Plan- och bygglagen m.m.

Betänkande 1992/93:BoU18

Bostadsutskottets betänkande 1992/93:BOU18

Plan- och bygglagen m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1992/93
BoU18

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motioner med förslag till vissa
ändringar i plan- och bygglagen. Dessutom behandlas förslag till
förändringar m.m. av de byggregler som utfärdats med stöd av
bygglagstiftningen. Samtliga motionsyrkanden avstyrks av
utskottet.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer (s) och en
meningsyttring av suppleant (v).

Motionerna

I betänkandet behandlas

dels den med anledning av proposition 1991/92:150
(kompletteringspropositionen) väckta motionen

1991/92:Bo17 av Jan Andersson och Bo Nilsson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av att tillgänglighetskraven vid ny-
och ombyggnad av lokaler och bostäder inte minskar.

dels den under allmänna motionstiden 1992 väckta motionen

1991/92:Bo511 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om att Naturvårdsverket
och Riksantikvarieämbetet skall ges rätt att föra till prövning
i länsstyrelse och regeringen ärenden om detaljplaners
fastställelse och bygglovgivning inom områden som definierats
som riksintressen i enlighet med vad som anges i motionen.

dels de under allmänna motionstiden 1993 väckta motionerna

1992/93:Bo213 av Eva Zetterberg och Jan Jennehag (v) vari
yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring i plan- och bygglagen att det ekologiska och det
bärkraftiga samhället framhävs.

1992/93:Bo224 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kvalitetskrav och försäkringar för boende.

1992/93:Bo231 av Carl Olov Persson (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nödvändigheten av en effektivare användning
av energi.

1992/93:Bo238 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avreglering av byggnadsnormer med
bibehållna funktionskrav.

1992/93:Bo239 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ändrade byggregler inte får medföra
att kvaliteten på bostäder försämras.

1992/93:Bo419 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att
riksdagen begär att regeringen genom en proposition bereder
riksdagen tillfälle att lämna synpunkter på utformningen av de
nya byggreglerna.

1992/93:Bo422 av Ingvar Björk och Bo Nilsson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om byggnaders tillgänglighet och användbarhet
för funktionshindrade.

1992/93:Bo501 av Anita Johansson och Håkan Strömberg (s) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ett tillägg i svensk byggnorm
om installation av brandvarnare,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om information till hushållen om brandvarnare
i våra bostäder.

1992/93:Bo503 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ändring i PBL.

1992/93:Bo505 av Berit Oscarsson och Anita Jönsson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljökontroll m.m. av byggnader inför
rivning.

1992/93:Bo506 av Jan Erik Ågren och Rose-Marie Frebran (kds)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om konsumentanpassad funktions- och
materialdeklaration på byggnader och lägenheter vid all
nyproduktion och ombyggnation.

1992/93:Bo509 av Odd Engström och Pär Granstedt (s, c) vari
yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att åtgärder bör vidtas mot s.k.
förhandlingsplanering,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Riksantikvarieämbetets och
Naturvårdsverkets befogenheter bör stärkas när det gäller
detaljplaner och områdesbestämmelser,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att regeringen noga bör följa rättspraxis
vid tillämpningen av PBL.

1992/93:Bo510 av Sverre Palm och Lisbet Calner (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av brandvarnare i lägenheter.

1992/93:Bo511 av Harald Bergström m.fl. (kds) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i
plan- och bygglagen att tält tillfälligt rest för mötes- eller
cirkusverksamhet undantas från bygglovsplikt.

1992/93:Bo512 av Marianne Jönsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om klara regler för att möjliggöra satsning
på vindkraft,
2. att riksdagen hos regeringen begär att sakägarbegreppet i
samband med PBL-översynen ges en klart avgränsad definition.

1992/93:Bo514 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
klimat och luftkvalitet.

1992/93:Bo518 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att
riksdagen begär att regeringen snarast kommer med förslag om
lösningar som möjliggör byggnation inom de i motionen angivna
områdena.

1992/93:Jo630 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts angående den kommunala planeringen.

1992/93:Jo676 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari såvitt nu är
i fråga yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om planering för källsortering av avfall vid
ny- och ombyggnad av bostäder -- -- -- (yrkandet i vad avser en
marknad för källsorterat avfall kommer att behandlas i yttrandet
1992/93:BoU7y).

1992/93:N432 av Rolf L Nilson m.fl. (v) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om energiminimering vid byggande och boende,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att det i kommunerna skall finnas kommunal
energirådgivning.

1992/93:N440 av Margareta Winberg (s) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder för att förbättra livsmiljön för
el-överkänsliga personer.

Utskottet

Inledning

Plan- och bygglagen (1987:10), PBL, naturresurslagen
(1987:12), NRL och lagen (1987:11) om exploateringssamverkan
trädde i kraft den 1 juli 1987. Lagstiftningen innebar en samlad
och genomgripande förändring inom plan- och byggområdet och i
fråga om hushållning med naturresurser. Uppföljning och
utvärdering av lagreformen inleddes kort efter ikraftträdandet.
Vissa lagjusteringar har genomförts bl.a. i syfte att förenkla
plan- och byggprocessen.

Genom regeringsbeslut den 26 november 1992 tillkallades en
särskild utredare med uppdrag att se över plan- och bygglagen
m.m. Vägledande i översynsarbetet bör enligt direktiven (dir.
1992:104) vara att lagstiftningen bör skapa förutsättningar för
teknisk utveckling, ökad miljöhänsyn och en effektiv konkurrens.
De förslag som kommer att lämnas skall tillgodose kraven på
större miljöhänsyn, stärkt medborgarinflytande, avreglering och
förenklad lagstiftning.

Utredningen avses redovisas i etapper och vara avslutad senast
den 31 mars 1994.

Planformer m.m.

Genom PBL har slagits fast att kommunen har ansvaret för
planläggningen av användningen av mark och vatten. Statens
ansvar för den fysiska planeringen begränsas huvudsakligen till
bevakning av riksintressen, mellankommunala intressen samt
frågor om hälsa och säkerhet. Andra väsentliga nyheter i PBL var
att samhällsplaneringen avsågs att föras närmare medborgarna och
att deras inflytande över planeringsprocessen skulle förbättras.

Enligt motion Bo509 (s, c) har PBL inte motsvarat
förväntningarna när det gäller bl.a. medborgarinflytandet.
Makten övergick inte enligt motionen till folket i den
utsträckning som avsetts utan till byggkonsortier. Genom
förhandlingar och avtal binder kommunen upp sig redan innan den
demokratiska planprocessen börjar. Kommunen får ett med
exploatören gemensamt intresse av att planer och bygglov kan
expedieras, anför motionärerna. Särskilt allvarliga anses dessa
intressekopplingar bli när det gäller kommunens ansvar att vaka
över natur- och kulturvård inom områden av riksintresse.
Motionärerna anser därför att åtgärder bör vidtas mot s.k.
förhandlingsplanering (yrkande 1). De anser också att
Riksantikvarieämbetets och Naturvårdsverkets befogenheter bör
stärkas när det gäller detaljplaner och områdesbestämmelser
(yrkande 2). Det bör enligt motionärerna ske genom att dessa två
verk ges rätt att föra angivna planer och bestämmelser till
regeringen för fastställelse och lovgivning. Därigenom skulle
garanteras att känsliga konfliktärenden får en allsidig
prövning. Efter den föreslagna lagändringen anser motionärerna
att regeringen med uppmärksamhet bör följa utvecklingen och
tillämpningen av PBL såvitt avser medborgarinflytandet i
planeringsprocessen (yrkande 3). Motsvarande åsikter förs fram i
motion 1991/92:Bo511 (s).

Även regeringen har fäst uppmärksamhet på frågan om
medborgarnas insyn i och inflytande på den fysiska planeringen.
I direktiven till översynen av PBL finns ett särskilt avsnitt om
medborgarinflytandet. Där anförs att reglerna bör ses över och
att möjligheterna att stärka medborgarinflytandet bör övervägas
liksom även hur insynen i planeringen kan förbättras utan att
processen byråkratiseras. Även effekterna av
förhandlingsuppgörelser bör utvärderas. I direktiven anges
vidare att formerna för regeringens prövning och möjligheterna
att ingripa när det gäller riksintressen bör ses över. Sådana
alternativ bör därvid övervägas som innebär att frågor om
riksintressen eller andra väsentliga allmänna intressen enklare
och tidigare än i dag kan aktualiseras och vid behov bli föremål
för överväganden hos regeringen.

De brister som motionärerna anser finns i planlagstiftningen
kommer som framgått att övervägas av utredningen. Resultatet av
utredningen bör avvaktas. Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna 1991/92:Bo511 (s) och Bo509 (s, c) yrkandena 5--7 om
s.k. förhandlingsplanering m.m.

I socialdemokratiska partimotionen Jo630 yrkande 14 föreslås
ett riksdagens tillkännagivande om vad som anförs i motionen om
den kommunala planeringen. Motionärerna föreslår bl.a. att
miljökraven i PBL och NRL skärps och att kommunernas
översiktsplaner ses över för att i framtiden bättre tillgodose
naturvårds- och miljömål. Motionärerna anser det angeläget att
även godstransporter tas med i planeringen och att det finns en
effektiv olycksberedskap för att minska de mycket allvarliga och
svåröverskådliga miljö- och hälsorisker som en olycka vid
transport av farligt gods kan medföra. De finner det särskilt
angeläget att större trafikleder inkl. fartygsleder prövas
enligt naturresurslagen.

En central fråga i direktiven till PBL-utredningen är behovet
av en ökad miljöhänsyn. Utvecklingen av och omsorgen om vår
gemensamma miljö anses behöva uppmärksammas mera än hittills,
och kraven på miljöhänsyn -- i vid mening -- i den fysiska
planeringen måste göras tydligare. Översiktsplanerna
uppmärksammas också. PBL:s krav i fråga om former, innehåll och
redovisning bör enligt direktiven övervägas liksom att det bör
belysas hur översiktsplanen kan användas för att på ett bättre
sätt än i dag skapa förutsättningar för en positiv utveckling av
landsbygden och kulturlandskapet i vid mening.

Miljöfrågorna i PBL m.m. kommer således att övervägas av
utredningen. Ett tillkännagivande kan inte anses tjäna något
reellt syfte. Utskottet avstyrker därför partimotion Jo630 (s)
yrkande 14.

Lovfrågor m.m.

I 8 kap. PBL finns regler om bygglov. Enligt 1 § krävs bygglov
bl.a. för att uppföra en byggnad. Byggnader som får uppföras
utan bygglov är ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller
därmed jämförlig näring inom område som inte omfattas av
detaljplan. Vissa särskilda bestämmelser finns för en- eller
tvåbostadshus och för vissa byggnader avsedda för
totalförsvaret. Kommunen kan vidare i detaljplan eller
områdesbestämmelser besluta om undantag från kravet på bygglov.

Den pågående översynen av PBL syftar bl.a. till att pröva
olika möjligheter att minska detaljstyrning och förenkla för den
enskilde. Möjligheten att begränsa bygglovsprövningen, främst
för byggföretag utanför samlad bebyggelse, bör enligt direktiven
belysas, samtidigt som behovet av en striktare bygglovsprövning
i vissa områden bör uppmärksammas. Även frågan om
bygglovsprövning alltjämt bör ske inom detaljplaneområden där
bebyggelsen redan prövats med beaktande av olika berörda
intressen bör övervägas.

I motion Bo511 (kds) föreslås att tält för tillfällig mötes-
eller cirkusverksamhet inte skall omfattas av bygglovsplikt.
Motionärerna finner det stötande att kommunala myndigheter kan
kräva bygglov för ett för sådant ändamål tillfälligt rest tält.
De anser det tillräckligt med markägarens tillåtelse och, för
områdesplanlagd mark, polisens tillstånd.

Utskottet avstyrkte år 1992 en motion med motsvarande innehåll
(1991/92:BoU19 s. 6 f.). Riksdagen följde utskottets förslag. I
den pågående översynen av PBL kommer såsom framgått ovan
bygglovsreglerna att övervägas. Den fråga som tas upp i motionen
om bygglovsbefrielse såvitt avser tält för mötes- och
cirkusverksamhet kan förutsättas komma att ingå i denna prövning
utan ett riksdagens tillkännagivande. Utredningens överväganden
om bygglovspliktens omfattning bör avvaktas. Motion Bo511
(kds) avstyrks.

I motion Bo503 (fp) föreslås att PBL ändras så att det framgår
att skyddsrumsbesked skall finnas för att bygglov skall få
beviljas inom en skyddsrumsorts riskområde. Enligt motionären
råder en bristande överensstämmelse mellan civilförsvarslagen
(1960:74) och PBL. Enligt 33 § civilförsvarslagen får bygglov
inte beviljas om skyddsrumsbesked saknas medan PBL saknar en
motsvarande bestämmelse.

Såsom motionären påpekat innehåller PBL inte någon bestämmelse
om att en ansökan om bygglov, som avser viss byggnation inom ett
område som har utpekats som skyddsområde (skyddsrumsort), inte
får beviljas om skyddsrumsbesked saknas. Det innebär dock
inte att byggnadsnämnden, eller den nämnd som prövar ärenden om
bygglov, kan underlåta att beakta civilförsvarslagens regler om
bygglovsprövning i vissa fall. En motsvarande bestämmelse i PBL
skulle möjligen innebära att frågan uppmärksammas särskilt vid
bygglovsprövningen. Det kan dock förutsättas att kommunerna,
som meddelar skyddsrumsbesked och som vid sin planering har att
utforma bebyggelsemiljön inom område med sammanhållen bebyggelse
med hänsyn till behovet av bl.a. skyddsåtgärder för
civilförsvaret (2 kap. 4 § PBL), normalt är väl medvetna om när
och om skyddsrumsbesked skall föreligga. Utskottet utgår ifrån
att PBL-utredningen i sina överväganden av om
bygglovsbestämmelserna är ändamålsenliga också kan pröva om en
bestämmelse med det innehåll som motionären efterlyser bör
införas i PBL i avsikt att klargöra det samband som finns mellan
PBL och civilförsvarslagen. Med det anförda avstyrker utskottet
motion Bo503 (fp).

I motion Bo505 (s) tas upp miljöaspekter vid rivning av
byggnader. Enligt motionen förekommer i alla byggnader
miljöstörande eller miljöfarliga byggvaror och ämnen. Såsom
exempel nämns bl.a. plaster, PVC, asbest, mätinstrument och
kylskåp. Dessa kan enligt motionärerna spridas till omgivningen
vid felaktig hantering vid rivning och ombyggnad och ge upphov
till allvarliga skadeverkningar. De anser därför att regeringen
bör pröva frågan om att ge kommunerna möjlighet att exempelvis
som ett led i prövningen av ett rivningslov få föreskriva att
viss miljökontroll av den aktuella byggnaden skall genomföras
och att kräva in uppgifter om hur miljöstörande material avses
att bli omhändertaget m.m. Detta bör enligt motionärerna ges
regeringen till känna.

Förekomsten av miljöstörande material i rivningsavfall har
påvisats nyligen i ett forskningsprojekt utfört av Stiftelsen
REFORSK. I rapporten redovisas resultatet av en utförd
inventering av tolv ombyggnads- och rivningsobjekt i Skåne under
år 1992. Ett av flera förslag till åtgärder i rapporten är att
lagstiftningen bör ändras så att miljöbesiktning av byggnader
kan krävas inför en ombyggnad eller rivning.

I motionen tas upp en angelägen fråga. Miljöfarligt avfall
måste hanteras på ett sådant sätt att det inte sprids till
omgivningen. Bl.a. därför är det viktigt att, såsom också
föreslås i rapporten, byggentreprenörer, förvaltare och
privatpersoner får information om miljöstörande byggmaterial och
miljöfarligt avfall samt om hur omhändertagandet skall ske.
Enligt vad utskottet erfarit pågår inom Naturvårdsverket en
intern utredning om rivningsavfall. Utredningen syftar till att
klarlägga avfallsfrågan och i mån av resurser att utarbeta
allmänna föreskrifter. Enligt direktiven till PBL-utredningen
bör uppmärksammas den miljöpåverkan som kommer från byggnader
och byggmaterial i syfte att påverka utvecklingen mot
byggprodukter som kan ingå i ett kretslopp. Bygglovsbestämmelser
kommer också att ses över. I arbetet med att regeringen tar
ställning till PBL-utredningen kommer den också att överväga
frågan om rivningslov m.m. enligt PBL. Ett riksdagens
tillkännagivande i frågan kan inte anses erforderligt. Med det
anförda avstyrker utskottet motion Bo505 (s) om miljöaspekter
vid rivning av byggnader.

Plan- och byggfrågor i övrigt

I motion Bo512 (c) yrkande 1 föreslås att riksdagen gör ett
tillkännagivande med innebörd att reglerna för byggande av
vindkraftverk klargörs så att riksdagens och regeringens
intentioner om satsning på alternativ energi kan genomföras utan
onödig tidsutdräkt. Enligt motionären har överklagningar
förhalat och t.o.m. omöjliggjort satsningar på vindkraften.

Mark- och vattenområden som är särskilt lämpade för
anläggningar som t.ex. vindkraftverk skall enligt 2 kap. 8 § NRL
så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra
tillkomsten eller utnyttjande av sådana anläggningar. Områden
som är av riksintresse för sådana anläggningar skall skyddas mot
sådana åtgärder som nyss nämndes. Inom vissa kustområden gäller
särskilda bestämmelser i NRL för lokalisering av vindkraftverk
(3 kap. 3 §). I första hand är det en kommunal uppgift att
bedöma om ett markområde är av allmänt intresse för vindkraft
och att i varje enskilt ärende göra nödvändiga
intresseavvägningar. Som grund för kommunens ställningstagande
ligger de bedömningar som gjorts i översiktsplan och i
länsstyrelsens granskningsyttrande. Länsstyrelsen har att bevaka
vad i lagstiftningen stadgas om riksintressena.

Boverket har i samarbete med Naturvårdsverket och NUTEK
utarbetat ett förslag till "Allmänna råd för etablering av
vindkraft på land". Förslaget skickades i december 1992 ut på
remiss. De allmänna råden innehåller bl.a. en modell för
ärendehantering och hur samordning kan ske mellan bygglovs-,
miljöskyddsprövning och i större projekt regeringens
tillåtlighetsprövning. Frågor om störningar såsom buller,
skuggor och skyddsbehov belyses också.

Enligt vad utskottet erfarit pågår också ett aktivt arbete med
planering kring vindkraft inom flera länsstyrelser och i
samarbete med kommunerna. Detta arbete får självfallet
förutsättas komma att underlätta en vindkraftsetablering.

Utskottet noterar att motionärens önskan om klarare regler vid
etablering av vindkraftverk är i allt väsentligt
tillgodosedd. Motion Bo512 (c) yrkande 1 avstyrks därför.

I motionens yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att
sakägarebegreppet i samband med PBL-översynen ges en klart
avgränsad definition i PBL.

Rätten att överklaga beslut om planer m.m. är mycket riktigt
en fråga som enligt direktiven till PBL-utredningen skall
övervägas i syfte att effektivisera och tydliggöra
överklagandeinstitutets funktion. Bl.a. anges att utredaren bör
överväga i vad mån rätten att klaga kan avgränsas och göras
tydligare. Vad motionären föreslår kommer således att behandlas
och övervägas. Något särskilt tillkännagivande synes inte
erforderligt. Motion Bo512 (c) yrkande 2 avstyrks.

I motion Bo514 (fp) tas upp klimatets och luftkvalitetens
betydelse i planeringssammanhang. Enligt motionen måste
samhällsplanerare på ett helt annat sätt än tidigare ta hänsyn
till det lokala klimatet och markens naturliga förutsättningar
vid all planering för bebyggelse. Därför bör i de lagar som
berör mark- och bostadsplanering särskilt påpekas vikten av
ekologiskt tänkande med träd- och buskplanteringar i olika
former. Vad sålunda anförts föreslås ges regeringen till känna.

I Boverkets rapport "Storstadsuppdraget" och projektet
"Stadens grönområde" belyses den s.k. grönstrukturens betydelse
i bl.a. storstadsplaneringen. I rapporten föreslås att frågan
uppmärksammas vid en översyn av PBL. I direktiven till
PBL-utredningen pekas på att det bör övervägas hur kraven på
miljöhänsyn i den fysiska planeringen kan göras tydligare.
Utskottet, som delar motionärens uppfattning om vikten av
klimatets och luftkvalitetens betydelse i planeringen,
anser att resultatet av de pågående övervägandena bör avvaktas.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motion Bo514
(fp).

I motion Bo518 (c) förs fram synpunkter på byggnation i
anslutning till flygfält och hemställs att riksdagen begär att
regeringen snarast kommer med förslag om lösningar som möjliggör
byggnation inom angivna områden. Motionären anser det viktigt
att förutsättningar skapas för nybyggande, inte minst i
anslutning till redan befintlig byggnation. Ett sätt att öppna
möjligheten att ge bygglov utan att krav på inlösen skall kunna
ställas i ett senare skede kan enligt motionären vara att ett
servitut bildas av innebörd att möjligheten till inlösen på
grund av eventuella bullerstörningar inte skall kunna utnyttjas.

Såsom anförs i motionen medför introduktionen av JAS/Gripen
att en omfattande miljöprövning kommer att äga rum avseende
flera av landets flygflottiljer. I avvaktan på att ställning tas
till hur den framtida flygverksamheten skall se ut har enligt
vad utskottet erfarit från regeringskansliet regeringen gett
berörda länsstyrelser i uppdrag att samordna de insatser som
behövs för att förebygga miljöstörningar vid bl.a. en
JAS-introduktion. Länsstyrelserna skall senast den 1 mars 1995
lämna en samlad redovisning av planeringsläget i resp. län. Även
andra utredningar pågår i frågan. En handlingsplan mot buller
kommer att redovisas senast den 1 juli 1993. I utredningen om
översyn av PBL kommer att belysas hur ökad miljöhänsyn kan
åstadkommas i planeringen.

Det pågår således flera olika utredningar som på olika sätt
kommer att ge underlag för förslag till åtgärder för att minska
bullerproblem eller underlätta planeringen av
bebyggelseutvecklingen i områden som kan komma att beröras av
buller. I avvaktan på att förslag om åtgärder mot buller m.m.
underställs riksdagen bör tidigare ställningstagande (TU
1981/82:28) ligga fast, nämligen att ny bostadsbebyggelse inte
bör lokaliseras till områden där flygbullernivåerna överstiger
55 dB (A). Med det anförda avstyrker utskottet motion Bo518 (c)
om byggnation i anslutning till flygfält.

Egenskapskrav på byggnader m.m.

Normsystemets utformning m.m.

De grundläggande kraven på byggnader kommer till uttryck i 3
kap. PBL. Med stöd av PBL (16 kap. 1 §) har regeringen utfärdat
plan- och byggförordningen (1987:343) -- PBF -- enligt vilken
Boverket bemyndigas att meddela föreskrifter till PBL avseende
nybyggnad och ombyggnad samt förbättring. De av Boverket med
stöd härav utfärdade nybyggnadsreglerna trädde i kraft den 1
januari 1989 och har gällt fullt ut fr.o.m. den 1 januari 1991.
Dessförinnan har äldre bestämmelser övergångsvis kunnat
tillämpas. Nybyggnadsreglerna gäller uppförande av nya byggnader
som kräver bygglov. I fråga om byggnader som får uppföras utan
bygglov skall reglerna tillämpas i skälig utsträckning. Hittills
har två mindre kompletteringar till nybyggnadsreglerna givits
ut. Den senaste av dessa trädde i kraft den 1 juli 1992.

En mer omfattande revidering av nybyggnadsreglerna har
genomförts av Boverket. För revideringen har gällt följande
utgångspunkter:

EG-harmonisering,
allmän förenkling och funktionsnormering samt
sakliga ändringar av vissa avsnitt.

Som ett resultat av översynsarbetet har Boverket i januari
1993 sänt ut ett förslag till nya byggregler på remiss.
Förslaget innefattar förutom EG-harmonisering och ytterligare
förenkling av reglerna sakliga ändringar bl.a. i fråga om kraven
på värmeåtervinning i byggnader, effektiv elanvändning och
energihushållning i fjärrvärmeområden. Avsikten är att de nya
byggreglerna skall träda i kraft så snart remissbehandlingen
avslutats och de prövats av regeringen enligt
begränsningsförordningen (1987:1347).

Det måste enligt motion Bo238 (s) finnas en öppenhet när det
gäller att genomföra förenklingar i bl.a. byggbestämmelserna.
Norm- och regelfloran för bostadsbyggandet kan enligt
motionärernas mening i sämsta fall bidra till försämrad
kompetens och ett minskat ansvarstagande. För planerare och
arkitekter kan det vara enklare att luta sig mot normer än att
utveckla fantasi och kreativitet. Det finns enligt motionärernas
mening därför anledning att genomföra förenklingar av bl.a.
byggreglerna. Dessa förenklingar bör göras med utgångspunkt i
att det är funktionerna i de olika kraven som är det viktiga och
inte hur dessa funktioner genomförs. I motionens yrkande 18
begärs ett riksdagens tillkännagivande om att avregleringen av
byggnormerna skall ske med bibehållna funktionskrav.

Den pågående avregleringen av olika byggregler inom
bostadssektorn kan enligt motion Bo239 (v) vara bra. Enligt
motionärernas mening kan det dock förmodligen vara så att
avregleringen mera skapar problem. Med hänvisning härtill
föreslås i motionens yrkande 5 att riksdagen skall uttala att
ändringar i byggreglerna inte får resultera i sämre kvalitet i
bostäderna.

Som framgår ovan kommer de grundläggande kraven på byggnader
till uttryck i PBL. Det betyder att de tillämpningsföreskrifter
i form av byggregler som Boverket utfärdar med stöd av
byggnadslagstiftningen inte får gå utöver de krav som följer av
denna lag. Byggreglerna är sålunda endast avsedda att
konkretisera de mera övergripande egenskapskrav som återfinns i
PBL. Härav följer att de inte får ges en utformning som innebär
att de tillför lagstiftningen något materiellt nytt. Med denna
begränsning är det däremot möjligt att ge reglerna den form som
bedöms som mest lämplig. Oavsett om reglerna uttrycks som
funktionskrav eller som mera omfattande detaljföreskrifter skall
de sålunda återge samma materiella innehåll i fråga om vilka
funktioner och egenskaper m.m. som en byggnad skall svara mot.

Utskottet delar inte den i de nu aktuella motionerna uttryckta
uppfattningen att den pågående förenklingen av byggreglerna
skulle innebära att några väsentliga krav på byggandet skulle
eftersättas. Oavsett byggreglernas form och omfattning gäller --
som framgått ovan -- att de skall ges ett materiellt innehåll
som svarar mot de krav som ställs genom PBL. Utskottet avstyrker
med hänvisning härtill motionerna Bo238 (s) yrkande 18 samt
Bo239 (v) yrkande5.

Det är enligt Ny demokratis partimotion Bo419 bra att Boverket
har utarbetat förslag till förenklade byggregler där man i ökad
utsträckning har gått över till funktionskrav. Enligt
motionärerna är det dock önskvärt att riksdagen, när
remissbehandlingen av förslaget avslutats, får ta del av
resultatet. Med hänvisning härtill hemställs att riksdagen skall
beredas tillfälle att lämna synpunkter på utformningen av de nya
byggreglerna.

Till grund för det förslag till nya byggregler som Boverket
har lagt fram ligger, som redovisats ovan, bl.a. en strävan att
åstadkomma en allmän förenkling och en ytterligare
funktionsnormering i jämförelse med de regler som nu gäller.
Utskottet delar denna strävan. Det ligger enligt utskottets
mening ett stort värde i att byggreglerna ges en så enkel och
ändamålsenlig form som möjligt. Härigenom skapas utrymme för den
kreativitet som är en absolut förutsättning för att nya
okonventionella lösningar i byggandet och boendet skall kunna
tas fram. Enligt bostadsutskottets mening bör mot bakgrund härav
det av Boverket framlagda förslaget till byggregler -- som
innebär att ytterligare ett viktigt steg i förenklingsarbetet
tas -- träda i kraft så snart som möjligt. Enligt vad utskottet
erfarit är också avsikten att den del av förslaget som avser
utformningen av bostäder m.m. (2 kap.) skall kunna träda i kraft
redan under första halvåret 1993. För övriga delar är avsikten
att dessa skall kunna träda i kraft så snart efter det kommande
halvårsskiftet som möjligt. I förhållande till de ursprungliga
planer som gällt för ikraftträdandet innebär detta en avsevärd
tidigareläggning. För att inte försena ett ikraftträdande av
de reviderade byggreglerna är det enligt utskottets mening
inte lämpligt att de, som föreslås i Ny demokratis partimotion
Bo419, underställs riksdagen. Motionen avstyrks sålunda.

Om vi menar allvar med att samhället skall bli ekologiskt
uthålligt måste alla sektorer enligt motion Bo213 (v) medverka
till att nå detta mål. När det gäller boende och byggande anges
detta innebära att ekologiska principer skall tillämpas vid
såväl nyproduktion som ombyggnad och bostadsförbättring och
detta oavsett hustyp och upplåtelseform. Även om
resurshushållning betonas både i PBL och NRL så återfinns
ekologikravet endast i NRL. Detta är enligt motionärernas mening
inte tillräckligt. Som en markering av behovet av en ändring av
praxis föreslås därför i motionens yrkande 3 att kravet på
kretsloppstänkande och målet -- det uthålliga samhället -- skall
tillföras PBL:s grundläggande utformningsparagraf.

Genom bestämmelserna i 1 kap. 1 § NRL klargörs att marken,
vattnet och den fysiska miljön i övrigt skall användas så att en
från ekologisk, social och samhällsekonomisk synpunkt
långsiktigt god hushållning främjas. Däremot saknas det en
övergripande bestämmelse i PBL som uttrycker att förändringar i
markens och vattnets användning skall främja utvecklingen av en
god livsmiljö. Regeringen har mot bakgrund härav i den s.k.
kretsloppspropositionen (prop. 1992/93:180) förelagt riksdagen
ett förslag till ändring i 1 kap. 1 § PBL som syftar till att
främja en god och långsiktigt hållbar livsmiljö. Vad i motion
Bo213 (v) yrkande 3 förordats om hänsynstagande till
ekologiska principer i byggandet m.m. kommer sålunda att
tillgodoses om regeringens förslag godkänns av riksdagen. En
tillstyrkan till motionen kan därmed inte anses fylla något
reellt syfte. Motionen avstyrks.

Byggnaders tillgänglighet m.m.

Den svenska politiken är enligt motion Bo422 (s) särskilt
inriktad på att få bort detaljregleringar i lagstiftningen. Ett
område där detta får olyckliga konsekvenser är den fysiska
miljön -- en miljö som ofta uppvisar brister med avseende på
tillgängligheten m.m. för vissa grupper. Enligt motionärerna
garanterar inte PBL i sig en god tillgänglighet. Utan de
kunskaper som bl.a. finns inom handikapprörelsen är det stor
risk att de grundläggande tillgänglighetskraven inte tillgodoses
lagstiftningen till trots. I motionen anförs att regeringen har
ansvar för att det skapas byggregler som ger en god
tillgänglighet och användbarhet -- något som föreslås ske genom
att tydliga anvisningar med detta innehåll ges till Boverket.

Även i den med anledning av proposition 1991/92:150 avgivna
motionen 1991/92:Bo17 (s) tas frågan om tillgängligheten i den
fysiska miljön upp. Enligt motionärerna har Sverige i jämförelse
med andra länder en mycket god tillgänglighet i lokaler och
bostäder. Detta anges i stor utsträckning bero på de regler som
gäller vid ny- och ombyggnad. Med hänvisning härtill föreslås
ett riksdagens tillkännagivande om vikten av att
tillgänglighetskraven vid ny- och ombyggnad inte minskar.

Det är naturligtvis av stor vikt att bostäder och övrig
bebyggelse görs tillgänglig för personer med olika former av
funktionshinder och handikapp. Utskottet delar sålunda
motionärernas uppfattning om värdet av att den byggda miljön ges
en utformning som medger att den kan användas också av människor
med olika funktionshinder. Målet måste vara att uppnå en så god
tillgänglighet att alla människor på lika villkor skall kunna
delta i samhällslivet. Krav på att bostäder och boendemiljöer
skall vara tillgängliga ställs också i PBL. Dessa övergripande
krav på tillgänglighet konkretiseras bl.a. i
nybyggnadsreglerna. Som utskottet tidigare framhållit (se t.ex.
bet. 1991/92:BoU20 s. 5) är det dock ofrånkomligt att målet om
en total tillgänglighet för alla måste avvägas mot vad som är
praktiskt och ekonomiskt möjligt att genomföra. De nu gällande
reglerna i PBL, som beslutats av en bred riksdagsmajoritet, är
resultatet av en sådan avvägning. De regler som gäller i dag
svarar enligt utskottets uppfattning i huvudsak mot kravet på en
acceptabel avvägning mellan de olika intressen som här gör sig
gällande. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill förslagen i
motionerna Bo422 (s) och 1991/92:Bo17 (s).

Allt fler människor blir enligt motion N440 (s) känsliga för
elektriska fält. Människor som på detta sätt drabbas av
elöverkänslighet blir i högsta grad handikappade i det moderna
samhället. Det är enligt motionen därför nödvändigt att ta
hänsyn till denna handikappgrupp på ett bättre sätt genom att
bl.a. bygga bostäder utan onödiga elfältsrisker liksom
elsanerade arbetsrum på större arbetsplatser.

Frågor som är relaterade till det som i dag allmänt kallas
elöverkänslighet uppmärksammades först i anslutning till
bildskärmsarbete. Sedan början av 1980-talet har också olika
undersökningar genomförts för att utreda sambandet mellan arbete
vid bildskärm och förekomsten av hudbesvär och hudsjukdomar.
Under de senaste åren har uppmärksamhet även riktats mot en
mindre grupp bildskärmsanvändare med mer uttalade hudproblem som
dessutom oftast är kombinerade med andra symptom. Dessa besvär
har inte enbart varit bildskärmsrelaterade utan närheten till
utom- och inomhus förekommande elledningar, elektriska maskiner
och lysrör m.m. har angetts vara utlösande faktorer. Många
personer i denna grupp är så allvarligt påverkade att de har
problem att vistas i vissa miljöer m.m. Hur stort antal personer
som detta gäller är inte känt. En förening som organiserar de
drabbade omfattar dock mer än 1500 personer.

De orsakssamband som leder till elöverkänslighet anses ännu
inte kartlagda. Det anges sålunda inte finnas något i
vetenskapliga studier säkerställt samband mellan lågfrekventa
elektriska och magnetiska fält och de problem som kan
observeras. Mycket anses därför tala för att orsakerna till
uppkomsten av elöverkänslighet är multifaktorell, dvs. den kan
också relateras till faktorer som stress, monotoni och andra
liknande omständigheter.

Det faktum att oklarhet råder kring de orsakssamband som
orsakar elöverkänslighet talar enligt utskottets mening för att
fortsatta forsknings- och utredningsinsatser erfordras.
Forskning pågår också på bl.a. universitet och högskolor för att
söka finna de mekanismer som orsakar elöverkänslighet. Dessutom
har Boverket och Arbetarskyddsstyrelsen påtagit sig
huvudmannaskapet för ett projekt om hälsoeffekter i samband med
elektriska och magnetiska fält. Enligt den projektplan som
upprättats skall arbetet syfta till

att skapa kunskap om bakomliggande mekanismer till alla
effekter av elektriska och magnetiska fält,
att beskriva kostnadseffektiva åtgärder för att avhjälpa
problem för redan elöverkänsliga personer och förebygga ohälsa,
att belysa problemområdet så att berörda myndigheter och andra
samhällsinstanser skall få ett bättre underlag för
ställningstaganden inom resp. ansvarsområde.

I ett samhälle där vi i snart sagt alla sammanhang är omgivna
av apparater och annan teknisk utrustning som drivs med el kan
det vara svårt för dem som drabbas av elöverkänslighet att leva
och verka i den vanliga miljön. Det gäller inte bara i våra
byggnader utan också utomhus där t.ex. kraftledningar är vanligt
förekommande. Även om de bakomliggande orsakssambanden inte är
kartlagda finns det enligt utskottets mening anledning att på
olika sätt uppmärksamma de förhållanden som kan antas bidra till
problemen och i möjligaste mån åtgärda dessa. Strävan bör enligt
utskottets mening givetvis vara att vår miljö ges en sådan
utformning att den kan användas av alla. Många av de åtgärder
som kan vidtas är också relativt enkla och därmed inte heller
kostsamma. Exempel på sådana åtgärder är att man avlägsnar
eldrivna apparater m.m. som inte oundgängligen behövs och att
man vid nyanskaffning väljer t.ex. lågstrålande bildskärmar. Det
kan också vara fråga om att redan vid planeringen av bostads-
och arbetsområden ta hänsyn till förekomsten av kraftledningar
och deras magnetiska fält m.m. Utskottet vill erinra om att
näringsutskottet har att behandla motionsyrkanden om
utformningen av regler i avsikt att undvika att bostads- eller
arbetsområden placeras alltför nära högspänningsledningar.

Som framgår av framställningen ovan pågår det redan ett
omfattande arbete med inriktning på problemen kring
elöverkänslighet. Den ökade kunskap som detta arbete kan
förväntas leda till kommer att ge underlag för ytterligare
åtgärder. Det får enligt utskottets mening förutsättas att denna
ökade kunskap också kommer till praktisk användning i takt med
att orsakssambanden klarläggs. Vad i motion N440 (s) yrkande 5
förordas torde sålunda komma att bli tillgodosett utan någon
riksdagens ytterligare åtgärd.

Energiplanering m.m.

Byggnaderna svarar enligt motion Bo231 (kds) för en mycket
stor del av den totala värmeförbrukningen i Sverige. Enligt
motionen finns det inom byggnadssektorn fortfarande en potential
för fortsatt minskning av elanvändningen. För att utnyttja dessa
möjligheter krävs direkta riktade åtgärder. Enligt motionen bör
därför bl.a. alla ekonomiskt rimliga och för inneklimatet
acceptabla byggnadstekniska möjligheter att minska
värmeförlusterna tas till vara. Dessutom föreslås att det i
byggnormen skall införas regler som reglerar den totala
energikonsumtionen.

Vad som saknas i de nu gällande byggnormerna är enligt motion
N432 (v) en helhetssyn och ett ekologiskt tänkande som minimerar
energiåtgången i alla led från byggmaterialtillverkning och
byggande till användning och drift. Åtgärder bör därför vidtas
för att bl.a. åstadkomma ett systemtänkande där man t.ex.
nyttiggör och återanvänder solvärme. Det bör enligt motionens
yrkande 4 ankomma på regeringen att ta fram förslag till sådan
energiminimering m.m. I anslutning härtill framförs i motionen
dessutom krav på en obligatorisk, kommunal energirådgivning som
stöds av både stat och kommun -- yrkande 6. Av effektivitetsskäl
bör rådgivningsverksamheten enligt förslaget vara fristående i
förhållande till energiproducenter och säljare.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det bör vara en
strävan att åstadkomma en förbättrad energihushållning.
Det finns sålunda även enligt bostadsutskottets mening skäl att
både effektivisera och minska energiförbrukningen. Betydande
insatser har också gjorts från samhällets sida för att
åstadkomma en sådan utveckling.

En fråga som är av stor betydelse för energiförbrukningen och
energieffektiviteten i bebyggelsen är naturligtvis utformningen
av byggregler m.m. Gällande nybyggnadsregler innebär i
förhållande till tidigare gällande byggnorm skärpta krav på
energihushållning i alla bostadshus. Viss kritik har dock
riktats mot reglerna bl.a. därför att tillräcklig hänsyn inte
tas till elanvändningen. I det förslag till reviderade
byggregler som Boverket lagt fram tidigare i år, och som i
korthet beskrivits i det föregående, ingår också vissa
förändringar när det gäller olika energikrav m.m. Förslaget i
denna del innebär, som redovisats ovan, att kraven på
värmeåtervinning i byggnader liksom kraven på effektiv
elanvändning samt energihushållning i fjärrvärmeområden har
givits en ny utformning.

Det föreligger alltså ett förslag till reviderade byggregler
som bl.a. syftar till att minska energiförbrukningen och
förbättra energieffektiviteten i våra byggnader. Förslaget
innefattar i inte ringa utsträckning regeländringar m.m. i
enlighet med vad som förordas i de nu behandlade motionerna. Vad
i motionerna Bo231 (kds) samt N432 (v) yrkande 4 förordats torde
därmed komma att bli tillgodosett utan någon riksdagens
ytterligare åtgärd. Motionerna avstyrks.

Frågan om energirådgivning som en obligatorisk uppgift för
byggnadsnämnderna har tidigare behandlats av utskottet vid flera
tillfällen (senast i bet. 1991/92:BoU20 s. 6). Utskottet har
härvid anfört att ett obligatorium inte är den lämpligaste
lösningen. Det bör ankomma på varje kommun att med utgångspunkt
bl.a. i de lokala behoven och förutsättningarna avgöra hur och i
vilken utsträckning energirådgivning skall tillhandahållas.
Utskottets ställningstagande i denna del står fast. Motion N432
(v) yrkande 6 avstyrks.

Krav på byggnader i övrigt

Behovet av brandvarnare i lägenhetsbeståndet är enligt motion
Bo501 (s) stort. Detta beror enligt motionärerna bl.a. på att
byggmaterialet i dagens bostäder är mycket brandfarligt. Med
hänvisning härtill föreslås dels att krav på brandvarnare skall
ställas vid såväl ny- som ombyggnad -- yrkande 1, dels att en
informationskampanj om värdet av brandvarnare i våra bostäder
skall genomföras -- yrkande 2.

Ett väl fungerande brandlarm är enligt motion Bo510 (s) det
säkraste sättet att upptäcka en brand. Ett larm ger också
förutsättningar för snabba insatser och effektiv släckning. I
motionen föreslås därför att det i byggreglerna skall ställas
krav på installation av brandvarnare vid nyproduktion samt vid
renovering och tillbyggnad av äldre bostäder.

Det ligger också enligt utskottets mening ett stort värde i
att brandvarnare installeras i våra bostäder och att dessa
brandvarnare sedan underhålls. Väl fungerande brandvarnare kan
medverka både till att spara liv och till att begränsa
materiella skador. Frågan om installation av brandvarnare har
också utretts av Boverket, som våren 1992 lämnat ett förslag
till regeringen i frågan. Förslaget bereds för närvarande i
regeringskansliet. Enligt utskottets mening bör resultatet av
denna beredning avvaktas. Motionerna Bo501 (s) och Bo510 (s)
avstyrks sålunda.

Med utgångspunkt i strävandena att förbättra miljön i
Stockholms län föreslås i motion Jo676 (fp) yrkande 15 såvitt nu
är i fråga att källsortering av sopor bör underlättas genom att
bostäder vid ny- och ombyggnad förses med utrymmen för förvaring
av utsorterat avfall.

På förslag av bostadsutskottet uttalade riksdagen hösten 1988
(1988/89:BoU1 s. 10) att det fanns goda skäl att vidta åtgärder
för att i samband med ny- och ombyggnad underlätta
källsortering av sopor. Med anledning härav har Boverket
på regeringens uppdrag i nybyggnadsreglerna inarbetat nya
bestämmelser som innebär att krav ställs på att utrymmen och
anordningar för avfall skall vara så utformade att olika typer
av avfall kan förvaras och hämtas var för sig. Bestämmelserna i
denna del trädde i kraft den 1 juli 1992. Utskottet -- som
senast under föregående riksmöte haft att behandla motsvarande
motionsyrkande -- avstyrker motion Jo676 (fp) yrkande 15 såvitt
nu är i fråga. Det är utskottets förhoppning att motionären
skall uppmärksamma att vad i motionen förordats redan är
tillgodosett.

Bostäder är långsiktiga investeringar som skall svara mot
såväl dagens som framtidens krav. Det är enligt motion Bo224 (s)
därför viktigt att ställa krav på bostäders kvalitet. Inte minst
är kvalitetskraven viktiga för att undvika kortsiktiga och
segregerade lösningar. Det innebär bl.a. att bostäderna skall
fungera väl för olika hushåll genom att de görs mångsidigt
användbara. För att ge de boende möjlighet att göra medvetna val
och för att garantera en viss kvalitet föreslås att en
VDN-märkning av bostäder införs. Dessutom förordas att garantier
och försäkringar som håller hyresgästerna skadeslösa vid
byggskador m.m. skall införas.

Den pågående avregleringen på byggområdet kommer enligt motion
Bo506 (kds) att öka intresset för nya och effektiva
planlösningar, olika kostnadsbesparande byggmetoder och nya
byggprodukter m.m. Denna utveckling anges försvåra för den
enskilde konsumenten att ta ställning vid valet av bostad.
Enligt motionärerna ökar därmed behovet av information om
bostädernas funktioner och kvaliteter. Med hänvisning härtill
föreslås att en konsumentanpassad funktions- och
materialdeklaration skall införas för byggnader och lägenheter
vid ny- och ombyggnad.

Även enligt utskottets mening kan varudeklaration av
bostäder vara en åtgärd som underlättar jämförelser mellan
olika bostäder och därigenom bidrar till att skapa bättre
bostäder och bostadsmiljöer. Samtidigt kan utskottet konstatera
att vissa av de egenskaper m.m. som bör ingå i en sådan
deklaration är svåra att mäta och objektivt beskriva. I den mån
sådana deklarationer efterfrågas får det dock förutsättas att
metoder m.m. utvecklas som gör att också våra bostäder kan
varudeklareras. Enligt utskottets mening bör det i första hand
ankomma på branschen att i samverkan med konsumenterna svara
härför. Utskottet är inte berett ställa sig bakom förslagen i
motionerna Bo224(s) samt Bo506 (kds) i denna del. När det
gäller den i den förstnämnda motionen aktualiserade frågan om
garantier och försäkringar i byggandet får förslaget i denna del
anses vara tillgodosett om det nyligen framlagda förslaget till
byggfelsförsäkring (prop. 1992/93:121) antas av riksdagen.
Motionerna avstyrks med hänvisning till det nu anförda.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande s.k. förhandlingsplanering m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Bo511 och
1992/93:Bo509 yrkandena 5--7,

2. beträffande miljöfrågorna i PBL m.m.
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo630 yrkande 14,
res. 1 (s)

3. beträffande bygglovspliktens omfattning
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo511,

4. beträffande skyddsrumsbesked vid bygglovsprövningen
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo503,

5. beträffande miljöaspekter vid rivning av byggnader
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo505,

6.beträffande etablering av vindkraftverk
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo512 yrkande 1,

7.beträffande sakägarebegreppet
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo512 yrkande 2,

8.beträffande klimatets och luftkvalitetens betydelse i
planeringen
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo514,

9.beträffande byggnation i anslutning till flygfält
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo518,

10.beträffande byggreglerna
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Bo238 yrkande 18 och
1992/93:Bo239 yrkande 5,
res. 2 (s)

11.beträffande de reviderade byggreglerna
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo419,
res. 3 (s)

12.beträffande ekologiska principer i byggandet m.m.
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo213 yrkande 3,
men. (v) - delvis

13.beträffande krav på tillgänglighet
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Bo17 och
1992/93:Bo422,

14.beträffande elöverkänslighet
att riksdagen avslår motion 1992/93:N440 yrkande 5,

15.beträffande en förbättrad energihushållning
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Bo231 och
1992/93:N432 yrkande 4,
men. (v) - delvis

16.beträffande energirådgivning
att riksdagen avslår motion 1992/93:N432 yrkande 6,
men. (v) - delvis

17.beträffande brandvarnare
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Bo501 och
1992/93:Bo510,

18.beträffande källsortering av sopor
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo676 yrkande 15 i
motsvarande del,

19.beträffande varudeklaration av bostäder
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Bo224 och
1992/93:Bo506.
res. 4 (s)

Stockholm den 1 april 1993

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist
(s), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Erling Bager
(fp), Lennart Nilsson (s), Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg
(m), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Britta Sundin (s),
Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s), Inga Berggren (m)
och Max Montalvo (nyd).

Max Montalvo (nyd) har inte deltagit i beslutet under moment
11.

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Miljöfrågorna i PBL m.m. (mom. 2)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören
Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "En central" och slutar med "yrkande 14" bort ha följande
lydelse:

Bostadsutskottet delar vad i den socialdemokratiska
partimotionen anförts om vikten av att beakta miljöfrågorna i
den kommunala planeringen. Det finns ett behov av att göra en
översyn av både PBL och NRL med syfte att skärpa miljökraven. I
detta arbete är det särskilt angeläget att NRL ges en utformning
så att större trafikleder och fartygsleder prövas enligt denna
lagstiftning.

Även kommunernas översiktsplaner bör ses över för att i
framtiden bättre tillgodose naturvårds- och miljömålen. En fråga
som bör ägnas ökad uppmärksammhet i detta sammanhang är
godstransporternas effekter på miljö och hälsa samt
olycksriskerna med olika typer av godstransporter.

Vad utskottet i denna fråga anfört bör riksdagen med anledning
av motion Jo630 (s) yrkande 14 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

2.beträffande miljöfrågorna i PBL m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo630 yrkande 14
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2.Byggreglerna (mom. 10)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören
Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Som framgår" och på s. 11 slutar med "yrkande 5"
bort ha följande lydelse:

Som anförs i de aktuella motionerna bör möjligheterna till
förenklingar i bl.a. byggbestämmelserna tas till vara.
Bostadsutskottet anser emellertid att det arbete som nu pågår
med att utforma nya byggregler måste bedrivas med utgångspunkten
att kraven på de olika funktionerna i boendet bibehålls.
Grundläggande krav på bl.a. en bostads utformning, utrustning
och tillgänglighet måste hävdas även i det byggande som sker
under ekonomiskt kärva tider. Sett i ett längre perspektiv är
det alltid oekonomiskt att pruta på kvalitetskraven.

De nya byggreglerna får således inte leda till att kvaliteten
i nya bostäder blir sämre. Däremot bör reglerna ge utrymme för
planerare och arkitekter att utveckla fantasi, kreativitet och
skaparkraft i arbetet med framtidens bostäder.

Vad utskottet ovan anfört med anledning av motionerna Bo238
(s) yrkande 18 och Bo239 (v) yrkande 5 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

10.beträffande byggreglerna
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Bo238
yrkande 18 och 1992/93:Bo239 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. De reviderade byggreglerna (mom. 11)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören
Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Till grund" och slutar med "avstyrks sålunda" bort
ha följande lydelse:

Även om de grundläggande kraven på byggnader kommer till
uttryck i PBL har de till denna utfärdade
tillämpningsföreskrifterna, dvs. byggreglerna, stor betydelse
för hur dessa krav förs ut i praktisk tillämpning. Det är enligt
utskottets mening därför viktigt att utformningen av
byggreglerna har en bred förankring såväl hos de i byggprocessen
verksamma som hos de boende. Som ett led i en process för att ge
de reviderade byggreglerna denna förankring bör riksdagen ges
tillfälle att ta del av desamma. Sedan remissbehandlingen
avslutats bör således regeringen tillsammans med sin syn på
frågan för riksdagen redovisa utformningen av de reviderade
byggreglerna. Vad utskottet med anledning av förslaget i Ny
demokratis partimotion Bo419 nu anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

11.beträffande de reviderade byggreglerna
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo419 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4.Varudeklaration av bostäder (mom. 19)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören
Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17
börjar med "Även enligt" och slutar med "nu anförda" bort ha
följande lydelse:

Bostadsutskottet delar vad i motion Bo224 (s) anförts om
behovet av varudeklaration av bostäder. Det är särskilt
angeläget att kvalitetskraven i boendet hävdas i tider då olika
former av besparingskrav gör sig gällande. Bostäder är
långsiktiga investeringar som skall svara mot framtidens behov.

Särskilt för resurssvaga hushåll har kvaliteten på bostaden
och bostadsområdet en avgörande betydelse. Dessa hushåll har
inte råd att bo med hög utrymmesstandard eller att komplettera
sin bostad med diverse utrustning. De är också oftare än andra
hänvisade till bostaden även på sin fritid.

Som anförs i motionen finns flera aspekter på kvaliteten i
boendet. Det kan gälla möjligheterna att anpassa bostaden efter
individuella önskemål eller andra egenskaper i den egna
bostaden. Det kan också gälla olika funktioner som kan ordnas
med gemensamma lösningar. Även den yttre utformningen av ett
bostadsområde hör givetvis till frågan om kvaliteten i boendet.

Enligt utskottets mening bör således metoder för redovisning
av kvaliteten i en bostad utvecklas för att ge de boende bättre
möjlighet att göra medvetna val. Riksdagen bör med anledning av
motion Bo224 (s) ge regeringen till känna vad utskottet ovan
anfört. Utskottets ställningstagande innebär att även vad som i
motion Bo506 (kds) yrkats i huvudsak kan anses vara
tillgodosett.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

19.beträffande varudeklaration av bostäder
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Bo224 och
1992/93:Bo506 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant för Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Eva Zetterberg (v) anför:

Jag ansluter mig till följande reservationer (s):

2. Byggreglerna (mom. 10)
3. De reviderade byggreglerna (mom. 11)

Jag vill dessutom anföra följande vad gäller:

Ekologiska principer i byggandet m.m. (mom. 12)

Det som kännetecknar ett ekologiskt uthålligt samhälle är att
det ger förutsättningar för långsiktig överlevnad i samklang med
naturen. För att detta mål skall kunna nås måste, som framhålls
i motion Bo213 (v), alla samhällssektorer medverka. Det gäller
naturligtvis också bostads- och byggsektorn. När det gäller
boende och byggande innebär detta att ekologiska principer skall
tillämpas vid såväl nyproduktion som ombyggnad och
bostadsförbättring och detta oavsett hustyp och upplåtelseform.
Även om behovet av resurshushållning betonas både i PBL och
NRL så är ekologikravet direkt utsagt endast i NRL. Detta är
enligt utskottets mening inte tillräckligt. Grundprinciperna för
ett ekologiskt byggande och boende måste komma till uttryck på
ett tydligt sätt också i PBL. Endast härigenom skapas enligt
utskottets mening förutsättningar för att ett ekologiskt synsätt
skall få genomslag i både byggande och boende. I enlighet med
förslaget i den nu aktuella motionen bör sålunda kravet på
kretsloppstänkande och målet -- det uthålliga samhället --
tillföras PBL:s grundläggande utformningsparagraf. De förslag
till ändring av PBL på denna punkt som läggs fram i den s.k.
kretsloppspropositionen (prop. 1992/93:180) kan således inte
anses svara fullt ut mot de krav på ett ekologiskt uthålligt
hänsynstagande i planering och byggande som enligt utskottets
mening måste tillföras bygglagstiftningen. Det bör ankomma på
regeringen att snarast återkomma till riksdagen med förslag med
denna inriktning.

Vad utskottet nu med anledning av motion Bo213 (v) yrkande 3
anfört om införande av krav på ekologiskt hänsynstagande i PBL
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

En förbättrad energihushållning (mom. 15)

Bostadsutskottet delar motionärernas uppfattning om behovet av
en helhetssyn och ett ekologiskt tänkande i alla led från
byggmaterialtillverkning och byggande till användning och drift.
I och för sig lovvärda skärpningar av kraven på isolering m.m.
under senare år är inte tillräckliga. I dag finns en kunskap om
hur ett i alla led ekologiskt anpassat byggande och boende bör
vara utformat. Denna kunskap bör tas till vara och leda till ett
systemtänkande där man t.ex. återanvänder solvärme i många
former. Det bör ankomma på regeringen att ta fram förslag som
leder till en energiminimering i alla led. Förändringar krävs
såväl i utformningen av byggreglerna som i den styrning som kan
ske genom skattelagstiftning m.m.

Vad utskottet ovan anfört med anledning av motionerna N432 (v)
yrkande 4 och Bo231 (kds) bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Energirådgivning (mom. 16)

Genom det stöd som fram till år 1986 kunde utgå till kommunal
energirådgivning byggdes en verksamhet och kompetens upp i
kommunerna som har varit av stort värde bl.a. när det gäller att
få till stånd en förbättrad energihushållning. Verksamheten och
därmed också kompetensen har dock successivt trappats av. Detta
är en olycklig utveckling inte minst mot bakgrund av att
tidpunkten för kärnkraftsavvecklingen rycker allt närmare. Med
hänvisning härtill och till de goda erfarenheterna av den
hittillsvarande verksamheten med kommunala energirådgivare bör
åtgärder vidtas för att återinföra energirådgivarna i landets
samtliga kommuner. I enlighet med förslaget i den nu behandlade
motionen (v) bör det införas en obligatorisk, kommunal
energirådgivning som även erhåller stöd från staten. Formerna
för denna energirådgivning bör kunna anpassas efter behoven och
förutsättningarna i resp. kommun.

Det bör ankomma på regeringen att utarbeta förslag med den nu
förordade inriktningen. Vad utskottet ovan med anledning av
motion N432 (v) yrkande 6 anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
momenten 12, 15 och 16 borde ha hemställt:

12.beträffande ekologiska principer i byggandet m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo213 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. beträffande en förbättrad energihushållning
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Bo231 och
1992/93:N432 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

16. beträffande energirådgivning
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:N432 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,