Anf. 63 Walburga Habsburg Dougla (M)
Fru talman! I dag lägger utrikesutskottet fram sitt betänkande, som behandlar två skrivelser, den ena från regeringen om OSSE:s verksamhet under 2009 och 2010 och den andra från Sveriges delegation vid OSSE:s parlamentariska församling om dess verksamhet under samma år.
Betänkandet är enhälligt. Det är dessutom kort, men innehållet är av stor vikt. Utrikesutskottet har framför allt försökt blicka framåt och inte bara behandla det som har hänt i OSSE under förra året. Intresset och betydelsen av debatten märks inte minst på att det finns många anmälda talare här i dag.
Sverige spelade, som Åsa Lindestam redan har sagt, även förra året en viktig roll inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, dels vad gäller samarbetet på ministernivå och i det permanenta rådet i Wien, dels i den parlamentariska församlingen, där svenska riksdagsledamöter innehar och har innehaft en rad viktiga uppdrag. Även den nya delegationen, som sattes ihop efter valet, är lika aktiv och engagerad, inte minst under valövervakningarna.
Huvudtemat under år 2010 var för den parlamentariska församlingens del rättsstatligheten och bekämpandet av gränsöverskridande brott och korruption.
Ordförandelandet under 2010 var Kazakstan, som första land från Centralasien. De lyckades till och med anordna ett toppmöte i Astana, huvudstaden, under december månad. Det var det första toppmötet sedan Istanbul 1999.
OSSE samordnar 56 medlemsstater - deltagandeländer, som det heter på OSSE-språk - och 10 partnerländer. Organisationens länder täcker hela norra halvan av jordklotet och sträcker sig från Vladivostok till Vancouver.
OSSE samarbetar även med sina partnerländer, som Afghanistan. Det är mycket betydelsefullt. Där handlar huvuduppgifterna om konfliktförebyggande, krishantering, återuppbyggnad och demokratiutveckling.
Därutöver har OSSE 17 fältmissioner, som aktivt arbetar mot samma mål. Tyvärr har två fältmissioner stängts nyligen, en i Georgien, där man inte kunde nå konsensus om närvaron efter Rysslands krig mot Georgien, och en i Vitryssland, där Lukasjenkos regering inte längre insåg nödvändigheten i att ha en fältmission, efter de övergrepp som regimen iscensatte mot oppositionen efter presidentvalet i december 2010.
Fru talman! Som man ser var även år 2010 ett år präglat av interna motsättningar inom OSSE. Under toppmötet i Astana blev det ytterligare en gång uppenbart att USA och Ryssland har olika uppfattningar om inflytandet över OSSE:s verksamhet och om demokratifrågor.
Skillnaden mellan öster och väster om Wien blev allt tydligare i den grundläggande inställningen till mänskliga rättigheter. Striden gäller om man kan skilja frågor om mänskliga rättigheter från säkerhetspolitiken. Det blev mycket klart under debatterna om Rysslands nya säkerhetsdoktrin att ryssarna tycker att det ska skiljas åt, vilket vore en mycket farlig utveckling.
Här blir Sveriges roll särskilt under Korfuprocessen, som handlar om den europeiska säkerhetsdialogen, avgörande. Vi har en mycket klar bild av att det inte kan finnas säkerhetspolitik utan beaktande av de mänskliga rättigheterna.
OSSE:s parlamentariska församling spelar en avgörande roll i demokratiutvecklingen runt om i världen, inte minst genom uppdraget att övervaka valen i OSSE:s deltagandeländer. I samarbete med ODIHR, Office for Democratic Institutions and Human Rights, övervakade svenska parlamentariker under 2010 sex parlaments- och presidentval i hela OSSE-området, i Europa, Centralasien och USA.
Just i dag har OSSE:s parlamentariska församling tagit ett viktigt beslut. Vi ska också ha full övervakning av valet i Turkiet. Det anknyter till vår debatt om Europarådet, eftersom OSSE precis som Europarådet har insett att det sker övergrepp mot mänskliga rättigheter och problem med valet. Därför ska vi ha en stor valövervakningsinsats i Turkiet. De första långtidsobservatörerna, som övervakar valrörelsen, åker redan under veckan till Turkiet för att se att allt går rätt till.
Där ser man hur viktigt OSSE är i den frågan och även att vi samarbetar med Europarådet, som också ska delta i valövervakningen i Turkiet.
Den parlamentariska församlingen har också spelat en viktig roll inom OSSE när det gäller att försöka lösa de så kallade frysta konflikterna i Transnistrien och Nagorno-Karabach men även i Sydossetien och i Abchazien. Detta arbete är av stort värde och bidrar till att trappa ned konfliktnivåerna.
Inom den parlamentariska församlingen har man satt upp arbetsgrupper där parlamentariker från olika länder deltar för att hjälpa till, så att den parlamentariska dimensionen kan läka de frysta konflikterna och få partner att prata igen. Vi planerar för ett möte mellan parlamentariker från Moldavien och parlamentsföreträdare från Transnistrien här i Sverige under hösten, för att få parlamentariker från bägge sidorna av floden Dnestr att prata med varandra igen.
OSSE har under det gångna året förstärkt sitt arbete genom sina särskilda representanter. Den nya medierepresentanten Dunja Mijatovic, som Åsa Lindestam redan har pratat om och som vår delegation träffade under vintermötet i Wien, har riktat huvudfokus på frågor som rör skyddet av journalister, pressfrihet och Internet och har agerat mycket kraftfullt när Vitryssland gjorde inskränkningar under presidentvalet. Det visar på vikten av att alla institutioner i OSSE drar åt samma håll, vilket inte alltid är lätt, när man måste samordna 56 regeringar och utrikesministrar.
Sist men inte minst är det väsentligt att betona det arbete som den parlamentariska församlingen genomför inom OSSE, som den egna institution som församlingen är. Det finns därför skäl att med oro se på de diskussioner som hela tiden fortsätter om den parlamentariska församlingens status i förhållande till OSSE i sin helhet.
Det är angeläget att den parlamentariska församlingens roll inom OSSE respekteras. Redan vid OSSE:s toppmöte i Istanbul 1999 erkändes den parlamentariska församlingen som en av de viktigaste institutionerna inom OSSE. Från svenskt håll behöver vi med kraft verka för att hålla den parlamentariska dimensionen levande.
Min delegation har redan, sedan den nya sammansättningen i september, gjort väldigt mycket och väldigt bra saker. Jag vill tacka hela delegationen men även riksdagen för att vi kan göra det viktiga arbete som vi gör.
I detta anförande instämde Christian Holm och Ulrik Nilsson (båda M).