Partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU Vitryssland

Betänkande 1995/96:UU21

Utrikesutskottets betänkande 1995/96:UU21

Partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Vitryssland

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Utskottet
• Hemställan

1995/96
UU21

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i detta betänkande
regeringens förslag (prop. 1995/96:
139) om godkännande av partnerskaps- och
samarbetsavtalet mellan Europeiska
gemenskaperna och deras medlemsstater
och Vitryssland. Inga motioner har
väckts med anledning av propositionen.

Propositionen

I proposition 1995/96:139 yrkar
regeringen att riksdagen godkänner
partnerskaps- och samarbetsavtalet
mellan Europeiska gemenskaperna och
deras medlemsstater, å ena sidan, och
Republiken Vitryssland, å andra sidan.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen
godkänner partnerskaps- och
samarbetsavtalet mellan Europeiska
gemenskaperna och deras medlemsstater
och Vitryssland.

Syftet med avtalet är att skapa en bas
för en politisk dialog, att främja
handel och investeringar, att stärka den
demokratiska och marknadsekonomiska
utvecklingen i Vitryssland samt att ge
en ram för ett bredare samarbete mellan
parterna. Vidare är syftet med avtalet
att skapa förutsättningar för
etableringsfrihet, tjänstehandel och
kapitalrörelser samt ett framtida
frihandelsområde mellan gemenskapen och
Vitryssland.

Avtalet träder i kraft den första dagen
i den andra månaden efter det att
parterna anmält till varandra att de
godkänt avtalet.

Bakgrund

När det kommunistiska systemet bröt
samman, sovjetimperiet upplöstes i
femton nya stater, det kalla kriget
upphörde och en ny Europakarta
framträdde blev det för gemenskapen en
viktig uppgift att utforma en ny politik
för relationerna med de nya staterna i
Oberoende staters samvälde, OSS. Ett
avtal om handel och ekonomiskt- och
kommersiellt samarbete som
undertecknades av Europeiska
gemenskaperna och Sovjetunionen den 18
december 1989 har tillämpats
övergångsvis.

Med länderna i Central- och Östeuropa
har gemenskapen ingått s.k. Europaavtal,
vilka är associationsavtal som syftar
till medlemskap i EU. Sådana avtal har
tecknats med Bulgarien, Polen, Rumänien,
Slovakien, Tjeckien och Ungern samt med
Estland, Lettland och Litauen. Ett
Europaavtal med Slovenien har
paraferats.

För de forna sovjetrepublikerna, med
undantag av Estland, Lettland och
Litauen, tillämpas en annorlunda
avtalsmodell än Europaavtalen. Avtalen
kallas partnerskaps- och samarbetsavtal.
De syftar inte till en associering eller
medlemskap, men innehåller i stort samma
element som återfinns i Europaavtalen. I
avtalen finns föreskrifter om politisk
dialog, varuhandel, affärsverksamhet och
investeringar, betalningar och kapital,
konkurrens- och immaterialrättsliga
regler samt brottsförebyggande,
kulturellt, ekonomiskt och finansiellt
samarbete.

Partnerskaps- och samarbetsavtalen
anpassas efter OSS-ländernas ekonomiska
och politiska utvecklingsnivå. Ryssland,
Ukraina, Vitryssland och Moldova kommer
därför att få de mest avancerade
avtalen. I dessa avtal finns en
utvecklingsklausul om att ett framtida
upprättande av ett frihandelsområde
mellan gemenskapen och respektive land
skall övervägas.

Mandat för Europeiska kommissionen att
inleda förhandlingar om ett avtal om
partnerskap och samarbete mellan
Europeiska gemenskaperna och deras
medlemsländer och Vitryssland (ett s.k.
partnerskapsavtal) fastställdes av rådet
i oktober 1992. Förhandlingarna med
Vitryssland avslutades sommaren 1994,
och avtalet undertecknades i Bryssel den
6 mars 1995.

Utvecklingen i Vitryssland

Sedan självständigheten har Vitryssland
genomgått en rad politiska och
ekonomiska förändringar. Landet har
ambitioner att föra en reformpolitik som
syftar till demokrati, marknadsekonomi
och en liberalisering av utrikeshandeln.
Man har sedan självständigheten sökt
utveckla en egen politisk identitet som
en fredlig, alliansfri europeisk stat.
En rad faktorer, bl.a Vitrysslands korta
historia som självständig statsbildning
och de svårigheter som Sovjetunionens
upplösning innebar för landets ekonomi,
har emellertid gjort att reformarbetet
ännu endast påbörjats.

Sverige och Vitryssland

De bilaterala relationerna med
Vitryssland har hittills varit
begränsade. Diplomatiska förbindelser
upprättades i januari 1992. Sverige har
med Vitryssland undertecknat
handelsavtal, dubbelbeskattningsavtal
och investeringsskyddsavtal. Ett
luftfartsavtal mellan Vitryssland och de
skandinaviska länderna kommer troligen
att undertecknas inom kort, och
överläggningar förs om ett
polissamarbetsavtal. Samarbete
förekommer även mellan berörda
myndigheter om strålskydd och
kärnavfallshantering.

Sverige har lämnat multilateralt
bistånd till Vitryssland. Vissa
möjligheter finns att lämna
exportkreditgarantier. Begränsade
bilaterala insatser övervägs på
biståndssidan. Den svensk-vitryska
handeln är ännu begränsad men ökar i
omfång.

Avtalets innehåll

Genom avtalet upprättas ett partnerskap
mellan Vitryssland, å ena sidan, och
Europeiska gemenskaperna och deras
medlemsländer, å andra. Avtalet
innehåller föreskrifter om samarbete på
en rad områden, bl.a. inom politik,
ekonomi och handel. Ett samarbetsråd
upprättas för att förvalta avtalet.

Partnerskaps- och samarbetsavtalet
omfattar sammanlagt 109 artiklar, åtta
bilagor och ett protokoll om
tullsamarbete.

Kompetensfrågor

I avtalet är det Europeiska gemenskapen,
Europeiska atomenergigemenskapen,
Europeiska kol- och stålgemenskapen och
medlemsländerna som är avtalsparter på
den ena sidan. Det är därmed fråga om
ett s.k. blandat avtal.

Vad beträffar kompetensfördelningen har
gemenskapen exklusiv kompetens t.ex. när
det gäller de bestämmelser i avtalet som
rör den gemensamma handelspolitiken och
gränsöverskridande tjänstehandel.
Avtalet reglerar emellertid också
förhållanden som ligger utanför
gemenskapens kompetens och därmed inom
medlemsstaternas kompetens. Avtalet
innehåller sålunda bestämmelser som
innebär åtaganden för medlemsstaterna
och därmed också för Sverige. Detta
gäller bl.a. inom områdena politisk
dialog, socialt och finansiellt
samarbete samt brottsbekämpning.

Enligt avtalets bestämmelser om olika
sociala frågor (artiklarna 24-28) åtar
parterna sig bl.a. att ingå avtal om
social trygghet för vitryska
arbetstagare. Dessa avtal skall grundas
på principer om sammanläggning och
export av pensioner. Den förpliktelse
som Sverige sålunda genom
partnerskapsavtalet (artikel 24) ikläder
sig kan komma att föranleda kostnader
för Sverige. Storleken av dessa
kostnader kan för dagen inte uppskattas.
Regeringen avser återkomma till
riksdagen då frågan aktualiseras

Godkännande av avtalet

Regeringen anför att stabiliteten i
Östersjöområdet med omnejd sedan
Sovjetunionens fall har fått ökad
betydelse för Sverige. Partnerskaps- och
samarbetsavtalet syftar till att ge en
ny dimension till gemenskapens
relationer med republikerna i det forna
Sovjetunionen och att understödja den
politiska, ekonomiska och sociala
utvecklingen i dessa länder. Inom ramen
för dessa ansträngningar är avtalet med
Vitryssland, liksom avtalen med
Ryssland, Ukraina och Moldova, ämnade
att ligga till grund för att det i
framtiden skall gå att undersöka
möjligheterna att etablera ett
frihandelsområde mellan gemenskapen och
respektive land.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen
att partnerskaps- och samarbetsavtalet
godkänns av riksdagen.

Utskottets överväganden

Vad avser den politiska utvecklingen i
Vitryssland noterar utskottet att sedan
regeringens proposition överlämnats till
riksdagen har avtal om en gemenskap
mellan de suveräna republikerna Ryssland
och Vitryssland ingåtts den 2 april
1996.

Utskottet tillstyrker att riksdagen
godkänner partnerskaps- och
samarbetsavtalet mellan Europeiska
gemenskaperna och deras medlemsstater
och Vitryssland.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen godkänner det i
proposition 1995/96:139 föreslagna
partnerskaps- och samarbetsavtalet
mellan Europeiska gemenskaperna och
deras medlemsstater, å ena sidan, och
Republiken Vitryssland, å andra sidan.

Stockholm den 18 april 1996

På utrikesutskottets vägnar

Göran Lennmarker

I beslutet har deltagit: Göran
Lennmarker (m), Inga-Britt Johansson
(s), Nils T Svensson (s), Yvonne
Sandberg-Fries (s), Berndt Ekholm (s),
Bertil Persson (m), Karl-Göran Biörsmark
(fp), Lena Klevenås (s), Eva Zetterberg
(v), Urban Ahlin (s), Lars Hjertén (m),
Bodil Francke Ohlsson (mp), Ingrid
Näslund (kds), Carina Hägg (s), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) och Anna
Corshammar-Bojerud (c).