Organisationen av den periodiska fordonskontrollen

Betänkande 1995/96:TU13

Trafikutskottets betänkande 1995/96:TU13

Organisationen av den periodiska fordonskontrollen

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation
• Innehållsförteckning

1995/96
TU13

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens
skrivelse 1995/96:93 Organisationen av
den periodiska fordonskontrollen samt
tre motioner som väckts med anledning av
skrivelsen. Av skrivelsen framgår att
regeringen bedömer att ytterligare
underlag behövs bl.a. om hur servicen i
glesbygd kan tryggas innan ställning kan
tas till hur den periodiska
fordonskontrollen bör organiseras. När
detta utredningsarbete är redovisat
avser regeringen att återkomma till
riksdagen i denna fråga.

Utskottet anser det angeläget att
fordonskontrollen även fortsättningsvis
sker i effektiva former som tryggar en
god kvalitet och en bra service.
Utskottet välkomnar därför det aviserade
utredningsarbetet. I avvaktan på
resultatet av detta avstyrks
motionsförslag om en avmonopolisering.

Till betänkandet har fogats en gemensam
reservation av m-, c- och fp-ledamöterna
i vilken de begär att regeringen snarast
återkommer till riksdagen med förslag om
avreglering i enlighet med riksdagens
tidigare beslut.

Skrivelsen

Regeringen (Kommunikationsdepartementet)
har genom skrivelse 1995/96: 93
Organisationen av den periodiska
fordonskontrollen till riksdagen lämnat
en redogörelse för sina planer för den
framtida organisationen av denna
kontroll.

Motionerna

1995/96:T38 av Kenth Skårvik m.fl. (fp)
vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen snarast
återkommer till riksdagen med förslag
till avmonopolisering av den periodiska
fordonskontrollen,

2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om flygande inspektioner.

1995/96:T39 av Per Westerberg (m) och
Mats Odell (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ett
genomförande av det tidigare
riksdagsbeslutet om en ny organisation
av den periodiska fordonskontrollen.

1995/96:T40 av Lennart Brunander m.fl.
(c) vari yrkas att riksdagen i enlighet
med vad i motionen anförts beslutar om
avreglering av fordonskontrollen.

Utskottet

1 Bakgrund

1.1 Fordonsbesiktningens organisation
och verksamhet

Den periodiska kontrollbesiktningen är
den besiktningsform som de flesta
bilägare kommer i kontakt med.
Kontrollbesiktningen startade år 1964
med en trafiksäkerhetsdel och byggdes år
1971 ut med avgaskontroll. Syftet med
besiktningen är att minska antalet
olyckor i trafiken som förorsakas av
fordonstekniska fel samt att minska
fordonens miljöpåverkan.

Besiktningsverksamheten utförs i
monopolform av AB Svensk Bilprovning
(ASB). Staten äger 52 % av bolaget medan
den övriga delen ägs av olika
intressenter inom trafik- och
försäkringsbranschen. ASB har 175
stationer över hela landet samt ett
motortestcenter där man utför
certifiering samt forskning och
utveckling. Antalet anställda är knappt
2 000 varav huvuddelen utgörs av
besiktningspersonal vid bolagets
bilprovningsstationer. Det ekonomiska
målet för ASB är att - givet en viss
soliditet - hålla så låga avgifter som
möjligt.

Under ett år utförs ca 5 miljoner
fordonsbesiktningar, varav ca 4,8
miljoner är kontrollbesiktningar.
Besiktningsverksamheten finansieras med
avgifter som fastställs av regeringen på
förslag av bolaget. Avgifterna är
enhetliga i hela landet. Ekonomiska
underskott vid glesbygdsstationer täcks
med överskott som uppkommer vid
stationer i tätare befolkade delar av
landet. ASB har skyldighet att lämna en
tillfredsställande service till
fordonsägarna i alla delar av landet.
Över 97 % av fordonsägarna har en
bilprovningsstation inom 30 kilometers
avstånd från bostaden.

1.2 EU:s besiktningspolitik på
fordonsområdet

För fordon i bruk har EU beslutat om
regler för återkommande provning och
kontroll (77/143/EEG). I stora drag
innebär reglerna att tunga fordon måste
besiktigas senast ett år efter
ibruktagandet och därefter varje år. För
personbilar skall periodisk besiktning i
allmänhet ske första gången senast fyra
er efter ibruktagandet och därefter
minst vartannat år. Direktivet är ett
minimidirektiv varför medlemsländerna
har rätt att besluta om striktare krav.
För verksamhetens organisation anger
direktivet att besiktningen skall
utföras av staten eller av organ eller
institutioner som utsetts och direkt
övervakas av staten. För medlemsstaterna
i EU finns vidare direktiv om ett
ändamålsenligt och regelbundet
kontrollsystem på vägarna för bl.a.
kontroll av färdskrivare och körtider
(88/599/EEG).

Såväl bilprovningens omfattning som
organisation varierar betydligt inom EU.
I likhet med Sverige kontrollerar flera
länder bilparken oftare än vad
minimidirektivet anger. När det gäller
organisationslösning har flertalet
länder valt öppna marknader för
kontrollbesiktning. Antalet aktörer är i
många fall begränsat. Utmärkande är
vidare en utvecklad statlig reglering
och tillsyn vad gäller exempelvis
prissättning, kvalitet och lokalisering.
För en närmare beskrivning av hur
fordonskontrollen ser ut i vissa
europeiska länder hänvisas till
rapporten Bilbesiktning i konkurrens -
effekter på trafiksäkerheten, miljön,
servicen och kostnaderna (K 95/2261/4).

1.3 Ärendets beredning

Under år 1994 behandlade riksdagen
bilprovningens organisation och
reglering i två beslut.

Den 8 juni 1994 tog riksdagen ställning
till den dåvarande regeringens förslag
om en effektivare fordonskontroll (prop.
1993/94:167, bet. TU35, rskr. 433).
Riksdagsbeslutet innebar att
kontrollbesiktningen från den 1 januari
1995 skulle öppnas för konkurrens på så
sätt att kontrollorgan som blivit
ackrediterade av Styrelsen för teknisk
ackreditering (SWEDAC) skulle få utföra
dessa besiktningar.

Då det gällde övriga slag av
fordonskontroller, främst typ- och
registreringsbesiktningar, uttalade
riksdagen som sin mening att den
nuvarande ordningen skulle bestå.
Erfarenheterna av en avmonopolisering av
den periodiska kontrollbesiktningen
borde avvaktas innan man avmonopoliserar
övrig fordonskontroll. Riksdagens beslut
om typ- och registreringsbesiktningar
avvek från det förslag som regeringen
förordade i propositionen om att även
denna provning med vissa undantag skulle
få göras av fristående ackrediterade
organ.

I proposition 1994/95:69 om viss
lagstiftning på fordonsområdet föreslog
regeringen att tidpunkten för
avmonopoliseringens ikraftträdande borde
senareläggas till den 1 juli 1995. Som
skäl till senareläggningen hänvisades
till det omfattande förberedelsearbete
som krävdes innan den nya ordningen
kunde träda i kraft.

Riksdagens beslut den 20 december 1994
innebar att ASB borde få utföra
kontrollbesiktningar med ensamrätt till
den 1 januari 1996 (bet. TU8, rskr.
137). Den förlängda tidsrymden skulle
användas för att skapa rådrum för
regeringen att försäkra sig om att en
avreglering av kontrollbesiktningen inte
leder till att trafiksäkerheten, miljön
eller servicen försämras eller till att
kostnaderna ökar. Om regeringen skulle
besluta att avskaffa monopolet för
kontrollbesiktning fann utskottet det
väsentligt att konsekvenserna av ett
sådant beslut utvärderades och att
resultatet redovisades för riksdagen så
snart som möjligt. Utskottet ansåg
vidare att regeringen borde överväga ett
samgående mellan ASB och Statens
maskinprovningar.

Med hänvisning till riksdagens beslut i
december 1994 uppdrog regeringen den 27
mars 1995 till två utredare att
gemensamt utreda vissa konsekvenser och
effekter av att avskaffa ASB:s monopol
för kontrollbesiktning av motorfordon.
Utredarna har redovisat sitt uppdrag den
15 maj 1995, Bilbesiktning i konkurrens
- effekter på trafiksäkerhet, miljön,
servicen och kostnaderna (K 95/2261/4).
Utredningen har remissbehandlats.

2 Regeringens skrivelse

Regeringen framhåller i den skrivelse
som utskottet nu har att behandla att
staten har det yttersta ansvaret för att
en rimlig besiktningsservice finns att
tillgå i alla delar av landet. En öppen
marknad för kontrollbesiktning kräver
därför särskilda åtgärder för att
tillgodose glesbygdens behov av
besiktningstjänster. Dessutom måste
kvaliteten på utförda tjänster
säkerställas genom exempelvis ökade
kontrollinsatser.

Regeringen bedömer mot denna bakgrund
att ytterligare utredningsinsatser krävs
innan beslut kan fattas om den framtida
organisationen av den periodiska
fordonskontrollen. Enligt skrivelsen är
det lämpligt att Vägverket får
regeringens uppdrag att utforma ett
system som tryggar
besiktningsverksamheten i glesbygden.
Vägverket kommer vidare att få
regeringens uppdrag att i samråd med
SWEDAC och Statens naturvårdsverk utreda
förutsättningarna för ökad
kvalitetskontroll inom ramen för ett
öppet system för periodisk återkommande
fordonskontroll. När dessa uppdrag har
redovisats avser regeringen att
återkomma med förslag till lösning av
organisationen av den periodiska
fordonsbesiktningen.

3 Motionsförslag

I motion T38 (fp) framhålls att det är
nödvändigt med konkurrens inom
fordonskontrollen. Därmed skapas
möjligheter för lokalt anpassade
lösningar samtidigt som
besiktningsavgifterna sannolikt kan
sänkas. Fordonsägarna får dessutom
större valfrihet att välja det
besiktningsställe som passar bäst.
Beträffande motivet att inte nu släppa
monopolet på grund av oklara konse-
kvenser för glesbygden framhålls att
bilbesiktning kan - om behov därav
framkommer - ingå i den samhällsservice
i glesbygd som erhåller statligt stöd
redan i dag. Det finns därför enligt
motionen inte några skäl för att skjuta
upp avmonopoliseringen ytterligare. Mot
denna bakgrund föreslås att regeringen
snarast återkommer med förslag som
skapar en öppen marknad för periodisk
fordonskontroll.

I samma motion framhålls att ett
viktigt komplement till de periodiska
fordonskontrollerna är s.k. flygande
inspektioner. För trafiksäkerheten är
det betydelsefullt att dessa
inspektioner utförs i planerad
omfattning. Fordonsägarna skall känna
att de måste hålla bilen i ett
trafiksäkert skick även mellan
besiktningarna. I sammanhanget hänvisas
till att Sverige genom medlemskapet i EU
har förbundit sig att utföra en viss
kvantitet kontroller. Det finns dock
anledning enligt motionen att förmoda
att Sverige inte lever upp till detta
åtagande. Motionärerna anser det därför
angeläget att regeringen mot denna
bakgrund följer upp att
kontrollverksamheten sker i tillräcklig
omfattning.

Enligt motion T39 (m, kds) har ett
omfattande utredningsarbete utförts i
syfte att belysa olika frågor i samband
med en avmonopolisering av
fordonskontrollen. Dessa utredningar
visar tydligt att en avreglering kan
förväntas leda till minskade kostnader
och ett bättre serviceutbud som gagnar
såväl den enskilde besiktningskunden som
samhällsekonomin. En uppsättning
åtgärder står också till buds för att
kunna garantera en rimlig servicenivå.
Enligt motionen är de motiv som
redovisas i skrivelsen för att stoppa
avregleringen förmodligen svepskäl för
att hindra genomförandet av förslag som
inte överensstämmer med regeringens
ideologiska övertygelse. Motionärerna
anser därför att avregleringen bör
fortgå med justerad tidsplan i enlighet
med tidigare riksdagsbeslut.

Enligt motion T40 (c) är det viktigt med
en konkurrensutsättning av AB Svensk
Bilprovnings verksamhet för att öka
effektiviteten. Genom en
avmonopolisering av fordonskontrollen
kan kvaliteten bibehållas samtidigt som
servicen kan förbättras. Motionärerna
anger att nuvarande reglering på många
håll har lett till orimligt långa
avstånd för kontrollbesiktning. Med en
friare etablering kan exempelvis
ackrediterade verkstäder på landsbygden
genomföra kontrollbesiktning och därmed
erbjuda bilägarna en ökad
tillgänglighet. En avreglering kan
därför förbättra servicen på
landsbygden. Motionärerna begär mot
denna bakgrund att tidigare
riksdagsbeslut om en avmonopolisering
av fordonsbesiktningen fullföljs.

4 Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlar inledningsvis
regeringens skrivelse och de
motionsförslag som väckts om en
avmonopolisering av den periodiska
fordonskontrollen. Utskottet konstaterar
att Sverige efter drygt 30 år med
obligatorisk kontrollbesiktning har en
fordonspark med hög teknisk standard,
något som är till gagn för både
trafiksäkerheten och miljön. ASB
uppfyller också krav på god regional
tillgänglighet. Avgiftsnivån för
besiktningar är vidare låg
internationellt sett.

Enligt utskottets mening är det
angeläget att fordonskontrollen även
fortsättningsvis sker i effektiva former
som tryggar en god kvalitet och service.
Överväganden om förändrade
organisationsformer måste därför föregås
av ett omsorgsfullt utredningsarbete.
Utskottet konstaterar att det
utredningsarbete som ägt rum tillsammans
med åtföljande remissbehandling har
påvisat att oklarhet råder om väsentliga
frågor. Det gäller behovet av särskilda
åtgärder för att trygga service i
glesbygd, ekonomiska kalkyler samt hur
en god kvalitet kan säkerställas i
besiktningsverksamheten.

Enligt utskottets uppfattning får en
eventuell omreglering av
kontrollbesiktningen inte leda till att
trafiksäkerheten, miljön eller servicen
försämras eller till att kostnaderna
ökar. Utskottet välkomnar därför det av
regeringen aviserade utredningsarbetet.
När detta är slutfört får ställning tas
till hur den periodiska
fordonskontrollen bör organiseras. Som
framgår av skrivelsen återkommer
regeringen till riksdagen i denna fråga.
Av det anförda följer att utskottet
avstyrker motionerna T38 (fp) yrkande 1,
T39 (m, kds) och T40 (c). Utskottet
anser att riksdagen bör lägga
regeringens skrivelse till handlingarna.

Kontroller på väg, s.k. flygande
inspektioner, är ett viktigt komplement
till den periodiska kontrollen. Sedan
den 1 juli 1995 svarar polisen för
flygande inspektioner medan Vägverket
har sektorsansvar för
kontrollverksamheten. Enligt riksdagens
beslut år 1993 om trafiksäkerheten på
vägarna inför 2000-talet har Vägverket
träffat en ramöverenskommelse med
Rikspolisstyrelsen om väsentligt utökad
kontrollverksamhet på väg (prop.
1992/93:161, bet. TU29, rskr. 426).
Överenskommelsen har följts upp på
regional nivå med avtal i flertalet län
som innebär att sammanlagt 120 000
kontroller under år 1995 och 1996 skall
utföras årligen.

Utskottet delar den uppfattning som
framförs i motion T38 (fp) att det finns
ett behov av att följa upp och utvärdera
verksamheten med flygande inspektioner.
Utvärdering och uppföljning har blivit
allt viktigare i och med att
användningen av mål- och
resultatstyrning har ökat inom den
offentliga sektorn.

Enligt vad utskottet inhämtat följer
Vägverket fortlöpande utvecklingen av de
flygande inspektionerna. Uppföljningen
visar att drygt 117 000 kontroller
utfördes under år 1995, vilket innebär
ungefär en fördubbling av
kontrollverksamheten i jämförelse med
tidigare år. Som framgår av regeringens
skrivelse avser regeringen att ge
Vägverket i uppdrag att organisera en
utökad kvalitetskontroll på väg som även
innefattar kontroll av fordonens
avgasutsläpp och buller. Enligt vad
utskottet erfarit kommer regeringen i
detta sammanhang att även uppdra åt
Vägverket att redovisa omfattningen och
effekterna av verksamheten med flygande
inspektioner. Utskottet förutsätter att
regeringen utan initiativ från
riksdagens sida kommer att redovisa
resultatet av uppdraget.

Vad som framförs i motion T38 (fp) om
uppföljning av flygande inspektioner
synes därmed bli tillgodosett.
Motionsyrkandet påkallar därför ingen
åtgärd från riksdagens sida varför det
avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande periodisk
fordonskontroll

att riksdagen med avslag på motionerna
1995/96:T38 yrkande 1, 1995/96:T39 och
1995/96:T40 lägger regeringens
skrivelse 1995/96:93 till
handlingarna,

res. (m, c, fp)

2. beträffande flygande
inspektioner

att riksdagen avslår motion
1995/96:T38 yrkande 2.

att

Stockholm den 20 februari 1996

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

I beslutet har deltagit: Monica Öhman
(s), Per Westerberg (m), Håkan Strömberg
(s), Jarl Lander (s), Tom Heyman (m),
Krister Örnfjäder (s), Karin Starrin
(c), Hans Stenberg (s), Birgitta
Wistrand (m), Kenth Skårvik (fp), Monica
Green (s), Karl-Erik Persson (v), Lena
Sandlin (s), Lars Björkman (m), Elisa
Abascal Reyes (mp), Christina Axelsson
(s) och Claes-Göran Brandin (s).

Reservation

Periodisk fordonskontroll (mom. 1)

Per Westerberg (m), Tom Heyman (m),
Karin Starrin (c), Birgitta Wistrand
(m), Kenth Skårvik (fp) och Lars
Björkman (m) anser:

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 5 börjar med "Utskottet
behandlar" och slutar med "till
handlingarna" bort ha följande lydelse:

Riksdagen beslutade i juni 1994 att den
del av fordonskontrollen som utgörs av
kontrollbesiktning och som utförs av AB
Svensk Bilprovning skulle öppnas för
konkurrens. Detta var ett klokt beslut
som grundades såväl på omfattande
utredningsinsatser som på
internationella erfarenheter.

Enligt utskottets mening har det
fortsatta utredningsarbetet och
problemen för ASB att klara
kundtillströmningen inför somrarna visat
att det är nödvändigt att snarast
konkurrensutsätta fordonsprovningen.
Utskottet anser att de
samhällsekonomiska kostnaderna genom en
avmonopolisering av fordonsbesiktningen
kan nedbringas och verksamheten få en
bättre kundanpassning utan att
kvalitetsförluster uppstår. Det betyder
bättre service till ett lägre pris för
fordonsägarna. Genom lokalt anpassade
lösningar och en friare etablering,
exempelvis av ackrediterade verkstäder
som får utföra kontrollbesiktningar, kan
också servicen på landsbygden
förbättras.

Utskottet anser det därför väsentligt
att AB Svensk Bilprovnings monopol
beträffande kontrollbesiktningen
avskaffas. Regeringen bör snarast
återkomma till riksdagen med förslag om
avreglering i enlighet med riksdagens
tidigare beslut.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär
att motionerna T38 (fp) yrkande 1, T39
(m, kds) och T40 (c) tillstyrks, bör av
riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under
mom. 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande periodisk
fordonskontroll

att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:T38 yrkande 1,
1995/96:T39 och 1995/96:T40 och med
anledning av regeringens skrivelse
1995/96:93 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Skrivelsen 1
Motionerna 1
Utskottet 2
1 Bakgrund 2
1.1 Fordonsbesiktningens
organisation och verksamhet 2
1.2 EU:s besiktningspolitik på
fordonsområdet 2
1.3 Ärendets beredning 3
2 Regeringens skrivelse 4
3 Motionsförslag 4
4 Utskottets ställningstagande 5
Hemställan 6
Reservation 7
Gotab, Stockholm 1996