Penningtvätt

Betänkande 1992/93:JuU37

Justitieutskottets betänkande 1992/93:JUU37

Penningtvätt

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motioner
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1992/93
JuU37

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett regeringsförslag om
en ny lag med åtgärder mot penningtvätt. Förslaget, som bygger
på ett EG-direktiv, går ut på att skapa ett regelsystem som
förhindrar att det finansiella systemet används för tvättning av
svarta pengar.

Utskottet tillstyrker förslaget. I ärendet föreligger tre
reservationer (s) och två särskilda yttranden (s).

Propositionen

I proposition 1992/93:207 (Finansdepartementet) har regeringen
föreslagit riksdagen att anta ett i propositionen framlagt
förslag till lag om åtgärder mot penningtvätt.

Motioner

1992/93:Ju22 av Jan Bergqvist (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
författningsändringar med anledning av Europarådets konvention
om förverkande m.m.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en utvidgning av lagen om åtgärder mot
penningtvätt,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder
för att hindra penningtvätt i samband med skattebrottslighet.

1992/93:Ju23 av Sverre Palm och Bo Forslund (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om vidgade befogenheter
för Tullverket att rapportera misstanke om "tvättning" av
pengar.

1992/93:Ju24 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana
författningsändringar med anledning av Europarådets konvention
om förverkande m.m. som ovan anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en utvidgning av tillämpningsområdet för
lagen om åtgärder mot penningtvätt,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder i
syfte att förhindra penningtvätt i samband med
skattebrottslighet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om straffsanktioner och företagsbot,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om möjligheter att tillfälligt frysa pengar i
avvaktan på beslut om förverkande.

1992/93:Ju25 av Rolf L Nilson m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om påföljder i samband med penningtvätt.

Utskottet

Inledning

Med penningtvätt förstås åtgärder som vidtas i syfte att dölja
eller omsätta vinning av brottslig verksamhet.

Ett omfattande internationellt arbete har bedrivits de senaste
åren för att komma till rätta med penningtvättstransaktioner.

På det straffrättsliga området finns ett internationellt
samarbete mellan rättsvårdande organ genom Förenta Nationernas
konvention den 19 december 1988 mot olaglig hantering av
narkotika och psykotropa ämnen (narkotikabrottskonventionen).
Konventionen ställer krav på kriminalisering av penningtvätt i
fråga om inkomster från narkotikabrottslighet. Sverige har
ratificerat konventionen och anpassat lagstiftningen om häleri
till konventionens krav (prop. 1990/91:127, JuU32, rskr. 323).
De utvidgade häleribestämmelserna är till skillnad från
narkotikabrottskonventionen generella och omfattar förvärv genom
alla slags brott och inte endast genom narkotikabrott.

Här bör också nämnas att det inom Europarådet har utarbetats
en konvention om förverkande m.m. Även i denna konvention
behandlas åtgärder mot penningtvätt. Sverige har undertecknat
konventionen, som har generell karaktär, men ännu inte
ratificerat den. I Justitiedepartementet har nyligen utarbetats
en promemoria (Ds 1993:17) Sveriges tillträde till Europarådets
förverkandekonvention med förslag till lagstiftningsåtgärder med
anledning av konventionen. Promemorian remissbehandlas för
närvarande. Remisstiden går ut den 1 juli.

Också på det finansiella området har det träffats
internationella överenskommelser om åtgärder som syftar till att
förhindra att det finansiella systemet utnyttjas för
penningtvätt. Här kan nämnas en principdeklaration som antogs i
december 1988 i Basel av den s.k. tiogruppens
banktillsynsmyndigheter. Vidare kan hänvisas till de
rekommendationer som antogs av den finansiella aktionsgrupp mot
penningtvätt som bildades vid ett möte i Paris i juli 1989
mellan länderna i den s.k. G 7-gruppen och i vars arbete Sverige
deltagit från början (Financial Action Task Force on Money
Laundering, FATF). Också Europarådet har utfärdat
rekommendationer på området.

Mot den angivna bakgrunden antog EG:s ministerråd den 10 juni
1991 ett direktiv om åtgärder för att förhindra att det
finansiella systemet används för tvättning av pengar
(91/308/EEG). Direktivet har fogats som bilaga till
propositionen i detta ärende.

Sverige har genom avtalet mellan EG och EFTA-länderna om ett
ekonomiskt europeiskt samarbetsområde (EES), vilket väntas träda
i kraft under innevarande år, åtagit sig att anpassa sin
lagstiftning till direktivets innehåll.

En promemoria med utkast till lagrådsremiss om åtgärder mot
penningtvätt utarbetades under sensommaren 1992 inom
Finansdepartementet. Promemorian, som remissbehandlats, ligger
till grund för det nu aktuella förslaget.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att en ny lag om åtgärder mot
penningtvätt införs.

Lagstiftningen bygger som nyss nämnts på ett EG-direktiv om
åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används
för tvättning av pengar.

Lagförslaget omfattar i huvudsak företag som driver
bankrörelse, livförsäkringsrörelse, värdepappersrörelse och
verksamhet enligt lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag.
Enligt förslaget skall sådana företag kräva att kunder
legitimerar sig när ett affärsförhållande inleds eller, såvitt
rör tillfälliga kunder, vid större transaktioner (över 110000
kr). Företagen skall vidare granska alla transaktioner avseende
medel som kan antas härröra från brottsliga förvärv av
allvarligare slag och får inte medvetet medverka vid sådana
transaktioner. Alla sådana förhållanden skall enligt förslaget
anmälas till Rikspolisstyrelsen eller den polismyndighet som
regeringen bestämmer. Lämnandet av upplysningar med stöd av
lagen skall enligt förslaget inte betraktas som brott mot någon
sekretessregel om den som lämnade uppgiften hade anledning att
räkna med att uppgifterna borde lämnas.

Något straffansvar föreslås inte för den som bryter mot lagens
bestämmelser. Det förutsätts att efterlevnaden av bestämmelserna
i stället skall kunna upprätthållas med stöd av arbetsrättslig
lagstiftning och de avtal som träffats på arbetsrättens område
samt det sanktionssystem som Finansinspektionen förfogar över i
sin tillsynsverksamhet.

Lagförslaget, som har granskats av Lagrådet, föreslås träda i
kraft den dag regeringen bestämmer.

Överväganden

Allmänt

Sverige har genom EES-avtalet förbundit sig att införa regler
med anledning av EG-direktivet om penningtvätt. Även med
bortseende från Sveriges internationella förpliktelser på
området ser utskottet med tillfredsställelse på det nu aktuella
lagförslaget. Det finns, som utskottet i andra sammanhang
understrukit (se senast 1992/93:JuU21), anledning att se
allvarligt på den ekonomiska brottsligheten, och det är enligt
utskottets mening nödvändigt med kraftfulla åtgärder. Enligt
utskottets uppfattning är ett led i kampen mot sådan
brottslighet att på olika sätt försvåra åtgärder som syftar till
att dölja eller omsätta vinningen av brottslig verksamhet och
att öka upptäcktsrisken vid sådana transaktioner. Utskottet kan
alltså i princip ställa sig bakom förslaget.

Tillämpningsområdet

Enligt förslaget skall lagen tillämpas på transaktioner inom
det finansiella systemet. Lagen tar härutöver sikte på
brottsliga förvärv. Endast sådana förvärv träffas alltså av
lagens regler.

I flera motioner tas frågan om den sålunda angivna
avgränsningen upp.

I motionerna Ju22 och Ju24 begärs regeringsåtgärder så att
lagens tillämpningsområde kommer att utsträckas till att omfatta
bl.a. posten, växlingskontor för utländsk valuta och andra
företag, t.ex. guldsmedshandel, där det typiskt sett omsätts
stora summor pengar. I motion Ju23 aktualiseras också frågan om
tullen borde åläggas rapporteringsskyldighet enligt lagen.

I motionerna Ju22 och Ju24 anförs att också skattebrott -- och
inte enbart brottsliga förvärv -- borde omfattas av
lagstiftningen.

EG-direktivet om penningtvätt är ett minimidirektiv. Det finns
alltså i och för sig ingenting som hindrar att den svenska
regleringen går längre än vad direktivet föreskriver. Förslaget
har också ett vidare tillämpningsområde än direktivet såtillvida
att direktivet endast omfattar brottsliga förvärv av narkotika
medan förslaget omfattar alla slags brottsliga förvärv.
Härigenom kommer förslaget i den delen att ansluta till vad som
gäller för häleriansvar enligt 9 kap. 6 och 7 §§ brottsbalken
(BrB) -- i 6 § 4 föreskrivs att den som med uppsåt att dölja
egendomens ursprung medverkar till att bortföra, överlåta,
omsätta eller vidta annan sådan åtgärd med egendom som härrör
från brottsligt förvärv skall dömas för häleri. Bestämmelsen är
tillämplig bl.a. på penningtvättstransaktioner (se prop.
1990/91:127, JuU32, rskr. 323). -- Utanför lagens
tillämpningsområde faller alltså enligt det nu aktuella
förslaget sådana brott där egendom undandragits beskattning,
tull eller någon annan avgiftsskyldighet. Sådana brott medför,
som anförs i propositionen, visserligen ekonomiska fördelar för
gärningsmannen men ger inte upphov till något omedelbart
förvärv.

Utskottet instämmer i uppfattningen i propositionen att det
torde föra för långt att låta lagen vara direkt tillämplig på
t.ex. skattebrott. Som anförs finns risk att det oftast skulle
vara omöjligt för en bank att ha någon uppfattning om huruvida
fullbordat brott föreligger när transaktionen görs. Genom
anknytningen till brottsliga förvärv är lagens
tillämpningsområde ändå vidsträckt, och utskottet ser det som
särskilt värdefullt att de nya bestämmelserna om åtgärder mot
penningtvätt kommer att ansluta till vad som redan gäller för
häleriansvar. Utskottet tillstyrker förslaget i nu aktuell del
och avstyrker bifall till motionerna Ju22 och Ju24 i motsvarande
delar.

När det sedan gäller vem som skall åläggas
rapporteringsskyldighet enligt den nya lagen vill utskottet
först nämna att det enligt direktivet i och för sig åligger
medlemsstaterna att se till att bestämmelserna utvidgas till att
omfatta också andra institut än kreditinstitut och finansiella
institut, om den verksamhet som bedrivs där är särskilt ägnad
att utnyttjas för penningtvätt. Av propositionen (s. 8) framgår
emellertid att EG-staterna har överenskommit att avvakta med en
utvidgning till dess att erfarenheter vunnits om hur direktivet
fungerar i praktiken.

Härutöver bör nämnas att posten enligt vad som anförs i
propositionen kommer att lägga om sin verksamhet på ett sådant
sätt att i vart fall postgirot kommer att omfattas av lagen.
Vidare gäller att valutaväxlingskontoren för närvarande är
föremål för utredning av Betaltjänstutredningen (Fi 1992:14). I
sammanhanget bör dock också noteras att flera remissinstanser,
däribland Finansinspektionen och Rikspolisstyrelsen, framfört
önskemål om att valutaväxlingskontor bör omfattas av
uppgiftsskyldigheten.

Redan vad som anförts om EG-ländernas inställning till en
utvidgning av uppgiftsskyldigheten talar enligt utskottets
mening för att tills vidare inte gå längre än vad som föreslås i
förslaget. Härtill kommer det nyssnämnda pågående arbetet.
Utskottet kan alltså inte nu tillstyrka en utvidgning av
tillämpningsområdet till valutaväxlingskontor, posten m.m. utan
avstyrker bifall till motionerna Ju22 och Ju24 i dessa delar.

När det gäller en utvidgning till Tullen kan saken emellertid
ställa sig annorlunda.

Skatteutskottet behandlade nyligen vissa frågor om Tullens
befogenheter i ett EG-perspektiv. I en motion yrkades att
Tullens befogenheter att ingripa med kontrollåtgärder skulle
utvidgas till att avse hela Sveriges yta. Enligt samma motion
skulle tullens möjligheter att ingripa vid penningtvätt stärkas.
Skatteutskottet, som avstyrkte bifall till motionen, anförde i
sitt betänkande följande.

Tullverket bedriver för närvarande ett omfattande analysarbete
om konsekvenserna för tullverksamheten av ett svenskt
EG-medlemskap. Detta arbete har pågått sedan ett par år tillbaka
och kommer nu att intensifieras. Samtidigt genomför en
arbetsgrupp inom Utrikesdepartementet en fördjupad och samlad
analys av följderna av ett slopande av gränsformaliteter och
gränskontroller gentemot EG/EU. I arbetet deltar representanter
från flera departement och myndigheter. Arbetsgruppen utreder
bl.a. hur den kontroll, statistikinsamling och annan
myndighetsutövning i fråga om varor, transportmedel och personer
som i dag utförs vid gränsen bör hanteras i en
medlemskapssituation. Arbetsgruppen skall klarlägga vilka av de
nuvarande kontrolluppgifterna som måste behållas även vid ett
medlemskap samt var och hur erforderlig kontroll bör utföras.
Generaltullstyrelsen och Rikspolisstyrelsen kommer att analysera
konsekvenserna för tullens resp. polisens del och lämna förslag
till lösningar. Enligt vad utskottet erfarit har Tullverket
nyligen lämnat verkets redovisning till arbetsgruppen.

Skatteutskottet förutsatte följaktligen att bl.a. den i detta
ärende aktuella frågan kommer att behandlas i det omfattande
analysarbete som pågår.

Generaltullstyrelsen anför i sitt remissvar på promemorian om
penningtvätt att det bör ligga helt i linje med direktivets
intentioner att införa en skyldighet även för tullmyndigheter
att rapportera misstankar om penningtvätt.

Justitieutskottet har för sin del förståelse för motionskravet
men vill samtidigt erinra om att utskottet nyss tagit ställning
för att endast transaktioner som syftar till att dölja
brottsliga förvärv m.m. skall omfattas av lagstiftningen.
Tullverksamheten ligger utanför utskottets beredningsområde, och
utskottet saknar tillräckligt ingående kännedom om
verksamheten där och den i det sammanhanget aktuella
lagstiftningen för att kunna bedöma i vilken utsträckning tullen
kommer i kontakt med transaktioner som omfattas av de nya
reglerna. Det faller sig emellertid, också enligt utskottets
uppfattning, naturligt att denna fråga får en närmare belysning
i det fortsatta beredningsarbetet i fråga om tullens framtida
uppgifter. Det ankommer på regeringen att se till att så blir
fallet. Vad som nu anförts bör riksdagen med anledning av motion
Ju23 som sin mening ge regeringen till känna.

Meddelandeförbud

Enligt 11 § i lagförslaget får ett företag, dess
styrelseledamöter eller anställda inte röja för kunden eller för
någon utomstående att en granskning enligt lagen genomförts.
Inte heller får kunden underrättas t.ex. om att polisen genomför
en undersökning av misstänkta transaktioner. Meddelandeförbudet
är inte straffsanktionerat.

I motion Ju25 begärs att riksdagen skall uttala sig för att
meddelandeförbudet sanktioneras med straff.

Utskottet konstaterar att den föreslagna regleringen motsvarar
den som gäller vid brott mot banksekretessen; inte heller den är
straffsanktionerad. Däremot gäller naturligtvis vanliga
arbetsrättsliga regler. Utskottet ser ingen anledning till en
annan ordning här, och utskottet avstyrker bifall till motion
Ju25.

Sanktioner

I motion Ju24 begärs att skyldigheterna enligt lagen, t.ex.
att inte förmedla vissa transaktioner och att fullgöra
uppgiftsskyldigheten, skall fullgöras under straffansvar. Vidare
begärs att det skall vara möjligt att besluta om företagsbot om
ett företag bryter mot bestämmelserna.

I 3 § lagförslaget erinras om att förfaranden som syftar till
att dölja brottsliga förvärv och som åsyftas med lagen kan vara
straffbara enligt bestämmelserna om häleri i 9 kap. 6 och 7 §§
BrB. I sådana fall torde även företagsbot enligt 36 kap. 7--10
§§ BrB kunna komma i fråga. I sistnämnda hänseende gäller bl.a.
att företagsbot kan åläggas näringsidkaren för brott som har
begåtts i utövningen av näringsverksamhet om brottsligheten har
inneburit ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter
som är förenade med verksamheten eller annars är av allvarligt
slag och näringsidkaren inte gjort vad som skäligen kunnat
krävas för att förebygga brottsligheten. Företagsbot skall
fastställas till lägst tio tusen kronor och högst tre miljoner
kronor.

Straffet för häleri är fängelse i högst två år eller om
brottet är grovt fängelse lägst sex månader och högst fyra år.
Maximistraffet för grovt häleri höjs den 1 juli 1993 till
fängelse sex år (prop. 1992/93:141, JuU16, rskr. 220). Vid
häleriförseelse är straffet böter eller fängelse högst sex
månader.

I övriga fall torde, som anförs i propositionen, det mest
lämpliga tillvägagångssättet vara att bestämmelserna
upprätthålls med stöd dels av de regler som finns i lag och
avtal på det arbetsrättsliga området, dels genom de sanktioner
som Finansinspektionen förfogar över i sin tillsynsverksamhet.
Härigenom kommer samma regler att gälla för upprätthållandet av
reglerna om penningtvätt som redan i övrigt gäller inom det
finansiella lagstiftningsområdet. Vid denna bedömning har
utskottet även tagit hänsyn till de rekommendationer om
restriktivitet med nykriminalisering som förts fram i
betänkandet Ett reformerat åklagarväsende (SOU 1992:61).
Utskottet avstyrker sålunda bifall till motion Ju25 i här
behandlad del.

Övriga frågor

I motionerna Ju22 och Ju24 begärs ett uttalande med innebörden
att regeringen snarast bör lägga fram förslag för riksdagen med
anledning av den inledningsvis i detta betänkande omnämnda
Europarådets konvention om förverkande m.m.

Som där framgått pågår remissbehandling av en promemoria med
förslag till lagändringar med anledning av Sveriges tillträde
till konventionen.

Yrkandena i motionerna Ju22 och Ju24 bör inte föranleda någon
ågärd från riksdagens sida och utskottet avstyrker bifall till
dem.

I motion Ju24 begärs vidare att en ordning införs som gör det
möjligt att "frysa" tillgångar i avvaktan på ett beslut om
förverkande.

Frågor om förverkande regleras i 36 kap. 1--6 §§ BrB.

Enligt huvudregeln skall utbyte av brott enligt BrB förklaras
förverkat om det inte är uppenbart oskäligt. Detsamma gäller vad
någon har tagit emot som ersättning för kostnader i samband med
ett brott om mottagandet utgör brott enligt BrB; i stället för
det mottagna får dess värde förklaras förverkat. Förverkande är
också möjligt bl.a. om det till följd av ett brott som är
begånget i utövningen av näringsverksamhet uppkommit ekonomiska
fördelar för näringsidkaren. Liknande regler finns även i
specialstraffrätten. Av särskilt intresse är här att narkotika
som varit föremål för brott enligt narkotikastrafflagen
(1968:64) eller värdet därav samt vinning av sådant brott skall
förklaras förverkat om det inte är uppenbart obilligt.

Enligt 26 kap. 1 § rättegångsbalken (RB) får kvarstad i vissa
fall läggas på egendom som tillhör en person som skäligen kan
misstänkas för brott. Detta gäller t.ex. om det skäligen kan
befaras att den misstänkte genom att undanskaffa egendom eller
annorledes undandrager sig att betala värdet av förverkad
egendom, böter eller företagsbot m.m.

Vid kvarstad berövas den misstänkte möjligheten att disponera
över den egendom beslutet rör. Då rätten förordnar om kvarstad
skall den samtidigt enligt 26 kap. 5 § RB, om åtal inte redan
väckts, bestämma den tid inom vilken åtal skall vara väckt.
Tiden får inte bestämmas längre än vad som är oundgängligen
erforderligt. Även här finns liknande regleringar t.ex. i
narkotikastrafflagen.

Den ordning som efterfrågas i motionen finns alltså redan.
Utskottet avstyrker bifall till motion Ju25 i denna del.

I övrigt har utskottet ingenting att anföra med anledning av
propositionen eller motionerna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skattebrott
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ju22 yrkande 3 och
1992/93:Ju24 yrkande 3,
res. 1 (s)

2. beträffande valutaväxlingskontor m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ju22 yrkande 2 och
1992/93:Ju24 yrkande 2,
res. 2 (s)

3. beträffande Tullen
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ju23 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande tillämpningsområdet för bestämmelserna om
penningtvätt
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om åtgärder
mot penningtvätt såvitt avser 2 och 3 §§,

5. beträffande meddelandeförbud
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ju25 antar det i
moment 4 nämnda lagförslaget såvitt avser 11 §,

6. beträffande sanktioner
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ju24 yrkande 4,
res. 3 (s)

7. beträffande lagförslaget i övrigt
att riksdagen antar det i moment 4 nämnda lagförslaget i den
mån det inte omfattas av utskottets hemställan ovan,

8. beträffande Europarådets konvention om förverkande
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ju22 yrkande 1 och
1992/93:Ju24 yrkande 1,

9. beträffande tillfällig frysning av tillgångar
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ju24 yrkande 5.

Stockholm den 18 maj 1993

På justitieutskottets vägnar

Britta Bjelle

I beslutet har deltagit:
Britta Bjelle (fp),
Lars-Erik Lövdén (s),
Jerry Martinger (m),
Göthe Knutson (m),
Birthe Sörestedt (s),
Nils Nordh (s),
Göran Magnusson (s),
Liisa Rulander (kds),
Karl Gustaf Sjödin (nyd),
Sigrid Bolkéus (s),
Siw Persson (fp),
Kent Carlsson (s),
Christel Anderberg (m),
Anders Svärd (c) och
Alf Eriksson (s).

Reservationer

1. Skattebrott (mom. 1)

Lars Erik Lövdén, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran
Magnusson, Sigrid Bolkéus, Kent Carlsson och Alf Eriksson (alla
s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med
"Utskottet instämmer" och slutar med "motsvarande delar" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att regeringen borde ha utformat
lagstiftningen så att den också blir tillämplig på skattebrott.
Utskottet är inte berett att annat än som en tillfällig lösning
tillstyrka propositionen i denna del. Utskottet vill här
understryka att skattebrotten är en central del i
ekobrottsligheten. Det är mot den bakgrunden särskilt angeläget
att också det redskap i kampen mot ekobrottsligheten som
lagstiftningen mot penningtvätt utgör kan användas i det
sammanhanget. Enligt utskottets mening bör regeringen således få
i uppdrag att genast inleda ett utredningsarbete som syftar till
att bemästra de svårigheter som uppstår om skattebrott
inkluderas i lagens tillämpningsområde. Vad utskottet med
anledning av motionerna Ju22 och Ju24 nu anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande skattebrott
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Ju22 yrkande
3 och 1992/93:Ju24 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

2. Valutaväxlingskontor m.m. (mom. 2)

Lars Erik Lövdén, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran
Magnusson, Sigrid Bolkéus, Kent Carlsson och Alf Eriksson (alla
s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med
"Redan vad" och slutar med "dessa delar" bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill först erinra om att direktivet om penningtvätt
är ett minimidirektiv. Utskottet anser för sin del, i likhet med
flera tunga remissinstanser, att det är angeläget att lagen
omfattar transaktioner också hos t.ex. växlingskontor och
guldhandel, det vill säga verksamheter där det typiskt sett
omsätts stora mängder pengar. Något hinder däremot föreligger
inte. Regeringen bör få i uppdrag att snarast återkomma till
riksdagen med ett förslag med inriktningen att transaktioner i
bl.a. nyss nämnda verksamheter bör omfattas av lagen. Ett
förslag bör enligt utskottets mening kunna föreligga i god tid
innan lagen träder i kraft. Vad utskottet med anledning av
motionerna Ju22 och Ju24 i aktuella delar nu anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande
lydelse:

2. beträffande valutaväxlingskontor m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Ju22 yrkande
2 och 1992/93:Ju24 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

3. Sanktioner (mom. 6)

Lars Erik Lövdén, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran
Magnusson, Sigrid Bolkéus, Kent Carlsson och Alf Eriksson (alla
s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med
"I övriga" och slutar med "behandlad del" bort ha följande
lydelse:

I övriga fall torde, i linje med vad som anförs i
propositionen, det mest lämpliga tillvägagångssättet i
normalfallet vara att bestämmelserna upprätthålls dels med stöd
av de regler som finns i lag och avtal på det arbetsrättsliga
området, dels genom de sanktioner som Finansinspektionen
förfogar över i sin tillsynsverksamhet. Utskottet finner
emellertid inte detta tillräckligt. Det kan väl tänkas förekomma
grova överträdelser av lagstiftningen som ändå inte är
straffbara som häleribrott. Utskottet anser att det för sådana
fall bör finnas en särskild straffbestämmelse i lagen om
penningtvätt. Detta har också förutsatts i EG-direktivet.
Regeringen bör således få i uppdrag att i god tid före
ikraftträdandet återkomma till riksdagen med förslag i denna
del. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av
motion Ju24 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha följande
lydelse:

6. beträffande sanktioner
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ju24 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Europarådets konvention om förverkande

Lars Erik Lövdén, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran
Magnusson, Sigrid Bolkéus, Kent Carlsson och Alf Eriksson (alla
s) anför:

Vi vill ytterligare understryka vikten av att Sverige på ett
kraftfullt sätt deltar i det internationella samarbetet mot
bl.a. narkotikabrott och ekonomisk brottslighet. Ett led i detta
arbete är att se till att de lagändringar som behövs för att
Sverige skall kunna ratificera Europarådets konvention om
förverkande m.m. genomförs så snabbt som möjligt. Med hänsyn
till att arbetet med i sammanhangt aktuella lagstiftningsfrågor
är långt framskridet i regeringskansliet kan vi godta att
riksdagen inte gör något uttalande i saken.

2. Tillfällig frysning av tillgångar

Lars Erik Lövdén, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran
Magnusson, Sigrid Bolkéus, Kent Carlsson och Alf Eriksson (alla
s) anför:

Vi delar utskottets bedömning när det gäller reglerna om
förverkande och kvarstad. Vi ifrågasätter emellertid om
regleringen ger tillräckliga möjligheter att tidigt ingripa när
det handlar om pengar som kan misstänkas vara föremål för
penningtvätt. Enligt vår mening bör det skapas möjlighet att
tillfälligt stoppa sådana transaktioner i avvaktan på en
bedömning av t.ex. Rikspolisstyrelsen eller Finansinspektionen.
Vi avser att ta upp frågan i ett senare sammanhang.

Bilaga