Partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Georgien

Betänkande 1996/97:UU19

Utrikesutskottets betänkande 1996/97:UU19

Partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Georgien

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Utskottet
• Hemställan

1996/97
UU19

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i detta betänkande regeringens förslag (prop.
1996/97:78) om godkännande av partnerskaps- och samarbetsavtal mellan
Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Georgien. Inga motioner
har väckts med anledning av propositionen.

Propositionen

I proposition 1996/97:78 föreslår regeringen att riksdagen godkänner avtalet
om partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna och deras
medlemsstater, å ena sidan, och Georgien, å andra sidan.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll och bakgrund
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner partnerskaps- och
samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna (EG) och deras medlemsstater
å ena sidan och Georgien å andra sidan.
Syftet med avtalet är att skapa ett forum för en politisk dialog, att främja
handel och investeringar, att stärka den demokratiska och marknadsekonomiska
utvecklingen i Georgien samt att ge en ram för ett bredare samarbete mellan
parterna. Vidare är syftet med avtalet att skapa förutsättningar för
etableringsfrihet, tjänstehandel och kapitalrörelser.
Avtalet ingås för en inledande tidsperiod om tio år. Det förnyas därefter
automatiskt med ett år i taget om inte någon part skriftligen säger upp
avtalet senast sex månader innan det upphör att gälla. Enligt en bestämmelse i
avtalet får lämpliga åtgärder vidtas om en part har underlåtit att fullgöra
åtaganden enligt avtalet. Avtalet träder i kraft den första dagen i den andra
månaden som följer efter den dag då parterna anmält att avtalet godkänts.

Bakgrund
När Sovjetunionen upplöstes, det kalla kriget upphörde och en ny Europakar-
ta trädde fram blev det för gemenskapen en viktig uppgift att utforma en ny
politik för relationerna med de nya staterna som uppstod i det forna
Sovjetunionen. Ett avtal om handel och ekonomiskt och kommersiellt samarbete
som undertecknades av EG och Sovjetunionen den 18 december 1989 har tillämpats
övergångsvis.
Med länderna i Central- och Östeuropa har EG ingått s.k. Europaavtal, vilka
är associeringsavtal som syftar till medlemskap i Europeiska unionen (EU).
Sådana avtal har tecknats med Bulgarien, Polen, Rumänien, Slovakien,
Slovenien, Tjeckien och Ungern samt med Estland, Lettland och Litauen.
För de länder som numera ingår i Oberoende staters samvälde (OSS) har
gemenskapen valt en annorlunda avtalsmodell än Europaavtalen. Avtalen kallas
partnerskaps- och samarbetsavtal (s.k. partnerskapsavtal). De syftar inte till
en associering eller medlemskap men innehåller i övrigt i stort samma element
som återfinns i Europaavtalen. I avtalen finns föreskrifter om politisk
dialog, varuhandel, affärsverksamhet och investeringar, betalningar och
kapital, konkurrens- och immaterialrättsliga regler samt brottsförebyggande,
kulturellt, ekonomiskt och finansiellt samarbete. I det handelspolitiska
avsnittet tillerkänner parterna varandra mest-gynnad-nationsbehandling, dock
med sedvanliga undantag.
Partnerskapsavtalen är anpassade efter OSS-ländernas ekonomiska och
politiska utvecklingsnivå. Ryssland, Ukraina, Vitryssland och Moldova kommer
därför att få de mest avancerade avtalen. I dessa avtal finns en bestämmelse
om att ett framtida upprättande av ett frihandelsområde mellan gemenskapen och
respektive land skall övervägas. Övriga OSS-länder, inklusive Georgien, utgör
en grupp med enklare avtal.
Europeiska gemenskapernas kommission inledde förhandlingar med Georgien i
oktober 1995 om ett partnerskaps- och samarbetsavtal mellan Europeiska
gemenskaperna (EG) och deras medlemsstater å ena sidan och Georgien å den
andra. Sverige har deltagit aktivt i förhandlingarna och har därvid löpande
inhämtat synpunkter från den närmast berörda myndigheten, Kommerskollegium.
Avtalet undertecknades den 22 april 1996.

Utvecklingen i Georgien
Georgien har sedan självständigheten, liksom övriga OSS-länder, drabbats av
ekonomiska svårigheter. Dessa accentuerades genom att två regioner, Abchasien
och Sydossetien, försökte bryta sig loss. Strider bröt ut och abchasiska
separatister erövrade hela Abchasien. Separatisterna proklamerade
självständighet och tvingade en kvarts miljon georgier på flykt. Georgien stod
inför ett politiskt sammanbrott och statsledningen begärde hjälp från den
ryska ledningen för att stabilisera situationen. I samband med att Georgien
begärde medlemskap i OSS erhöll man den begärda hjälpen. Eldupphör
förhandlades fram och en fredsbevarande rysk OSS-styrka sattes in. I
Sydossetien fick man också, med hjälp av Ryssland, till stånd ett eldupphör
och en fredsbevarande rysk-ossetisk-georgisk styrka sattes in. De två
konflikterna har ännu inte fått någon lösning. Eldupphör råder men någon
politisk uppgörelse vad gäller de två regionernas status har ännu inte nåtts.
Georgiens ekonomiska och politiska utveckling har dock efter hand
konsoliderats. Statsledningen driver ett demokratiskt och ekonomiskt
reformarbete och tecken på ljusning kan skönjas i ekonomin. Antagandet av en
ny konstitution år 1995 öppnade vägen för president- och parlamentsval i
november samma år.
Georgien är medlem i Förenta nationerna och Organisationen för samarbete och
säkerhet i Europa (OSSE). Landet har långtgående samarbetsavtal med Ryssland
och samarbetar regionalt såväl med Armenien som med Azerbajdzjan.

Sverige och Georgien
Sverige erkände Republiken Georgien den 2 april 1992. Landet hade då varit
självständigt sedan den 9 april 1991.
Sveriges bilaterala relationer med Georgien har hittills varit begränsade.
Det finns emellertid ett intresse av att utveckla relationen.

Avtalets innehåll
Avtalet innehåller föreskrifter om samarbete på en rad områden, bl.a. inom
politik, ekonomi och handel. Ett samarbetsråd upprättas för att förvalta
avtalet.
Partnerskapsavtalet omfattar sammanlagt 105 artiklar, fem bilagor och ett
protokoll om tullsamarbete. Dessutom har sex gemensamma förklaringar och en
ensidig förklaring från Frankrike avgivits, vilka bilagts slutakten.

Kompetensfrågor
I avtalet är det Europeiska gemenskapen, Europeiska kol- och stålgemenskapen,
Europeiska atomenergigemenskapen och medlemsländerna som är avtalsparter på
den ena sidan. Avtalet är därmed ett s.k. blandat avtal. Avtalet reglerar
bl.a. frågor inom den gemensamma handelspolitiken och gränsöverskridande
tjänstehandel. Enligt artikel 113 i Fördraget om upprättandet av Europeiska
gemenskapen och EG-domstolens praxis har gemenskapen exklusiv kompetens när
det t.ex. gäller dessa områden. Kompetensen att ingå associeringsavtal är
också i princip exklusiv.
Det nu aktuella avtalet reglerar emellertid också förhållanden som ligger
utanför gemenskapens kompetens och därmed inom medlemsstaternas kompetens.
Avtalet innehåller sålunda bestämmelser som innebär åtaganden för
medlemsstaterna och därmed också för Sverige, bl.a. inom områdena politisk
dialog, socialt och finansiellt samarbete samt brottsbekämpning.
Partnerskapsavtalet innehåller ett protokoll om ömsesidigt bistånd mellan
administrativa myndigheter i tullfrågor. Information som lämnas eller erhålls
med stöd av detta tullsamarbetsprotokoll skall vara konfidentiell (artikel 10
i tullsamarbetsprotokollet). Enligt 9 kap. 3 § sekretesslagen (1980:100,
omtryckt 1992:1474, senast ändrad 1996:1586) gäller sekretess i sådan
verksamhet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i den mån
riksdagen har godkänt avtal om det med främmande stat eller mellanfolklig
organisation. En anslutning till avtalet föranleder därför inte några
lagändringar för Sveriges del när det gäller dessa frågor.

Godkännande av avtalet
Regeringen anför att stabiliteten i Östersjöområdet sedan Sovjetunionens fall
har fått en ökad betydelse för Sverige. Partnerskapsavtalen syftar till att ge
en ny dimension till gemenskapens och medlemsstaternas relationer med
republikerna i det forna Sovjetunionen och att understödja den politiska,
ekonomiska och sociala utvecklingen i dessa länder. Avtalet ger ramar för en
politisk dialog, definierar ett brett spektrum av samarbetsområden och skapar
förutsättningar för ökad handel mellan parterna. Regeringen anför vidare att
det ur svensk synvinkel, med hänsyn till de allt intensivare politiska,
ekonomiska och kulturella relationerna med länderna i det forna Sovjetunionen,
är av stor vikt att avtalet med Georgien ingås och att ytterligare ett steg
därmed tas för att främja en stabil utveckling i landet. Genom avtalet
underlättas även bilateral handel.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att partnerskaps- och
samarbetsavtalet godkänns av riksdagen.

Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner partnerskaps- och
samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och
Georgien.

Hemställan

Utskottet hemställer
att riksdagen godkänner det i proposition 1996/97:78 föreslagna
partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och
deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Georgien, å andra sidan.

Stockholm den 6 mars 1997

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Inga-
Britt Johansson (s), Nils T Svensson (s), Berndt Ekholm (s), Inger Koch (m),
Urban Ahlin (s), Helena Nilsson (c), Carina Hägg (s), Bertil Persson (m),
Karl-Göran Biörsmark (fp), Tone Tingsgård (s), Eva Zetterberg (v), Agneta
Brendt (s), Lars Hjertén (m), Bodil Francke Ohlsson (mp) och Ingrid Näslund
(kd).