Omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt vid handel med utsläppsrätter för växthusgaser

Betänkande 2010/11:SkU13

2010/11:SkU13 Omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt vid handel med utsläppsrätter för växthusgaser

Skatteutskottets betänkande

2010/11:SkU13

Omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt vid handel med utsläppsrätter för växthusgaser

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag (prop. 2010/11:16) om att införa omvänd skattskyldighet vid handel med utsläppsrätter för växthusgaser. Detta innebär att köparen ska vara redovisnings- och betalningsskyldig för mervärdesskatt i stället för säljaren vid omsättning av utsläppsrätter inom landet. Syftet är att försvåra skattefusk vid denna typ av handel.

Grunden till förslaget är ett nytt EU-direktiv som innebär att det blir tillåtet att tillämpa omvänd skattskyldighet vid handel med utsläppsrätter, dock längst t.o.m. den 30 juni 2015. Det nya direktivet har beslutats mot bakgrund av att det i vissa EU-medlemsstater förekommit mycket omfattande mervärdesskattebedrägerier vid handel med utsläppsrätter.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2011 och gälla tills vidare.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt vid handel med utsläppsrätter för växthusgaser

Riksdagen antar

dels regeringens förslag till

1. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),

dels utskottets förslag i bilaga 3 till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200).

Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2009/10:235 i denna del och 2010/11:16.

Stockholm den 23 november 2010

På skatteutskottets vägnar

Henrik von Sydow

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Henrik von Sydow (M), Veronica Palm (S), Ulf Berg (M), Fredrik Olovsson (S), Lena Asplund (M), Christina Oskarsson (S), Fredrik Schulte (M), Hans Olsson (S), Christina Karlsson (S), Karin Nilsson (C), Anders Karlsson (S), Jessika Vilhelmsson (M), Helena Leander (MP), Lars Gustafsson (KD), David Lång (SD), Jacob Johnson (V) och Anna SteeleKarlström (FP).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2010/11:16. I propositionen föreslås ett antal ändringar i mervärdesskattelagen (1994:200). Lagändringarna bygger på ett nytt EU-direktiv vars syfte är att motverka skatteundandragande vid handel med utsläppsrätter. Regeringens förslag till riksdagsbeslut framgår av bilaga 1. Regeringens förslag till lagtext återges i bilaga 2. I ärendet samordnas det lagtekniska genomförandet av lagförslagen i denna proposition med ett lagförslag ur proposition 2009/10:235. Utskottets förslag till lagtext m.m. framgår av bilaga 3.

Ingen motion har väckts i ärendet.

Bakgrund

Som en del i Europeiska unionens program mot klimatförändringar har EU etablerat ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser (EU ETS).

I början av 2009 framkom att det i vissa medlemsstater, däribland Storbritannien, Danmark, Frankrike och Nederländerna, förekommit omfattande momsbedrägerier vid handel med utsläppsrätter inom EU ETS. Det finns inga säkra siffror på omfattningen av skatteförlusterna. Enligt en uppskattning av Europol i slutet av 2009 skulle förlusterna uppgå till 5 miljarder euro. Europol uppskattade samtidigt att upp till 90 % av handeln med utsläppsrätter utgjorts av bedrägerier i vissa medlemsstater.

Förenklat sker bedrägerierna genom att utsläppsrätter köps av en näringsidkare utan moms i en gränsöverskridande transaktion och sedan säljs till en annan näringsidkare med moms i en nationell transaktion, utan att säljaren betalar in momsen till staten (s.k. förvärvsbedrägeri). Transaktionskedjan fortsätter vanligtvis i flera olika led och i olika medlemsstater där samma aktörer återkommer i kedjan (s.k. karusellhandel). Denna typ av organiserade bedrägerier har tidigare drabbat momssystemet när det gäller vissa varor, t.ex. mobiltelefoner. Bedrägerierna med utsläppsrätter möjliggörs av att köparen enligt huvudregeln är skattskyldig vid gränsöverskridande handel med utsläppsrätter mellan näringsidkare, medan säljaren är skattskyldig vid nationell handel.

Överlåtelser av utsläppsrätter kan ske enkelt och snabbt mellan olika aktörer inom och utom landet. Detta innebär att ett mycket stort antal transaktioner kan ske inom kort tid. Risken för bedrägerier är betydande. Som exempel kan nämnas att det under 2009 gjordes ca 13 miljoner transaktioner i det svenska registret för handel med utsläppsrätter. Under första halvåret 2009 omsattes 3,1 miljarder utsläppsrätter inom EU ETS.

I syfte att ge medlemsstaterna tillgång till en effektiv åtgärd mot dessa bedrägerier presenterade Europeiska kommissionen (kommissionen) i september 2009 ett direktivförslag om frivillig och tillfällig tillämpning av förfarandet för omvänd betalningsskyldighet på leveranser av vissa varor och tjänster som är känsliga för bedrägeri, KOM(2009) 511. Förslaget har remissbehandlats.

I mars 2010 antog Europeiska unionens råd (rådet) ett kompromissförslag om den del av förslaget som rör utsläppsrätter (direktiv 2010/23/EU).

De medlemsstater som väljer att tillämpa förfarandet med omvänd skattskyldighet ska lämna en utvärderingsrapport till kommissionen senast den 30 juni 2014.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att s.k. omvänd skattskyldighet ska gälla vid handel med utsläppsrätter för växthusgaser som omfattas av Europeiska unionens system för handel med utsläppsrätter (EU ETS). Detta innebär att köparen ska vara redovisnings- och betalningsskyldig för mervärdesskatten i stället för säljaren vid nationell handel med utsläppsrätter mellan näringsidkare. Syftet med förslaget är att mervärdesskattebedrägerier med utsläppsrätter ska förhindras. Tillämpas omvänd skattskyldighet vid nationell handel med utsläppsrätter försvinner möjligheten att göra den aktuella typen av bedrägerier. Vid omvänd skattskyldighet betalar köparen inte moms till den som säljer utsläppsrätten. Säljaren får då heller inte tillgång till ett momsbelopp som denne kan underlåta att betala in till staten. Därmed undanröjs risken för att säljaren försvinner med pengarna utan att betala in dem till staten.

Skatteverket har ännu inte med säkerhet kunnat konstatera att det förekommit bedrägerier med utsläppsrätter som orsakat skatteförluster i Sverige. Däremot har verket uppmärksammat att det sannolikt förekommit att svenska näringsidkare varit inblandade i bedrägerier som lett till skatteförluster i andra medlemsstater. Enligt regeringens mening finns inget som talar för att bedrägerierna skulle stanna vid att vara en isolerad företeelse i vissa medlemsstater. Troligtvis kommer ett stort antal medlemsstater att införa omvänd skattskyldighet vid nationell handel med utsläppsrätter. Danmark och Finland har redan gjort det. I takt med att andra länder inför omvänd skattskyldighet ökar risken påtagligt för skatteförluster i Sverige om inget görs, anförs det i propositionen.

Omvänd skattskyldighet är ett avsteg från mervärdesskattesystemets princip om beskattning i flera led. Mervärdesskatt kommer endast att betalas in till staten när en omsättning sker till någon som inte är näringsidkare i den mening som avses i mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, t.ex. när en omsättning sker till en privatperson eller till en näringsidkare som saknar full avdragsrätt. Detta avsteg från grundprinciperna i ML bedömer regeringen som motiverat för att motverka det omfattande skatteundandragande som visat sig kunna uppkomma vid handel med utsläppsrätter.

Bestämmelserna i ML om rätt till återbetalning av ingående skatt som avser förvärv eller import som hänför sig till en omsättning inom landet för vilken köparen är skattskyldig föreslås bli utvidgade till att omfatta tillämpningen av omvänd skattskyldighet för utsläppsrätter.

Förslagen om omvänd skattskyldighet och återbetalning av ingående skatt föranleder ändringar i mervärdesskattelagen, vilka föreslås träda i kraft den 1 januari 2011.

För berörda företag kan de nya reglerna innebära en viss ökning av den administrativa bördan. Detta ska dock vägas mot att reglerna motverkar skatteundandragande, och att det är fråga om ett väl avgränsat område. Förslagen bedöms inte ge upphov till någon effekt på statsbudgeten. Skatteverkets ökade kostnader på 20 000 kr för bl.a. informationsinsatser ska rymmas inom befintliga anslag.

Utskottets överväganden

Omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt vid handel med utsläppsrätter för växthusgaser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar de lagförslag som lagts fram av regeringen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte något att invända mot regeringens förslag och tillstyrker propositionen.

I regeringens lagförslag föreslås ändringar i 13 kap. 8 § ML som liksom övriga förslag till ändringar i ML ska träda i kraft den 1 januari 2011. Ändringar i samma bestämmelse och med samma ikraftträdandetidpunkt föreslås också i proposition 2009/10:235 som behandlas av civilutskottet. Utskottet har inte något att invända mot de föreslagna lagändringarna och anser att ändringen av författningstekniska skäl bör samordnas i det nu aktuella ärendet. Utskottet föreslår att regeringens förslag till ändringar i nämnda bestämmelse (dvs. lagförslag 8 i proposition 2009/10:235 och 2 i proposition 2010/11:16) ska ersättas av ett förslag som läggs fram av skatteutskottet i bilaga 3.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2009/10:235

Proposition 2009/10:235 Enklare redovisning:

Riksdagen antar regeringens förslag till

8.    lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200).

Övriga lagförslag behandlas i annat sammanhang.

Proposition 2010/11:16

Proposition 2010/11:16 Omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt vid handel med utsläppsrätter för växthusgaser :

Riksdagen antar regeringens förslag till

1.    lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),

2.    lag om ändring i lagen (2010:000) om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200).

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)

Härigenom föreskrivs att 13 kap. 8 § mervärdesskattelagen (1994:200)1 [ Lagen omtryckt 2000:500.] ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
13 kap. 8 §2 [ Senaste lydelse 2006:1031 (jfr 2006:1293).]
Den utgående skatten får redovisas för den redovisningsperiod under vilken betalning tas emot kontant eller på annat sätt kommer den skattskyldige tillgodo, om – den skattskyldige inte är skyldig att upprätta en årsredovisning enligt 6 kap. 1 § bokföringslagen (1999:1078), och – värdet av den skattskyldiges sammanlagda årliga omsättning här i landet normalt uppgår till högst 3 miljoner kronor.	Den utgående skatten får redovisas för den redovisningsperiod under vilken betalning tas emot kontant eller på annat sätt kommer den skattskyldige tillgodo, om värdet av den skattskyldiges sammanlagda årliga omsättning här i landet normalt uppgår till högst 3 miljoner kronor.
Den utgående skatten för samtliga fordringar som är obetalda vid beskattningsårets utgång skall dock alltid redovisas för den redovisningsperiod under vilken beskattningsåret går ut.	Den utgående skatten för samtliga fordringar som är obetalda vid beskattningsårets utgång ska dock alltid redovisas för den redovisningsperiod under vilken beskattningsåret går ut.
Bestämmelserna i första och andra styckena gäller också för skattskyldiga som inte uppfyller förutsättningarna enligt första stycket första och andra strecksatserna om det endast förekommer ett mindre antal fakturor eller andra handlingar i verksamheten och fordringarna och skulderna enligt dessa inte uppgår till avsevärda belopp.	Första stycket gäller inte företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. Inte heller gäller första stycket finansiella holdingföretag som ska upprätta koncernredovisning enligt någon av de nämnda lagarna.
Vad som sägs i första–tredje styckena gäller också för den som är skattskyldig enligt 1 kap. 2 § första stycket 2–4 c.	Första–tredje styckena gäller också för den som är skattskyldig enligt 1 kap. 2 § första stycket 2–4 d.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2. Äldre föreskrifter gäller i fråga om mervärdesskatt för vilken skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet. 3. Skattskyldiga som före ikraftträdandet redovisar mervärdesskatt enligt de allmänna bestämmelserna i 13 kap. 6 § får vid ikraftträdandet gå över till att tillämpa de nya bestämmelserna i 13 kap. 8 § utan att dispens inhämtats enligt 13 kap. 8 a §. De skattskyldiga ska dock enligt 3 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483) underrätta Skatteverket om att ett sådant byte av princip för redovisning av skatt har skett.