Presstöd

Betänkande 1990/91:KU29

Konstitutionsutskottets betänkande 1990/91:KU29

Presstöd

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1990/91
KU29

Sammanfattning

I betänkandet behandlas budgetpropositionens förslag jämte
motioner rörande förvaltningsanslag till presstödsnämnden och
taltidningsnämnden, drifts-, utvecklings- och distributionsstöd
till dagspressen, stöd till radio och kassettidningar samt
bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och
litteratur.

Utskottet tillstyrker motionsyrkanden om ändring i reglerna
för utvecklingsstödet till dagspressen. Ändringen innebär att
stöd till gemensamma tryckeriinvesteringar skall kunna utgå om
minst en av de samverkande tidningarna uppbär årligt driftsstöd.

Med anledning av flera motioner avstyrker utskottet
propositionens förslag till ny målsättning för utbyggnaden av
taltidningsutgivningen. Utskottet föreslår också att stödet för
denna verksamhet även i fortsättningen skall utgå i form av
förslagsanslag.

I övrigt tillstyrks budgetpropositionens förslag och avstyrks
motionsyrkandena. Till betänkandet har fogats 4 reservationer.

Propositionen

1990/91:100 bilaga 10 Punkt H 5 vari yrkas

7. att riksdagen till Presstödsnämnden och taltidningsnämnden
för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 4679000
kr.

1990/91:100 bilaga 10 Punkt H 6 vari yrkas
8. att riksdagen till Driftsstöd till dagspressen för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 440300000
kr.

1990/91:100 bilaga 10 Punkt H 7 vari yrkas
9. att riksdagen till Utvecklingsstöd till dagspressen för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
35800000 kr.

1990/91:100 bilaga 10 Punkt H 8 vari yrkas

10. att riksdagen till Täckande av förluster vid statlig
kreditgaranti till dagspressen för budgetåret 1991/92 anvisar
ett förslagsanslag på 1000 kr.

1990/91:100 bilaga 10 Punkt H 9 vari yrkas
11. att riksdagen till Distributionsstöd till dagspressen för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 79500000
kr.

1990/91:100 bilaga 10 Punkt H 11 vari yrkas
13. att riksdagen godkänner förordade ändringar i grunderna
för stödet till radio- och kassettidningar samt
14. att riksdagen till Stöd till radio- och kassettidningar
för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
63555000 kr.

1990/91:100 bilaga 10 Punkt H 12 vari yrkas
15. att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur för budgetåret 1991/92 anvisar
ett reservationsanslag på 7634000 kr.

Motionerna

1990/91:K802 av Bengt Silfverstrand och Nils T Svensson (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utvecklingsstödet till
dagstidningar.

1990/91:K805 av Marianne Andersson i Vårgårda m.fl. (c) vari
yrkas att riksdagen till anslaget H 12, bil. 10, Bidrag till
Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur,
anvisar 2,1 milj. kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller
således 9,734 milj. kr.

1990/91:K806 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om LL-stiftelsens behov av ökat ekonomiskt
stöd (rubrik 9),

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So223.

2. att riksdagen för budgetåret 1991/92 under
utbildningsdepartementets anslag H 12. Bidrag till Stiftelsen
för lättläst nyhetsinformation och litteratur anslår ytterligare
500000 kr., dvs. 8134000 kr. (rubrik 9).

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So223.

1990/91:K807 av Bengt Kindbom och Gunhild Bolander (c) vari
yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära sådan
ändring av 3 kap. 2--4 §§ presstödsförordningen (SFS 1990:524)
att tidningsföretag med begränsat driftsstöd kan komma i fråga
för utvecklingsstöd till gemensamma tryckerianläggningar.

1990/91:K808 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en successiv nedtrappning av det statliga
presstödet,

2. att riksdagen till Driftsstöd till dagspressen (H 6) för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 352 milj. kr.,

3. att riksdagen till Utvecklingsstöd till dagspressen (H 7)
för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 30
milj. kr.

1990/91:K809 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjligheten att ge ut nyhetstidningen 8
SIDOR och lättlästa böcker enligt tidigare fastställd
målsättning.

1990/91:K811 av Stig Bertilsson och Anders Björck (m) vari
yrkas att riksdagen beslutar godkänna vad i motionen anförts om
ändring i presstödsförordningen.

1990/91:K813 av Alexander Chrisopoulos m.fl. (v) vari yrkas
att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur för budgetåret 1991/92 anvisar
2100000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit.

1990/91:K814 av Marianne Jönsson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om taltidningar till synskadade.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So283.

1990/91:K815 av Jan Björkman m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stödet till radio- och kassettidningar.

1990/91:K820 av Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen under rubriken H 6. Driftsstöd till dagspressen för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 352240000
kr.

1990/91:K821 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stödet till radio- och kassettidningar.

1990/91:K822 av Bo Hammar m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen
till Stöd till radio- och kassettidningar, H 11, anvisar
10000000 kr. utöver regeringens förslag.

1990/91:K823 av Ingbritt Irhammar och Rosa Östh (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om undantag från kravet att
taltidningar/radiotidningar skall vara förlagetrogna.

1990/91:K825 av Lola Björkquist (fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag om hur taltidningsutgivningen skall
kunna förverkligas enligt riksdagens tidigare uttalanden.

Utskottet

1. Stöd till dagspressen

1.1. Driftsstöd

Propositionen

I budgetpropositionen erinras om att riksdagen våren 1990
(1989/90:KU31, rskr. 302) i allt väsentligt godtog regeringens
förslag (prop. 1989/90:78) till reformerat presstöd. Nyordningen
innebär bl.a. att driftsstödet till hög- och medelfrekventa
dagstidningar nu baseras på upplaga i stället för som tidigare
på pappersförbrukning.

För 1990 utbetalades 439,3 milj.kr. i driftsstöd.
Presstödsnämnden har beräknat att behovet för budgetåret 1991/92
ökar med 6,6 milj.kr. I budgetpropositionen föreslås i enlighet
med presstödsnämndens beräkning ett förslagsanslag för
driftsstöd till dagspressen på 440300000 kr.

Motionerna

I motion K808 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) erinras om att
presstödet har haft till uppgift att förhindra lokala
informationsmonopol och en koncentration inom massmedierna.
Enligt motionärernas mening gör det växande medieutbudet i form
av flera riksradiokanaler, lokalradio, närradio, kabel- och
satellit-TV m.m. att detta motiv inte har samma tyngd som
tidigare.

Motionärerna anser inte att presstödet är förenligt med en
sund konkurrens. Målsättningen bör därför på sikt vara en total
nedtrappning. För budgetåret 1991/92 föreslås vad gäller
driftsstödet en reduktion med 20 % jämfört med regeringens
förslag.

Även i motion K820 av Anders Björck m.fl. (m) föreslås en
reduktion av driftsstödet med 20% till 352240000 kr.
Motionärerna erinrar också om att man vid en rad tidigare
tillfällen pekat på vikten av att besparingar sker på utgående
driftsstöd till dagspressen, då detta är den i särklass största
utgiftsposten i det statliga presstödet. Enligt motionen
framstår det i dagens samhällsekonomiska läge som stötande att
några besparingar på detta anslag inte sker.

Utskottets bedömning

Det allmänna driftsstöd som infördes 1990 utgår när det
gäller hög- och medelfrekventa dagstidningar till de tidningar
som har en abonnerad upplaga om minst 2o00 exemplar och vars
hushållstäckning på utgivningsorten är högst 40%. Även för
lågtäckningstidningar gäller att den abonnerade upplagan skall
vara minst 2000 exemplar. Täckningsgraden på utgivningsorten
får dock vara högst 25% för att dessa tidningar skall vara
berättigade till driftsstöd.

Begränsat driftsstöd beviljas för dagstidningar vars
täckningstal överstiger 40% men som ges ut i vissa
glesbygdsområden som kännetecknas av extraordinär
marknadsstruktur och där täckningstalen därför inte ger en
rättvisande bild av tidningarnas konkurrenssituation. Dessa
områden är Gotland, Öland och Laholmsområdet. Ett begränsat
driftsstöd kan också utgå till tidningar i Tornedalen som till
väsentlig men inte övervägande del är skrivna på finska.

Driftsstöd skall därutöver i särskilda fall få utbetalas
till två andra kategorier av tidningar. Det gäller dels
tidningar som huvudsakligen är skrivna på annat språk än
svenska, dels tidningar som i huvudsak distribueras till svenska
medborgare utomlands.

Utskottet behandlade våren 1990 (1989/90:KU31) i samband med
beredningen av propositionen 1989/90:78 om reformerat presstöd
motionsyrkanden om en nedskärning av presstödet jämfört med
regeringens förslag. Utskottet fann då att den föreslagna
höjningen med 6%, jämfört med produktionsstödet för 1989/90,
av anslaget till driftsstödet var väl motiverad. Giltigheten i
denna slutsats har enligt utskottet förstärkts av det senaste
årets utveckling på bl.a. annonsmarknaden. Utskottet tillstyrker
propositionens förslag till anslag till driftsstöd för
budgetåret 1991/92. Motionerna K808 yrkande 1 såvitt nu är i
fråga samt yrkande 2 och K820 avstyrks.

1.2. Utvecklingsstöd

Propositionen

I budgetpropositionen beräknas anslaget till utvecklingsstöd i
enlighet med presstödsnämndens förslag till 35800000 kr.

Motionerna

I motion K808 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) yrkas som en del
av den önskade nedtrappningen av presstödet att
utvecklingsstödet reduceras med 5,8 milj.kr. till 30 milj.kr.

Utvecklingsstödets utformning berörs också i motion K820 av
Anders Björck m.fl. (m). Enligt motionärerna bör hanteringen av
utvecklingsstödet noga följas och en återgång till en särskild
lånefond för pressinvesteringar övervägas.

I motionerna K802 av Bengt Silfverstrand och Nils T Svensson
(båda s), K807 av Bengt Kindbom och Gunhild Bolander (båda c)
samt K811 av Stig Bertilsson och Anders Björck (båda m)
uppmärksammas det förhållandet, att enligt gällande bestämmelser
tidningar med begränsat driftsstöd inte kan komma i fråga för
den del av utvecklingsstödet som avser gemensamma investeringar
i tryckerianläggningar. Enligt presstödsförordningen kan sådant
stöd utgå endast om minst en av de samverkande tidningarna
erhåller allmänt driftsstöd. Distinktionen mellan tidningar med
allmänt resp. begränsat driftsstöd i fråga om möjligheterna
att erhålla denna form av utvecklingsstöd är enligt motionärerna
inte sakligt motiverad. Den strider också mot de intentioner som
uttalats från dagstidningskommittén i det arbete som föregått
det nya presstödet.

Utskottets bedömning

Ett utvecklingsstöd innefattande stöd såväl till
förpressinvesteringar som till gemensamma tryckeriinvesteringar
ingår i det nya presstödet. Stödformen föreslogs av
dagstidningskommittén som menade att det årliga driftsstödet
liksom tidigare borde kombineras med möjlighet till bidrag för
mer långsiktiga åtgärder, främst rationaliseringar och
omstruktureringar. Avsikten med utvecklingsstödet är att det på
sikt skall minska behovet av driftsstöd.

I ett avseende, nämligen när det gäller vilka tidningsföretag
som kan komma i fråga för stöd till tryckeriinvesteringar,
avviker dock utvecklingsstödets utformning från kommitténs
förslag. För att stöd til tryckeriinvesteringar skall kunna
beviljas krävs enligt gällande regler att minst en av de
deltagande tidningarna uppbär allmänt driftsstöd. Som framhålls
i motionerna K802, K807 och K811 innebär detta bl.a. att de
tidningar som erhåller begränsat driftsstöd inte kan komma i
fråga för denna del av utvecklingsstödet. Utskottet delar
motionärernas uppfattning att detta är olyckligt. Enligt
utskottets mening bör reglerna ändras så att stöd till
gemensamma tryckeriinvesteringar, i enlighet med
dagstidningskommitténs ursprungliga förslag, kan beviljas om
minst en av de deltagande tidningarna uppbär årligt driftsstöd.
Motionerna K802, K807 och K811 tillstyrks.

Utvecklingsstödet fyller enligt utskottets mening en viktig
funktion för att åstadkomma rationaliseringar och
kostnadsbesparingar i tidningsbranschen. Utskottet tillstyrker
propositionens förslag till anslag. Motion K808 yrkande 1 såvitt
nu är i fråga samt yrkande 3 avstyrks.

1.3. Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti

Propositionen

I budgetpropositionen föreslås att anslaget i likhet med
föregående år förs upp med 1000 kr. för budgetåret 1991/92.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker förslaget i budgetpropositionen.

1.4. Distributionsstöd

Propositionen

I budgetpropositionen föreslås i enlighet med
presstödsnämndens förslag för budgetåret 1991/92 ett oförändrat
anslag om 79500000 kr.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker förslaget i budgetpropositionen.

2. Stöd till radio- och kassettidningar

Propositionen

I budgetpropositionen erinras om att riksdagen 1988 beslutade
(KU 1987/88:39, rskr. 291) att utgivningen av 50 dagstidningar
som taltidningar endast skulle ses som ett delmål. Skulle det
ske inom kortare tid än fem år, skulle det enligt riksdagen vara
en stor framgång.

Vid behandlingen av 1989 års budgetproposition beslutade
riksdagen (1988/89:KU23, rskr. 105) med hänvisning till
svårigheten att bestämma det faktiska medelsbehovet för
budgetåret 1989/90 att ändra anslagsbeteckningen på stödanslaget
från reservationsvis till förslagsvis.

Enligt propositionen hade i december 1990 43 dagstidningar
startat utgivning av taltidningar. Det sammanlagda antalet
abonnenter uppgick till 4000. Subventionen per abonnemang
ligger för närvarande på mellan 6000 och 50000 kr. När det
gäller lågfrekventa tidningar kan subventionen i något enstaka
fall uppgå till 150 kr. per tidningsexemplar och abonnemang.

Enligt föredragande statsrådets mening är det svårt att
försvara stödbelopp till enskilda prenumeranter i nämnda
storleksordningar. Med nuvarande regler skulle stödnivåerna för
tillkommande tidningar kunna bli ännu större. Mot denna bakgrund
och med tanke på det statsfinansiella läget föreslås i
propositionen en omprövning av det nuvarande regelsystemet.
Enligt propositionen bör, i enlighet med 1988 års
regeringsförslag, utgivningen av ett femtiotal dagstidningar som
taltidningar ses som ett mål för femårsperioden, dvs. för tiden
fram till utgången av av budgetåret 1992/93. Vidare föreslås att
anslaget återgår till att bli reservationsvis betecknat. Efter
femårsperioden bör enligt propositionen mål och regler omprövas
med utgångspunkt i vunna erfarenheter, bl.a. vad gäller
tillämpningen av ny teknik.

Den realförstärkning av anslaget som föreslås uppgår till 1,5
milj.kr. För att tillgodose den geografiska spridningen bör
enligt propositionen de tidningar som i fortsättningen startar
utgivning i första hand höra hemma i de län som för närvarande
saknar taltidningar.

I propositionen föreslås ytterligare restriktioner i form av
ett högsta stödbelopp per abonnemang på 25000 kr., samt att
bidragsbeloppet per exemplar och abonnemang för
lågtäckningstidningar inte får överstiga 100 kr.

I den mån resurserna så medger bör det enligt propositionen
även i fortsättningen vara möjligt att successivt bygga ut det
s.k. RATS-systemet för radiosända talsyntestidningar.

Motionerna

I motion K815 av Jan Björkman m.fl. (s) hävdas att förslaget i
propositionen innebär att endast tidningar som redan fått klara
utfästelser från taltidningsnämnden om stöd för utgivning kan
komma i gång. Eftersom också inträffade kostnadsfördyringar
skall täckas av de föreslagna medlen ges inget utrymme för
utgivande av ytterligare tidningar under nästa budgetår, i varje
fall inte av någon högfrekvent tidning. Motionärerna finner det
angeläget att stöd till utgivning av taltidningar i första hand
kan ges till högfrekventa tidningar med ett förväntat stort
antal abonnenter. De anser därför att det inte är rimligt att
prioritera fådagarstidningar.

Med de i propositionen föreslagna restriktionerna rörande
storleken på subventionen per abonnemang samt den föreslagna
målsättning för omfattningen av utbyggnaden finns enligt
motionen ingen anledning att göra om anslaget från
förslagsanslag till reservationsanslag.

Den föreslagna restriktionen för högsta belopp per abonnemang
får enligt motion K821 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand
(båda s) inte innebära att den politiska mångfalden drabbas. I
motionen sägs att uttalandet att målet bör vara att antalet
taltidningar i och med utgången av budgetåret 1992/93 bör uppgå
till 50 ligger fast. Det finns därför enligt motionärerna ingen
anledning att göra om anslaget från förslagsanslag till
reservationsanslag.

I motionen sägs också att utbyggnaden av RATS-systemet inte
bör göras avhängigt nedläggningen av någon tidningsutgivning.
RATS-tekniken är så intressant i sig att den bör bedömas
självständigt.

I motion K814 av Marianne Jönsson m.fl. (alla c) uppmärksammas
budgetpropositionens förslag att det fortsättningsvis skall vara
ett mål -- inte ett delmål -- att ge ut 50 dagstidningar som
radio- och kassettidningar. Enligt motionärerna bör målet vara
att alla synskadade tillförsäkras en daglig taltidning. Det bör
ankomma på taltidningsnämnden att bevilja stöd till så många
taltidningar som kan rymmas inom reservationsanslaget.

Även i motion K825 av Lola Björkquist (fp) diskuteras
propositionens förslag till målsättning för verksamheten. Detta
förslag stämmer enligt motionären dåligt med riksdagens tidigare
ställningstagande. Den begränsade realförstärkning som föreslås
synes enligt motionen inte räcka till mer än ytterligare en
taltidning. Att i stället välja några små lågtäckande tidningar
tillgodoser inte de synskadades behov av dagspressinformation. I
motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur
taltidningsutgivningen skall kunna förverkligas enligt
riksdagens tidigare uttalanden.

I motion K822 av Bo Hammar m.fl. (alla v) sägs att det är
viktigt att snabbt få en geografisk spridning av
taltidningsverksamheten. Målsättningen bör därför vara att så
snabbt som möjligt kunna erbjuda en dagstidning som taltidning i
varje län. För att snabbt uppnå detta mål föreslås i motionen
att anslaget ökas med 10 milj.kr. utöver vad som föreslås i
budgetpropositionen.

Enligt lagen (1981:508) om radiotidningar skall innehållet i
radio- och kassettidningarna vara förlagetroget. Detta innebär
att de dagstidningar som ger ut radiotidningar inte får addera
information som går utöver den tryckta tidningens redaktionella
information och annonser. I motion K823 av Ingbritt Irhammar och
Rosa Östh (båda c) erinras om att man från lagstiftarnas sida
velat undvika att radiotidningar riktade till synskadade får ett
innehåll som konkurrerar med den reguljära radioverksamheten,
som riktar sig till medborgarna i gemen. Att slopa kravet på att
en taltidning/radiotidning skall vara förlagetrogen kan också
väcka frågor om ansvarig utgivares möjlighet att skaffa sig
insyn i innehållet. Enligt motionärerna är det emellertid
angeläget att taltidningar/radiotidningar i första hand utformas
utifrån de synskadades behov och önskemål. Därför bör de få
innehålla myndighetsinformation, som icke publicerats i den
tryckta förlagan.

Utskottets bedömning

I budgetpropositionen 1990 redovisades att 38 dagstidningar
startat utgivning av taltidningar och att målet att minst 50
dagstidningar skulle ges ut som taltidning skulle kunna komma
att uppfyllas redan under budgetåret 1989/90. Det var enligt
propositionen glädjande att utgivningen så snabbt kunnat nå en
så betydande omfattning. Enligt föredragande statsrådet var det
dock viktigt att ett så omfattande stöd från staten som det här
gällde följdes av ett rimligt brett utnyttjande inom målgruppen.

Utskottet (1989/90:KU31) noterade med tillfredsställelse att
utbyggnaden av radio- och kassettidningar gått så snabbt att det
uppsatta målet om 50 dagstidningar som utkommer som taltidningar
skulle kunna nås redan under budgetåret 1990/91. Utskottet
erinrade samtidigt om att det tidigare uttalat att 50
taltidningar endast utgör ett delmål och att utbyggnaden borde
fortsätta.

I budgetpropositionen 1990 uttalades också att
bidragsgivningen i fortsättningen borde övergå till att bli mera
författningsstyrd. Presstödsnämnden säger dock i sin nu aktuella
anslagsframställning att den inte är beredd att förorda en ökad
författningsstyrning av verksamheten. Nämnden anser det inte
behövligt att införa författningsstöd för att kunna tillämpa
riktvärden och schabloner vid prövning av ersättning till
tidningsföretagen. Enligt nämnden tillgodoses målsättningen om
en snabb utbyggnad under effektiv kostnadskontroll bäst med stöd
av förordningen i nuvarande utformning.

Utskottet finner inte anledning att frångå sin tidigare
uppfattning om målsättningen för verksamheten. Propositionens
förslag om att utgivningen av 50 dagstidningar som taltidningar
skall ses som ett slutmål för utbyggnaden under perioden fram
t.o.m. budgetåret 1992/93 avstyrks således.

Enligt propositionen bör de tidningar som i framtiden startar
utgivning av taltidningar i första hand höra hemma i de län som
för närvarande saknar taltidning. Utskottet delar uppfattningen
att det är angeläget att åstadkomma en ytterligare geografisk
spridning av taltidningsutgivningen och noterar med
tillfredsställelse att de förhandlingar som för närvarande pågår
rör tidningar i län som hittills saknat taltidningar. Då
utbyggnaden är beroende av förhandlingar med tidningsföretagen
och tillgången till teknisk utrustning, är det svårt att i
förväg bedöma vilken omfattning den kan komma att få under
budgetåret. Utskottet anser därför att anslaget även
fortsättningsvis bör utgå som förslagsanslag. Propositionens
förslag att anslaget övergår till att bli reservationsvis
betecknat avstyrks.

Utskottet delar dock uppfattningen att det är viktigt att den
stora satsning som gjorts på radio- och kassettidningar också
resulterar i ett så stort utnyttjande som möjligt i målgruppen.
Stödets utformning bör därför vara sådant att det stimulerar
till marknadsföringsåtgärder från tidningsföretagens sida i
syfte att få ett större antal abonnenter. De i
budgetpropositionen föreslagna begränsningarna för högsta
stödbelopp per abonnemang resp. för tidningsexemplar och
abonnemang får antas verka i denna riktning. Utskottet godtar
propositionens förslag i denna del. Dock bör enligt utskottets
mening möjlighet finnas att medgiva en högre kostnad per
abonnemang för de tidningar som till följd av de geografiska
förhållandena i utgivningsområdet tvingas utnyttja mer än en
sändare och av denna anledning har högre kostnader.

Som framförs i motion K823 har de synskadade ett särskilt
behov av samhälls- och myndighetsinformation. Förlagetroheten är
emellertid en bärande princip för utgivningen av dagstidningar
som radio- och kassettidningar. Enligt utskottets mening bör
avsteg från denna princip inte göras. Yrkandet i motion K823
avstyrks följaktligen. Utskottet vill i sammanhanget erinra om
den betydelse för spridning av myndighets- och
samhällsinformation som de s.k. läns- och kommuntidningarna för
synskadade har.

3. Presstödsnämnden och taltidningsnämnden

Propositionen

Förvaltningsanslaget till presstödsnämnden och
taltidningsnämnden föreslås uppräknat med 509000 kr.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker förslaget i budgetpropositionen.

4. LL-stiftelsen

Propositionen

Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur har
enligt de stadgar som fastställdes 1988 till ändamål att äga och
ge ut en nyhetstidning (8 SIDOR) för begåvningshandikappade samt
att ombesörja utgivningen av lättlästa nyhetsböcker (LL-böcker).
Mellan staten och stiftelsen träffades den 21 januari 1990 avtal
för perioden 1 juli 1990--30 juni 1993. Avtalet reglerar bl.a.
frågan om bidrag till stiftelsens verksamhet och om
prenumerationsavgift för tidningen. I budgetpropositionen
föreslås ett reservationsanslag till stiftelsen på 7634000
kr. Vid medelsberäkningen har hänsyn tagits till
kostnadsutvecklingen inom den grafiska branschen.

Motionerna

Enligt motion K806 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) har
stiftelsens verksamhet inte kunnat leva upp till den av
riksdagen beslutade nivån. Detta påverkar stiftelsens framtida
möjligheter. Motionärerna finner det i budgetpropositionen
föreslagna anslaget otillräckligt och föreslår därför att
verksamheten tillförs ytterligare 500000 kr. under budgetåret
1991/92.

I motion K805 av Marianne Andersson m.fl. (alla c) påpekas att
stiftelsen tidigare kunnat utge 20 böcker per år men att antalet
på grund av medelsbrist nu sjunkit till 15-16 böcker per år. För
att kunna nå de begåvningshandikappade som nu i stor
utsträckning bor ute i samhället krävs helt andra
marknadsföringsåtgärder än för övriga grupper. För detta krävs
också resurser som nu inte finns. I motionen föreslås att
anslaget räknas upp med 2,1 milj.kr. utöver vad regeringen
föreslagit.

Även i motion K813 av Alexander Chrisopoulos m.fl. (v)
föreslås att anslaget i enlighet med stiftelsens
anslagsframställning uppräknas med totalt 2,65 milj.kr. Om inte
stiftelsen beviljas den begärda höjningen av anslaget för
1991/92 blir enligt motionärerna följden att nedskärningar i
verksamheten måste ske. Antalet utgåvor av tidningen måste
sannolikt sänkas från 45 till 40 och antalet utgivna LL-böcker
sänkas till under 15 per år.

LL-stiftelsens svårigheter att nå upp till de uppsatta
målsättningarna påpekas också i motion K809 av Britta Sundin
m.fl (s). För att säkerställa att de begåvningshandikappade får
den stimulans och information, som tidningen (8 SIDOR) och
LL-böckerna utgör, bör enligt motionen tillräckliga resurser
ställas till förfogande.

Utskottets bedömning

Utskottet noterar att det avtal som reglerar statens bidrag
till LL-stiftelsen ingicks så sent som i januari 1990. Förslaget
i budgetpropositionen står i överensstämmelse med avtalet.
Utskottet tillstyrker förslaget och avstyrker motionerna K805,
K806, K809 och K813.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande driftsstöd

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga
10 punkt H6 och med avslag på motionerna 1990/91:K808 yrkande
1 såvitt nu är i fråga samt yrkande 2 och 1990/91:K820 till
Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1991/92 under
åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 440300000
kr.,
res. 1 (m, fp)

2. beträffande tryckeristöd

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:K802,
1990/91:K807 samt 1990/91:K811 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om reglerna för erhållande av
stöd vid tryckerisamverkan,

3. beträffande utvecklingsstödet i övrigt

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga
10 punkt H7 och med avslag på motion 1990/91:K808 yrkande 1
såvitt nu är i fråga och yrkande 3 till Utvecklingsstöd till
dagspressen för budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 35800000 kr.,
res. 2 (fp)

4. beträffande kreditgaranti

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga
10 punkt H8 till Täckande av förluster vid statlig
kreditgaranti till dagspressen för budgetåret 1991/92 under
åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,

5. beträffande distributionsstöd

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga
10 punkt H9 till Distributionsstöd till dagspressen för
budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtitlen anvisar ett
förslagsanslag på 79500000 kr.,

6. beträffande regler för stöd till taltidningar

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100
bilaga 10 punkt H11 yrkande 13 och motionerna 1990/91:K814,
1990/91:K815, 1990/91:K821 samt 1990/91:K825 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande anslaget till stöd för taltidningar

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 bilaga
10 punkt H11 yrkande 14 och med avslag på motion 1990/91:K822
till Stöd till radio- och kassettidningar för budgetåret
1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
63555000 kr.,
res. 3 (v)

8. beträffande taltidningarnas förlagetrohet

att riksdagen avslår motion 1990/91:K823,

9. beträffande presstödsnämnden

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga
10 punkt H5 till Presstödsnämnden och taltidningsnämnden
för budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 4679000 kr.,

10. beträffande LL-stiftelsen

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga
10 punkt H12 och med avslag på motionerna 1990/91:K805,
1990/91:K806, 1990/91:K809 samt 1990/91:K813 till Bidrag
till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur
för budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 7 634 000 kr.
res. 4 (fp, c, v, mp)

Stockholm den 12 mars 1991

På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Catarina
Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp),
Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans Nyhage (m), Sören
Lekberg (s), Anita Modin (s), Torgny Larsson (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Ylva Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c), Hans
Leghammar (mp), Ulla Pettersson (s) och Rolf L Nilson (v).

Reservationer

1. Driftsstöd (mom. 1)

Anders Björck (m), Birgit Friggebo (fp), Hans Nyhage (m),
Elisabeth Fleetwood (m) och Ylva Annerstedt (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar
med "Utskottet behandlade" och slutar med "K820 avstyrks" bort
ha följande lydelse:

Presstödet har haft till uppgift att förhindra lokala
informationsmonopol och en koncentration inom massmedierna. I
någon mån har presstödet varit framgångsrikt när det gäller att
nå detta syfte. Enligt utskottets mening gör dock det växande
medieutbudet att talet om informationsmonopol inte har samma
tyngd som tidigare.

Regeringens förslag till driftsstöd till dagspressen för
1991/92 är 44300000 kr. Enligt utskottet framstår det i
dagens samhällsekonomiska läge som stötande att några
besparingar på detta område inte sker. Förslaget i motionerna
K808 och K820 om en 20-procentig nedskärning av driftsstödet
tillstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande driftsstöd

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:K808 yrkande
2 och 1990/91:K820 och med anledning av proposition 1990/91:100
bilaga 10 punkt H6 samt motion 1990/91:K808 yrkande 1 såvitt
nu är i fråga till Driftsstöd till dagspressen för
budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 352240000 kr.

2. Utvecklingsstödet i övrigt (mom. 3)

Birgit Friggebo och Ylva Annerstedt (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar
med "Utvecklingsstödet fyller" och slutar med "yrkande 3
avstyrks" bort ha följande lydelse:

Även utvecklingsstödet bör enligt utskottets mening successivt
trappas ned. Utskottet föreslår att det för budgetåret 1991/92
reduceras med 20% i förhållande till regeringens förslag.
Motion K808 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och yrkande 3
tillstyrks.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:

3. beträffande utvecklingsstödet i övrigt

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:K808 yrkande 1
såvitt nu är i fråga och yrkande 3 samt med anledning av
proposition 1990/91:100 bilaga 10 punkt H7 dels till
Utvecklingsstöd till dagspressen för budgetåret 1991/92
under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 30
milj.kr., dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
3. Anslaget till stöd för taltidningar (mom.7)

Rolf L Nilson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar
med "Enligt propositionen" och slutar med "betecknat avstyrks"
bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det viktigt att snabbt få en
geografisk spridning av taltidningsverksamheten. Det innebär att
man så snart som möjligt måste kunna erbjuda en dagstidning som
taltidning i varje län. För att snabbt uppnå detta mål föreslår
utskottet att anslaget till radio- och kassettidningar höjs med
10 milj.kr. utöver regeringens förslag. Då utbyggnaden är
beroende av förhandlingar med tidningsföretagen och tillgången
till teknisk utrustning är det svårt att i förväg bedöma vilken
omfattning den kan komma att få under budgetåret. Utskottet
anser därför att anslaget även fortsättningsvis bör utgå som
förslagsanslag. Propositionens förslag att anslaget övergår till
att bli reservationsvis betecknat avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:

7. beträffande anslaget till stöd för taltidningar

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:K822 och med
anledning av proposition 1990/91:100 bilaga 10 punkt H11 till
Stöd till radio- och kassettidningar för budgetåret 1991/92
under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
73555000 kr.
4. LL-stiftelsen (mom. 10)

Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Ylva Annerstedt
(fp), Bengt Kindbom (c), Hans Leghammar (mp) och Rolf L Nilson
(v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som
börjar med "Utskottet noterar" och slutar med "K806, K809 och
K813" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning har de begåvningshandikappade
lika stor rätt som andra grupper, t.ex. synskadade, att få
nyheter och läsupplevelser. Det har en oerhörd betydelse för dem
och deras självkänsla och livskvalitet. Samma sak gäller för
invandrarna. För att produktionen inte skall behöva begränsas
anser utskottet att anslaget till LL-stiftelsen bör räknas upp
med 1,5 milj.kr.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:

10. beträffande LL-stiftelsen

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 bilaga
10 punkt H12 och motionerna 1990/91:K805, 1990/91:K806,
1990/91:K809 samt 1990/91:K813 till Bidrag till Stiftelsen för
lättläst nyhetsinformation och litteratur för budgetåret
1990/91 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 9134000 kr.