassettidningar (mom. 11)

Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören
Lekberg, Torgny Larsson, Ulla Pettersson och Lisbeth
Staaf-Igelström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet godtar" och slutar med "K819 (kds)
avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet förutsätter att synskadades behov av mångfald och
valfrihet därvid beaktas så att valfriheten i praktiken också
kan gälla små dagstidningar. Regeringen bör därefter återkomma
till riksdagen med förslag i detta hänseende. Detta bör ges
regeringen till känna. Härigenom får motionerna K802 (s), K805
(s) och K819 (kds) anses tillgodosedda. Utskottet godtar
propositionens anslagsförslag.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande
lydelse:

11. beträffande stöd till radio- och kassettidningar

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100, bilaga
12, punkt C10, 2 och med anledning av motionerna 1991/92:K802,
1991/92:K805 och 1991/92:K819 till Stöd till radio- och
kassettidningar för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 90238000kr. samt som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om stödet
till radio- och kassettidningarna.

13. Bidrag till LL-stiftelsen (mom. 13)

Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören
Lekberg, Torgny Larsson, Ulla Pettersson och Lisbeth
Staaf-Igelström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "I propositionen har" och slutar med "K815 (v)
avstyrks" bort ha följande lydelse:

LL-stiftelsens verksamhet är ännu i ett uppbyggnadsskede.
Etappmålet om 20 böcker per år och en nyhetstidning som utkommer
varje vecka har inte kunnat uppnås utan i stället sjunker
utgivningen såväl av böcker som tidning. Stiftelsen riskerar
enligt utskottets mening att komma in i en ond cirkel genom att
produkterna inte är tillräckligt kända bland de grupper man
vänder sig till samtidigt som marknadsföringen inte kan bedrivas
effektivt av ekonomiska skäl. Utskottet vill framhålla att de
mest eftersatta grupperna måste få ett bättre kulturstöd än det
som propositionen ger uttryck för. För att inte ambitionsnivån i
LL-stiftelsens utgivning skall behöva sänkas innan
handikapputredningens förslag kan genomföras bör anslaget till
stiftelsen nu höjas med 2000000kr. utöver vad regeringen
föreslagit. Utskottet tillstyrker således motion Kr271 yrkande
4.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande
lydelse:

13. beträffande bidrag till LL-stiftelsen

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr271 yrkande 4
samt med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga 12, punkt C
11 och motionerna 1991/92:K806 och 1991/92:K815 till Bidrag
till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur
för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 10168000kr.

Särskilt yttrande

Driftsstödet (mom. 3 och 4)

Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören
Lekberg, Torgny Larsson, Ulla Pettersson och Lisbeth
Staaf-Igelström (alla s) anför:

Motivet för presstödet är att söka bevara mångfalden i utbudet
av dagstidningar och att därmed ge tidningsläsarna en valfrihet
när det gäller valet av dagstidning. Sedan presstödet infördes
för ca 20 år sedan har den tidigare snabba utvecklingen mot
faktiska tidningsmonopol också kunnat hejdas. Dagspressen har
härigenom kunnat få sin allmänt erkända betydelse för den fria
opinionsbildningen och för en fri och allsidig debatt. En
mångfald inom dagspressen är också en förutsättning för en vid
yttrandefrihet och för vitaliteten både i debatten och i
nyhetsförmedlingen.

Genom annonsmarknadens villkor finns en inbyggd tendens att de
starkare tidningarna blir ännu starkare och att detta sker på de
svagare tidningarnas bekostnad. I detta sammanhang kan nämnas
att tidningsbranschens beroende av annonsmarknaden har ökat
markant under 1990-talet så att inte mindre än 61,5 % av
intäkterna under 1991 kom från annonsmarknaden. Det selektiva
driftsstödet till lågtäckningstidningarna är avsett att
kompensera för underläget på annonsmarknaden.

Många s.k. andratidningar brottas för närvarande med betydande
ekonomiska svårigheter till följd av den minskning av
annonsintäkterna som den negativa annonskonjunkturen fört med
sig. Utan presstödet skulle kanske så många som 50 dagstidningar
hotas av nedläggning. Det skall inte heller bortses från frågan
om reklam i lokala ljudradiosändningar. Införs sådana
möjligheter kommer med all sannolikhet dagstidningarnas
annonsintäkter att ytterligare påverkas negativt. Det är ett
förhållande som enligt vår mening måste uppmärksammas särskilt i
det fortsatta arbetet med frågan så att inte dagspressen skadas.

Till detta kommer att kostnaderna för dagspressen har ökat
sedan presstödet justerades, vilket skedde den 1 juli 1990.
Kostnadsökningen för branschen kan med 1991 års utgång beräknas
till 5 %. För att mångfalden inom dagspressen skall kunna
bibehållas anser vi att driftsstödet helst måste ökas men i vart
fall bibehållas på sin nuvarande nivå.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Johan Lönnroth (v) anför:

1. Presstödet i allmänhet (mom. 1)

En fri och mångfaldig tidningsflora utgör ett viktigt inslag i
en levande demokrati. Koncentrationsprocessen inom media, samt
den ökade konkurrensen från etermedia utgör ett hot mot denna
mångfald. Presstödet behövs som ett sätt att avvärja eller
åtminstone lindra detta hot.

Fördelningen av presstödet måste dock långsiktigt
ifrågasättas. En utredning som gjorts om samhällets totala stöd
till dagspressen visar att det direkta stödet i form av drifts-,
utvecklings- och distributionsstöd sammantaget med effekterna av
mervärdeskattebefrielse och reklamskattereduktion gör Dagens
Nyheter, Expressen och Aftonbladet till de tre största
mottagarna av bidrag. Det kan således ifrågasättas om
presstödet är utformat på det sätt som bäst gynnar mångfalden.
En utredning bör därför -- som föreslås i motion 1991/92:K817
yrkande 3 -- tillsättas för att se över om presstödet kan
omformas så att det bättre tillgodoser målen om mångfald och
allsidighet i pressen. En möjlighet att överväga är en successiv
nedtrappning av reklamskattereduktionen för dagspressen och att
de på så sätt frigjorda medlen ges i ökat stöd till dagspressen.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

2. Driftsstödet (mom. 3 och 4)

En fri och mångfaldig tidningsflora utgör ett viktigt inslag i
en levande demokrati. Koncentrationsprocessen inom media samt
den ökade konkurrensen från etermedia utgör ett hot mot denna
mångfald. Presstödet behövs som ett sätt att avvärja eller
åtminstone lindra detta hot. Till detta kommer den lågkonjunktur
för annonser som varit. En neddragning av driftsstödet nu skulle
förstöra effekterna av den gryende uppgången för annonserna och
slå ut en rad tidningar.

3. Utvecklingsstöd (mom. 5)

Med hänsyn till behovet av en fri och obunden tidningsflora
och mot bakgrund av dagstidningarnas ekonomiska svårigheter bör
utvecklingsstödet inte minskas. Som framhålls i motion K817
yrkande 2 och K810 yrkande 4 (s) bör anslås 22 milj.kr. utöver
vad regeringen föreslagit. Jag ansluter mig därför till res. 6.

4. Beräkningsgrunderna för distributionsstöd (mom. 7)

Distributionsstödet fyller en viktig funktion för de
ekonomiskt svagare dagstidningarna. En minskning av detta stöd
skulle kunna få negativa konsekvenser när det gäller mångfalden
och den fria opinionsbildningen inom dagspressen. Som
föreslagits i propositionen och i reservation 8 (s) bör stödet
behållas oförändrat. Jag ansluter mig därför till res. 8.

5. Anslaget till distributionsstöd (mom. 8)

Propositionens förslag till oförändrat anslag till
distributionsstödet bör tillstyrkas. Jag ansluter mig därför
till res. 10.

6. Stöd till radio- och kassettidningar (mom. 11)

Det är angeläget att de synskadade ges möjlighet till
valfrihet och mångfald genom att även de små dagstidningarna kan
ges ut som radio- och kassettidningar. Regeringen bör därför
återkomma till riksdagen med ett förslag så att detta behov kan
tillgodoses. Jag ansluter mig därför till res. 12.

7. Bidrag till LL-stiftelsen (mom. 13)

Den verksamhet som Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation
och litteratur bedriver riktar sig till starkt eftersatta
grupper i samhället vilkas behov av nyhetsinformation och
litteratur inte kan tillgodoses på något annat sätt. Det gäller
utvecklingsstörda, läsotränade, barndomsdöva, afatiker och
människor med grava läs- och skrivsvårigheter. Men också
invandrare som lär sig svenska har mycket god hjälp av
LL-stiftelsens tidningar och böcker. Någon anledning att avvakta
handikapputredningens arbete finns inte. I vart fall torde
eventuella förslag från utredningen knappast kunna genomföras
före år 1994.

Eftersom det -- som framhålls i motionerna K815 (v), K806 (s)
och Kr271 (s) -- är mycket angeläget att LL-stiftelsen ges
möjlighet att fortsätta sin verksamhet och utveckla den bör
LL-stiftelsen beviljas 3206000kr. utöver vad regeringen
föreslagit.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
1 och 13 borde ha hemställt:

1. beträffande presstödet i allmänhet

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:K817 yrkande 3
och med avslag på motion 1991/92:K818 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts om behovet av att
omfördela presstödet.

13. beträffande bidrag till LL-stiftelsen

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:K815 och med
anledning av proposition 1991/92:100 bilaga 12, punkt C 11 och
motionerna 1991/92:K806 och 1991/92:Kr271 yrkande 4 till
Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och
litteratur för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 11374000kr.